Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på portugisiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.
Swipe to change

Ränta

Portugal
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Föreskrivs ”lagstadgad ränta” i medlemsstaten? Om så är fallet, hur definieras ”lagstadgad ränta” i denna medlemsstat?

Lagstadgad ränta

Ja, lagstadgad ränta föreskrivs enligt portugisisk rätt.

Räntan kan fastställas av parterna eller enligt lag. I det första fallet kallas den avtalad ränta. I det andra fallet kallas den lagstadgad ränta.

Den avtalade eller lagstadgade räntan kan vara av civil eller kommersiell natur.

Syfte med räntan

Generellt kan räntan ha vederlagskaraktär (ränta som betalas på ett lån) eller utgöra dröjsmålsränta (ränta som utgår vid underlåtenhet att fullgöra en förpliktelse).

Lagstadgad dröjsmålsränta

Vid dröjsmål med fullgörelsen av en finansiell förpliktelse är den allmänna regeln att ersättningen för dröjsmålet motsvarar den lagstadgade räntan, vilken beräknas från den tidpunkt gäldenären kom i dröjsmål. En finansiell förpliktelse avser betalning av ett penningbelopp.

Tidpunkt för dröjsmål

Gäldenären anses vara i dröjsmål när borgenären har framställt betalningskrav på rättslig eller utomrättslig väg.

Oberoende av betalningskrav anses gäldenären befinna sig i dröjsmål i följande tre situationer:

  1. Om en exakt tidsfrist har fastställts för fullgörelsen av förpliktelsen.
  2. Om förpliktelsen har uppkommit genom en otillåten handling.
  3. Om gäldenären medvetet undviker betalningskravet, i vilket fall det får effekt från den tidpunkt som det normalt sett skulle ha delgetts.

Om fordran är illikvid föreligger det inte något dröjsmål förrän den är likvid, såvida illikviditeten inte kan hänföras till gäldenären. Om gäldenären är ansvarig för en otillåten handling eller för en risk anses han vara i dröjsmål från dagen för delgivningen, såvida han inte redan befinner sig i dröjsmål på grund av bestämmelserna i första delen av denna paragraf.

Upphörande eller överlåtelse av räntefordran

Från den tidpunkt den har uppkommit är räntefordran inte nödvändigtvis knuten till huvudfordran och var och en av dem kan överlåtas eller upphöra oberoende av den andra.

Fördelning av delbetalningar på den upplupna räntan

I nationell rätt fastställs nedanstående regler för fördelning av betalningar:

i) Om, utöver lånebeloppet, gäldenären ska betala kostnader, ränta eller ersättning på grund av dröjsmålet till borgenären, ska en betalning som inte täcker hela summan dras av på kostnaderna, räntan, ersättningen och på lånebeloppet i den ordningen.

ii) Fördelning på kapitalbeloppet får först ske i sista hand efter godkännande i förhand från borgenären.

Ränta på ränta

Dröjsmålsränta får tas ut på ordinarie ränta (sammansatt ränta) på följande villkor:

För att ränta ska kunna uppkomma på upplupen ränta krävs det att gäldenären har informerats på rättslig väg om kapitaliseringen av den upplupna räntan eller betalar den under föreläggande av kapitalisering.

Endast ränta som motsvarar en minsta period på ett år får kapitaliseras. Denna begränsning av räntan är inte tillämplig om den strider mot tillämpliga kommersiella förfaranden eller praxis (vilket är fallet med lån som beviljats av finansinstitut som omfattas av särskilda regler).

I nationell rättspraxis har fastställts att dröjsmålsränta inte kan uppkomma på dröjsmålsränta. Således kan lagstadgad ränta som uppkommer vid dröjsmål med fullgörelsen av en finansiell förpliktelse i princip inte leda till någon upplupen ränta. Denna tolkning görs med förbehåll för en vidareutveckling av frågan i rättspraxis. Det föreligger dessutom en lagstadgad möjlighet att fastställa ett obligatoriskt vite efter det att en domstol har fastställt betalning av ett särskilt penningbelopp.

2 Om ja, ange belopp/räntesats och den rättsliga grunden för detta. Om olika satser för lagstadgad ränta föreskrivs, vilka omständigheter och villkor gäller?

