Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på spanska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.
Swipe to change

Delgivning av rättsliga handlingar

Spanien
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Vad innebär det juridiska begreppet "delgivning" i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

”Delgivning av handlingar” innebär att handlingar överlämnas till parterna.

Förekomsten av särskilda regler på detta område syftar till att fastställa de villkor som måste vara uppfyllda för att ett överlämnande av rättegångshandlingar eller utomrättsliga handlingar ska vara giltigt, och kan därför klargöra datum och klockslag, plats, sätt och till vem handlingen har överlämnats, både inom ramen för en process (rättegångshandlingar) eller utanför ramen för en process (utomrättsliga handlingar).

2 Vilka handlingar måste, enligt lag, delges?

De rättsvårdande organen (domstolar och gemensamma enheter för överlämnande av delgivningshandlingar) måste officiellt delge domstolsbeslut som fattas inom ramen för rättsliga förfaranden.

Följande handlingar är exempel på rättsliga meddelanden:

1. Meddelanden för att informera om ett beslut eller en åtgärd.

2. Kallelser för att inställa sig eller agera inom en viss tidsfrist.

3. Kallelser som anger plats, datum och klockslag för att inställa sig och agera.

4. Formella underrättelser för att i enlighet med lag föreskriva att mottagaren agerar eller avstår från att agera.

5. Föreläggande om att utfärda intyg eller bevis och genomföra handlingar som registeransvariga, notarier eller tjänstemän vid rättsvårdande organ ska utföra.

6. Officiella meddelanden, för kontakt med icke-rättsliga myndigheter och tjänstemän.

Samtliga handlingar som domstolen förklarar kan godtas i ett förfarande ska delges (oavsett om de läggs fram av parterna, av tredje part på begäran av domstolen eller upprättats av experter som har utsetts av domstolen).

Utomrättsliga handlingar (exempelvis notariatshandlingar) ska också delges, i enlighet med vad som fastställts i Europeiska unionens domstols dom i mål C-223/14 (Tecom Mican), trots att de inte omfattas av ett rättsligt förfarande. Detta bekräftas av domstolen i mål C-14/08 (Roda Golf).

3 Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

De officiella rättsliga handlingarna tas fram av domstolssekreteraren (Letrado de la Administración de Justicia) vid respektive domstol (hette till 2015 Secretario Judicial). Denne ansvarar för att delgivningen sker korrekt.

4 Adressuppgifter

4.1 Försöker det mottagande organet (vid tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur) på eget initiativ fastställa var adressaten befinner sig om denne inte längre bor på den adress som det begärande organet har angett?

Nej, den ansökande myndigheten måste begära uppgift om vistelseort med hjälp av det särskilda formuläret i förordning (EG) nr 1206/2001.

4.2 Har utländska rättsliga myndigheter och/eller parter tillgång till register eller tjänster i medlemsstaten som gör det möjligt att fastställa den berörda personens aktuella adress? Vilka register eller tjänster är det i så fall fråga om, och vilket förfarande måste följas? Uttas någon avgift?

Det finns inget öppet register för detta ändamål. Spanska domstolar har emellertid databaser med begränsad tillgång (Punto Neutro Judicial), som de spanska rättsliga myndigheterna efter motivering kan få tillgång till, för att söka efter bostad och tillgångar. Om myndigheten inte känner till mottagarens bostadsadress, oavsett om det är en fysisk eller juridisk person, måste myndigheten begära en sökning i domstolarnas databaser.

För att kontrollen ska kunna ske måste det finnas ett nationellt id-kort, spanskt skatteidentitetsnummer eller identitetsnummer för utländska medborgare bosatta i Spanien. Om den person som söks inte har en sådan spansk identitetshandling måste kompletterande information lämnas utöver för- och efternamn, exempelvis passnummer, födelsedatum eller mottagarens medborgarskap. Utan denna information kan sökningen bli resultatlös. Sökningen är kostnadsfri.

Parterna kan dessutom få tillgång till andra offentliga register för att kontrollera bostadsadressen. För detta tas en avgift ut vars storlek beror på vilken information som efterfrågas.

4.3 Hur hanterar de behöriga myndigheterna i medlemsstaten en framställan i syfte att finna en persons aktuella adress (i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur)?

När den behöriga spanska myndigheten har mottagit formulär A från rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001, om sökning av en persons aktuella adress, söker den rättsliga myndigheten i databaserna efter personens privata eller yrkesmässiga hemvist.

Om formuläret åtföljs av en begäran om delgivning av handling, i enlighet med förordning (EG) nr 1393/2007, och om det visar sig att den tillfrågade myndigheten inte är behörig att söka efter hemvist inom sitt område ska den överlämna handlingen till behörigt organ, som informerar den myndighet som översände den, med hjälp av det formulär som anges i artikel 6.4 i förordningen.

5 Vilket är det gängse sättet för delgivning? Finns det alternativa delgivningssätt (utöver sådan indirekt delgivning som avses i punkt 6)

Delgivning kan ske på något av följande sätt:

1. Via det juridiska ombudet om det rör sig om ett meddelande till personer som närvarar vid processen och företräds av detta ombud.

2. Per post, telegram, e-post eller varje annan elektronisk form som innebär att ett tillförlitligt bevis på mottagande, datum, klockslag och innehåll i meddelandet anges i rättegångshandlingarna.

3. Personligt överlämnande till mottagaren av en fullständig kopia av beslutet som ska delges, den formella underrättelsen som domstolen eller domstolssekreteraren lämnar eller av delgivningshandlingen med kallelsen.

4. I samtliga fall av personalen vid rättsliga myndigheter, på telematisk väg, när det gäller allmänna åklagaren, kansliet för statens generaladvokat (Abogacía del Estado), parlamentets advokater (Letrados de las Cortes Generales) och vid lagstiftande församlingar, eller socialförsäkringsmyndighetens rättsliga avdelning, andra offentliga myndigheter i autonoma regioner eller lokala sammanslutningar, när inget ombud har utsetts.

Dessa meddelanden anses ha överlämnats när det finns tillräckligt bevis för att personen har nåtts i sin bostad, via den angivna e-postadressen, genom att på elektronisk väg uppmanats att inställa sig, eller på den telematiska eller elektroniska väg som mottagaren har valt.

6 Är elektronisk delgivning (delgivning av rättsliga eller andra handlingar med hjälp av elektroniska kommunikationsmedel såsom e-post, internetbaserade säkra applikationer, fax, sms etc.) tillåten i civilrättsliga förfaranden? Vilka typer av förfaranden rör det sig om? Finns det begränsningar i användningen av detta delgivningssätt beroende på vem adressaten är (rättstillämpare, juridisk person, företag eller annan ekonomisk aktör etc.)?

Spanien håller på att införa ett förfarande för elektroniska akter på grundval av lag 18/2011 av den 5 juli om reglering av användningen av informations- och kommunikationsteknik inom rättsväsendet.

Intresserade kan teckna sig för ett anmälningsförfarande i de rättsliga myndigheternas elektroniska system.

I enlighet med artikel 273 tredje stycket i civilprocesslagen är alla yrkesverksamma inom rättsväsendet skyldiga att använda elektroniska eller telematiska system som finns inom rättsväsendet för att inge inlagor, oavsett om de inleder förfarandet eller ej, och andra handlingar i en form som säkerställer ursprungets äkthet och intygar att ingivande och mottagande har skett, och vilket datum detta skedde. Åtminstone följande personer och enheter är skyldiga att agera på elektronisk väg genom rättsväsendet:

a) Juridiska personer.

b) Enheter som inte har status som juridisk person.

c) Den som utövar ett yrke för vilket registrering i yrkessammanslutning krävs för formaliteter och åtgärder som vidtas genom rättsväsendet i utövandet av detta yrke.

d) Notarier och registerförare.

e) Den som företräder en part som är skyldig att kommunicera elektroniskt med rättsväsendet.

f) Statliga tjänstemän i offentlig förvaltning för förfaranden och åtgärder som de vidtar i sitt arbete.

7 Ιndirekt delgivning

7.1 Medger lagen andra delgivningssätt i sådana fall där delgivning inte varit möjlig (t.ex. delgivning på hemadressen, på delgivningsmannens kontor, per post eller genom anslag)?

När kopian på beslutet eller delgivningshandlingen ska överlämnas via rekommenderat brev eller telegram med mottagningsbevis, eller på varje annat liknande sätt som utgör tillförlitligt bevis för att delgivningen har mottagits, och att datum för mottagandet samt innehåll kan anges i rättegångshandlingarna, intygar domstolssekreteraren skrivelsen och dess innehåll i handlingarna, och bifogar i förekommande fall mottagningsbeviset eller annat bevis för hur mottagandet har noterats, eller de handlingar som ombudet har lagt fram som bevis.

Delgivning genom offentliggörande (delgivning genom anslag) kan endast beslutas av den rättsliga myndighet som har behandlat saken, under förutsättning att myndigheten utan resultat har försökt att genomföra delgivningen vid de adresser som kommit fram vid sökandet efter mottagarens bostadsadress (artikel 164 i civilprocesslagen). Den spanska domstolssekreteraren kan därför inte, som anmodat organ för delgivning i enlighet med förordning (EG) nr 1393/2007, besluta om delgivningen genom offentliggörande (delgivning genom anslag), eftersom vederbörande inte beslutar om behandling av saken utan endast deltar i det rättsliga samarbetet.

7.2 Om andra metoder används, när anses delgivning ha skett?

Handlingarna anses delgivna så snart som de villkor som fastställs i lagen för varje typ av befintlig delgivning har följts.

I samtliga fall bör de kommunikationskanaler användas som gör att ett tillförlitligt bevis på mottagande, datum, klockslag och innehåll i meddelandet kan anges i rättegångshandlingarna.

När kopian på beslutet eller delgivningshandlingen ska överlämnas via rekommenderat brev eller telegram med mottagningsbevis, eller på varje annat liknande sätt som utgör tillförlitligt bevis för att delgivningen har mottagits, och att datum för mottagandet samt innehåll kan anges i rättegångshandlingarna, intygar domstolssekreteraren i handlingarna skrivelsen och dess innehåll, och bifogar i förekommande fall mottagningsbeviset eller annat bevis för hur mottagandet har noterats, eller de handlingar som ombudet har lagt fram som bevis, när han eller hon ansvarar för meddelandet.

7.3 Om man som alternativt delgivningssätt kan låta deponera handlingen på en viss plats (t.ex. ett postkontor), hur informeras adressaten om deponeringen?

När posten inte har möjlighet att överlämna delgivningen eller handlingen lämnar de ett meddelande om att det finns ett brev eller en handling att hämta, och anger när detta senast måste ske på angivet postkontor.

Tjänstemän vid den rättsliga myndigheten kan också förgäves ha försökt lämna meddelandet. De lämnar då ett meddelande i mottagarens brevlåda om att de har varit där, och anger när handlingen senast måste hämtas ut från den rättsliga myndigheten.

När mottagaren är bosatt inom domstolens område och handlingarna inte är avgörande för ombudet eller den tilltalade i förhandlingarna, kan en stämning överlämnas på något av de sätt som anges i stycke 1, så att mottagaren inställer sig hos myndigheten för att ta emot delgivningen eller den formella underrättelsen, eller för att ta emot en handling.

I delgivningshandlingen anges syftet med begäran om inställelse samt aktuellt förfarande och mål. Personen informeras även om att om hon eller han inte inställer sig inom angiven tidsfrist, och saknar motiv för detta, anses delgivningen ändå ha skett.

7.4 Vilka blir följderna om adressaten vägrar att motta handlingarna? Anses delgivning ändå ha skett om adressaten saknade grund för sin vägran?

Om mottagaren utan rimligt skäl vägrar att ta emot delgivningen, anses han eller hon ha nåtts av meddelandet som då har samma rättsliga verkan som om det faktiskt hade överlämnats. De olika tidsfristerna för förfarandet (artikel 161.2 i civilprocesslagen) börjar då löpa dagen efter vägran.

8 Delgivning per post från utlandet (artikel 14 i delgivningsförordningen)

8.1 Om posten ska befordra en handling som skickats från utlandet till en adressat i medlemsstaten, och det rör sig om en situation där det krävs mottagningsbevis (artikel 14 i delgivningsförordningen), överlämnar posten i så fall handlingen enbart till adressaten själv eller kan den, i enlighet med nationella bestämmelser om postutdelning, även överlämna handlingen till en annan person på samma adress?

I enlighet med lagen överlämnas försändelserna, beroende på typ, till mottagaren eller till den person som av mottagaren fått tillåtelse till detta. De kan också lämnas i privata postfack eller brevlådor. Varje person som befinner sig i mottagarens bostad, som uppger sin identitet och tar hand om en försändelse, anses ha tillåtelse av mottagaren att ta emot försändelser på dennas adress, om ingen uttrycklig invändning föreligger.

8.2 Hur kan delgivning av handlingar från utlandet i enlighet med artikel 14 i förordning nr 1393/2007 äga rum, om varken adressaten eller någon annan person med rätt att ta emot handlingarna (under förutsättning att det finns en sådan möjlighet enligt de nationella bestämmelserna om postutdelning) – jfr ovan) har kunnat anträffas på delgivningsadressen.

Enligt lag måste det finnas regler för när försändelsen inte kan överlämnas till mottagaren eller återsändas till avsändaren, oavsett skäl. Dessa regler omfattar bestämmelser för att söka efter hemvist, ursprung och ändamål, förhör eller kallelse från avsändarna, samt eventuell tillfällig lagring och reklamation och förstörelse av försändelser.

8.3 Medger posten en viss tid för avhämtning av handlingarna innan dessa returneras till avsändaren? Om ja, hur underrättas adressaten om att han eller hon har post för avhämtning på postkontoret?

Posttjänstemannen lämnar ett meddelande om att det finns en försändelse att hämta på angivet postkontor och när det senast måste ske. Om ingen hämtar ut försändelsen inom den fastställda tiden noteras det och försändelsen returneras till avsändaren.

9 Finns det något skriftligt bevis som styrker att handlingen har delgetts?

Posttjänstemannen förutsätts agera ärligt och tillförlitligt vid utdelning, leverans och mottagande av delgivningar från administrativa och rättsliga organ. Det gäller även vid vägran att ta emot delgivningen eller när det inte är möjligt att överlämna den, vare sig det sker fysiskt eller på telematisk väg.

Vid delgivning genom personligt överlämnande av domstolens personal, upprättar tjänstemannen en handling där resultatet av delgivningen anges. När handlingen kan överlämnas till mottagaren är den undertecknad eller anger att mottagaren vägrat att underteckna mottagandet och det meddelande som lämnats, om att han eller hon anses ha mottagit delgivningen (se fråga 7.4).

Om adressen där meddelandet ska lämnas är mottagarens bostad, enligt folkbokföringsregistret eller skatteregistret, eller enligt ett officiellt register eller publikationer från yrkesorganisationer eller om det rör sig om en bostad eller en lokal som hyrts av svaranden, och om mottagaren inte befinner sig där, kan överlämnandet, i enlighet med artikel 160.3 i civilprocesslagen, ske genom förseglat kuvert till någon av de anställda, en familjemedlem eller person som bor tillsammans med mottagaren och som är äldre än 14 år och befinner sig på platsen i fråga. Försändelsen kan i förekommande fall också lämnas till fastighetens portvakt. Den person som tar emot försändelsen informeras då om sin skyldighet att överlämna kopian på beslutet eller delgivningshandlingen till mottagaren, eller informera vederbörande om den, om det är känt var personen befinner sig. I samtliga fall upplyses den person som tar emot försändelsen om sitt ansvar när det gäller att skydda mottagarens uppgifter.

Om meddelandet är adresserat till mottagarens ordinarie arbetsplats överlämnas försändelsen i dennas frånvaro till en person som säger sig känna mottagaren eller till en ansvarig på företaget med ansvar för att ta emot handlingar eller föremål, om en sådan person finns, efter att samma information som anges ovan har lämnats.

I den aktuella handlingen anges namnet på den person som tar emot meddelandet samt datum och klockslag då man utan framgång har sökt vederbörande i bostaden. Även namnet på den person som tar emot kopian på beslutet eller delgivningshandlingen ska anges och vilken relation han eller hon har till mottagaren. Meddelandet anses därmed ha full verkan.

10 Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? Anses delgivningen giltig ändå eller måste den göras om?

Handlingar som inte delges i enlighet med bestämmelserna i detta avsnitt är ogiltiga eftersom de kan medföra att den berörda personen saknar rättsskydd. Enligt Europeiska unionens domstols rättspraxis i mål C-354/15, Henderson, krävs under alla omständigheter att om en rättegångshandling inte är avfattad på eller åtföljs av en översättning till antingen ett språk som adressaten förstår eller den mottagande medlemsstatens officiella språk, eller, om det finns flera officiella språk i den medlemsstaten, det officiella språket eller ett av de officiella språken på den plats där delgivningen ska ske, och inget sådant standardformulär som avses i bilaga II till förordningen har överlämnats, ska detta avhjälpas i enlighet med bestämmelserna i förordningen, genom att standardformuläret i bilaga II till förordningen överlämnas till den berörda personen.

11 Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket?

Om delgivningen utförs av en domstol, en rättslig instans eller en gemensam procedurinstans, står det rättsliga organet för kostnaden för delgivningshandlingen, utan att det medför någon som helst kostnad för käranden.

Senaste uppdatering: 10/04/2018

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats