Europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel

Artikel 50.1 a – Domstolar som är behöriga att meddela beslut om europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel

De domstolar som är behöriga att meddela ett beslut om kvarstad på bankmedel om fordringsägaren har erhållit en officiell handling (artikel 6.4) är de lokala domstolarna (okrajna sodišča) (artikel 279b första stycket i lagen om verkställighet och säkerställande av fordringar [Zakon o izvršbi in zavarovanju], Republiken Sloveniens officiella kungörelseorgan [UL RS, Uradni list RS] nr 3/07 – officiellt konsoliderad version, 93/07, 37/08 – ZST-1, 45/08 – ZArbit, 28/09, 51/10, 26/11, 17/13 – författningsdomstolens beslut, 45/14 – författningsdomstolens beslut, 53/14, 58/14 – författningsdomstolens beslut, 54/15, 76/15 – författningsdomstolens beslut och 11/18, nedan kallad ZIZ).

En förteckning över de lokala domstolarna hittar du här.

Artikel 50.1 b – Myndighet som är behörig att inhämta kontoinformation

Den myndighet som är behörig att inhämta kontoinformation (artikel 14) är Sloveniens byrå för offentliga rättsliga register och tjänster (Agencija Republike Slovenije za javnopravne evidence in storitve – AJPES) (artikel 279c i ZIZ).

Kontaktuppgifter: Tržaška cesta 16, 1000 Ljubljana

gp@ajpes.si – huvudkontor
info@ajpes.si – information för användare

Artikel 50.1 c – Metoder för inhämtande av kontoinformation

Metoder för inhämtande av kontoinformation (artikel 14.5):

a) AJPES, som har utsetts till informationsmyndighet, förvaltar registret över transaktionskonton, som är en enda databas om fysiska och juridiska personers transaktionskonton (artikel 191 ff. i lagen om betaltjänster, tjänster för utgivning av elektroniska pengar och betalningssystem [Zakon o plačilnih storitvah, storitvah izdajanja elektronskega denarja in plačilnih sistemih], UL RS nr 7/18 och 9/18 – ändr., nedan kallad ZPlaSSIED). Detta innebär att förfarandet för att erhålla information är mycket effektivt, eftersom informationsmyndigheten inte behöver fråga banken om gäldenären har ett konto hos den (artikel 14.5 a).

Även om det enligt slovensk lag är möjligt att få information om en gäldenärs konto på det sätt som anges i artikel 14.5 c (se artikel 31 i ZIZ) använder sig domstolarna nästan aldrig av den möjligheten, eftersom de kan få information om gäldenärens bankkonto genom att på elektronisk väg konsultera registret över transaktionskonton (artikel 4 i ZIZ, artikel 13 i domstolslagen [Zakon o sodiščih], UL RS nr 94/07 – officiellt konsoliderad version, 45/08, 96/09, 86/10 – ZJNepS, 33/11, 75/12 – ZSPDSLS-A, 63/13, 17/15 och 23/17 – ZSSve, nedan kallad ZS).

Artikel 50.1 d – Domstolar till vilka ett överklagande kan inges mot ett beslut att inte meddela ett europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel

Överklaganden ska inges (artikel 21) till

– den domstol som inte beviljade ansökan om kvarstad (lokal domstol eller distriktsdomstol [okrožno sodišče]).

Förteckning över lokala domstolar, förteckning över distriktsdomstolar.

Artikel 50.1 e – Myndigheter som utsetts som behöriga att ta emot, översända och delge det europeiska beslutet om kvarstad på bankmedel och andra handlingar

Den myndighet som har utsetts som behörig att ta emot, översända och delge ett beslut om kvarstad och andra handlingar (artikel 4.14) är

– den lokala domstolen i Maribor, enligt artikel 10.2, artikel 23.3, 23.5 och 23.6 samt artiklarna 25.3, 27.2, 28.3 och 36.5 andra stycket i förordning (EU) nr 655/2014.

Artikel 50.1 f – Myndigheter behöriga att verkställa ett europeiskt beslut om kvarstad på bankmedel

Den myndighet som är behörig att verkställa ett beslut om kvarstad (kapitel 3) är

den lokala domstolen i Maribor, som har territoriell behörighet när det gäller att verkställa ett beslut om kvarstad som meddelats av en domstol i en annan EU-medlemsstat (artikel 279d i ZIZ).

Artikel 50.1 g − I vilken utsträckning tillgångar på gemensamma bankkonton och förvaltarbankkonton kan beläggas med kvarstad

Bankmedel på gemensamma bankkonton och förvaltarbankkonton får beläggas med kvarstad (artikel 30) enligt följande:

Ett gemensamt betalkonto är ett betalkonto som öppnats av en betaltjänstleverantör för två eller flera fysiska eller juridiska personers räkning (artikel 14.1 i lagen om betaltjänster och betalsystem [Zakon o plačilnih storitvah in sistemih], nedan kallad ZPlaSS).

Varje enskild innehavare av ett gemensamt betalkonto får fritt förfoga över alla medel på kontot, om inte avtalet om förvaltning av det gemensamma betalkontot innehåller andra bestämmelser om rätten att förfoga över medlen på kontot (artikel 14.2 i ZPlaSS).

De samlade bankmedlen på ett gemensamt betalkonto kan användas för att betala en enskild kontoinnehavares skulder till tredje man. Ett avtal mellan innehavarna av ett gemensamt betalkonto om storleken på de enskilda innehavarnas andel av medlen på kontot och enskilda innehavares ansvarsskyldighet inskränker inte tredje mans rätt att använda de samlade bankmedlen på det gemensamma betalkontot för att få betalt för sina fordringar i ett verkställighets- eller konkursförfarande mot en enskild kontoinnehavare (artikel 14.3 i ZPlaSS). Bankmedlen på ett gemensamt betalkonto får därför användas för att betala en enskild kontoinnehavares skulder till tredje man.

Om verkställigheten är begränsad till vissa tillgångar beaktas dessa begränsningar för varje enskild innehavare av det gemensamma betalkontot vid verkställighetsförfarandet mot en enskild innehavare av ett gemensamt betalkonto (artikel 14.4 i ZPlaSS).

Artikel 50.1 h – Bestämmelser om belopp som är undantagna från utmätning

De belopp som är undantagna utmätning och de belopp som omfattas av begränsad verkställighet regleras av följande bestämmelser (artikel 31).

Inkomster som inte är en basinkomst, som t.ex. lön, undantas från verkställighet. Det rör sig i detta fall i regel om lägre kompletterande inkomster, vilket i de flesta fall betalas ut i form av bidrag för att åtgärda sociala problem (artikel 101 i lagen om verkställighet och säkerställande av fordringar [ZIZ]).

Enligt artikel 102 i ZIZ omfattas inkomst som t.ex. lön, dvs. inkomst som härrör från ett anställningsförhållande, av begränsad verkställighet. I regel får två tredjedelar av en sådan inkomst beläggas med kvarstad, men gäldenären måste få behålla ett belopp som motsvarar 76 procent av minimilönen. Varje gäldenär måste få behålla samma restbelopp. Vid vissa prioriterade fordringar är det belopp som gäldenären måste få behålla lägre – 50 procent av minimilönen. I båda fallen är det belopp som gäldenären måste få behålla högre om personen har försörjningsansvar för familjemedlemmar.

Undantagen från utmätning och verkställighetsbegränsningarna ska beaktas av den som är ansvarig för att verkställa verkställighetsbeslut (banken) ex officio, dvs. gäldenären behöver inte åberopa dessa särskilt, om inte han eller hon har rätt till en högre beloppsgräns på grund av underhållsskyldigheter. Gäldenären måste överlämna en officiell handling till den verkställande myndigheten som visar att han eller hon är berättigad till en sådan högre beloppsgräns (artikel 102.5 i ZIZ).

En närmare förteckning över undantag från utmätning och beloppsgränser återges i artiklarna 101, 102 och 103 i ZIZ.

Artikel 50.1 i – Eventuella bankavgifter för genomförande av likvärdiga nationella beslut och för tillhandahållande av kontoinformation samt vilken part som ska betala dessa avgifter

Uttag av avgifter (artikel 43): Banker får, i enlighet med sin affärspraxis och sina tariffer för ersättning för de tjänster de tillhandahåller, ta ut en avgift för att vidta åtgärder som grundas på likvärdiga nationella beslut (ta emot beslutet och överföra medel).

Betaltjänstleverantörer måste på sina webbplatser offentliggöra fullständig och korrekt information om de avgifter som de tar ut för att vidta åtgärder som grundas på ett verkställighetsbeslut eller ett beslut om att skydda fordran (artikel 190 i ZPlaSSIED).

