1 Vad innebär det juridiska begreppet "delgivning" i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?
2 Vilka handlingar måste, enligt lag, delges?
Varje handling som ska översändas till den anmodade myndigheten enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur.
3 Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?
I Nederländerna har exekutionsbiträdet utsetts till mottagande och sändande organ.
4 Adressuppgifter
4.1 Försöker det mottagande organet (vid tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur) på eget initiativ fastställa var adressaten befinner sig om denne inte längre bor på den adress som det begärande organet har angett?
Exekutionsbiträdet är skyldigt att kontrollera adressatens adress i det nederländska folkbokföringsregistret (BRP). Tack vare den obligatoriska kontrollen upptäcks även adressatens eventuellt nya adress om denne inte längre bor på den angivna adressen.
4.2 Har utländska rättsliga myndigheter och/eller parter tillgång till register eller tjänster i medlemsstaten som gör det möjligt att fastställa den berörda personens aktuella adress? Vilka register eller tjänster är det i så fall fråga om, och vilket förfarande måste följas? Uttas någon avgift?
Nej.
4.3 Hur hanterar de behöriga myndigheterna i medlemsstaten en framställan i syfte att finna en persons aktuella adress (i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur)?
I Nederländerna är domstolarna behörig myndighet när det gäller förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001. De nederländska domstolarna har dock inte behörighet att (på begäran) hämta en parts adress.
5 Vilket är det gängse sättet för delgivning? Finns det alternativa delgivningssätt (utöver sådan indirekt delgivning som avses i punkt 6)
Delgivning av handlingar är en av ett exekutionsbiträdes officiella uppgifter (artikel 2 i lagen om exekutionsbiträden (Gerechtsdeurwaarderswet)). Efter den kontroll som beskrivits i fråga 4.1 måste exekutionsbiträdet delge adressaten de handlingar som mottagits för delgivning. I princip delges handlingar personligen. Det finns inga alternativa metoder förutom den indirekta delgivning som det hänvisas till i fråga 7.
6 Är elektronisk delgivning (delgivning av rättsliga eller andra handlingar med hjälp av elektroniska kommunikationsmedel såsom e-post, internetbaserade säkra applikationer, fax, sms etc.) tillåten i civilrättsliga förfaranden? Vilka typer av förfaranden rör det sig om? Finns det begränsningar i användningen av detta delgivningssätt beroende på vem adressaten är (rättstillämpare, juridisk person, företag eller annan ekonomisk aktör etc.)?
Elektronisk delgivning är inte tillåten i Nederländerna.
7 Ιndirekt delgivning
7.1 Medger lagen andra delgivningssätt i sådana fall där delgivning inte varit möjlig (t.ex. delgivning på hemadressen, på delgivningsmannens kontor, per post eller genom anslag)?
Nej, eller åtminstone endast om denna form av delgivning inte strider mot nederländsk lag. Delgivning kan även utföras till en annan adress än adressatens bostadsadress, under förutsättning att exekutionsbiträdet personligen träffar och talar med adressaten. Om den som söks för delgivning saknar hemvist eller varaktig vistelseort i Nederländerna kan en handling deponeras på åklagarmyndighetens kontor.
Exekutionsbiträden delger inte handlingar med post, även om det sändande organet i en annan medlemsstat kan sända handlingen direkt till adressaten med post.
7.2 Om andra metoder används, när anses delgivning ha skett?
Ej tillämpligt.
7.3 Om man som alternativt delgivningssätt kan låta deponera handlingen på en viss plats (t.ex. ett postkontor), hur informeras adressaten om deponeringen?
Ej tillämpligt.
7.4 Vilka blir följderna om adressaten vägrar att motta handlingarna? Anses delgivning ändå ha skett om adressaten saknade grund för sin vägran?
1. Vägran att ta emot handlingen
Om adressaten vägrar att ta emot den handling som exekutionsbiträdet delger får exekutionsbiträdet lämna handlingen på den registrerade adressen i ett förseglat kuvert (artikel 47 i civilprocesslagen (Wetboek van Burgerlijke Rechtsvordering)). I samma ögonblick anses delgivningen utförd.
2. Vägran att ta emot handlingen på grund av att översättning saknas
Om adressaten vägrar att ta emot handlingen på grund av att översättning saknas (artikel 8.1 i förordning (EG) nr 1393/2007), måste exekutionsbiträdet anteckna detta i delgivningsintyget och beteckna delgivningen som ej utförd. Enligt EU-domstolens senaste rättspraxis ankommer det på domstolen att avgöra i vilken mån en vägran är giltig (Novo Banco-domen).
8 Delgivning per post från utlandet (artikel 14 i delgivningsförordningen)
8.1 Om posten ska befordra en handling som skickats från utlandet till en adressat i medlemsstaten, och det rör sig om en situation där det krävs mottagningsbevis (artikel 14 i delgivningsförordningen), överlämnar posten i så fall handlingen enbart till adressaten själv eller kan den, i enlighet med nationella bestämmelser om postutdelning, även överlämna handlingen till en annan person på samma adress?
Posten får även överlämna handlingen till en annan person. Identifikation begärs beroende på vilket leveranssätt som valts.
8.2 Hur kan delgivning av handlingar från utlandet i enlighet med artikel 14 i förordning nr 1393/2007 äga rum, om varken adressaten eller någon annan person med rätt att ta emot handlingarna (under förutsättning att det finns en sådan möjlighet enligt de nationella bestämmelserna om postutdelning) – jfr ovan) har kunnat anträffas på delgivningsadressen.
Om handlingen har skickats som rekommenderat brev deponeras detta på postkontoret under en bestämd tid. Brevbäraren lämnar en avi om detta i adressatens brevlåda.
8.3 Medger posten en viss tid för avhämtning av handlingarna innan dessa returneras till avsändaren? Om ja, hur underrättas adressaten om att han eller hon har post för avhämtning på postkontoret?
Om en rekommenderad handling inte kan delas ut lämnar brevbäraren en avi om att adressaten kan hämta handlingen på det angivna postkontoret. Handlingen ligger kvar i tre veckor. Om den inte hämtas skickas den tillbaka till avsändaren.
9 Finns det något skriftligt bevis som styrker att handlingen har delgetts?
Ja, utöver delgivningsprotokollet utfärdar den anmodade myndigheten (exekutionsbiträdet) även ett delgivningsintyg (artikel 10 i delgivningsförordningen) och översänder detta till den begärande myndigheten tillsammans med protokollet.
10 Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? Anses delgivningen giltig ändå eller måste den göras om?
Om ett exekutionsbiträde har medverkat vid delgivningen kan denna aldrig vara olaglig. I enlighet med artikel 66 i civilprocesslagen kan delgivningen dock vara ogiltig.
11 Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket?
Om delgivningen skedde via den anmodade myndigheten i Nederländerna tas en fast avgift på 65 euro ut per delgivning.
