Delgivning av rättsliga handlingar

1 Vad innebär det juridiska begreppet "delgivning" i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

Genom delgivning informeras en person (svarande, kärande, stämd part) om att en stämningsansökan har ingetts mot honom eller henne. Det innebär att personen för första gången kan kallas till rättegång för att kunna försvara sig. Delgivningen gör det även möjligt att för första gången kalla en person till rättegång som har ett intresse i ärendet, men som inte tidigare deltagit, för att nu kunna göra det vid svarandens eller kärandens sida.

Utöver ovannämnda fall används delgivning också för att stämma någon inför domstol eller lämna uppgifter till honom eller henne.

I den portugisiska civilprocesslagen finns specifika regler för hur delgivning ska gå till och vilka handlingar som ska överlämnas, beroende på mottagarna, typen av uppgifter som ska överlämnas samt avsikten med överlämnandet. Reglerna finns för att meddelandet verkligen ska överlämnas till mottagaren och, om han eller hon är delaktig i den handling som stämningsansökan gäller, se till att han eller hon har rätt till försvar.

2 Vilka handlingar måste, enligt lag, delges?

Följande handlingar är föremål för delgivning:

• Kopia på stämningsansökan, där den sökande instämmer svaranden till domstol, samt kopia på åtföljande handlingar, som överlämnas till svaranden.

• Information om att personen stäms inom ramen för denna talan.

• Uppgift om domstol, kammare och sektion där rättegången äger rum, tidsfrist för att inleda försvaret och behovet av att låta sig företrädas, om det visar sig obligatoriskt.

• Besked om konsekvenserna av att inte svara.

São objecto de notificação os seguintes elementos:

• Domstolsbeslut och domar.

• De handlingar som parterna samlat in, de ansökningar och handlingar som fogats till ärendet, samt den tidsfrist som parterna förfogar över för att utöva respektive kontradiktoriska rätt.

• Kallelse av en part, ett vittne, en expert, en teknisk bisittare eller en advokat för att denna ska närvara vid en talan.

• Begäran om expertutlåtande, andra bevishandlingar eller informationshandlingar till de enheter som är skyldiga att samarbeta med domstolen.

3 Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

I allmänhet kan delgivning i pågående processer genomföras av justitiesekreteraren, av exekutionstjänstemannen eller företrädaren för den ena parten, i enlighet med vad som anges i svaret på fråga 5.

När det gäller dödsbon kan delgivning verkställas av notarien.

I vissa fall som tas upp i de nya bestämmelserna för storstadsområdenas hyresavtal kan delgivningen genomföras av en advokat, ett ombud eller en exekutionstjänsteman, till och med innan förfarandet inleds.

Delgivning kan genomföras av registrator vid folkbokföringsmyndigheten i förfaranden inom ramen för frivillig rättsskipning inför denna, bland annat i mål som gäller familjeärenden och minderåriga.

4 Adressuppgifter

4.1 Försöker det mottagande organet (vid tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur) på eget initiativ fastställa var adressaten befinner sig om denne inte längre bor på den adress som det begärande organet har angett?

Stämningsmannen är enligt portugisisk lag skyldig att på tjänstens vägnar genomföra samtliga lämpliga åtgärder för att kunna delge en person, utan att något rättsligt beslut krävs.

Stämningsmannen konsulterar då elektronisk information inom andra avdelningar av den offentliga förvaltningen för att kunna kontrollera om personen i fråga har flyttat och kunna fastställa aktuell adress. Detta är den regel för åtgärden på tjänstens vägnar som är tillämplig på åtgärder som utgör underlag för delgivningen.

Samma regel gäller för vissa fall, som uttryckligen anges i lagen, för delgivning till en person, till parter eller deras företrädare.

Exekutionstjänstemannen har dessutom tillgång till vissa databaser inom den offentliga förvaltningen där vederbörande kan kontrollera den stämda personens skatterättsliga hemvist, exempelvis vid exekutiva förfaranden.

När en part hävdar att den har allvarliga svårigheter att få information – särskilt när det gäller adressbyte för den person som söks för delgivning – och det påverkar möjligheterna att effektivt utöva en rätt, en skyldighet eller en processuell rättighet, kan den nationella domstolen enligt portugisisk lag beordra personer eller företag att samarbeta för att få tillgång till informationen. Oavsett om dessa är delaktiga i ärendet eller ej är de skyldiga att samarbeta med domstolen och lämna de upplysningar som begärs genom rättsligt beslut.

4.2 Har utländska rättsliga myndigheter och/eller parter tillgång till register eller tjänster i medlemsstaten som gör det möjligt att fastställa den berörda personens aktuella adress? Vilka register eller tjänster är det i så fall fråga om, och vilket förfarande måste följas? Uttas någon avgift?

Nej. Denna möjlighet finns endast för de nationella myndigheter och enheter som anges i svaret på fråga 4.1.

4.3 Hur hanterar de behöriga myndigheterna i medlemsstaten en framställan i syfte att finna en persons aktuella adress (i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur)?

Domstolarna söker i databaser tillhörande andra enheter inom den offentliga förvaltningen och, om det visar sig otillräckligt, beordrar andra personer, andra enheter eller till och med polisiära myndigheter att samla in och/eller tillhandahålla uppgifter om en persons nuvarande adress, i enlighet med svaret på fråga 4.1.

5 Vilket är det gängse sättet för delgivning? Finns det alternativa delgivningssätt (utöver sådan indirekt delgivning som avses i punkt 6)

Nedan anges de olika sätt som en delgivning kan genomföras på. De fall där man tillgriper delgivning har redan presenterats i svaret på fråga 1.

Delgivning

Delgivning kan ske personligen eller genom anslag. Båda dessa former kan användas för fysiska eller juridiska personer. Delgivning till fysiska personer tillämpas på motsvarande sätt på juridiska personer, under förutsättning att inte specifika regler gäller för en viss aspekt av delgivning till juridiska personer.

Personlig delgivning

Personlig delgivning kan rent praktiskt ske på följande sätt:

• Genom elektronisk överföring av uppgifter – exempelvis till allmänna åklagaren om denna är huvudpart i en talan.
• Per post – genom rekommenderat brev med mottagningsbevis som sänds till den stämda personens bostad eller arbetsplats, om det gäller en fysisk person, eller till det säte som är registrerat i det nationella registret över juridiska personer, om det rör sig om en juridisk person.
• Genom att exekutionstjänstemannen tar personlig kontakt med den stämda personen, när delgivning per post misslyckas eller när den rättssökande i det inledande yrkandet förklarar att han eller hon avser att förfara på detta sätt.
• Genom stämningsmannens personliga kontakt med den stämda personen, när den rättssökande i sitt inledande yrkande förklarar att han eller hon avser att förfara på detta sätt och erlägger en avgift för detta.
• Genom befullmäktigad:
  • Den befullmäktigade ska i det inledande yrkandet ange att han eller hon själv genomför delgivningen via en annan befullmäktigad eller ett ombud.
  • Den befullmäktigade kan begära att själv få genomföra delgivningen vid ett senare tillfälle om varje annan form av delgivning skulle misslyckas.
  • Reglerna för delgivning via exekutionstjänsteman eller stämningsman tillämpas även vid delgivning genom befullmäktigande.

Personlig delgivning kan ske på följande sätt:

• Till den stämda personen.
• Till en annan person än den stämda, som får i uppdrag att överlämna innehållet i handlingen så snart lagen medger denna möjlighet.
• Till den stämda personens företrädare, som innehar en fullmakt som upprättats högst fyra år tidigare, och som ger honom eller henne särskilda befogenheter för att ta emot en delgivning,
• Till en tillfällig förvaltare för den stämda personen, som utnämnts av domaren, när exekutionstjänstemannen eller stämningsmannen inser att den stämda personen lider av oförmåga som innebär att han eller hon är förhindrad att ta emot delgivningen (känt psykiskt problem eller annan oförmåga, tillfällig eller permanent).

Delgivning genom anslag

I praktiken sker delgivning genom anslag

• när hemvist för den person som ska delges är okänd,
• när det är osäkert vilka personer som ska delges.

Delgivning genom anslag genomförs genom

• att ett anslag sätts upp på dörren till den stämda personens senast kända hemvist eller säte i Portugal,
• efterföljande publicering av en annons på en webbplats som är tillgänglig för allmänheten och föreskrivs i lagen.

Delgivning

Inom ramen för ett pågående förfarande kan delgivning äga rum på ett av följande sätt:

• Delgivning till parterna som låter sig företrädas av en befullmäktigad och/eller ett ombud sker alltid till den senare i enlighet med de bestämmelser som anges i svaret på fråga 6.
• Delgivning som syftar till att uppmana parten att lämna in en personlig handling sänds till parten via rekommenderat brev (utöver att den meddelas företrädaren i enlighet med bestämmelserna som anges i svaret på fråga 6).
• Om parten inte är företrädd sänds delgivningarna med rekommenderat brev till hans eller hennes bostad eller säte, eller den plats där han eller hon är bosatt.
• Delgivningen av det slutgiltiga beslutet sänds alltid till parterna med rekommenderat brev, till deras bostad eller säte eller den plats där de är bosatta.
• Delgivningar som syftar till att kalla vittnen, experter eller andra personer som ibland måste inställa sig vid domstolen sänds med rekommenderat brev.
• När parten förbinder sig att visa upp en person sänds ingen delgivning, men parten kan be domstolskansliet att överlämna de meddelanden som gäller de personer som denna part förbinder sig att visa upp.
• Slutgiltiga beslut som fattas i samtliga processer delges alltid allmänna åklagaren i enlighet med bestämmelserna i svaret på fråga 6.
• Interimistiska beslut som kan ge upphov till överklagande enligt lag delges allmänna åklagaren i enlighet med bestämmelserna i svaret på fråga 6.
• Meddelanden och kallelser till berörda parter i en rättegångshandling betraktas som delgivningar, när de dokumenteras och föreskrivs av den enhet som fungerar som ordförande.
• Delgivningar mellan befullmäktigade överlämnas av dessa elektroniskt eller i enlighet med andra bestämmelser som anges i svaret på fråga 6.

6 Är elektronisk delgivning (delgivning av rättsliga eller andra handlingar med hjälp av elektroniska kommunikationsmedel såsom e-post, internetbaserade säkra applikationer, fax, sms etc.) tillåten i civilrättsliga förfaranden? Vilka typer av förfaranden rör det sig om? Finns det begränsningar i användningen av detta delgivningssätt beroende på vem adressaten är (rättstillämpare, juridisk person, företag eller annan ekonomisk aktör etc.)?

Ja. Följande genomförs företrädesvis på elektronisk väg via domstolarnas datasystem:

• Delgivning från allmänna åklagaren.
• Delgivningar till allmänna åklagaren, advokater, ombud och de personer som ska verkställa delgivningen.
• Framläggande, inom ramen för ett rättsligt förfarande, av handlingar i ärendet och dokument av advokaterna, ombuden och de personer som ska verkställa delgivningen.
• Bevis för betalning i förväg av domstolsavgiften (som är en del av rättegångskostnaderna).
• Bevis för eller begäran om rättshjälp.

Om en handling i ärendet som ska överlämnas är för stor för att sändas elektroniskt, eller när handlingarna som ska skickas endast finns i pappersform, eller när målet inte kräver att parten företräds av en befullmäktigad eller när parten inte företräds av en befullmäktigad, eller vid motiverat förhinder,

• kan handlingar i ärendet lämnas till domstolskansliet per post eller fax,
• kan delgivning av handlingar i ärendet och dokument överlämnas personligen, per post eller fax.

De rättsliga enheterna kan dessutom

• överlämna meddelanden per post, fax eller elektroniskt,
• i brådskande fall använda telegram, telefonsamtal eller annan analog telekommunikation.
• Meddelande per telefon följs alltid av bevis i handlingarna och en skriftlig bekräftelse.
• För parterna är meddelande per telefon endast tillåtet för att lämna en kallelse eller annullera en kallelse inom ramen för rättegångshandlingar.

Dessa regler är tillämpliga på civilrättsliga processer eller handelsrättsliga processer vid förstainstansrätter. De gäller även för vissa processer som faller under notaries behörighet (exempelvis arvsfrågor) eller registratorer vid folkbokföringsmyndigheten (mål i familjeärenden, vid överenskommelser).

7 Ιndirekt delgivning

7.1 Medger lagen andra delgivningssätt i sådana fall där delgivning inte varit möjlig (t.ex. delgivning på hemadressen, på delgivningsmannens kontor, per post eller genom anslag)?

I portugisisk lag förekommer även delgivning vid viss tid, i enlighet med följande bestämmelser:

• Den sker vid delgivning genom personlig kontakt om exekutionstjänstemannen eller stämningsmannen konstaterar att den kallade personen bor eller arbetar på den angivna platsen, men att delgivningen inte kan verkställas eftersom personen i fråga inte har kunnat nås.
• Han eller hon ska då lämna ett meddelande som anger när han eller hon återkommer för att överlämna delgivningen.
• Meddelandet kan lämnas till den person som har störst möjlighet att överlämna det till den kallade personen eller, om det är omöjligt, lämnas på lämpligaste plats.
• Det datum och det klockslag som anges i meddelandet överlämnar exekutionstjänstemannen delgivningen eller stämningsmannen delgivningen till den kallade personen eller, om han eller hon inte kan nås, till den tredje part som har störst möjlighet att överlämna brevet till den kallade personen och som då får det i uppdrag.
• Om ingen tredje person kan samarbeta utförs delgivningen genom att ett meddelande placeras på lämpligaste plats i närvaro av två vittnen, med besked om att personen i fråga har delgivits, vid vilken domstol processen äger rum och att kopior och handlingar finns tillgängliga för den kallade personen vid domstolskansliet.

Observera

Om

i) mottagningsbeviset inte är undertecknat av den person som ska delges (delgivning per post),

ii) delgivningen skett vid en given tidpunkt men till en tredje person eller

iii) delgivningen skett vid en given tidpunkt genom anslag av meddelandet om delgivning på platsen,

ska exekutionstjänstemannen eller domstolssekreteraren alltid sända ett rekommenderat brev till den kallade personen, inom två arbetsdagar, för att informera honom eller henne, om

• datum och på vilket sätt delgivningen anses har verkställts,
• den tidsfrist som försvaret förfogar över och konsekvenserna av att inte invända,
• ändamålet med kopian på den ursprungliga begäran och de handlingar som är föremål för delgivning,
• identiteten på den person som delgivningen lämnats till.

7.2 Om andra metoder används, när anses delgivning ha skett?

Delgivning per post anses verkställd den dag mottagningsbeviset har undertecknats, oavsett om det gjorts av den person delgivningen gäller eller av en tredje part (underförstått i detta fall att denna tredje person har överlämnat brevet till den person som delgivningen gäller, om inget tyder på motsatsen).

Personlig delgivning av exekutionstjänstemannen eller stämningsmannen och den delgivning som begärts av den befullmäktigade anses ha verkställts den dag intyget om delgivning har upprättats.

Delgivning genom anslag anses ha verkställts det datum som anges på anslaget.

7.3 Om man som alternativt delgivningssätt kan låta deponera handlingen på en viss plats (t.ex. ett postkontor), hur informeras adressaten om deponeringen?

Vid delgivning via rekommenderat brev, med eller utan mottagningsbevis, lämnar brevbäraren ett leveransmeddelande i brevlådan om ingen person finns vid den angivna adressen.

I leveransmeddelandet informeras mottagaren om att brevet har lämnats på postkontoret och adress och öppettider för detta anges, samt sista datum för att hämta brevet.

Om inte brevet hämtas före angivet datum (och om ingen begäran om att skjuta upp detta datum eller en begäran om att brevet ska sändas till en annan adress har inkommit) återsänds brevet till avsändaren.

7.4 Vilka blir följderna om adressaten vägrar att motta handlingarna? Anses delgivning ändå ha skett om adressaten saknade grund för sin vägran?

När delgivningen sker per post och mottagaren vägrar att ta emot brevet eller att underteckna mottagningsbeviset, anses delgivning ha skett på följande sätt och under följande omständigheter:

• Genom ett meddelande från brevbäraren, som intygar att personen i fråga, företrädaren för den juridiska personen eller dennas anställda har vägrat att underteckna mottagningsbeviset eller att ta emot delgivningen.
• I de fall då parterna kan avtala om hemvist för delgivningen
  • i) genom att lämna ytterligare ett rekommenderat brev med mottagningsbevis till den överenskomna adressen, när det första rekommenderade brevet med mottagningsbevis som sänts till denna adress har returnerats till avsändaren, eller
  • ii) genom ett intyg om att personen som delgivningen gäller vägrat att ta emot brevet eller underteckna ett mottagningsbevis. Intyget upprättas av brevbäraren när brevet sänds till den överenskomna bostaden.

När delgivningen sker personligen av exekutionstjänstemannen eller stämningsmannen, och den kallade personen vägrar att underteckna intyget om delgivning eller ta emot kopian, anses delgivningen verkställd och i det fallet

• informerar exekutionstjänstemannen eller stämningsmannen den kallade personen om att kopian finns vid domstolskansliet, och nämner denna upplysning samt den kallade personens vägran att ta emot den i intyget om delgivning,
• informerar domstolskansliet dessutom den kallade personen genom rekommenderat brev och anger på nytt på detta sätt att kopian på den ursprungliga begäran och åtföljande handlingar finns vid domstolskansliet.

Om vägran är berättigad anses delgivningen inte ha verkställts. Vägran är berättigad när personen som ska delges inte har hittats eftersom han eller hon inte bor eller har sitt säte på den angivna adressen, eller när en tredje part förklarar att han eller hon inte kan överlämna brevet.

Samma regler gäller i vissa fall när lagen föreskriver att delgivning av den sökta personen personligen för parterna eller deras företrädare ska genomföras i enlighet med formaliteterna för delgivning.

8 Delgivning per post från utlandet (artikel 14 i delgivningsförordningen)

8.1 Om posten ska befordra en handling som skickats från utlandet till en adressat i medlemsstaten, och det rör sig om en situation där det krävs mottagningsbevis (artikel 14 i delgivningsförordningen), överlämnar posten i så fall handlingen enbart till adressaten själv eller kan den, i enlighet med nationella bestämmelser om postutdelning, även överlämna handlingen till en annan person på samma adress?

När delgivningen sänds från utlandet per post, med mottagningsbevis, kan de portugisiska postmyndigheterna leverera brevet och handlingarna till den person som ska delges eller till en tredje part som befinner sig på samma adress, så snart denna förklarar sig kunna överlämna brevet till mottagaren.

8.2 Hur kan delgivning av handlingar från utlandet i enlighet med artikel 14 i förordning nr 1393/2007 äga rum, om varken adressaten eller någon annan person med rätt att ta emot handlingarna (under förutsättning att det finns en sådan möjlighet enligt de nationella bestämmelserna om postutdelning) – jfr ovan) har kunnat anträffas på delgivningsadressen.

Se svaret på fråga 7.3.

8.3 Medger posten en viss tid för avhämtning av handlingarna innan dessa returneras till avsändaren? Om ja, hur underrättas adressaten om att han eller hon har post för avhämtning på postkontoret?

I princip förfogar mottagaren över sex arbetsdagar för att hämta ut handlingarna från postkontoret.

Mottagaren informeras om denna tidsfrist och om att handlingarna kan hämtas på postkontoret mot överlämnande av leveransmeddelandet som posten lämnar i mottagarens brevlåda, om han eller hon inte är hemma vid leveransen.

9 Finns det något skriftligt bevis som styrker att handlingen har delgetts?

Ja. Om delgivningen, mottagningsbeviset, intyget om delgivning eller meddelandet om delgivning utgör bevis för att delgivningen verkligen har genomförts.

Om delgivningen, det rekommenderade meddelandet, det rekommenderade brevet eller handlingen eller dokumentet som upprättats under processen utgör skriftliga bevis för att delgivningen har genomförts.

När överlämnandet sker elektroniskt intygar domstolarnas egna datasystem i båda fallen datum och klockslag för avsändandet.

10 Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? Anses delgivningen giltig ändå eller måste den göras om?

Om ingen delgivning kan ske innebär det, framför allt, att hela processen upphävs, från och med den inledande begäran, då endast denna undantas från upphävandet.

Underförstått sker ingen delgivning i följande fall:

• Fullständig underlåtenhet att genomföra delgivningen.
• Misstag när det gäller den kallade personens identitet.
• Otillbörlig användning av delgivning genom anslag.
• Delgivning utförd efter den fysiska personens död eller efter att den juridiska person som kallats har upphört.
• Bevis för att mottagaren av den personliga delgivningen inte fått kännedom om handlingen av skäl som inte kan tillskrivas honom eller henne.

Denna ogiltighet kan endast anses korrigerad om svaranden eller allmänna åklagaren ingriper i förfarandet utan att omedelbart peka på avsaknaden av delgivning.

Utöver de två ovanstående fallen är utelämnande av varje handling eller formalitet, som enligt lag krävs vid delgivning, olaglig. Om detta åberopas eller om domstolen upptäcker att utelämnandet skett på ett olagligt sätt under verkställandet beslutar domstolen att den ska åtgärdas. I övriga fall medför ett olagligt utelämnande när det gäller delgivning endast att handlingen blir ogiltig när lagen föreskriver det, eller när det kan påverka granskningen av ärendet eller det påföljande beslutet. I detta fall är de återstående procedurmässiga faserna fortfarande giltiga och påverkas inte av att handlingen är ogiltig.

11 Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket?

Ja. I vissa fall som anges ovan tas en avgift ut för delgivning av handlingar. Den beräknas i beräkningsenheter. År 2015 var beräkningsenhetens värde 102 euro.

Härav följer att

• delgivning av handlingar personligen av en exekutionstjänsteman kostar 0,5 beräkningsenheter när den är framgångsrik och 0,25 beräkningsenheter i motsatt fall,
• delgivning av handlingar personligen eller genom anslag av ett meddelande kostar när den genomförs av en domstolssekreterare 0,5 beräkningsenheter när den är framgångsrik, och ingenting i motsatt fall,
• transportkostnader kan tillkomma om handlingen utförs av en domstolssekreterare, liksom mervärdesskatt om sådan ska tas ut.

Allmän kommentar

Informationen i detta formulär är av allmänt slag. Den är inte heltäckande och förbinder varken kontaktpunkten eller det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område och inte heller domstolarna eller någon annan mottagare. Informationen befriar aldrig läsaren från att ta del av gällande lagstiftning.