Kontoinformation tillhandahålls av AJPES. Informationen i registret över juridiska och fysiska personers transaktionskonton är tillgänglig utan kostnad på AJPES webbplats (artikel 194 i ZPlaSSIED). AJPES tar emellertid ut en avgift av den som begär denna information när informationen rör en fysisk persons konto, i enlighet med de tariffer som fastställts efter överenskommelse med finansministern (artikel 195 i ZPlaSSIED). Storleken på de belopp som tas ut för att täcka kostnaderna för att tillhandahålla information om fysiska personers transaktionskonton i registret över transaktionskonton (UL RS nr 49/10) offentliggörs på AJPES webbplats. I enlighet med de fastställda tarifferna beror det belopp som tas ut för att täcka kostnaderna på hur begäran om kontoinformation inges (ett lägre belopp tas ut för elektronisk överföring av uppgifter än för uppgifter som överförs efter en skriftlig begäran) och antalet dataposter som överförs.

Avgiften för att genomföra likvärdiga nationella beslut ska betalas av gäldenären, medan avgiften för att lämna ut kontoinformation ska betalas av den person som begärde informationen (i regel fordringsägaren).

Domstolen har gratis tillgång till kontoinformation genom att konsultera det register som AJPES för, eller genom att be den organisation som hanterar betaltransaktionen (banken) att uppge huruvida gäldenären har öppnat ett konto där (artikel 4 första stycket i ZIZ och artikel 13 i ZS).

AJPES tillhandahåller domstolen, skattemyndigheten och andra verkställande myndigheter elektronisk tillgång till informationen i registret över transaktionskonton.

Artikel 50.1 j – Skalan för avgifter eller andra regler om avgifter som får tas ut av en myndighet eller ett annat organ för att verkställa ett beslut om kvarstad

Skalan för avgifter eller andra regler om avgifter som får tas ut av en myndighet eller ett annat organ för att verkställa ett beslut om kvarstad (artikel 44):

En domstolsavgift ska betalas vid inlämning av en ansökan om att säkra en fordran genom ett beslut om kvarstad (artikel 29b jämförd med artiklarna 239 och 279a i ZIZ). En ansökan om kvarstad medför en domstolsavgift på 30 euro (tariff nr 4012 i lagen om domstolsavgifter [Zakon o sodnih taksah – ZST-1, UL RS nr 37/08, 97/10, 63/13, 58/14 – författningsdomstolens beslut, 19/15 – författningsdomstolens beslut, 30/16, 10/17 – ZPP-E och 11/18 – ZIZ-L], nedan kallad ZST-1), eller 24 euro (tariff nr 4041 och 4012 ZST-1) om ansökan inges på elektronisk väg.

Om beslutet om kvarstad har utfärdats av en slovensk domstol, om banken ligger i Slovenien och om domstolen också har utfärdat ett beslut i vilket banken åläggs att vidta den åtgärd som anges i punkt 4 i artikel 260 första stycket eller i punkt 4 i artikel 271 första stycket i ZIZ (artikel 279e första stycket), ska domstolsavgiften även täcka utfärdandet av det beslutet, eftersom det utfärdas av domstolen som en del av förfarandet för utfärdande av beslutet om kvarstad (dvs. förfarandet för att fatta beslut om en ansökan om att säkra en fordran).

Om beslutet om kvarstad har utfärdats av en utländsk domstol, och om en slovensk domstol mottar beslutet för att verkställa det eftersom banken ligger i Slovenien, utfärdas det beslut i vilket banken åläggs att vidta den åtgärd som anges i punkt 4 i artikel 260 första stycket eller i punkt 4 i artikel 271 första stycket i ZIZ (artikel 279e första stycket) som en del av det förfarande som inletts på grundval av mottagandet av beslutet om kvarstad. På grundval av artikel 24 i förordningen ska ingen domstolsavgift betalas i detta fall, eftersom beslutet inte kan anses vara ett beslut om en interimistisk eller preliminär åtgärd, och eftersom det förfarande i vilket beslutet utfärdats inte kan anses vara samma förfarande som det för att säkra en fordran. Det leder snarare till det beslut i vilket domstolen ger banken instruktioner om hur den ska verkställa ett beslut som kvarstad som utfärdats i ett annat land.

Artikel 50.1 k – Rangordning av likvärdiga nationella beslut

Rangordning av likvärdiga nationella beslut enligt nationell lag (artikel 32):

Om flera fordringsägare framställer fordringar mot samma gäldenär och beträffande samma verkställighetsföremål ska fordringarna betalas i den ordning som fordringsägarna fick rätt till betalning av sina fordringar beträffande det verkställighetsföremålet, om inte annat föreskrivs i lag (artikel 12 i ZIZ).

Ett beslut om kvarstad som utfärdats av en domstol i en annan EU-medlemsstat verkställs genom att en domstol utfärdar ett beslut om att vidta den åtgärd som avses i punkt 4 i artikel 271 första stycket i ZIZ, med andra ord genom att utfärda ett beslut om en interimistisk åtgärd (artikel 279e tredje stycket i ZIZ). Genom beslutet om en interimistisk åtgärd ålägger domstolen den organisation som hanterar betaltransaktioner att göra det omöjligt för gäldenären, eller någon som agerar för gäldenärens räkning, att förfoga över de av gäldenärens bankmedel för vilka domstolen har utfärdat en interimistisk åtgärd (punkt 4 i artikel 271 första stycket i ZIZ). Sådana interimistiska åtgärder som en slovensk domstol utfärdar på grundval av ett europeiskt beslut om kvarstad som meddelats av en annan medlemsstat ger inte fordringsägaren en panträtt i säkerheten (artikel 271 andra stycket i ZIZ). Åtgärderna utfärdas av domstolen om denna inte har meddelat en dom angående saken i målet. Om borgenären bifogar en befintlig dom, ett domstolsavgörande eller en officiell handling i ansökan om kvarstad vidtas verkställighetsåtgärden i punkt 4 i artikel 260 första stycket i ZIZ, dvs. ett beslut utfärdas om en preliminär åtgärd som förordnar utmätning av gäldenärens medel hos den organisation som hanterar betaltransaktioner (artikel 279e tredje stycket och punkt 4 i artikel 260 första stycket i ZIZ). Utmätning ger fordringsägaren en panträtt i gäldenärens bankmedel (artikel 107 tredje stycket jämförd med artikel 138 femte stycket och artikel 239 i ZIZ).

Artikel 50.1 l – Domstolar eller verkställande myndigheter behöriga att pröva en ansökan om rättsmedel

De domstolar eller, i förekommande fall, de verkställande myndigheter till vilka en ansökan om rättsmedel ska inges (artikel 33.1, artikel 34.1 eller 34.2):

– Ett rättsmedel (invändning) enligt artikel 33.1 ska inges till den domstol som utfärdade beslutet om kvarstad. Denna domstol är en lokal domstol eller en distriktsdomstol. Domstolen i fråga fattar beslut om rättsmedlet (artikel 54 jämförd med artikel 239 i ZIZ).

– Ett rättsmedel enligt artikel 34.1 ska inges till den lokala domstolen i Maribor, som utfärdade beslutet om att skydda fordran (i form av en preliminär eller interimistisk åtgärd) grundat på ett beslut om kvarstad som meddelats av en annan medlemsstat och delgetts den organisation som hanterar betaltransaktioner. Domstolen i fråga fattar beslut om rättsmedel (artikel 279f i ZIZ) enligt följande:

– Ett rättsmedel enligt artikel 34.2 i förordningen (det undantag som rör grunderna för rättsordningen) inges till den lokala domstolen i Maribor.

Artikel 50.1 m – Domstolar till vilka ett överklagande ska ges in och, i förekommande fall, tidsfrist för överklagande

De domstolar till vilka ett överklagande ska inges, tidsfristen för ett sådant överklagande enligt nationell lag och den händelse från vilken tidsfristen börjar löpa (artikel 37):

Ett överklagande får inges mot beslutet om invändningen (artikel 9 första stycket jämförd med artikel 239 i ZIZ). Överklagandet ska inges till den domstol som utfärdade beslutet om kvarstad (lokal domstol eller distriktsdomstol) eller den domstol som ansvarar för att verkställa beslutet om kvarstad enligt artikel 23 i förordningen.

Överklagandet måste inges inom åtta dagar från det att förstainstansdomstolen meddelade sitt beslut om invändningen (artikel 9 tredje stycket i ZIZ).

En appellationsdomstol fattar beslut om överklagandet.

Kontaktuppgifter till appellationsdomstolarna:

1 Appellationsdomstolen i Celje
Prešernova ulica 22
3102 Celje – p.p. 1034

tfn: (03) 427 51 00
fax: (03) 427 52 70
e-post: urad.visce@sodisce.si

2 Appellationsdomstolen i Koper
Ferrarska 9
6000 Koper

tfn: (05) 668 30 00
fax: (05) 639 52 45
e-post: urad.viskp@sodisce.si

3 Appellationsdomstolen i Ljubljana
Tavčarjeva 9
1000 Ljubljana

tfn: (01) 366 44 44
fax: (01) 366 40 70
e-post: urad.vislj@sodisce.si

4 Appellationsdomstolen i Maribor
Sodna ulica 14
2000 Maribor

tfn: (02) 234 71 00
fax: (02) 234 73 18
e-post: urad.vismb@sodisce.si

Artikel 50.1 n – Domstolsavgifter

Domstolsavgifter (artikel 42):

De domstolsavgifter som tas ut i ett förfarande för att erhålla ett beslut om kvarstad eller vid ett rättsmedel mot ett sådant beslut är samma avgifter som tas ut för att erhålla ett likvärdigt nationellt beslut eller vid ett rättsmedel mot ett sådant nationellt beslut.

Betalningen av domstolsavgifter regleras av artikel 29b i ZIZ. Domstolsavgiften måste betalas samtidigt som ansökan om verkställighet, invändningen eller överklagandet ges in, eller senast åtta dagar från delgivningen av föreläggandet om betalning av domstolsavgifterna.

Om domstolsavgifterna kan beräknas automatiskt utfärdas ett betalningsföreläggande när ansökan inges på elektronisk väg, och sökanden instrueras att betala avgifterna via banköverföring till ett visst konto och uppge det referensnummer som anges i betalningsföreläggandet. Föreläggandet om betalning av domstolsavgifterna anses ha delgetts när sökanden eller hans eller hennes ombud inger ansökan på elektronisk väg.

Om domstolsavgifterna inte betalas i tid anses ansökan ha dragits tillbaka.

I betalningsföreläggandet ska domstolen varna den berörda parten för följderna av att inte betala domstolsavgifterna.

Storleken på domstolsavgifterna fastställs i lagen om domstolsavgifter (ZST-1) (UL RS nr 37/08, 97/10, 63/13, 58/14 – författningsdomstolens beslut, 19/15 – författningsdomstolens beslut och 30/16). De domstolsavgifter som tas ut är samma avgifter som tas ut i förfarandet beträffande det likvärdiga nationella beslutet, som utgörs av beslutet om skydd av fordran.

Följande fasta avgifter tas ut:

	Om en pappersansökan inges	Om en elektronisk ansökan inges
Förfarandet i samband med en ansökan om ett beslut om kvarstad	30 euro (tariff nr 4012 ZST-1)	24 euro (tarifferna nr 4041 och 4012 ZST-1)
Förfarandet i samband med en invändning	30 euro (tariff nr 4022 ZST-1)	24 euro (tarifferna nr 4041 och 4022 ZST-1)
Förfarandet i samband med ett överklagande	33 euro (tariff nr 4033 ZST-1)	26,4 euro (tarifferna nr 4041 och 4033 ZST-1)

Artikel 50.1 o – Språk som godtas för översättning av handlingar 

De språk som godtas för översättningar av handlingar (artikel 49.2):

De officiella språken är slovenska plus de två nationella minoritetsspråk som officiellt används i domstolarna i de områden där dessa minoriteter bor (artiklarna 6 och 104 i ZPP). De nationella minoritetsspråken är italienska och ungerska. Den lokala domstolen i Piran, den lokala domstolen i Koper och distriktsdomstolen i Koper har italienska som arbetsspråk, medan den lokala domstolen i Lendava har ungerska som arbetsspråk

Kommuner med invånare av olika nationalitet regleras av lagen om inrättandet av kommuner och kommungränser (UL RS nr 108/06 – officiellt konsoliderad version och 9/11, nedan kallad ZUODNO). Enligt artikel 5 i ZUODNO avses med kommuner med invånare av olika nationalitet de kommuner som identifieras som sådana i de gällande kommunstadgarna i kommunerna Lendava, Hodoš – Šalovci, Moravske Toplice, Koper, Izola och Piran.