Den lagstadgade räntan varierar beroende på om det är frågan om civil eller kommersiell ränta.

Lagstadgad civil ränta

Denna ränta fastställs genom förordning från finans- och justitieministrarna i enlighet med artikel 559.1 i den portugisiska civilprocesslagen. I december 2015 (då detta skrivs) fastställdes den civila räntan genom förordning nr 291/03 av den 8 april 2003.

Lagstadgad kommersiell ränta

Denna uppkommer generellt sett på fordringar från kommersiella företag, enskilda företag eller juridiska personer och i synnerhet för de fordringar som avses i lagdekret nr 62/2013 av den 10 maj 2013, vilket nämns nedan.

Den lagstadgade kommersiella räntan fastställs genom förordning från finans- och justitieministrarna i enlighet med artikel 102.3–5 i den portugisiska handelslagen. I december 2015 (då detta skrivs) fastställdes den kommersiella räntan fastställd genom förordning nr 277/13 av den 26 augusti 2013, enligt vilken den kommersiella räntan fastställs halvårsvis.

Summan av den kommersiella ränta som föreskrivs i förordning nr 277/13 av den 26 augusti 2013 fastställs genom meddelande från finans- och ekonomiministeriet och offentliggörs i den officiella tidningen, andra serien, före den 15 juli varje år.

I förordning nr 277/13 av den 26 augusti 2013 föreskrivs två olika kommersiella dröjsmålsräntor som varierar beroende på den aktuella transaktionen:

  1. Den första är tillämplig vid betalningsdröjsmål inom ramen för kommersiella transaktioner mellan två företag eller mellan ett företag och ett offentligt organ i enlighet med lagdekret nr 62/2013 av den 10 maj 2013.
  2. Den andra utgör en kompletterande dröjsmålsränta som är tillämplig vid andra transaktioner och gäller fordringar från kommersiella företag, enskilda firmor eller juridiska personer i den mening som avses i artikel 102.3 i den portugisiska handelslagen.

Den lagstadgade civila och kommersiella räntan varierar över tiden. Vid beräkningen av räntan krävs det således ett beaktande av de olika räntesatser som var tillämpliga för varje del av den period som dröjsmålet gällde.

Av praktiska skäl anges endast den lagstadgade räntesats som varit tillämplig under de senaste åren. Informationen på denna sida tillhandahålls endast i informationssyfte och befriar inte från en skyldighet att kontrollera den tillämpliga lagstiftningen i varje enskilt fall.

Den lagstadgade räntan ökas med en obligatorisk räntesats på 5 % om en domstol fastställt betalning av ett särskilt penningbelopp. I sådana fall uppkommer automatiskt en skyldighet att betala en räntesats på 5 % per år – utan att det krävs något annat domstolsbeslut – från det datum domstolsbeslutet vann laga kraft. Denna obligatoriska straffränta uppkommer utöver dröjsmålsräntan, i tillämpliga fall, eller den ersättning som ska erläggas enligt artikel 829-A.4 i den portugisiska civilprocesslagen.

Lagstadgad civil ränta från den 5 augusti 1980 fram till nu:

5 augusti 1980–22 maj 1983
[(1 021 dagar) – lagdekret nr 200-C/80 av den 24 juni 1980 och förordning nr 447/80 av den 31 juli 1980]

15 %

23 maj 1983–28 april 1987
[(1 437 dagar) – förordning nr 581/83 av den 18 maj 1983]

23 %

29 april 1987–29 september 1995
[(3 076 dagar) – förordning nr 339/87 av den 24 april 1987]

15 %

30 september 1995–16 april 1999
[(1 295 dagar) – förordning nr 1171/95 av den 25 september 1995]

10 %

17 april 1999–30 april 2003
[(1 475 dagar) – förordning nr 263/99 av den 12 april 1999]

7 %

Från och med 1 maj 2003
[Förordning nr 291/03 av den 8 april 2003]

4 %

Lagstadgad kommersiell ränta i kraft från den 28 september 1995 fram till nu:

28 september 1995–16 april 1999
[förordning nr 1167/95 av den 23 september 1995]

15 %

17 april 1999–30 september 2004
[förordning nr 262/99 av den 12 april 1999]

12 %

1 oktober 2004–31 december 2004
[meddelande från DGT (Direcção-Geral do Tesouro, finansministeriet) nr 10097/04 av den 30 oktober 2004]

9,01 %

Första halvåret 2005
[meddelande nr 597/2005 av den 19 juli och meddelande från DGT nr 310/2005 av den 14 januari 2005]

9,09 %

Andra halvåret 2005
[meddelande från DGT nr 6923/2005 av den 25 juli 2005]

9,05 %

Första halvåret 2006
[meddelande från DGT nr 240/2006 av den 11 januari 2006]

9,25 %

Andra halvåret 2006
[meddelande från DGT nr 7706/2006 av den 10 juli 2006]

9,83 %

Första halvåret 2007
[meddelande från DGT nr 191/2007 av den 5 januari 2007]

10,58 %

Andra halvåret 2007
[meddelande från DGTF (Direcção-Geral do Tesouro e Finanças, finans- och ekonomiministeriet) nr 13665/2007 av den 30 juli 2007]

11,07 %

Första halvåret 2008
[meddelande från DGT nr 2152/2008 av den 29 januari 2008]

11,20 %

Andra halvåret 2008
[meddelande från DGT nr 19995/2008 av den 14 juli 2008]

11,07 %

Första halvåret 2009
[meddelande från DGT nr 1261/2009 av den 14 januari 2009]

9,50 %

Andra halvåret 2009
[meddelande från DGT nr 12184/2009 av den 10 juli 2009]

8 %

Första halvåret 2010
[meddelande från DGTF 597/2010 av den 4 januari 2010]

8 %

Andra halvåret 2010
[meddelande från DGTF nr 13746/2010 av den 12 juli 2010]

8 %

Första halvåret 2011
[meddelande från DGTF nr 2284/2011 av den 21 januari 2011]

8 %

Andra halvåret 2011
[meddelande från DGT nr 14190/2011 av den 14 juli 2011]

8,25 %

Första halvåret 2012
[meddelande från DGTF nr 692/2012 av den 17 januari 2012]

8 %

Andra halvåret 2012
[meddelande från DGTF nr 9944/2012 av den 24 juli 2012]

8 %

Första halvåret 2013
[meddelande från DGTF nr 584/2013 av den 11 juli 2013]

7,75 %

Andra halvåret 2013
Transaktioner under lagdekret nr 62/2013
[meddelande från DGTF nr 11617/2013 av den 17 september 2013]

8,50 %

Andra transaktioner
[meddelande från DGTF nr 10478/2013 av den 23 augusti 2013]

7,50 %

Första halvåret 2014
Transaktioner under lagdekret nr 62/2013

8,25 %

Andra transaktioner
[meddelande från DGTF nr 1019/2014 av den 24 januari 2014]

7,25 %

Andra halvåret 2014
Transaktioner under lagdekret nr 62/2013

8,15 %

Andra transaktioner
[meddelande från DGTF nr 8266/2014 av den 16 juli 2014]

7,15 %

Första halvåret 2015
Transaktioner under lagdekret nr 62/2013

8,05 %

Andra transaktioner
[meddelande från DGTF nr 563/2015 av den 19 januari 2015]

7,05 %

Andra halvåret 2015
Transaktioner under lagdekret nr 62/2013

8,05 %

Andra transaktioner
[meddelande från DGTF nr 7758/2015 av den 14 juli 2015]

7,05 %

3 Finns det, vid behov, ytterligare information om beräkningen av lagstadgad ränta?

Ytterligare information om beräkningen av lagstadgade räntor finns på finans- och ekonomiministeriets webbplats:

http://www.dgtf.pt/avisos-e-circulares/taxas-de-juros-moratorios

4 Finns det på nätet gratis tillgång till den rättsliga grund som nämns ovan?

Den webbplats till vilken det hänvisas i fråga 3 är tillgänglig utan avgift.

Observera

Informationen på denna sida är allmänt hållen och inte uttömmande. Den är inte bindande för kontaktpunkten, det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område, domstolarna eller någon annan adressat. Den befriar inte vid någon tidpunkt från en skyldighet att ta del av tillämplig lagstiftning.

Senaste uppdatering: 20/02/2017

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats