Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på polska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Swipe to change

Delgivning av rättsliga handlingar

Polen
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Vad innebär det juridiska begreppet "delgivning" i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

Delgivning innebär att i enlighet med lagstiftningen se till att en person får tillgång till handlingar som är avsedda för denne.

Korrekt delgivning av handlingar krävs för iakttagande av den konstitutionella principen om offentlig prövning av mål, säkerställandet av parternas rättigheter och möjlighet att försvara sig, giltigheten av rättegångsprocesser, korrekt beräkning av tidsfrister och som en följd giltigheten av domar.

Reglerna om delgivning är obligatoriska och parterna har ingen handlingsfrihet i detta avseende. Dessa bestämmelser fastställs i artiklarna 131–147 i civilprocesslagen och i följande genomförandeakter:

  • Justitieministerns förordning av den 23 februari 2007 – rättegångsregler för allmänna domstolar (nedan kallade rättegångsreglerna).
  • Justitieministerns förordning av den 12 oktober 2010 om detaljerade förfaranden och metoder för delgivning av rättegångshandlingar i civilrättsliga förfaranden (nedan kallad förordningen).

Delgivning av utomrättsliga handlingar regleras i postlagen av den 23 november 2012 och de genomförandeakter som utfärdats under denna. Detta innefattar förvaltnings- och digitaliseringsministerns förordning av den 29 april 2013 om villkor för tillhandahållande av globala tjänster från angivna tjänsteleverantörer (nedan kallad postförordningen).

2 Vilka handlingar måste, enligt lag, delges?

Rättegångshandlingar (handlingar som domstolen sänder till parterna eller andra personer som deltar i en domstolsprocess) ska delges formellt. Sådana handlingar innefattar

  • kopior på ansökningar samt bilagor,
  • underrättelser,
  • kallelser,
  • meddelanden om rättigheter och skyldigheter,
  • kopior på domar tillsammans med domskälen.

3 Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

I Polen delges handlingar formellt, vilket innebär att nästan alla handlingar delges automatiskt. Under ett rättegångsförfarande sköter domstolen delgivning av handlingar. Delgivningen utförs av postleverantören, exekutionstjänstemän och en speciell domstolstjänst för delgivning. Normalt sett delges handlingar av postleverantören. Vid valet av delgivningsmetod för en rättegångshandling ska kostnaderna samt effektiviteten beaktas. Handlingar kan delges genom domstolens delgivningstjänst, domstolspersonal, polisen eller exekutionstjänstemän (§ 68 i rättegångsreglerna) om denna delgivningsmetod är mer effektiv i det enskilda fallet. Vid verkställighetsförfaranden delges handlingar av exekutionstjänstemän. Justitieministern får inrätta en domstolstjänst för delgivning och fastställa dess organisationsstruktur samt ett specifikt förfarande för delgivningen.

Enligt artikel 132 i civilprocesslagen är advokater och juridiska rådgivare undantagna från kravet på formell delgivning. De får delge varandra handlingar direkt med ett daterat mottagningsbevis. Bevis på att en inlaga har delgetts den andra parten eller bevis på att den har sänts med rekommenderad post ska bifogas en inlaga som inges till domstol. Inlagor utan bifogad bevisning om delgivning eller om avsändande med rekommenderad post ska återsändas. Handlingar får även delges direkt på domstolens kansli när adressaterna kan styrka sin identitet och kvitterar mottagandet.

Enligt § 70 i rättegångsreglerna får domstolens ordförande besluta att rättegångshandlingar ska delges lokala institutioner och advokater direkt och att handlingar som inges till domstolen från lokala institutioner ska mottas direkt. Om en förberedande handling har getts in så sent att en kopia inte kunde bifogas kallelsen till domstolsförhandlingen får den delges under själva förhandlingen.

Om adressaten endast har uppgett en postbox som postadress kan denne enligt § 71 i rättegångsreglerna och artikel 135 i civilprocesslagen även underrättas om att en rättegångshandling är tillgänglig genom denna postbox.

4 Adressuppgifter

4.1 Försöker det mottagande organet (vid tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur) på eget initiativ fastställa var adressaten befinner sig om denne inte längre bor på den adress som det begärande organet har angett?

Det mottagande organet kan fastställa adressen genom att använda sig av de relevanta registren när det anser att detta är lämpligt. De aktuella polska registren anges under punkt 4.2.

4.2 Har utländska rättsliga myndigheter och/eller parter tillgång till register eller tjänster i medlemsstaten som gör det möjligt att fastställa den berörda personens aktuella adress? Vilka register eller tjänster är det i så fall fråga om, och vilket förfarande måste följas? Uttas någon avgift?

Den aktuella informationen kan erhållas från det gemensamma elektroniska folkbokföringsregistret (PESEL) på begäran av den domstol vid vilken talan har väckts eller på begäran av en person som har ett berättigat intresse (handlingar som bekräftar ett berättigat intresse innefattar ansökningar, skrivelser från exekutionstjänstemän och avtal).

En part eller en person som har ett berättigat intresse ska inge en ansökan på det formulär som finns tillgängligt under http://www.mswia.gov.pl/portal/pl/381/32/.

Det utgår en avgift på 31 zloty. Till samtliga ansökningar ska bifogas bevis på att avgiften är betald (ansökningar från domstolar är undantagna från avgift).

Avgiften ska betalas in på följande konto:

Ministeriet för inrikes frågor och administration

Ul. Batorego 5

00-951 Warszawa

Kontonummer: NBP O/O Warszawa nr 67 1010 0031 3122 3100 0000

Om ett ombud har utsetts ska ombudets fullmakt bifogas ansökan.

Ansökningar ska inges till följande adress:

Wydział Udostępniania Informacji

Departamentu Spraw Obywatelskich MSWiA

Ul. Pawińskiego 17/21

02-106 Warszawa

I Polen är adresser till företag (handelsbolag, kommanditbolag, kommanditbolag med begränsat ansvar, aktiebolag, kooperativ, statligt ägda företag, forsknings- och utvecklingsorgan, utländska företag och deras filialer samt ömsesidiga bolag) tillgängliga i ett online-register och sköts av det nationella domstolsregistret. Registret förvaltas i enlighet med öppenhetsprincipen (vem som helst har tillgång till uppgifterna).

Tillgänglig information på nätet återfinns under:

http://bip.ms.gov.pl/rejestry-i-ewidencje/okrajowy-rejestr-sadowy/elektroniczny-dostep-do-krajowego-rejestru-sadowego/

Sökmotor: https://ems.ms.gov.pl/krs/wyszukiwaniepodmiotu

Uppgifter om fysiska personer som bedriver näringsverksamhet lagras i det centrala registret för affärsverksamhet och information (CEIGD), vilket är tillgängligt för allmänheten.

Sökmotor från det centrala registret för affärsverksamhet och information: https://prod.ceidg.gov.pl/ceidg.cms.engine/

4.3 Hur hanterar de behöriga myndigheterna i medlemsstaten en framställan i syfte att finna en persons aktuella adress (i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur)?

Domstolarna prövar från fall till fall huruvida en ansökan kan godkännas. I detta hänseende finns det inte någon enhetlig praxis. Sättet på vilket adresserna fastställs diskuteras i punkt 4.2.

5 Vilket är det gängse sättet för delgivning? Finns det alternativa delgivningssätt (utöver sådan indirekt delgivning som avses i punkt 6)

I praktiken skickas rättegångshandlingar med rekommenderad post med mottagningsbevis (jmf. punkt 3).

För adressater som är fysiska personer ska handlingar enligt artikel 133 i civilprocesslagen delges personligen, dvs. handlingarna överlämnas till dem, eller, i fall de saknar rättshandlingsförmåga, till deras juridiska ombud. Handlingar som är avsedda för juridiska personer och organisationer som inte är juridiska personer, delges den person som befullmäktigats att företräda dem inför domstol, eller en anställd som befullmäktigats att ta emot handlingar av chefen för den berörda enheten. Om ett juridiskt ombud har utsetts eller en person har befullmäktigats att ta emot rättegångshandlingar ska handlingarna delges dessa personer.

Enligt artikel 135 i civilprocesslagen får handlingar på parts begäran levereras till en postboxadress som parten har uppgett.

Enligt artikel 137 i civilprocesslagen ska handlingar som ska delges soldater som fullgör obligatorisk militärtjänstgöring och officerare inom poliskåren och fångvården delges via deras direkta överordnade. Handlingar ska delges frihetsberövade personer genom de ledande organen för den relevanta institutionen.

Surrogatdelgivning och fiktiv delgivning diskuteras i punkt 7.

6 Är elektronisk delgivning (delgivning av rättsliga eller andra handlingar med hjälp av elektroniska kommunikationsmedel såsom e-post, internetbaserade säkra applikationer, fax, sms etc.) tillåten i civilrättsliga förfaranden? Vilka typer av förfaranden rör det sig om? Finns det begränsningar i användningen av detta delgivningssätt beroende på vem adressaten är (rättstillämpare, juridisk person, företag eller annan ekonomisk aktör etc.)?

Enligt artikel 1311 i civilprocesslagen ska handlingar i förfaranden som avser elektroniska betalningsförelägganden delges genom ett IKT-system som stödjer sådana förfaranden (elektronisk delgivning). Handlingar ska delges svaranden om denne har ingett inlagor elektroniskt.

Om en handling delges elektroniskt anses den vara delgiven det datum som anges i det elektroniska mottagningsbeviset. I avsaknad av en sådan bekräftelse anses delgivningen ha ägt rum 14 dagar efter det att handlingen ingavs i IKT-systemet.

Handlingar som ska delges skickas inte till en e-postadress, utan adressaten erhåller ett meddelande om att handlingen finns tillgänglig i IKT-systemet till sitt e-postkonto.

7 Ιndirekt delgivning

7.1 Medger lagen andra delgivningssätt i sådana fall där delgivning inte varit möjlig (t.ex. delgivning på hemadressen, på delgivningsmannens kontor, per post eller genom anslag)?

Om adressaten inte är hemma får delgivningsmannen överlämna rättegångshandlingen till en vuxen medlem av hushållet, eller – om någon sådan inte påträffas – till bostadsförvaltningen, fastighetsskötaren eller en kommunal myndighet, under förutsättning att dessa personer inte är motparter i målet och har gått med på att överlämna handlingen till adressaten (artikel 138 i civilprocesslagen).

Om handlingen inte kan delges på ovannämnda sätt ska den lämnas på ett postkontor eller på det lokala kommunkontoret. Ett meddelande om detta lämnas på adressatens dörr eller i dennes brevlåda (artikel 139 i civilprocesslagen).

Om handlingar inte kan delges en juridisk person eller en organisation som omfattas av registreringsskyldighet på grund av att adressändring saknas i registret, kvarligger de i akten och anses vara delgivna, såvida inte den nya adressen är känd för domstolen (artikel 139 i civilprocesslagen).

Handlingar kan även delges personligen via ett ombud som utsetts av den domstol som behandlar den berörda personens ansökan. Detta sker när en stämning ska delges en part vars vistelseort inte är känd som föranleder behov av att försvara partens rättigheter. Ett ombud får också utses för en organisation som saknar organ som företräder den eller då vistelseorten för medlemmarna i dessa organ inte är kända (artikel 143 i civilprocesslagen).

Om en parts vistelseort inte är känd och den handling som ska delges inte föranleder behov av att försvara några rättigheter anses delgivningen ha fullgjorts genom att handlingen anslås i domstolsbyggnaden (artikel 145 i civilprocesslagen).

Om parterna och deras ombud inte meddelat domstolen en adressändring kvarligger rättegångshandlingen i akten och anses ha delgetts såvida inte den nya adressen är känd för domstolen (artikel 136 i civilprocesslagen).

7.2 Om andra metoder används, när anses delgivning ha skett?

Enligt artikel 139 i civilprocesslagen ska det i ett meddelande att en handling har lämnats på postkontoret eller det lokala kommunkontoret anges att den ska avhämtas inom sju dagar. Om adressaten inte avhämtar handlingen inom denna frist gör delgivningsmannen ett nytt försök att delge adressaten handlingen. Om detta försök inte lyckas lämnar delgivningsmannen ett nytt meddelande om att handlingen har lämnats på postkontoret eller det lokala kommunkontoret. Enligt rättspraxis anses handlingar delgivna den sista dagen i denna period (se punkt 7.3).

Vad gäller surrogatdelgivning (se första stycket i punkt 7.1) anses rättegångshandlingar som överlämnas till en vuxen medlem i hushållet eller – om någon sådan inte påträffas – till bostadsförvaltningen, fastighetsskötaren eller det lokala kommunkontoret ha delgetts när de överlämnats till dessa personer.

7.3 Om man som alternativt delgivningssätt kan låta deponera handlingen på en viss plats (t.ex. ett postkontor), hur informeras adressaten om deponeringen?

Ett meddelande lämnas på adressatens dörr eller i en brevlåda. En mall till ett sådant meddelande finns i förordningen. Där anges bland annat att en rättegångshandling som har sänts med rekommenderad post kommer att återsändas till den domstol som skickade den om handlingen om inte avhämtas trots att adressaten har erhållit två meddelanden. I så fall anses handlingen ha delgivits den sista dagen som adressaten kunde hämta ut den. Delgivning av en handling kan medföra att processuella tidsfrister börjar löpa.

Enligt § 6 i förordningen ska postkontoret eller delgivningsmannen utfärda ett meddelande om att en handling finns tillgänglig för avhämtning inom sju dagar räknat från dagen efter det att meddelandet lämnades. I meddelandet ska anges på vilket postkontor eller kommunkontor handlingen kan avhämtas. Meddelanden ska lämnas i adressatens brevlåda.

När delgivningsmannen har lämnat ett meddelande för att informera adressaten om att handlingen kan avhämtas på postkontoret eller det lokala kommunkontoret ska denne

1) ange på ett mottagningsbevis att handlingen inte har delgetts, kryssa för ”lämnat meddelande” på brevets framsida samt underteckna,

2) omedelbart lämna handlingen på postkontoret eller det lokala kommunkontoret.

Postkontoret eller kommunkontoret bekräftar mottagandet av handlingen, vilken ska stämplas med datum och undertecknas av den person som mottagit den.

Handlingen ska förvaras på operatörens postkontor eller det lokala kommunkontoret i sju dagar räknat från den dag som meddelandet lämnades.

7.4 Vilka blir följderna om adressaten vägrar att motta handlingarna? Anses delgivning ändå ha skett om adressaten saknade grund för sin vägran?

Om adressaten vägrar att ta emot den handling som ska delges anses handlingen ha blivit delgiven.

I en sådan situation ska delgivningsmannen själv ange datumet för delgivningen och anledningen till att mottagningsbeviset inte är underskrivet (artikel 139 i civilprocesslagen).

8 Delgivning per post från utlandet (artikel 14 i delgivningsförordningen)

8.1 Om posten ska befordra en handling som skickats från utlandet till en adressat i medlemsstaten, och det rör sig om en situation där det krävs mottagningsbevis (artikel 14 i delgivningsförordningen), överlämnar posten i så fall handlingen enbart till adressaten själv eller kan den, i enlighet med nationella bestämmelser om postutdelning, även överlämna handlingen till en annan person på samma adress?

Handlingar delges normalt sett av postleverantören som vanliga brev och inte som rättegångshandlingar.

Såvida en postförsändelse inte skickas poste restante får den enligt artikel 37 i postlagen även överlämnas till följande personer och anses ha blivit delgiven:

1. Adressaten:

a. Till dennes brevlåda, utom för rekommenderade försändelser.

b. Till ett postkontor om adressaten inte påträffades på den adress som angavs på postförsändelsen, postordern eller avtalet om posttjänster när postförsändelsen levererades eller postförsändelsen inte kan levereras via en brevlåda.

c. På en plats som adressaten och postleverantören kommit överens om.

2. Adressatens juridiska ombud eller advokat som beviljats fullmakt som ombud eller fullmakt att ta emot post:

a. Till den adress som anges på postförsändelsen, postordern eller avtalet om posttjänster.

b. Till ett postkontor.

3. Till en vuxen person som bor tillsammans med adressaten om adressaten inte har gett posten andra instruktioner angående överlämnande av rekommenderade försändelser eller postförsändelser:

a. Till den adress som anges på postförsändelsen, postordern eller avtalet om posttjänster.

b. Till ett postkontor om den aktuella personen inger en skriftlig förklaring om att denne bor tillsammans med adressaten.

4. Till en person som är befullmäktigad att ta emot postförsändelser på en offentlig myndighet om postförsändelsen är adresserad till den aktuella myndigheten.

5. Till en person som är befullmäktigad att ta emot postförsändelser på inrättningar som är juridiska personer eller organisationsenheter som inte är juridiska personer om postförsändelsen är adresserad till:

a. Den aktuella juridiska personen eller organisationsenheten som inte utgör en juridisk person.

b. En fysisk person som inte är medlem i styrelsen eller anställd hos den juridiska personen eller organisationsenheten som inte utgör en juridisk person som påträffas där.

6. Till chefen för en organisationsenhet eller en fysisk person som är befullmäktigad av denna chef om postförsändelse är adresserad till en fysisk person som påträffas på en enhet där det är mycket svårt eller omöjligt att överlämna en postförsändelse till adressaten på grund av enhetens karaktär eller allmänt vedertagna sedvänjor.

Enligt § 30 ff. i postförordningen är den aktuella tjänsteleverantören endast på skriftlig begäran från avsändaren skyldig att säkerställa att avsändaren erhåller ett mottagningsbevis som bekräftar mottagandet av en rekommenderad försändelse.

Den aktuella tjänsteleverantören ska godta skriftliga framställningar från adressater att sända postförsändelser till dem inom de frister som fastställs i rättegångsreglerna.

Den aktuella tjänsteleverantören ska godta skriftliga instruktioner från adressaten att rekommenderade försändelser inte får överlämnas till vuxna personer om bor tillsammans med adressaten.

8.2 Hur kan delgivning av handlingar från utlandet i enlighet med artikel 14 i förordning nr 1393/2007 äga rum, om varken adressaten eller någon annan person med rätt att ta emot handlingarna (under förutsättning att det finns en sådan möjlighet enligt de nationella bestämmelserna om postutdelning) – jfr ovan) har kunnat anträffas på delgivningsadressen.

Om varken adressaten eller andra personer som är befullmäktigade att ta emot en rekommenderad försändelse påträffas vid överlämnandet ska den aktuella tjänsteleverantören lämna ett meddelande om delgivningsförsöket i adressatens brevlåda. Meddelandet ska innehålla information om tidsfristen för avhämtning av försändelsen och adressen till postkontoret där den hålls tillgänglig. Meddelandet ska lämnas i pappersform.

8.3 Medger posten en viss tid för avhämtning av handlingarna innan dessa returneras till avsändaren? Om ja, hur underrättas adressaten om att han eller hon har post för avhämtning på postkontoret?

Postförsändelser är tillgängliga för avhämtning på postkontoret i 14 dagar (fristen för avhämtning). Efter utgången av denna tidsfrist kan en postförsändelse lagras på skriftlig begäran från adressaten.

Tidsfristen för avhämtande börjar löpa dagen efter att meddelandet överlämnades.

Postförsändelser som inte avhämtas inom denna tidsfrist returneras till avsändaren.

9 Finns det något skriftligt bevis som styrker att handlingen har delgetts?

Ett mottagningsbevis, vanligtvis ett formulär som bifogas försändelsen, utgör bevis för delgivningen samt datumet för denna. Enligt artikel 142 i civilprocesslagen ska den person som erhåller en handling bekräfta mottagandet samt datumet för mottagandet med sin namnteckning. Om mottagaren inte kan eller vägrar göra detta ska delgivningsmannen ange datum för delgivningen och anledningen till att mottagarens namnteckning saknas. Delgivningsmannen ska ange hur handlingen har delgetts på mottagningsbeviset samt ange datumet för delgivningen på handlingen och undertecknar den.

Ett mottagningsbevis för en rättegångshandling är en officiell handling som styrker delgivningen och datumet för detta. En person som hävdar att en handling har delgetts ett annat datum måste styrka detta.

10 Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? Anses delgivningen giltig ändå eller måste den göras om?

Om delgivningsmannen inte iakttar villkoren för delgivning anses delgivningen ogiltig.

Om en handling inte delges rätt adressat anses delgivningen ha blivit giltig när adressaten faktiskt erhåller den.

En part som har hindrats från att vidta en åtgärd på grund av att en handling har delgivits fel person kan ansöka om att förfarandet ska återupptas inom tre månader (artiklarna 401 och 407 i civilprocesslagen).

11 Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket?

Inte direkt. I Polen uttas inga avgifter för delgivning, såvida inte en särskild delgivningsform har tillämpats efter begäran (artikel 11.2 andra stycket i förordning nr 1393/2007).

Senaste uppdatering: 28/02/2017

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats