European Account Preservation Order

National information and online forms concerning Regulation No. 655/2014

What is it?

The European Account Preservation Order (EAPO) lets a court in one EU country freeze funds in the bank account of a debtor in another EU country. The procedure may be used in cross-border cases only, whereby the court carrying out the procedure or the country of domicile of the creditor must be in a different Member State than the one in which the debtor's account is maintained.

It makes EU debt recovery easier.

The procedure for getting an EAPO is set out in Regulation (EU) No 655/2014.

It’s an alternative to existing legal procedures in each EU country.

It applies from 18 January 2017.

Advantages

The procedure is quick and happens without informing the debtor (ex parte).

This ‘surprise effect’ stops debtors moving, hiding or spending the money.

Does it apply in all EU countries?

No. The Regulation does not apply in Denmark and the UK.

This means that:

  • creditors based in Denmark or the UK can’t apply for an EAPO
  • you can’t get an EAPO on a Danish or UK bank account.

How to apply

You’ll find all the application forms and more information here.

You can fill in all the forms online.

Remember: You do not have to give precise details about the account to be frozen (e.g. account number) if you don't have them – only the name of the bank where the account is held. If you don’t know the name of the bank where the debtor’s account is held, under the Regulation you can ask the court to find out.

The content of all the EAPO-related forms is laid down in Commission Implementing Regulation (EU) 2016/1823.

Last update: 19/02/2019

This page is maintained by the European Commission. The information on this page does not necessarily reflect the official position of the European Commission. The Commission accepts no responsibility or liability whatsoever with regard to any information or data contained or referred to in this document. Please refer to the legal notice with regard to copyright rules for European pages.

Europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel - Tyskland

Artikel 50.1 a – Domstolar som är behöriga att meddela beslut om europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel

Utsedda domstolarPDF(211 Kb)de är Amtsgerichte (lokala domstolar och Landgerichte (regionala domstolar).

Det organ som på lokal nivå är behörigt att meddela beslut om kvarstad på bankmedel, i fall där fordringsägaren redan har utverkat en officiell handling, är domstolen i vars distrikt handlingen registrerats.

Domstolarnas behörighet i sakfrågan fastställs enligt de allmänna bestämmelserna i den tyska domstolslagen (Gerichtsverfassungsgesetz) och i tillämpliga processordningar.

Artikel 50.1 b – Myndighet som är behörig att inhämta kontoinformation

Den behöriga myndigheten för inhämtande av kontoinformation enligt artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 655/2014 är Bundesamt für Justiz (den federala justitiemyndigheten).

Den federala justitiemyndigheten, kontaktuppgifter:

Bundesamt für Justiz
Adenauerallee 99-103
53113 Bonn
Tyskland
Tfn +49-228 99 410-40
E-post: Länken öppnas i ett nytt fönsterEU-Kontenpfaendung@bfj.bund.de

Artikel 50.1 c – Metoder för inhämtande av kontoinformation

För att inhämta sådan kontoinformation som avses i artikel 14 i förordning (EU) nr 655/2014 kan den federala justitiemyndigheten kräva att Bundeszentralamt für Steuern (den federala centrala skattemyndigheten) får begära tillgång till följande uppgifter från kreditinstitut:

Dagen för öppnande respektive stängande av ett konto samt kontoinnehavarens namn och födelsedatum, om det rör sig om en enskild individ.

Artikel 50.1 d – Domstolar till vilka ett överklagande kan inges mot ett beslut att inte meddela ett europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel

De utsedda domstolarnaPDF(233 Kb)de är Amtsgerichte (lokala domstolar), Landgerichte (regionala domstolar), Oberlandesgerichte (högre regionala domstolar) Arbeitsgerichte (arbetsdomstolar) och Landesarbeitsgerichte (högre arbetsdomstolar).

Ett överklagande av ett beslut om att inte meddela beslut om kvarstad kan inges till den domstol som avvisade ansökan eller till en domstol i högre instans, förutsatt att den domstol som avvisade ansökan är en domstol i första instans.

Artikel 50.1 e – Myndigheter som utsetts som behöriga att ta emot, översända och delge det europeiska beslutet om kvarstad på bankmedel och andra handlingar

De utsedda domstolarnaPDF(194 Kb)de är Amtsgerichte (lokala domstolar).

Artikel 50.1 f – Myndigheter behöriga att verkställa ett europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel

De utsedda domstolarnaPDF(194 Kb)de är Amtsgerichte (lokala domstolar).

Den domstol som är behörig att verkställa ett beslut om kvarstad är den lokala domstol som är behörig enligt de allmänna bestämmelserna. Om beslutet utfärdades av en tysk domstol är dock denna domstol behörig att verkställa beslutet.

Artikel 50.1 g − I vilken utsträckning tillgångar på gemensamma bankkonton och förvaltarbankkonton kan beläggas med kvarstad

Medel på konton som, enligt uppgifter från kontoförande bank, gäldenären inte ensam har förfoganderätt över, omfattas enligt tysk nationell rätt av utmätningen, dock utan att detta påverkar rättigheterna för övriga parter med förfoganderätt.

Medel på gäldenärens konto, som en tredje part kan förfoga över på gäldenärens vägnar, omfattas enligt tysk nationell rätt av utmätningen mot gäldenären.

Medel på en tredje parts konto, som gäldenären kan förfoga över på uppdrag av denna tredje part, omfattas enligt tysk nationell rätt inte av utmätningen mot gäldenären.

Artikel 50.1 h – Bestämmelser om belopp som är undantagna från utmätning

Tysklands nationella bestämmelser om belopp som är undantagna från utmätning finns i avsnitten 850k och 850lPDF(107 Kb)sv i civilprocesslagen (Zivilprozessordnung).

De belopp som beaktas i avsnitt 850k(1) första meningen, i enlighet med avsnitt 850c(1) första meningen, i kombination med avsnitt 850c(2a) i civilprocesslagen härrör från meddelandet om tröskelvärden som är undantagna från kvarstad av den 27 april 2015, vilket bifogas som bilagaPDF(114 Kb)de till detta informationsmeddelande. I detta avseende görs hänvisningar till informationsmeddelandet.

Artikel 50.1 i – Eventuella bankavgifter för genomförande av likvärdiga nationella beslut och för tillhandahållande av kontoinformation samt vilken part som ska betala dessa avgifter

Enligt tysk nationell rätt får bankerna inte ta ut en avgift för att genomföra likvärdiga nationella beslut eller tillhandahålla kontoinformation.

Artikel 50.1 j – Skalan för avgifter eller andra regler om avgifter som får tas ut av en myndighet eller ett annat organ för att verkställa ett beslut om kvarstad

De avgifter som får tas ut av domstolar för att verkställa ett beslut om kvarstad enligt förordning (EU) nr 655/2014 fastställs i lagen om domstolsavgifter (Gerichtskostengesetz) och i lagen om domstolsavgifter i familjerättsliga ärenden (Gesetz über Gerichtskosten in Familiensachen, FAMGKG). Ovannämnda lag finns att tillgå utan kostnad på Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.gesetze-im-internet.de/bundesrecht/gkg_2004/gesamt.pdf och Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.gesetze-im-internet.de/bundesrecht/famgkg/gesamt.pdf.

För en sammanfattning av de avgifter som tas ut enligt de ovannämnda lagarna, hänvisar vi till vårt svar angående artikel 50.1 n.

De avgifter som får tas ut av exekutionsbiträden för att verkställa ett beslut om kvarstad enligt förordning (EU) nr 655/2014 fastställs i lagen om exekutionsbiträden (Gerichtsvollzieherkostengesetz, GvKostG). Ovannämnda lag finns att tillgå utan kostnad på Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.gesetze-im-internet.de/bundesrecht/gvkostg/gesamt.pdf.

Avgifter tas ut för att delge banken ett europeiskt beslut om kvarstad som utfärdats i Tyskland, förutsatt att det måste delges av ett exekutionsbiträde i Tyskland. Om exekutionsbiträdet delger ett beslut om kvarstad på bankmedel personligen tas en avgift på 10 euro ut i enlighet med punkt 100 i avgiftsförteckningen i lagen om exekutionsbiträden (Kostenverzeichnisses zum Gerichtsvollzieherkostengesetz, KV GvKostG) samt resersättning, beräknad utifrån längden på exekutionsbiträdets resor: 3,25 euro upp till 10 km, 6,50 euro mellan 10 km och 20 km, 9,75 euro mellan 20 km och 30 km, 13 euro mellan 30 km och 40 km samt 16,25 över 40 km (enligt punkt 711 i lagen om exekutionsbiträden). Om exekutionsbiträdet delger beslutet på annat sätt, påförs en avgift på 3 euro (enligt punkt 101 i lagen om exekutionsbiträden). Postavgifter debiteras fullt ut vid delgivning med delgivningskvitto (enligt punkt 701 i lagen om exekutionsbiträden). Ett engångsbelopp tas ut för att täcka eventuella kontantutgifter om 20 procent av de avgifter som påförts för respektive beslut, dock lägst 3 euro och högst 10 euro (enligt punkt 716 i lagen om exekutionsbiträden).

Detta gäller om den domstol som utfärdat beslutet om kvarstad i Tyskland begär hjälp av ett exekutionsbiträde för att delge gäldenären beslutet på fordringsägarens uppmaning.

I enlighet med artikel 14 i förordning (EU) nr 655/2014 tas ingen avgift ut för informationsmyndighetens arbete. Detta påverkar inte svaret angående artikel 50.1 n om de högre domstolsavgifter som får tas ut i förfaranden för ett beslut om kvarstad i den mening som avses i artikel 5 b i förordning (EU) nr 655/2014.

Artikel 50.1 k – Rangordning av likvärdiga nationella beslut

Nationella beslut om utmätning av bankkonton som är likvärdiga med beslut enligt förordning (EU) nr 655/2014 rangordnas utifrån vilket datum besluten delgavs banken, där tidigare utmätningsbeslut kommer högre upp i rangordningen än senare.

Artikel 50.1 l – Domstolar eller verkställande myndigheter behöriga att pröva en ansökan om rättsmedel

Nedanstående domstolarPDF(233 Kb)de är behöriga att pröva en ansökan om rättsmedel enligt artikel 33.1 i förordning (EU) nr 655/2014.

De utsedda domstolarna är Amtsgerichte (lokala domstolar), Landgerichte (regionala domstolar), Oberlandesgerichte (högre regionala domstolar) Arbeitsgerichte (arbetsdomstolar) och Landesarbeitsgerichte (högre arbetsdomstolar).

Nedanstående domstolarPDF(194 Kb)de är behöriga att pröva en ansökan om rättsmedel enligt artikel 34.1 eller 34.2 i förordning (EU) nr 655/2014.

De utsedda domstolarna är de lokala domstolarna.

Den domstol som har utfärdat beslutet om kvarstad är behörig att pröva en ansökan om rättsmedel enligt artikel 33.1 i förordning (EU) nr 655/2014.

Om det rör sig om rättsmedel för gäldenären enligt artikel 34.1 eller 34.2 i förordning (EU) nr 655/2014, är det den lokala domstolen som är behörig att verkställa beslutet enligt de allmänna bestämmelserna.

Artikel 50.1 m – Domstolar till vilka ett överklagande ska ges in och, i förekommande fall, tidsfrist för överklagande

Nedanstående domstolarPDF(233 Kb)de är behöriga att pröva överklaganden i den mening som avses i artikel 37 i förordning (EU) nr 655/2014.

De utsedda domstolarna är Amtsgerichte (lokala domstolar), Landgerichte (regionala domstolar), Arbeitsgerichte (arbetsdomstolar) och Landesarbeitsgerichte (högre arbetsdomstolar).

Rätten att överklaga beslut om rättsmedel enligt artikel 37 i förordning (EU) nr 655/2014 kan utövas vid den domstol som utfärdat beslutet om rättsmedel eller vid en domstol i högre instans, förutsatt att den domstol som utfärdade beslutet om rättsmedel är en domstol i första instans.

Överklagandet måste inges inom en månad.

Perioden för ingivande av ett överklagande inleds den dag då personen i fråga delges det beslut som överklagandet avser.

Artikel 50.1 n – Domstolsavgifter

I förfaranden enligt artikel 5 a i förordning (EU) nr 655/2014:

Domstolsavgiftens storlek fastställs alltid utifrån det belopp som tvisten gäller och relevant avgiftssats med hjälp av den beräkningsmetod som anges i avsnitt 34 i lagen om domstolsavgifter och/eller avsnitt 28 i lagen om domstolsavgifter i familjerättsliga ärenden.

Normalt tillämpas en avgiftssats på 1,5 när det gäller förfarandet för erhållande av ett europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel enligt artikel 5 a i förordning (EU) nr 655/2014, i enlighet med punkt 1410 i avgiftsförteckningen i lagen om domstolsavgifter (Kostenverzeichnis Gerichtskostengesetz, KV GKG). I vissa fall där förfarandet innebär en mindre arbetsbörda för domstolen tillämpas en reducerad avgiftssats på 1,0 (punkt 1411 i lagen om domstolsavgifter). Om ett beslut utfärdas i enlighet med avsnitt 91a eller 269(3) tredje meningen i civilprocesslagen, tillämpas normalt en högre avgiftssats på 3,0 (punkt 1412 i lagen om domstolsavgifter).

Avgiften för förfarandet täcker även ansökningar om rättsmedel för gäldenären i den mening som avses i artikel 33 i förordning (EU) nr 655/2014 för att ett europeiskt beslut om kvarstad ska upphävas eller ändras. För delgivning med delgivningskvitto, ett rekommenderat brev med mottagningskvitto eller prövning av en domstolstjänsteman tillämpas en avgift på 3,50 euro om ett och samma ärende innefattar mer än tio delgivningsärenden eller om delgivning begärs av fordringsägaren (punkt 9002 i lagen om exekutionsbiträden).

Vid överklaganden tillämpas en avgiftssats på 1,5 (punkt 1430 i lagen om domstolsavgifter). Om hela förfarandet slutar med att överklagandet dras tillbaka reduceras avgiftssatsen till 1,0 (punkt 1431 i lagen om domstolsavgifter).

Fordrans värde fastställs alltid av domstolen (avsnitt 53 i lagen om domstolsavgifter samt avsnitt 3 i civilprocesslagen).

Avgiften tillämpas så snart som domstolen har mottagit en ansökan om ett europeiskt beslut om kvarstad eller en fordran (avsnitt 6 i lagen om domstolsavgifter).

Om en lokal domstol i första instans fattar ett beslut i egenskap av familjedomstol tillämpas normalt en avgiftssats på 1,5, i enlighet med punkt 1420 i avgiftsförteckningen i lagen om domstolsavgifter i familjerättsliga ärenden. Om hela förfarandet avslutas utan någon slutgiltig dom reduceras avgiftssatsen till 0,5 (punkt 1421 i lagen om domstolsavgifter).

Avgiften för förfarandet täcker även ansökningar om rättsmedel för gäldenären i den mening som avses i artikel 33 i förordning (EU) nr 655/2014 för att ett europeiskt beslut om kvarstad ska upphävas eller ändras. För delgivning med delgivningskvitto, ett rekommenderat brev med mottagningskvitto eller prövning av en domstolstjänsteman tillämpas en avgift på 3,50 euro om ett och samma ärende innefattar mer än tio delgivningsärenden eller om delgivning begärs av fordringsägaren (punkt 2002 i lagen om domstolsavgifter i familjerättsliga ärenden).

Vid överklaganden tillämpas en avgiftssats på 2,0 (punkt 1422 i lagen om domstolsavgifter). Om hela förfarandet slutar med att överklagandet dras tillbaka innan domstolen mottar skälen för överklagandet reduceras avgiftssatsen till 0,5 (punkt 1423 i lagen om domstolsavgifter i familjerättsliga ärenden). I andra fall där förfarandet avslutas utan någon dom, tillämpas en avgiftssats på 1,0 (punkt 1424 i lagen om domstolsavgifter i familjerättsliga ärenden).

Fordrans värde fastställs alltid efter rätt och billighet (avsnitt 42(1) i lagen om domstolsavgifter i familjerättsliga ärenden).

Avgiften tillämpas så snart som ett slutgiltigt beslut fattats eller när förfarandet avslutats på annat sätt (avsnitt 11 i lagen om domstolsavgifter i familjerättsliga ärenden).

När en arbetsdomstol fattar ett beslut i första instans, tillämpas en avgiftssats på 0,4 för förfarandet (punkt 8310 i lagen om domstolsavgifter). Om ett beslut utfärdas i enlighet med avsnitt 91a eller 269(3) tredje meningen i civilprocesslagen, höjs normalt avgiftssatsen till 2,0 (punkt 8311 i lagen om domstolsavgifter).

Avgiften för förfarandet täcker även ansökningar om rättsmedel för gäldenären i den mening som avses i artikel 33 i förordning (EU) nr 655/2014 för att ett europeiskt beslut om kvarstad ska upphävas eller ändras. För delgivning med delgivningskvitto, ett rekommenderat brev med mottagningskvitto eller prövning av en domstolstjänsteman tillämpas en avgift på 3,50 euro om ett och samma ärende innefattar mer än tio delgivningsärenden eller om delgivning begärs av fordringsägaren (punkt 9002 i lagen om domstolsavgifter).

Vid överklaganden tillämpas en avgiftssats på 1,2 (punkt 8330 i lagen om domstolsavgifter). Om hela förfarandet slutar med att överklagandet dras tillbaka reduceras avgiftssatsen till 0,8 (punkt 8331 i lagen om domstolsavgifter).

Fordrans värde fastställs alltid av domstolen (avsnitt 53 i lagen om domstolsavgifter samt avsnitt 3 i civilprocesslagen).

Avgiften tillämpas så snart som ett slutgiltigt beslut fattats eller när förfarandet avslutats på annat sätt (avsnitt 9 i lagen om domstolsavgifter).

I förfarandet enligt artikel 5 b i förordning (EU) nr 655/2014 och i samtliga förfaranden som rör ansökningar för att begränsa eller upphäva verkställandet av ett beslut om kvarstad:

I förfarandet för erhållandet av ett beslut om kvarstad enligt artikel 5 a i förordning (EU) nr 655/2014 tillämpas en avgift på 20 euro (punkt 2111 i lagen om domstolsavgifter). Om kontoinformation begärs under förfarandet höjs avgiften till 33 euro (punkt 2122 i lagen om domstolsavgifter).

Avgiften för förfarandet täcker även ansökningar om rättsmedel för gäldenären i den mening som avses i artikel 33 i förordning (EU) nr 655/2014 för att ett europeiskt beslut om kvarstad ska upphävas eller ändras.

För ansökningar om att verkställigheten ska avslutas eller begränsas tillämpas en avgift på 30 euro (punkt 2119 i lagen om domstolsavgifter).

För ansökningar som avslås eller ogillas tillämpas en avgift på 30 euro (punkt 2121 i lagen om domstolsavgifter). Om överklagandet endast delvis avslås eller ogillas kan domstolen efter rätt och billighet minska avgiften med hälften eller besluta att den inte ska påföras.

Avgiften tillämpas så snart som domstolen har mottagit en fordran eller en ansökan om ett europeiskt beslut om kvarstad eller om att verkställigheten ska avslutas eller begränsas (avsnitt 6 i lagen om domstolsavgifter).

Artikel 50.1 o – Språk som godtas för översättning av handlingar 

Endast tyska godtas som språk för handlingar som inges till domstol eller behörig myndighet i enlighet med förordning (EU) nr 655/2014.

Senaste uppdatering: 04/03/2019

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel - Irland

Artikel 50.1 a – Domstolar som är behöriga att meddela beslut om europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel

Artikel 50.l a – Namn och kontaktuppgifter för de domstolar som förklarats behöriga att meddela ett europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel (artikel 6.4).

Officiella handlingar är ett okänt begrepp inom irländsk rätt, och därför gäller inte denna bestämmelse i Irland.

Artikel 50.1 b – Myndighet som är behörig att inhämta kontoinformation

I Irland

Minister for Justice and Equality,

Bishop’s Square,

Redmond’s Hill,

Dublin 2

Irland

Länken öppnas i ett nytt fönsterEAPOIA@justice.ie

Artikel 50.1 c – Metoder för inhämtande av kontoinformation

I Irland gäller artikel 14.5 a, dvs. alla banker i Irland är skyldiga att på begäran av informationsmyndigheten uppge om gäldenären har ett bankkonto hos dem.

Artikel 50.1 d – Domstolar till vilka ett överklagande kan inges mot ett beslut att inte meddela ett europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel

I Irland

  • Om behörigheten att meddela ett beslut om kvarstad ligger hos distriktsdomstolen kan överklagandet inges till domaren vid den grevskapsdomstol inom vars domkrets beslutet om kvarstad meddelades.
  • Om behörigheten att meddela ett beslut om kvarstad ligger hos grevskapsdomstolen kan överklagandet inges till High Court.
  • Om behörigheten att meddela ett beslut om kvarstad ligger hos High Court kan överklagandet inges till appellationsdomstolen. (Notera dock att i enlighet med den irländska konstitutionen är Högsta domstolen behörig att pröva ett avgörande från High Court om den är övertygad om att särskilda omständigheter motiverar att överklagandet går direkt till Högsta domstolen. En förutsättning är att det berörda avgörandet rör en fråga av allmänt intresse och/eller om rättvisans intresse så fordrar.)

Artikel 50.1 e – Myndigheter som utsetts som behöriga att ta emot, översända och delge det europeiska beslutet om kvarstad på bankmedel och andra handlingar

I Irland

Minister for Justice and Equality,

Bishop’s Square,

Redmond’s Hill,

Dublin 2

Irland

Länken öppnas i ett nytt fönsterEAPOCA@justice.ie

Artikel 50.1 f – Myndigheter behöriga att verkställa ett europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel

I Irland

Minister for Justice and Equality,

Bishop’s Square,

Redmond’s Hill,

Dublin 2

Irland

Länken öppnas i ett nytt fönsterEAPOCA@justice.ie

Artikel 50.1 g − I vilken utsträckning tillgångar på gemensamma bankkonton och förvaltarbankkonton kan beläggas med kvarstad

I vilken utsträckning tillgångar på gemensamma bankkonton och förvaltarbankkonton kan beläggas med kvarstad enligt irländsk rätt beror på omständigheterna i det enskilda fallet. När det gäller gemensamma bankkonton är huvudregeln att om ett s.k. Mareva-föreläggande (dvs. ett beslut om att frysa tillgångarna) har utfärdats mot en svarande bör detta inte sig hindra en av kontoinnehavarna från att ta ut pengar från kontot, såvida inte detta uttryckligen föreskrivs i föreläggandet.

Om en tredje part förvaltar tillgångar på ett förvaltarkonto för en svarandes räkning riskerar dessa tillgångar att påverkas av ett Mareva-föreläggande mot svaranden eftersom svaranden är den verkliga eller faktiska ägaren till dessa tillgångar.

Innehavaren av ett gemensamt bankkonto eller förvaltarbankkonto som blir föremål för ett sådant föreläggande kan ansöka hos relevant domstol om ändring av villkoren i föreläggandet.

Artikel 50.1 h – Bestämmelser om belopp som är undantagna från utmätning

Vid likvärdiga nationella förfaranden fastställer domstolen i varje enskilt fall hur stort belopp gäldenären ska ha rätt att behålla. Beslutet grundas på den berörda gäldenärens individuella omständigheter. Ansökan om undantag görs av gäldenären, och det finns inga regler om hur stort belopp gäldenären kan få behålla.

Artikel 50.1 i – Eventuella bankavgifter för genomförande av likvärdiga nationella beslut och för tillhandahållande av kontoinformation samt vilken part som ska betala dessa avgifter

Banker tar inte ut avgifter för att genomföra likvärdiga nationella beslut. Vid en begäran om kontoinformation finns det inget som hindrar banker från att ta ut en avgift för att tillhandahålla sådan information. Huvudprincipen är att borgenären ska betala de kostnader som banken har haft, även om gäldenären senare kan förpliktas att ersätta sådana kostnader.

Artikel 50.1 j – Skalan för avgifter eller andra regler om avgifter som får tas ut av en myndighet eller ett annat organ för att verkställa ett beslut om kvarstad

Det är inte tänkt att informationsmyndigheterna eller de behöriga myndigheterna ska ta ut en administrativ avgift. För personlig delgivning tas emellertid en avgift på 100–200 euro ut, beroende på hur svår delgivningen är att genomföra.

Obs! Personlig delgivning av handlingar genomförs i så fall av ett företag inom den privata sektorn, och det saknas därför en skala för avgifter.

Artikel 50.1 k – Rangordning av likvärdiga nationella beslut

Det sker ingen rangordning av liknade förfaranden, som t.ex. Mareva-förelägganden enligt irländsk rätt, eftersom borgenären inte får ett ägarintresse i den aktuella tillgången.

Artikel 50.1 l – Domstolar eller verkställande myndigheter behöriga att pröva en ansökan om rättsmedel

I Irland gäller följande:

Vad gäller artikel 33.1 är den domstol som är behörig att bevilja en ansökan om rättsmedel den domstol som meddelade beslutet om kvarstad. Beroende på omständigheterna kan detta vara en distriktsdomstol, en grevskapsdomstol eller High Court*.

Vad gäller artikel 34.1 och 34.2 är följande domstolar behöriga att bevilja en ansökan om rättsmedel:

  • Om det europeiska beslutet om kvarstad meddelades av en domstol i den aktuella staten är den domstol som meddelade beslutet om kvarstad behörig.
  • Om det europeiska beslutet om kvarstad meddelades av en annan medlemsstat är High Court* behörig.

*The High Court,

Four Courts,

Dublin 7.

Länken öppnas i ett nytt fönsterHighCourtCentralOffice@courts.ie

Artikel 50.1 m – Domstolar till vilka ett överklagande ska ges in och, i förekommande fall, tidsfrist för överklagande

I Irland kan ett överklagande mot ett beslut som meddelats enligt artiklarna 33, 34 eller 35 inges enligt följande:

Artikel 50.1 n – Domstolsavgifter

Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet kan de domstolsavgifter som tas ut för att erhålla ett beslut om kvarstad variera från 80 euro till ungefär 200 euro. Du hittar relevant information här:

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.irishstatutebook.ie/eli/2014/si/491/ (SI 491/2014)

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.irishstatutebook.ie/eli/2014/si/492/ (SI 492/2014)

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.irishstatutebook.ie/eli/2014/si/22/ (SI 22/2014).

Artikel 50.1 o – Språk som godtas för översättning av handlingar 

Inga (Irland godtar endast iriska och engelska).

Senaste uppdatering: 04/03/2019

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel - Grekland

Artikel 50.1 a – Domstolar som är behöriga att meddela beslut om europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel

Fredsdomstolar (Eirinodikeía) och förstainstansdomstolar (Protodikeía).

Artikel 50.1 b – Myndighet som är behörig att inhämta kontoinformation

Finansministeriets system för register över bankkonton och betalkonton (Sýstima Mitróon Trapezikón Logariasmón kai Logariasmón Pliromón).

Generalsekretariatet för it-system (Genikí Grammateía Pliroforiakón Systimáton), finansministeriet, e-post: gen-gramm@gsis.gr, tfn: 0030-210 4802000, 0030-210 4803284, 0030-210 4803267.

Artikel 50.1 c – Metoder för inhämtande av kontoinformation

Finansministeriets system för register över bankkonton och betalkonton skapades för att överföra ansökningar om information från myndigheter, tjänster, offentliga organ och andra organ till kreditinstitut. Ansökningarna skickas elektroniskt via en säker tredje part (Tiresias) till kreditinstituten, som skickar sina svar med kontouppgifter via samma kanal (artikel 14.5 a).

Artikel 50.1 d – Domstolar till vilka ett överklagande kan inges mot ett beslut att inte meddela ett europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel

Om fredsdomaren beslutar att inte meddela ett beslut om kvarstad kan detta beslut överklagas till förstainstansdomstolen med en domare (Monomelés Protodikeío). Om förstainstansdomstolen med en domare beslutar att inte meddela ett beslut om kvarstad kan detta beslut överklagas till appellationsdomstolen (Efeteío).

Artikel 50.1 e – Myndigheter som utsetts som behöriga att ta emot, översända och delge det europeiska beslutet om kvarstad på bankmedel och andra handlingar

Förstainstansdomstolen är behörig myndighet för översändning av handlingar. Exekutionstjänstemän (dikastikoí epimelités) ansvarar för mottagning och delgivning av beslut om kvarstad och andra handlingar.

Artikel 50.1 f – Myndigheter behöriga att verkställa ett europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel

Exekutionstjänstemän.

Artikel 50.1 g − I vilken utsträckning tillgångar på gemensamma bankkonton och förvaltarbankkonton kan beläggas med kvarstad

Endast gemensamma bankkonton kan beläggas med kvarstad, inte förvaltarbankkonton. Inga andra villkor gäller för kvarstad på gemensamma bankkonton.

Artikel 50.1 h – Bestämmelser om belopp som är undantagna från utmätning

I artikel 982.2 i civilprocesslagen (Kódikas Politikís Dikonomías) anges att underhållsanspråk, löner, pensioner, försäkringsförmåner etc. ska undantas från utmätning. Det finns inte någon internetlänk till civilprocesslagen. Ovannämnda belopp undantas från utmätning utan att gäldenären behöver ansöka om det.

Artikel 50.1 i – Eventuella bankavgifter för genomförande av likvärdiga nationella beslut och för tillhandahållande av kontoinformation samt vilken part som ska betala dessa avgifter

Det finns inte några specifika bestämmelser som reglerar uttag av kostnader och avgifter för kvarstad på eller utmätning av ett bankkonto eller för att tillhandahålla kontouppgifter. Den grekiska bankföreningen (Ellinikí Énosi Trapezón) anser emellertid att kreditinstitut har rätt att kräva ersättning för sina kostnader i enlighet med bland annat artiklarna 30A och 30B om lagen om uppbörd av offentliga intäkter (Kódikas Eispráxeos Dimosíon Esódon (KEDE) – lagstiftningsdekret nr 356/1974, i dess ändrade och gällande lydelse).

Artikel 50.1 j – Skalan för avgifter eller andra regler om avgifter som får tas ut av en myndighet eller ett annat organ för att verkställa ett beslut om kvarstad

Inga avgifter tas ut av den oberoende myndigheten för offentliga intäkter (Anexártiti Archí Dimosíon Esódon) för handläggningen av beslut om kvarstad. Eftersom verkställandet av beslut utförs av exekutionstjänstemän tar dessa ut kostnaden direkt av sina uppdragsgivare. Det finns inte någon internetlänk om exekutionstjänstemäns avgifter. Avgifter tas inte ut av finansministeriet för att tillhandahålla information om bankkonton i enlighet med artikel 14.

Artikel 50.1 k – Rangordning av likvärdiga nationella beslut

Ett europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel behandlas på samma sätt som en kvarstadsåtgärd (asfalistikó métro) enligt nationell rätt. Ingen rangordning har gjorts av likvärdiga nationell beslut.

Artikel 50.1 l – Domstolar eller verkställande myndigheter behöriga att pröva en ansökan om rättsmedel

Den domstol som är behörig att bevilja ett rättsmedel är den domstol som utfärdade det europeiska beslutet om kvarstad på bankmedel, dvs. fredsdomaren för anspråk som faller inom fredsdomstolens behörighetsområde och domaren i förstainstansdomstolen med en domare för alla övriga anspråk. Vad gäller de rättsmedel som avses i artikel 34.1 och 34.2 är fredsdomstolen behörig domstol för belopp upp till 20 000 euro. Behörig domstol för belopp över 20 000 euro är förstainstansdomstolen.

Artikel 50.1 m – Domstolar till vilka ett överklagande ska ges in och, i förekommande fall, tidsfrist för överklagande

Om fredsdomaren beslutar att inte meddela ett beslut om kvarstad kan detta beslut överklagas till förstainstansdomstolen med en domare. Om förstainstansdomstolen med en domare beslutar att inte meddela ett beslut om kvarstad kan detta beslut överklagas till appellationsdomstolen. Överklaganden måste inges inom 30 dagar från delgivning av beslutet till gäldenären.

Artikel 50.1 n – Domstolsavgifter

Domstolsavgifter beräknas till ungefär fyra tusendelar av det belopp som fordran avser. Denna beräkning gäller både en talan för att erhålla ett beslut om kvarstad och en talan om rättsmedel mot verkställighet ett sådant beslut.

Artikel 50.1 o – Språk som godtas för översättning av handlingar 

Handlingar godtas endast på grekiska.

Senaste uppdatering: 25/03/2019

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel - Kroatien

Artikel 50.1 a – Domstolar som är behöriga att meddela beslut om europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel

De domstolar som är behöriga att meddela beslut om kvarstad på bankmedel, i den mening som avses i artikel 6.4 i förordningen, är de kroatiska domstolar som är behöriga att göra slutliga avgöranden enligt domstolslagen (Zakon o sudovima) (Narodne Novine [ung. Kroatiens officiella tidning] nr 28/13, 33/15, 82/15 och 82/16), civilprocesslagen Zakon o parničnom postupku) (officiella tidningen nr 53/1991, 91/1992, 112/1999, 129/2000, 88/2001, 117/2003, 88/2005, 2/2007, 96/2008, 84/2008, 123/2008, 57/2011, 25/2013 och 89/2014) och andra särskilda bestämmelser. I Kroatien utgörs dessa domstolar av lokala domstolar (općinski sudovi; sing. općinski sud) och handelsdomstolar (trgovački sudovi; sing. trgovački sud) om det rör sig om domstolsförhandlingar i första instans.

Artikel 50.1 b – Myndighet som är behörig att inhämta kontoinformation

Den myndighet som är behörig att inhämta information om en gäldenärs konto eller konton, i den mening som avses i artikel 14 i förordningen, är

Finansorganet (Financijska agencija)

Ulica grada Vukovara 70, 10000 Zagreb, Kroatien

Avgiftsfritt telefonnummer: +385 0 800 0080

E-post: info@fina.hr

Artikel 50.1 c – Metoder för inhämtande av kontoinformation

Den kontoinformation som avses i artikel 14.5 i förordningen erhålls genom att informationsmyndigheten får del av information som offentliga myndigheter eller förvaltningar har i sina register eller på annat sätt förfogar över (artikel 14.5 b i förordningen).

Artikel 50.1 d – Domstolar till vilka ett överklagande kan inges mot ett beslut att inte meddela ett europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel

Den domstol som är behörig att fatta beslut om ett överklagande, enligt artikel 21 i förordningen, som en fordringsägare ingett till en domstol i första instans mot ett beslut där fordringsägarens ansökan om kvarstad helt eller delvis avslås är den överdomstol som var behörig att fatta beslut om ett överklagande mot ett beslut att förkasta ett förslag om säkerhet (en distriktsdomstol [županijski sud] eller Kroatiens handelsöverdomstol [Visoki trgovački sud Republike Hrvatske] – artikel 34 a och 34 c i civilprocesslagen, i förening med artikel 21.1 i lagen om exekutiva åtgärder [Ovršni zakon]) – länk: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://narodne-novine.nn.hr/.

Om ansökan om kvarstad avslås helt eller delvis på beslut av en lokal domstol, ska fordringsägaren inge ett överklagande till distriktsdomstolen via den lokala domstolen. Om en handelsdomstol fattar ett sådant beslut ska fordringsägaren dock inge sitt överklagande mot beslutet till handelsöverdomstolen via handelsdomstolen i fråga.

Artikel 50.1 e – Myndigheter som utsetts som behöriga att ta emot, översända och delge det europeiska beslutet om kvarstad på bankmedel och andra handlingar

Den myndighet som utsetts som behörig att ta emot, översända och delge beslutet om kvarstad och andra handlingar enligt artikel 14.4 i förordningen är

Zagrebs lokala tvistemålsdomstol (Općinski građanski sud u Zagrebu)

Ulica grada Vukovara 84

10000 Zagreb.

Artikel 50.1 f – Myndigheter behöriga att verkställa ett europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel

Den myndighet som är behörig att verkställa ett beslut om kvarstad enligt kapitel 3 i förordningen är

Finansorganet (FINA)

Ulica grada Vukovara 70, 10000 Zagreb, Kroatien

Avgiftsfritt telefonnummer: +385 0 800 0080

E-post: info@fina.hr

Artikel 50.1 g − I vilken utsträckning tillgångar på gemensamma bankkonton och förvaltarbankkonton kan beläggas med kvarstad

Ett bankkonto som förvaltas av en betaltjänstleverantör på uppdrag av en eller flera betaltjänstanvändare och som används för betalningstransaktioner får beläggas med fullständig kvarstad.

Bankmedel på förvaltarbankkonton får inte beläggas med kvarstad om detta är förbjudet enligt lag.

Artikel 42 i lagen om personlig konkurs (Zakon o stečaju potrošača) (officiella tidningen Länken öppnas i ett nytt fönsternr 100/15) föreskriver att konkursförvaltaren är skyldig att öppna ett separat avistakonto på ett finansinstitut för varje enskild konsument gentemot vilken ett konkursförfarande har inletts genom ett domstolsbeslut.

Detta är ett avistakonto som förvaltaren i konsumentens konkursförfarande öppnar på ett finansinstitut i sitt eget namn på konsumentens vägnar. Förvaltaren får endast använda det separata kontot för att ta emot och göra betalningar som avser förvaltning och avyttring av konkursboet för den konsument som är föremål för konkursförfarandet. Vidare är förvaltaren skyldig att separera sina egna tillgångar från eventuella betalningar som görs till det konto som används för förvaltning och avyttring av konkursboet.

Artikel 42.4 i lagen om personlig konkurs föreskriver att bankmedel på det separata kontot inte får bli föremål för verkställighet gentemot förvaltaren och att sådana bankmedel inte ingår i förvaltarens konkursbo eller kvarlåtenskap om han eller hon skulle gå i konkurs eller avlida.

Eftersom förvaltaren fungerar som företrädare för en konkursdrabbad konsument kan kontot betraktas som ett förvaltarbankkonto, som innehåller både förvaltarens bankmedel och bankmedel tillhörande en eller flera konsumenter gentemot vilka ett konkursförfarande har inletts. Bankmedel tillhörande den konsument som förvaltaren företräder får dock inte bli föremål för verkställighet eller beläggas med kvarstad om domstolsförhandlingar pågår gentemot förvaltaren.

Artikel 50.1 h – Bestämmelser om belopp som är undantagna från utmätning

De belopp som är undantagna från utmätning, i den mening som avses i artikel 31 i förordningen, anges i artikel 172 i lagen om exekutiva åtgärder (undantag från verkställighet) och artikel 173 i lagen om exekutiva åtgärder (begränsning av verkställighet).

Om en gäldenär får sådana ersättningar och bidrag som avses i artikel 172 i lagen om exekutiva åtgärder och som är undantagna verkställighet, eller sådana belopp som avses i artikel 173 i lagen om exekutiva åtgärder (begränsning av verkställighet), är han eller hon skyldig att informera finansorganet om detta, i enlighet med artikel 212 i lagen om exekutiva åtgärder.

Nedan följer länkar till lagen om exekutiva åtgärder (officiella tidningen nr 112/12, 25/13, 93/14 och 55/16):

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://narodne-novine.nn.hr/clanci/sluzbeni/2012_10_112_2421.html

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://narodne-novine.nn.hr/clanci/sluzbeni/2013_02_25_405.html

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://narodne-novine.nn.hr/clanci/sluzbeni/2014_07_93_1877.html

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://narodne-novine.nn.hr/clanci/sluzbeni/2016_06_55_1440.html

I överensstämmelse med artikel 173 i lagen om exekutiva åtgärder undantas belopp från verkställighet i följande fall:

1) Om gäldenärens lön är föremål för verkställighet, ska ett belopp motsvarande två tredjedelar av nettolönen i Kroatien undantas kvarstad. Om verkställighet genomförs för att driva in en lagstadgad underhållsfordran, eller en fordran för att ersätta skada som orsakats av ett försämrat hälsotillstånd eller en minskad eller förlorad arbetsförmåga och för att kompensera för förlorat underhåll till följd av att den underhållsskyldige har avlidit, ska beloppet fastställas till hälften av den genomsnittliga nettolönen i Kroatien, förutom om verkställighet genomförs för att med tvång driva in pengar som ska betalas för underhåll av barn. I sådana fall ska det belopp som undantas från kvarstad vara en fjärdedel av den genomsnittliga nettolönen för de personer som varit anställda hos juridiska personer i Kroatien föregående år.

2) Om gäldenären får en lön som är lägre än den genomsnittliga nettolönen i Kroatien, ska ett belopp motsvarande två tredjedelar av den lön som betalas till gäldenären undantas från kvarstad. Om verkställighet genomförs för att driva in en lagstadgad underhållsfordran, eller en fordran för att ersätta skada som orsakats av ett försämrat hälsotillstånd eller en minskad eller förlorad arbetsförmåga och för att kompensera för förlorat underhåll till följd av att den underhållsskyldige har avlidit, ska ett belopp som motsvarar hälften av nettolönen betalas till gäldenären.

3) Begreppet ”genomsnittlig nettolön” i den mening som avses i punkt 1 i denna artikel ska motsvara det genomsnittliga belopp som betalas som en nettomånadslön för de personer som varit anställda hos juridiska personer i Kroatien under perioden januari–augusti innevarande år, vilket ska fastställas av den kroatiska statistikbyrån (Državni zavod za statistiku) och offentliggöras i officiella tidningen senast den 31 december innevarande år. Det belopp som fastställs i enlighet härmed ska vara tillämpligt under nästkommande år.

4) Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 i denna artikel ska även gälla för verkställighet när eventuell ersättning i stället för lön, ersättning för minskad arbetstid, ersättning för sänkt lön, pension, betalning till värnpliktiga och till personer i reservstyrkor när de inkallats till militärtjänstgöring samt all annan kontantinkomst som ges till civil- och militäranställda är föremål för kvarstad, med undantag för sådan inkomst som avses i punkterna 5 och 6 i denna artikel.

5) Verkställighet genom kvarstad på inkomst som personer med funktionsnedsättning erhållit som en kontantförmån för fysisk funktionsnedsättning och som en vårdförmån får endast genomföras för att driva in en lagstadgad underhållsfordran, eller en fordran för att ersätta skada som orsakats av ett försämrat hälsotillstånd eller en minskad eller förlorad arbetsförmåga och för att kompensera för förlust av underhåll till följd av att den person som gett underhållet har avlidit. Beloppet ska i detta fall motsvara hälften av inkomsten.

6) Verkställighet genom kvarstad på inkomst som erhållits genom ett avtal om livslång försörjning och livräntekontrakt, liksom inkomst som erhållits genom ett livsförsäkringsavtal, får endast genomföras på den del av inkomsten som överskrider det grundbelopp som används för att beräkna underhållsstödets omfattning.

7) Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 i denna artikel ska också gälla när verkställighet genomförs på en inkomst som inte kommer från lön, pension eller intäkter från handel som egenföretagare och hantverksverksamhet, fria yrken, jord- och skogsbruk, egendom och äganderätter, kapital eller försäkring (”annan inkomst” enligt vissa bestämmelser), om gäldenären genom en officiell handling kan styrka att denna inkomst är hans eller hennes enda fasta kontantinkomst.

Den genomsnittliga nettomånadslön som betalades till personer som var anställda hos juridiska personer i Kroatien under perioden januari–augusti 2016 var 5 664 HRK (Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://narodne-novine.nn.hr/clanci/sluzbeni/2016_11_102_2187.html).

Artikel 50.1 i – Eventuella bankavgifter för genomförande av likvärdiga nationella beslut och för tillhandahållande av kontoinformation samt vilken part som ska betala dessa avgifter

Finansorganet och bankerna har rätt att ta ut en avgift för att verkställa ett beslut om kvarstad och för att genomföra verkställighet och säkerhet med avseende på bankmedel på bankkonton, i enlighet med bestämmelserna om de olika typer av avgifter och beloppen för dessa som får tas ut för att genomföra de uppgifter som anges i lagen om verkställighet avseende bankmedel (officiella tidningen nr 105/10, 124/11, 52/12 och 6/13, nedan kallade ”bestämmelserna”) – länkar:

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://narodne-novine.nn.hr/clanci/sluzbeni/2010_09_105_2831.html

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://narodne-novine.nn.hr/clanci/sluzbeni/2011_11_124_2491.html

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://narodne-novine.nn.hr/clanci/sluzbeni/2012_05_52_1278.html

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://narodne-novine.nn.hr/clanci/sluzbeni/2013_01_6_90.html

Artikel 6 i bestämmelserna föreskriver att avgiften ska betalas av gäldenären.

I bestämmelserna fastställs avgiften för utförandet av de uppgifter som anges i lagen om verkställighet avseende bankmedel (officiella tidningen nr 91/10 och 112/12).

I bestämmelserna anges två olika typer av avgifter:

1. Avgift för verkställighet med avseende på gäldenärens bankmedel.

2. Avgift för rådfrågning och tillhandahållande av uppgifter från det samlade bankkontoregistret (”Single Register of Accounts”).

Avgifterna för verkställighet med avseende på gäldenärens bankmedel är indelade i fyra kategorier:

  • undersökning av möjligheten att verkställa ett verkställighetsbeslut
  • ränteberäkning
  • verkställande av ett verkställighetsbeslut
  • tillhandahållande av uppgifter, kopior och intyg från registret över verkställighetsbeslut (”Record of the order of enforcement instruments”).

Finansorganet tar ut avgiften för att undersöka möjligheten att verkställa ett verkställighetsbeslut och avgiften för ränteberäkning för mottagandet av verkställighetsbesluten (summan av de fordringar som gäldenären måste betala till fordringsägaren enligt domstolsbeslutet) och för att föra in dem i registret. Man tar också ut en avgift för att kontrollera att ett verkställighetsbeslut innehåller de uppgifter som krävs för ett verkställande och för att beräkna räntan. Dessa två avgifter, plus avgiften för verkställande av ett verkställighetsbeslut, betalas helt och hållet av gäldenären.

Intäkterna från avgiften för verkställande av ett verkställighetsbeslut delas mellan finansorganet (55 procent) och bankerna (45 procent). Intäkterna fördelas mellan bankerna i förhållande till det totala antal bankkonton som gäldenären innehar i en viss bank den dag då avgiften tas ut, enligt den information som finns i det samlade bankkontoregistret.

Avgiften för tillhandahållande av uppgifter, kopior och intyg från registret över verkställighetsbeslut betalas av sökanden i förskott utifrån en betalningsansökan. Den person som inger en ansökan till finansorganet måste bevisa att betalning erlagts, varpå personen får de begärda uppgifterna och kopiorna och en faktura utfärdas för den tjänst som utförts.

Finansorganet tar betalt för rådfrågning och tillhandahållande av uppgifter från det samlade bankkontoregistret genom att ta ut en avgift för rådfrågningen av uppgifter via webben eller en onlinetjänst, eller en avgift för tillhandahållande (eller hämtning) av uppgifter från det samlade bankkontoregistret i elektroniskt format eller i pappersform.

Finansorganet antar prislistan, som innehåller uppgift om avgiftsbeloppen, på beslut av styrelsen, och finansministeriet godkänner den föreslagna prislistan. Prislistan offentliggörs på finansorganets officiella webbplats. Alla avgifter på prislistan är belagda med moms.

Länken öppnas i ett nytt fönsterLänk till ett utdrag ur finansorganets prislista – avgifter för utförande av de uppgifter som anges i lagen om verkställighet avseende bankmedel.

Artikel 50.1 j – Skalan för avgifter eller andra regler om avgifter som får tas ut av en myndighet eller ett annat organ för att verkställa ett beslut om kvarstad

Finansorganet och bankerna tar ut de avgifter som anges i artikel 43 i förordningen i enlighet med bestämmelserna för att verkställa ett beslut om kvarstad. Finansorganet tar ut en avgift för att tillhandahålla uppgifter, kopior och intyg från registret eller uppgifter om bankkontot. Avgiftsbeloppen fastställs i artikel 8 i bestämmelserna.

De avgiftsbelopp som anges i artikel 3 i bestämmelserna har fastställts till följande:

Ser. nr

Typ av tjänst

Beräkningsgrund

Belopp i HRK

Verkställighet avseende bankmedel

1.

Undersökning av möjligheten att verkställa ett verkställighetsbeslut

verkställighetsbeslut

65,00

2.

Ränteberäkning

kapitalbelopp

7,00

3.

Verkställande av ett verkställighetsbeslut

3.1.

Engångsåtervinning av hela det bankmedelsbelopp som satts in på en och samma bank

verkställighetsbeslut

17,00

3.2.

Engångsåtervinning av hela det bankmedelsbelopp som satts in på flera olika banker

verkställighetsbeslut

39,00

3.3.

Verkställighet vid bevarande av ett konto och nekad tillgång till bankmedel

verkställighetsbeslut

110,00

4.

Tillhandahållande av uppgifter, kopior och intyg från registret

4.1.

– i pappersformat

sida

43,00

4.2.

– i filformat

byte

0,20

minst 21,00

Avgifterna i led 4 i denna punkt är momsbelagda.

De avgiftsbelopp som anges i artikel 7 i bestämmelserna har fastställts till följande:

Ser. nr

Typ av tjänst

Beräkningsgrund

Belopp i HRK

Rådfrågning och tillhandahållande av uppgifter från det samlade bankkontoregistret

1.

Rådfrågning av uppgifter via myndighetens webbplats och onlinetjänster

1.1.

– rådfrågning

förfrågan

0,80

1.2.

– rådfrågning av underavdelningar

byte

0,20

2.

Rådfrågning av uppgifter via myndighetens webbplats

2.1.

– halvårsprenumeration

användare

298,37

2.2.

– årsprenumeration

användare

498,37

3.

Nedladdning

3.1.

– från myndighetens webbplats

byte

0,10

3.2.

– via myndighetens onlinetjänster

byte

0,10

3.3

– genom en cd-baserad tjänst

byte

0,10

4.

Rådfrågning av uppgifter

4.1.

– i pappersformat

varje ny sida

19,51

4.2.

– i filformat

byte

0,20

minst 19,51

Avgifterna i denna punkt är momsbelagda.

Artikel 5.1 i bestämmelserna föreskriver att verkställighetsavgifter ska delas mellan finansorganet och de banker som finansorganet, i ett förfarande till följd av ett verkställighetsbeslut, begärde skulle utföra indrivningen av fordringarna och att finansorganet ska få 55 procent och bankerna 45 procent av respektive avgift.

I förfaranden för beslut om kvarstad eller för rättsmedel mot ett beslut om kvarstad ska en domstolsavgift som baseras på ansökans värde erläggas, i enlighet med lagen om domstolsavgifter (officiella tidningen nr 74/95, 57/96, 137/02, 125/11, 112/12, 157/13 och 110/15) – se underrättelsen i anslutning till artikel 50.1 n i förordningen.

Artikel 50.1 k – Rangordning av likvärdiga nationella beslut

Rangordningen enligt artikel 32 i förordningen regleras genom artikel 78 i lagen om exekutiva åtgärder, som föreskriver att om flera fordringsägare inger penningfordringar gentemot samma gäldenär och samma verkställighetsobjekt, ska skaderegleringen ske i den ordning som fordringsägarna fick rätt till betalning för objektet, om inte annat föreskrivs i lag.

Prioritetsordningen för flera fordringsägares säkerhetsintressen fastställs utifrån det datum då beslutet om kvarstad mottogs (artikel 180 i lagen om exekutiva åtgärder) – länk: Länken öppnas i ett nytt fönsterhttps://narodne-novine.nn.hr/

Artikel 50.1 l – Domstolar eller verkställande myndigheter behöriga att pröva en ansökan om rättsmedel

Behörig domstol att pröva en gäldenärs ansökan om upphävande eller ändring av ett beslut om kvarstad, i den mening som avses i artikel 33 i förordningen, är den kroatiska domstol som utfärdade beslutet om kvarstad.

Behörig domstol att pröva en gäldenärs ansökan om att verkställigheten av ett beslut om kvarstad i Kroatien ska begränsas eller avbrytas, i den mening som avses i artikel 34.1 och 34.2 i förordningen, är

Zagrebs lokala tvistemålsdomstol

Ulica grada Vukovara 84

10000 Zagreb.

Artikel 50.1 m – Domstolar till vilka ett överklagande ska ges in och, i förekommande fall, tidsfrist för överklagande

Den domstol som har behörighet att pröva ett överklagande mot ett beslut av en domstol i första instans, i den mening som avses i artikel 37 i förordningen, i anslutning till artiklarna 33, 34 och 35 i förordningen, är den överdomstol som var behörig att pröva överklagandet av beslutet om säkerhet (tingsrätten eller handelsöverdomstolen i Kroatien – artikel 34 a och 34 c i civilprocesslagen, i anslutning till artikel 21.1 i lagen om exekutiva åtgärder).

Ett överklagande ska inges inom åtta dagar från den dag då beslutet utfärdas (artikel 11 i lagen om exekutiva åtgärder) och via den domstol som antog beslutet (artikel 357 i civilprocesslagen).

Artikel 2.1.9 i lagen om exekutiva åtgärder föreskriver att begreppet ”beslut om säkerhet” avser ett beslut där man helt eller delvis godtar ett förslag om säkerhet eller begär en säkerhet på eget initiativ.

Artikel 50.1 n – Domstolsavgifter

I förfaranden för beslut om kvarstad eller för rättsmedel mot ett beslut, i den mening som avses i artikel 42 i förordningen, ska domstolsavgifter erläggas utifrån ansökans värde enligt nedan:

  • utifrån en ansökan om ett beslut om kvarstad som ett förslag om säkerhet
  • utifrån en ansökan om ett beslut om kvarstad som ett beslut om säkerhet
  • utifrån sådana framställningar som avses i punkterna 2–5 i artikel 364 b i lagen om exekutiva åtgärder som överklaganden mot ett beslut om säkerhet.

Om inte annat anges uppstår skyldigheten att betala en avgift när ett förslag om verkställighet av ett beslut om kvarstad eller ett överklagande inges, enligt bestämmelserna i artikel 4 i lagen om domstolsavgifter.

Domstolsavgifter kan beräknas utifrån varje enskild åtgärd, beroende på tvisteföremålets värde, i enlighet med följande tabell:

Över

Upp till HRK

HRK

0,00

3 000,00

100,00

3 000,00

6 000,00

200,00

6 000,00

9 000,00

300,00

9 000,00

12 000,00

400,00

12 000,00

15 000,00

500,00

En avgift på 500 HRK ska betalas vid ett värde på över 15 000,00 HRK, plus 1 procent av det belopp som överstiger 15 000,00 HRK, upp till ett högsta värde på 5 000,00 HRK.

Artikel 50.1 o – Språk som godtas för översättning av handlingar 

Ej tillämpligt.

Senaste uppdatering: 11/01/2019

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel - Italien

Artikel 50.1 a – Domstolar som är behöriga att meddela beslut om europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel

Domstolen i den domkrets där den officiella handlingen upprättades, med en ensamdomare som ordförande.

Artikel 50.1 b – Myndighet som är behörig att inhämta kontoinformation

Ordföranden för domstolen i den domkrets där gäldenären har sin hemvist eller vistelseort, eller där gäldenärens säte är beläget om det är en juridisk person. Om gäldenären saknar bostad, hemvist eller vistelseort i Italien, eller om det rör sig om en juridisk person utan säte i Italien, är behörig myndighet ordföranden för domstolen i Rom.

Artikel 50.1 c – Metoder för inhämtande av kontoinformation

Enligt italiensk rätt har informationsmyndigheten tillträde till information i offentliga arkiv för att inhämta kontoinformation.

Artikel 50.1 d – Domstolar till vilka ett överklagande kan inges mot ett beslut att inte meddela ett europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel

Den kollegiala domstol där den domare som utfärdade beslutet om kvarstad är ordförande.

Artikel 50.1 e – Myndigheter som utsetts som behöriga att ta emot, översända och delge det europeiska beslutet om kvarstad på bankmedel och andra handlingar

Följande myndigheter är behöriga för mottagandet, översändandet och underrättelsen eller delgivningen av handlingar:

a) Domstolstjänstemannen, i de situationer som beskrivs i artikel 23.5 i förordningen.

b) Kansliet vid den domstol som utfärdade beslutet om kvarstad, i de situationer som omfattas av artiklarna 10.2, 23.3 och 23.6, 25.3 och 36.5 i förordningen.

c) Kansliet vid den domstol som är ansvarig för verkställigheten i det fall som anges i artikel 27.2 i förordningen.

d) Kansliet vid domstolen på den ort där gäldenären har sin hemvist, i de situationer som anges i artikel 28.3 i förordningen.

Om beslutet om kvarstad utfärdades i en annan medlemsstat, i de situationer som avses i artiklarna 10.2, 23.3, 23.6 eller 25.3, är den behöriga domstolen den allmänna domstol som är ansvarig för att verkställa beslutet om kvarstad (se artikel 50 f).

Artikel 50.1 f – Myndigheter behöriga att verkställa ett europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel

Den allmänna domstol på tredje mans bostadsort (artikel 678 i civilprocesslagen) som följer bestämmelserna om expropriation från tredje man.

Artikel 50.1 g − I vilken utsträckning tillgångar på gemensamma bankkonton och förvaltarbankkonton kan beläggas med kvarstad

Tillgångar på gemensamma bankkonton och förvaltarbankkonton med flera kontoinnehavare kan endast beläggas med kvarstad i proportion till gäldenärens andel. Om inte det finns bevis på motsatsen förutsätts det att kontoinnehavarnas andelar är lika stora.

Artikel 50.1 h – Bestämmelser om belopp som är undantagna från utmätning

I enlighet med de kombinerade bestämmelserna i artiklarna 545 och 671 i civilprocesslagen är följande belopp undantagna från utmätning:

a) Underhållsbetalningar, såvida det inte gäller underhållsändamål, men endast med tillstånd av domstolens ordförande eller en domare som utsetts av dem och endast för en andel som fastställs genom rättsligt beslut.

b) Välgörenhet eller bidrag till personer som klassificeras som fattiga och betalningar för moderskaps-, sjukdoms- eller begravningskostnader från försäkringskassor, socialförsäkringsorgan och välgörenhetsorganisationer.

c) Belopp som privatpersoner är skyldiga som lön eller andra betalningar i samband med ett anställningsförhållande, däribland avgångsvederlag, kan beläggas med kvarstad för underhållsbetalningar i den utsträckning som tillåts av domstolens ordförande eller en domare som utsetts av dem. Upp till en femtedel av dessa belopp får beläggas med kvarstad. Samtidiga utmätningar genom en kombination av de skäl som tidigare angetts får inte utgöra mer än hälften av dessa belopp.

d) En livränta, om den är avgiftsfri, då det är fastställt att den inte får bli föremål för kvarstad eller utmätning utöver vad som krävs för fordringsägarens grundläggande behov.

e) Belopp som ska betalas av en försäkringsgivare till en försäkrings- eller förmånstagare, med förbehåll för bestämmelserna om återvinning och för kollation, avdrag och minskning av gåvor, när det gäller de betalda premierna.

f) Pensioner, understöd som fungerar som pensioner eller andra pensionsförmåner, på villkor att högst ett belopp som motsvarar den sociala förmånens högsta belopp per månad, plus 50 %, kan beläggas med kvarstad och att andelen över detta belopp kan beläggas med kvarstad inom de gränser som fastställs i leden c och d.

g) Särskilda fonder för sociala ändamål som har inrättats av en företagare, även utan anställdas egenavgifter, då dessa rör betalningar från företagarens fordringsägare eller arbetstagare.

Det finns också en bestämmelse om att belopp som ska betalas i form av lön eller andra betalningar i samband med ett anställningsförhållande, däribland avgångsvederlag och pensioner, samt understöd som fungerar som pensioner eller andra pensionsförmåner, kan beläggas med kvarstad när de krediteras ett bank- eller postbankskonto i gäldenärens namn till ett belopp som överskrider tre gånger den sociala förmånen, då krediteringen av kontot sker före kvarstaden. Om krediteringen sker på eller efter kvarstadsdagen kan dessa belopp beläggas med kvarstad inom de gränser som fastställs i punkterna 3, 4, 5 och 7 och i lagens särskilda bestämmelser.

Det är gäldenären som ska bevisa att fordran är undantagen från kvarstad.

Artikel 50.1 i – Eventuella bankavgifter för genomförande av likvärdiga nationella beslut och för tillhandahållande av kontoinformation samt vilken part som ska betala dessa avgifter

I regel får förvaringsinstitutet för tillgångar som har belagts med kvarstad, dvs. en bank om det rör sig om ett bankkonto, begära ersättning för förvaringen och bevarandet av tillgångarna. Ersättningen fastställs i enlighet med gällande avgifter eller de avgifter som normalt tillämpas, jämte ersättning för dokumenterade kostnader som är nödvändiga för bevarandet av tillgångarna. Dessa kostnader omfattar kostnaderna för att översända den förklaring som avses i artikel 25 i förordningen.

Den part som (preliminärt) ska betala avgifterna är sökanden. Det är domstolen som avgör vilken part som slutligen ska betala avgifterna.

Tillhandahållandet av kontoinformation i enlighet med artikel 14 ger inte bankerna rätt att ta ut avgifter. Bankerna ska enligt lag uppdatera de arkiv som i Italien används som informationskälla om bankkonton i enlighet med artikel 14 i förordningen.

Artikel 50.1 j – Skalan för avgifter eller andra regler om avgifter som får tas ut av en myndighet eller ett annat organ för att verkställa ett beslut om kvarstad

Utan att det påverkar de domstolsavgifter som ska betalas i enlighet med artikel 42 i förordning (EU) nr 655/2014 ska avgifter betalas vid verkställandet av ett beslut om kvarstad i Italien för kopior från rättsliga förfaranden och till domstolstjänstemän för delgivningen av handlingar.

Avgifterna för kopior fastställs enligt tabellen i bilaga 7 till presidentdekret nr 115 av den 30 maj 2012 – ”konsoliderade bestämmelser i lagar och andra författningar om rättegångskostnader”.

När det gäller avgifter för delgivning av handlingar är det skillnad om domstolstjänstemannen delger handlingarna personligen till mottagaren eller om de delges per post. I det första fallet ska reseersättning betalas till domstolstjänstemannen i enlighet med artikel 27 i ovanstående konsoliderade bestämmelser, beräknade i enlighet med artikel 35 i dessa bestämmelser och med beaktande av de riktmärken som varje år uppdateras av justitieministeriet. I det andra fallet ska i stället leveranskostnaderna ersättas. I båda fallen – dvs. personlig delgivning till mottagaren och delgivning per post – föreskrivs även en avgift i artikel 27 i de konsoliderade bestämmelserna, vilken beräknas i enlighet med artikel 34. Vid skyndsam delgivning höjs både avgiften och ersättningen i enlighet med artikel 36 i de konsoliderade bestämmelserna.

De artiklar som nämns ovan och bilaga 7 till presidentdekret nr 115/2014 nås genom följande Länken öppnas i ett nytt fönsterlänk.

Artikel 50.1 k – Rangordning av likvärdiga nationella beslut

Det förekommer ingen rangordning av nationella beslut.

Artikel 50.1 l – Domstolar eller verkställande myndigheter behöriga att pröva en ansökan om rättsmedel

Domstolen med en ensamdomare som ordförande.

Artikel 50.1 m – Domstolar till vilka ett överklagande ska ges in och, i förekommande fall, tidsfrist för överklagande

En dom enligt artiklarna 33, 34 och 35 i förordningen får överklagas vid den allmänna kollegiala domstolen. Tidsfristen för överklagandet är 15 dagar från den dag domstolen meddelar beslutet, eller från det att beslutet delges, om detta inträffar tidigare.

Artikel 50.1 n – Domstolsavgifter

A) Domstolsavgifterna för ett beslut om kvarstad varierar beroende på fordrans värde och i vilken instans beslutet begärs.

a) För fordringar upp till 1 100 euro är kostnaderna följande: 21,50 euro om förfarandet är i första instans, 32,25 euro vid överklagande och 43 euro vid kassationstalan.

b) För fordringar mellan 1 100 och 5 200 euro är kostnaderna följande: 49 euro om förfarandet är i första instans, 73,50 euro vid överklagande och 98 euro vid kassationstalan.

c) För fordringar mellan 5 200 och 26 000 euro är kostnaderna följande: 118,50 euro om förfarandet är i första instans, 177,75 euro vid överklagande och 237 euro vid kassationstalan.

d) För fordringar mellan 26 000 och 52 000 euro är kostnaderna följande: 259 euro om förfarandet är i första instans, 388,50 euro vid överklagande och 518 euro vid kassationstalan.

e) För fordringar mellan 52 000 och 260 000 euro är kostnaderna följande: 379,50 euro om förfarandet är i första instans, 569,25 euro vid överklagande och 759 euro vid kassationstalan.

f) För fordringar mellan 260 000 och 520 000 euro är kostnaderna följande: 607 euro om förfarandet är i första instans, 910,50 euro vid överklagande och 1 214 euro vid kassationstalan.

g) För fordringar över 520 000 euro är kostnaderna följande: 843 euro om förfarandet är i första instans, 1 264,50 euro vid överklagande och 1 686 euro vid kassationstalan.

h) För fordringar utan fastställt värde är kostnaderna följande: 259 euro om förfarandet är i första instans, 388,50 euro vid överklagande och 518 euro vid kassationstalan. För ärenden som omfattas av fredsdomarens exklusiva behörighet i enlighet med artikel 7 i civilprocesslagen är dock kostnaderna följande: 118,50 euro om förfarandet är i första instans, 177,75 euro vid överklagande och 237 euro vid kassationstalan.

Om beslutet begärs innan förfarandet i saken har inletts tillkommer ett schablonförskott på 27 euro per förfarande för delgivningskostnaderna.

B) Domstolsavgiften för överklagande av ett beslut om kvarstad är alltid 147 euro.

Om beslutet begärs innan huvudförhandlingen har inletts tillkommer ett schablonförskott på 27 euro per förfarande för delgivningskostnaderna.

Kostnaderna ska betalas i början av förfarandet när överklagandet inges.

Artikel 50.1 o – Språk som godtas för översättning av handlingar 

Endast översättningar till italienska godtas.
Senaste uppdatering: 22/03/2019

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel - Cypern

Artikel 50.1 a – Domstolar som är behöriga att meddela beslut om europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel

Distriktsdomstolarna (eparchiaká dikastíria) är de domstolar som är behöriga att utfärda beslut om kvarstad.

Distriktsdomstolen i Nicosia

Distriktsdomstolen i Limassol

  • Adress: Leoforos Lordou Byronos 8, P.O. Box 54619, 3726 Limassol, Cypern
  • Tfn: +357 25806100/25806128
  • Fax: +357 25305311
  • E-post: Länken öppnas i ett nytt fönsterchief.reg@sc.judicial.gov.cy

Distriktsdomstolen i Larnaca

  • Adress: Leoforos Artemidos, 6301 Larnaca P.O. Box 40107, Cypern
  • Tfn: +357 24802721
  • Fax: +357 24802800
  • E-post: Länken öppnas i ett nytt fönsterchief.reg@sc.judicial.gov.cy

Distriktsdomstolen i Paphos

  • Adress: Corner of Odos Neophytou and Odos Nikou Nikolaidi, 8100 Paphos, P.O. Box 60007, Cypern
  • Tfn: +357 26802601
  • Fax: +357 26306395
  • E-post: Länken öppnas i ett nytt fönsterchief.reg@sc.judicial.gov.cy

Distriktsdomstolen i Famagusta

  • Adress: Sotiras 2, Megaro Tzivani, 5286 Paralimni, Cypern
  • Tfn: +357 23730950/23742075
  • Fax: +357 23741904
  • E-post: Länken öppnas i ett nytt fönsterchief.reg@sc.judicial.gov.cy

Artikel 50.1 b – Myndighet som är behörig att inhämta kontoinformation

Centralbanken har utsetts till behörig myndighet att inhämta kontoinformation.

Kontaktuppgifter:

Postadress:

Central Bank

John Kennedy Avenue 80

1076 Nicosia

Cypern

eller P.O. Box 25529, 1395 Nicosia

Tfn: +357 22714100

Fax: +357 22714959

E-post: Länken öppnas i ett nytt fönstercbcinfo@centralbank.gov.cy

Artikel 50.1 c – Metoder för inhämtande av kontoinformation

Informationen tillhandahålls av banker eller andra kreditinstitut till den informationsmyndighet som anges i artikel 6.2A i Cyperns centralbankslagstiftning 2002–2017, nämligen Cyperns centralbank (artikel 14.5 a i förordning (EU) nr 655/2014).

Artikel 50.1 d – Domstolar till vilka ett överklagande kan inges mot ett beslut att inte meddela ett europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel

En distriktsdomstols beslut kan överklagas till högsta domstolen.

Högsta domstolen

Artikel 50.1 e – Myndigheter som utsetts som behöriga att ta emot, översända och delge det europeiska beslutet om kvarstad på bankmedel och andra handlingar

Behörig myndighet är ministeriet för justitiefrågor och allmän ordning.

Artikel 50.1 f – Myndigheter behöriga att verkställa ett europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel

Den myndighet som är behörig att verkställa beslutet enligt artikel 23.2 i förordning (EU) nr 655/2014 är exekutionstjänstemannen (dikastikós epidótis).

Artikel 50.1 g − I vilken utsträckning tillgångar på gemensamma bankkonton och förvaltarbankkonton kan beläggas med kvarstad

Det finns ingen nationell lagstiftning som reglerar frågan om kvarstad på bankmedel på gemensamma bankkonton och förvaltarbankkonton i ärenden av privaträttslig natur. En part som vill belägga ett konto med kvarstad ska inge sin ansökan till domstolen och det är domstolen som, inom ramen för sina allmänna befogenheter, beslutar – eller inte beslutar – att hela eller en del av beloppet ska beläggas med kvarstad. Ett sådant beslut ska fattas med beaktande av samtliga omständigheter i ärendet.

Artikel 50.1 h – Bestämmelser om belopp som är undantagna från utmätning

Det finns inga särskilda bestämmelser som reglerar och undantar sådana belopp i ärenden av privaträttslig natur, med undantag av belopp som beläggs med kvarstad på grund av brottmål, som är undantagna från kvarstad och utmätning i skatteuppbördssyfte enligt artikel 9B i 1962 och 2014 års skattelagar och punkt 13 i bilaga X till mervärdesskattelagarna 2000–2014.

Artikel 50.1 i – Eventuella bankavgifter för genomförande av likvärdiga nationella beslut och för tillhandahållande av kontoinformation samt vilken part som ska betala dessa avgifter

Det finns ingen särskild nationell bestämmelse som förbjuder att sådana avgifter tas ut av banker som påför avgifterna på kontoinnehavare.

Artikel 50.1 j – Skalan för avgifter eller andra regler om avgifter som får tas ut av en myndighet eller ett annat organ för att verkställa ett beslut om kvarstad

Det finns inga sådana avgifter.

Artikel 50.1 k – Rangordning av likvärdiga nationella beslut

Det finns inga sådana bestämmelser.

Artikel 50.1 l – Domstolar eller verkställande myndigheter behöriga att pröva en ansökan om rättsmedel

Distriktsdomstolarna, precis som enligt artikel 50.1 a.

Artikel 50.1 m – Domstolar till vilka ett överklagande ska ges in och, i förekommande fall, tidsfrist för överklagande

En distriktsdomstols beslut kan överklagas till högsta domstolen (artikel 21) inom 42 dagar, i enlighet med artikel 35.2 i civilprocesslagen. Ett överklagande av ett interimistiskt beslut måste göras inom 14 dagar från den dag det interimistiska beslutet meddelades.

Artikel 50.1 n – Domstolsavgifter

Utförliga uppgifter om domstolsavgifter finns på Länken öppnas i ett nytt fönsterföljande länk (på sidorna 19–30).

Artikel 50.1 o – Språk som godtas för översättning av handlingar 

Utöver grekiska godtas engelska översättningar av handlingarna.

Senaste uppdatering: 18/04/2019

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel - Sverige

Artikel 50.1 a – Domstolar som är behöriga att meddela beslut om europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel

En ansökan om kvarstad på bankmedel ska göras hos tingsrätt.

Klicka på länken nedan för att se alla behöriga myndigheter för denna artikel.
Lista med behöriga myndigheter

Artikel 50.1 b – Myndighet som är behörig att inhämta kontoinformation

Informationsmyndighet är Kronofogdemyndigheten

Kronofogdemyndigheten

Box 1050

SE-171 72 Sundbyberg

Telefon: +46 771-73 73 00

Telefon för samtal från utlandet: +46 8 564 851 50

Fax: +46 8 29 2614

E-postadress: Länken öppnas i ett nytt fönsterkronofogdemyndigeten@kronofogden.se

Artikel 50.1 c – Metoder för inhämtande av kontoinformation

Banker är skyldiga att på begäran av informationsmyndigheten uppge om gäldenären har ett bankkonto hos dem, dvs. metoden enligt artikel 14.5(a). Detta följer av 4 § i Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen (2016:757) om kvarstad på bankmedel inom EU.

Artikel 50.1 d – Domstolar till vilka ett överklagande kan inges mot ett beslut att inte meddela ett europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel

Ett överklagande som avser ett beslut som har meddelats av en tingsrätt prövas av hovrätten. Hovrättens beslut prövas av Högsta domstolen. Överklagandet ska dock ges in till den domstol som har meddelat det beslut som överklagas.

Klicka på länken nedan för att se alla behöriga myndigheter för denna artikel.
Lista med behöriga myndigheter

Artikel 50.1 e – Myndigheter som utsetts som behöriga att ta emot, översända och delge det europeiska beslutet om kvarstad på bankmedel och andra handlingar

Behörig myndighet är Kronofogdemyndigheten.

Klicka på länken nedan för att se alla behöriga myndigheter för denna artikel.
Lista med behöriga myndigheter

Artikel 50.1 f – Myndigheter behöriga att verkställa ett europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel

Verkställande myndighet är Kronofogdemyndigheten.

Artikel 50.1 g − I vilken utsträckning tillgångar på gemensamma bankkonton och förvaltarbankkonton kan beläggas med kvarstad

När det gäller lös egendom får den beläggas med kvarstad om det framgår att egendomen tillhör gäldenären (4 kap. 17 § Länken öppnas i ett nytt fönsterutsökningsbalken (1981:774) jfr 16 kap. 13 §). Detta gäller även medel på gemensamma konton och förvaltarkonton. Vad gäller bankkonton som två personer innehar gemensamt antas de normalt äga hälften av behållningen var om inte annat visas.Frågan om egendomen tillhör gäldenären prövas i varje enskilt fall utifrån de omständigheter som görs gällande.

Artikel 50.1 h – Bestämmelser om belopp som är undantagna från utmätning

Bestämmelser om vad som får undantas från kvarstad finns i 5 kap. Länken öppnas i ett nytt fönsterutsökningsbalken (1981:774). Det kan t.ex. avse pengar, banktillgodohavanden, annan fordran och förnödenheter om tillgången behövs för underhåll åt gäldenären till dess inkomst som täcker behovet är att vänta, dock inte utan synnerliga skäl för tid längre än en månad.Bestämmelserna om beneficium ska tillämpas av verkställande myndighet ex officio, dvs. gäldenären behöver inte åberopa dem särskilt.

Artikel 50.1 i – Eventuella bankavgifter för genomförande av likvärdiga nationella beslut och för tillhandahållande av kontoinformation samt vilken part som ska betala dessa avgifter

Banker får inte ta ut en avgift för att säkerställa en kvarstad eller en motsvarande säkerhetsåtgärd enligt svensk rätt och får inte heller ta ut en avgift för att lämna ut bankkontoinformation till informationsmyndigheten.

Artikel 50.1 j – Skalan för avgifter eller andra regler om avgifter som får tas ut av en myndighet eller ett annat organ för att verkställa ett beslut om kvarstad

Bestämmelser om avgifter för verkställighet finns i Länken öppnas i ett nytt fönsterförordningen (1992:1094) om avgifter vid Kronofogdemyndigheten. I ett mål om verkställighet tas ut ersättning för förrättningskostnaderna ut i form av grundavgift, förberedelseavgift, försäljningsavgift och särskild avgift. Grundavgiften uppgår till 600 kr. I ett ärende om verkställighet av ett kvarstadsbeslut som har meddelats med stöd av EU:s kvarstadsförordning kommer endast grundavgiften om 600 kr att tas ut.

I ett informationsinhämtningsärende kan en avgift om 300 kr komma att tas ut av informationsinhämtningsmyndigheten (Kronofogdemyndigheten).

Artikel 50.1 k – Rangordning av likvärdiga nationella beslut

Det förekommer ingen rangordning av svenska beslut om kvarstad.

Artikel 50.1 l – Domstolar eller verkställande myndigheter behöriga att pröva en ansökan om rättsmedel

Behörig domstol att pröva en ansökan om rättsmedel enligt artikel 33.1 är den domstol som har meddelat beslutet om kvarstad (9 § första stycket Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen [2016:757] om kvarstad på bankmedel inom EU).

Kronofogdemyndigheten är behörig att pröva en ansökan om rättsmedel enligt artikel 34.1 (10 § Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen [2016:757] om kvarstad på bankmedel inom EU).

Behörig domstol att pröva en ansökan om rättsmedel enligt artikel 34.2 är den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § Länken öppnas i ett nytt fönsterutsökningsbalken prövar överklaganden av Kronofogdemyndighetens beslut (enligt 10 § andra stycket Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen [2016:757] om kvarstad på bankmedel inom EU). 18 kap. 1 § Länken öppnas i ett nytt fönsterutsökningsbalken hänvisar till 17 kap. 1 § Länken öppnas i ett nytt fönsterutsökningsförordningen (1981:981). Av 17 kap. 1 § Länken öppnas i ett nytt fönsterutsökningsförordningen följer att behörig tingsrätt är följande. Med svaranden avses gäldenären.

Saknar gäldenären hemvist i Sverige är Nacka tingsätt behörig att pröva en ansökan om rättsmedel enligt artikel 34.2.

Klicka på länken nedan för att se alla behöriga myndigheter för denna artikel.
Lista med behöriga myndigheter

Artikel 50.1 m – Domstolar till vilka ett överklagande ska ges in och, i förekommande fall, tidsfrist för överklagande

Ett beslut som har meddelats av en domstol enligt artikel 33 och artikel 35.1 och 35.3 överklagas till hovrätt och till Högsta domstolen. Överklagandet ska ges in till den domstol som har meddelat beslutet som överklagas. Överklagande ska ges in inom tre veckor från den dag då beslutet som överklagas meddelades. Bestämmelser om överklagande finns i 49 kap. och 52 kap Länken öppnas i ett nytt fönsterrättegångsbalken.

Ett beslut som har meddelats av Kronofogdemyndigheten enligt artikel 34.1 eller 35.3 och 35.4 överklagas till följande tingsrätter. Med svaranden avses gäldenären.

Saknar gäldenären hemvist i Sverige är Nacka tingsätt behörig domstol att pröva Kronofogdemyndighetens avgörande. Överklagandet ska dock ges in till Kronofogdemyndigheten. Beslutet ska överklagas inom tre veckor från det att beslutet delgavs klaganden. Bestämmelser om överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut finns i 18 kap. Länken öppnas i ett nytt fönsterutsökningsbalken (1981:774) och 17 kap. Länken öppnas i ett nytt fönsterutsökningsförordningen (1981:981).

Ett beslut som har meddelats av en tingsrätt enligt artikel 34.2 överklagas till hovrätt. Om det är en hovrätt som har meddelat beslutet överklagas det till Högsta domstolen. Överklagandet ska dock ges in till den domstol som har meddelat beslutet som överklagas.Överklagandet ska ges in inom tre veckor från dagen för beslutet om beslutet innebär att ärendet har avgjorts, om beslutet har meddelats vid ett sammanträde eller om det vid ett sammanträde har angetts när beslutet kommer att meddelas. I annat fall är klagotiden tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Bestämmelser om överklagande finns i 38-41 §§ Länken öppnas i ett nytt fönsterlagen (1996:242) om domstolsärenden.

Klicka på länken nedan för att se alla behöriga myndigheter för denna artikel.
Lista med behöriga myndigheter

Artikel 50.1 n – Domstolsavgifter

Bestämmelser om domstolsavgifter finns i Länken öppnas i ett nytt fönsterförordning (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna. Avgiften för en ansökan om kvarstad på bankmedel är 2 800 kr.

Avgiften ska betalas i samband med att ansökan ges in till domstolen.

Artikel 50.1 o – Språk som godtas för översättning av handlingar 

Engelska

Senaste uppdatering: 23/01/2017

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.