1 Vad innebär det juridiska begreppet "delgivning" i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?
I Luxemburg betecknar termen notification (delgivning) i allmänhet de olika förfarandena för att en person ska få kännedom om ett dokument.
Termen signification (överlämnande) är en särskild typ av delgivning. Det innebär att en handling delges av en exekutionstjänsteman (huissier de justice) som beger sig till den berörda personens bostad för att överlämna handlingen.
De flesta delgivningar sker genom ett rekommenderat brev med mottagningsbevis.
Att direkt överlämna handlingen till den berörda personen är säkrare än att skicka den med post. Enligt lagen ska därför de viktigaste rättegångshandlingarna överlämnas direkt.
När det gäller fredsdomarens (Justice de Paix) behörighetsområden, skickas kallelser alltid med rekommenderat brev. Beroende på vilken typ av förfarande det gäller skickas kallelsen antingen av domstolskansliet eller exekutionstjänsteman. Det händer alltså att exekutionstjänstemannen också tillämpar enkel delgivning per post i stället för att överlämna handlingen direkt till den berörda personen.
Direkt överlämnande av en exekutionstjänsteman är i allmänhet nödvändigt för att få tidsfristerna för att överklaga domstolsavgöranden att börja löpa. Ett undantag är dock tidsfristen för att överklaga avgöranden i första instans i hyresmål eller arbetsrättsmål. Denna tidsfrist löper från och med dagen för domstolskansliets delgivning.
2 Vilka handlingar måste, enligt lag, delges?
De flesta rättegångshandlingar måste delges innan de kan överlämnas till domstolen.
Lagen föreskriver bland annat delgivning av stämningsansökningar där svaranden uppmanas att infinna sig vid domstol, personligen eller företrädd av en advokat.
Domstolsavgöranden måste också delges så att de kan vinna laga kraft när tidsfristen för överklagande har löpt ut.
3 Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?
I Luxemburg är det endast exekutionstjänstemännen som har behörighet att delge en handling.
På de flesta områden krävs bistånd från en exekutionstjänsteman för att kunna väcka talan inför domstol. När domen har meddelats delges den av exekutionstjänstemannen den part som har förlorat målet. I och med delgivningen börjar tidsfristen för överklagande att löpa. Om inget överklagande inlämnas inom tidsfristen vinner domen laga kraft. Om den part som har förlorat målet vill överklaga domen, måste han eller hon vända sig till exekutionstjänstemannen för att denne ska kunna delge överklagandet.
I lagen finns vissa undantag från exekutionstjänstemannens ensamrätt. När det gäller fredsdomarens behörighetsområde inleds många förfaranden till exempel genom en ansökan till den behöriga domstolen. Det är i så fall domstolskansliet som kallar parterna till förhandling genom att delge dem en kallelse tillsammans med en kopia av den ansökan som har skickats till domstolen. Detta förfarande tillämpas till exempel i fråga om hyresavtal, arbetsrättsliga ärenden och betalningsförelägganden.
Kallelse via domstolskansliet sker också vid vissa mål vid distriktsdomstolar, bland annat vid mål som ingår i domstolsordförandens behörighet.
Advokater har inte behörighet att delge en handling direkt till en medborgare. För att delgivningen ska vara giltig måste de gå via en exekutionstjänsteman. Situationen ändras dock när processen har påbörjats och varje part företräds av sitt ombud; från och med detta ögonblick får processhandlingar, även bevis, utbytas genom förenklad delgivning. Delgivning mellan advokater sker utan närmare formaliteter. Den advokat som tar emot en delgivning brukar dock lämna ett mottagningsbevis.
4 Adressuppgifter
4.1 Försöker det mottagande organet (vid tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur) på eget initiativ fastställa var adressaten befinner sig om denne inte längre bor på den adress som det begärande organet har angett?
I Luxemburg är det exekutionstjänstemännen som utsetts till "mottagande organ" i enlighet med artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets förordning av den 13 november 2007 (EG) nr 1393/2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur.
Handlingar ska av exekutionstjänstemännen enligt lag delges personligen eller i mottagarens bostad eller adressatens huvudkontor.
För att fullgöra sitt uppdrag kan exekutionstjänstemännen få tillgång till följande information:
- Fysiska personer:
- Fullständigt namn
- Hemadress
- Födelsedatum
Informationen återfinns i befolkningsregistret. Exekutionstjänstemän har tillgång till befolkningsregistret för att kunna fullfölja sina uppdrag.
- Företag:
- Beteckning
- Företagets namn
- Stadgeenligt säte
- Nummer i handelsregistret
Information om företag i handels- och företagsregistret är offentlig och därmed fritt tillgänglig.
4.2 Har utländska rättsliga myndigheter och/eller parter tillgång till register eller tjänster i medlemsstaten som gör det möjligt att fastställa den berörda personens aktuella adress? Vilka register eller tjänster är det i så fall fråga om, och vilket förfarande måste följas? Uttas någon avgift?
Utländska rättsliga myndigheter och/eller parter i en utländsk rättsprocess har inte tillgång till befolkningsregistret för sökningar av adresser till fysiska personer.
För företag införda i handels- och företagsregistret är grundläggande information (adress, företagsnamn, momsregistreringsnummer) offentlig för allmänheten och gratis. För tillgång till mer detaljerad information tas en avgift ut.
4.3 Hur hanterar de behöriga myndigheterna i medlemsstaten en framställan i syfte att finna en persons aktuella adress (i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur)?
För att hitta en persons aktuella adress via en framställning enligt förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur ska den anmodade domstolen söka i det nationella befolkningsregistret om en fysisk person avses. Gäller det en juridisk person ska sökningen ske på basis av informationen i handels- och företagsregistret.
5 Vilket är det gängse sättet för delgivning? Finns det alternativa delgivningssätt (utöver sådan indirekt delgivning som avses i punkt 6)
De flesta delgivningar sker i form av ett rekommenderat brev med mottagningsbevis.
Om brevbäraren träffar mottagaren personligen ber han denne skriva på mottagningsbeviset som därefter skickas tillbaka till avsändaren. Om mottagaren vägrar att skriva på mottagningsbeviset noterar brevbäraren detta och handlingen anses delgiven.
Om mottagaren inte är anträffbar, men en annan person accepterar att ta emot det rekommenderade brevet, antecknar brevbäraren denna persons identitetsuppgifter på mottagningsbeviset. I de flesta fall har en delgivning med tredje man inte samma värde som en delgivning med den berörda personen.
Om ingen är anträffbar, men adressen korrekt lämnar brevbäraren en avi i brevlådan med en uppmaning till mottagaren att hämta brevet på posten inom den tidsfrist som anges på avin. I och med detta anses handlingen delgiven, även om mottagaren inte infinner sig på postkontoret.
Om adressen inte kan kontrolleras återlämnar brevbäraren brevet till avsändaren med beskedet att delgivningen inte har ägt rum. I så fall ska sökanden uppge en ny adress. Om delgivningsmottagaren inte har någon känd adress kan sökanden avstå från delgivningen och överlämna ärendet till en exekutionstjänsteman, så att denne kan överlämna handlingen personligen, eventuellt tillsammans med en försäkran om att försök till delgivning har skett.
Det delgivningsförfarande som beskrivs ovan tillämpas endast om mottagaren bor i Luxemburg. När det gäller personer som bor utomlands överlämnas handlingarna personligen.
- Sammanfattning av delgivningsförfarandet (signification)
Delgivningen av en handling genom exekutionstjänsteman görs personligen oavsett var mottagaren påträffas.
Exekutionstjänstemannen beger sig vanligtvis till mottagarens bostad. Överlämnandet av handlingen kan dock ske på en annan plats, till exempel på mottagarens arbetsplats.
Delgivningen har skett personligen när handlingen överlämnas direkt till adressaten. Om det gäller en juridisk person sker delgivningen personligen när handlingen lämnas till dennes juridiska ombud, en beslutsfattande person eller till någon annan i en liknande ställning. Delgivning till vald delgivningsadress är personlig om delgivningen av handlingen sker direkt till en befullmäktigad företrädare.
Om adressaten tar emot handlingen ska exekutionstjänstemannen anteckna detta. I detta fall ska delgivningen anses ha ägt rum den dagen då handlingen överlämnades till adressaten.
Om adressaten vägrar att motta handlingen ska exekutionstjänstemannen anteckna detta. I detta fall ska delgivningen anses ha ägt rum den dag då handlingen visades för adressaten.
Om mottagaren är hemma överlämnar exekutionstjänstemannen en bestyrkt kopia av handlingen. Han upprättar en rapport om att handlingen har överlämnats. Rapporten återlämnas tillsammans med originalhandlingen till den part som har tagit initiativet till delgivningen.
Några alternativa delgivningssätt finns inte utöver vad som anges i punkt 7 nedan.
6 Är elektronisk delgivning (delgivning av rättsliga eller andra handlingar med hjälp av elektroniska kommunikationsmedel såsom e-post, internetbaserade säkra applikationer, fax, sms etc.) tillåten i civilrättsliga förfaranden? Vilka typer av förfaranden rör det sig om? Finns det begränsningar i användningen av detta delgivningssätt beroende på vem adressaten är (rättstillämpare, juridisk person, företag eller annan ekonomisk aktör etc.)?
Elektronisk delgivning eller förenklad delgivning av handlingar tillåts inte enligt den nya civilprocesslagen.
7 Ιndirekt delgivning
7.1 Medger lagen andra delgivningssätt i sådana fall där delgivning inte varit möjlig (t.ex. delgivning på hemadressen, på delgivningsmannens kontor, per post eller genom anslag)?
Delgivning i bostaden
Om delgivningen inte kan verkställas direkt till adressaten kan handlingen lämnas i adressatens bostad. Om adressaten inte bor där eller saknar hemvist ska handlingen lämnas på adressatens huvudsakliga adress. Om det gäller en juridisk person ska delgivningen ske på huvudkontoret.
Handlingen kan överlämnas till vilken anställd som helst, förutsatt att om de uppger namn, befattning och adress och ger ett mottagningsbevis. Handlingen ska överlämnas i förslutet kuvert som endast visar namn, befattning och adress samt exekutionstjänstemannens stämpel.
Handlingen får inte överlämnas varken till barn under 15 eller till den person som initierade delgivningen.
I adressatens bostad eller den juridiska personens huvudkontor lämnar exekutionstjänstemannen ett förslutet kuvert med en daterad avi om att handlingen överlämnats och till vem.
Till avin fogar exekutionstjänstemannen en enkel kopia av handlingen. Detsamma vid delgivning i bostaden.
I alla dessa fall ska delgivningen anses ha ägt rum den dagen då handlingen överlämnades till adressaten.
I artikel 161 i den nya civilprocesslag föreskrivs följande: ”Delgivning på den adress där personen är folkbokförd anses är lika med delgivning i bostaden.”
I artikel 164 i den nya civilprocesslag anges följande: ”Delgivningar verkställs:
1° i fråga om staten, i Ministère d'Etat,
2° i fråga om offentliga institutioner, i deras huvudkontor;
3° i fråga om kommuner, i kommunalhuset;
4° i fråga om företag, ideella föreningar och allmännyttiga institutioner, i deras huvudkontor eller till personen som sköter förvaltningen.”
Delgivning via deponering av stämningen
I artikel 155.6 i den nya civilprocesslag föreskrivs följande: ”om handlingen inte har kunnat delges som planerat och om det framgår av utförda kontroller att adressaten fortfarande bor på angiven adress ska exekutionstjänstemannen lämna en kopia av handlingen i förslutet kuvert tillsammans med en avi som informerar adressaten om att handlingen ingen har påträffats på adressen eller att de personer som befanns sig på adressen har vägrat att ta emot handlingen.
Delgivningen ska anses utförd på samma dag som den deponeras. Samma dag eller senast nästa arbetsdag ska exekutionstjänstemannen skicka ett brev med handlingen och tidigare nämnd avi till den adress som anges i handlingen.
Delgivning när adressen är okänd
I artikel 157 i den nya civilprocesslag föreskrivs vilket delgivningssättet som ska användas när adressaten saknar känt hemvist eller känt huvudkontor ”När mottagaren av den handlingen som ska delges saknar känt hemvist ska exekutionstjänstemannen lämna rapport om vilka åtgärder som vidtagits för att hittar adressaten. I rapporten beskrivs handlingens karaktär och sökandens namn.
Samma dag, eller senast nästa arbetsdag, ska exekutionstjänstemannen till adressatens senast kända adress skicka ett rekommenderat brev med mottagningskvitto, med handlingen och en kopia av rapporten. På samma sätt förfars även med vanligt brev som skickas samma dag.
Genom rapporten meddelas adressaten att han personligen eller via någon annan under en frist på tre månader kan begära ut handlingen på exekutionstjänstemannens kontor.”
I artikel 157.3 i den nya civilprocesslag föreskrivs följande: ”Föregående bestämmelser kan tillämpas vid delgivning hos en juridisk person som inte längre har huvudkontor på den adress som anges i handels- och företagsregistret”.
Andra former av delgivning
I artikel 157.4 föreskrivs bland annat: ”När en stämningsansökan eller liknande handling har blivit delgiven enligt bestämmelserna och svarande inte givit svaromål, kan domaren, vid behov, besluta att ett yttrande ska offentliggöras i en luxemburgisk eller utländsk tidning”.
I artikel 158 i den nya civilprocesslag finns följande tillägg: ”Om adressaten inte har påträffats eller det har fastställts att han inte har blivit informerad kan domaren på eget initiativ besluta om ytterligare åtgärder, förutom de interimistiska åtgärder och och säkerhetsåtgärder som kan tillgripas för att skydda sökandens rättigheter”.
Förenklad delgivning per rekommenderat brev med mottagningsbevis.
När handlingen skickas via kansliet görs den förenklade delgivningen via rekommenderat brev med mottagningsbevis. Om adressaterna saknar känt hemvist sköts en förenklad delgivningen av en exekutionstjänsteman.
7.2 Om andra metoder används, när anses delgivning ha skett?
Om handlingen överlämnas genom delgivning måste delgivningshandlingen innehålla datumet för delgivningen som motsvarar den dag handlingen överlämnades till adressaten på dennes adress eller när handlingen lämnades i adressatens bostad.
Om handlingen skickas via förenklad delgivning använder Luxemburg ett system med dubbla datum.
Avsändarens datum är då inte identiskt med adressatens datum.
För avsändaren är det sändningsdatumet som ska användas.
7.3 Om man som alternativt delgivningssätt kan låta deponera handlingen på en viss plats (t.ex. ett postkontor), hur informeras adressaten om deponeringen?
Vad gäller delgivning via deponering av en kopia av stämningen, se nedan: Delgivningen genom deponering av en kopia av stämningen.
Vad gäller förenklad delgivning via rekommenderat post med mottagningsbevis, se nedan: Fråga 3.3
7.4 Vilka blir följderna om adressaten vägrar att motta handlingarna? Anses delgivning ändå ha skett om adressaten saknade grund för sin vägran?
När handlingen överlämnas genom delgivning kan adressaten inte motsätta sig detta, förutom av de skäl som anges i artiklarna 5 och 8 i förordningen (EG) n° 1393/2007 (behov av översättning).
När handlingen sänds via förenklad delgivning har adressaten inte möjlighet att motsätta sig att denna sker per rekommenderat brev med mottagningsbevis.
Adressaten kan i samband med förenklad delgivning via rekommenderat brev med mottagningsbevis dock bestrida delgivningens giltighet om han kan visa att varken hans bostadsadress, tillfälliga adress eller vald adress var angavs på det rekommenderade brevet. Delgivningen via exekutionstjänsteman är alltså juridiskt sett säkrare än förenklad delgivning per rekommenderat brev med mottagningsbevis. Vid delgivning kan exekutionstjänstemannen även kontrollera adressatens adress i befolkningsregistret eller genom kontakt med kommunkontoret. Dessutom kan datumet för förenklad delgivning med rekommenderat brev inte med säkerhet fastställas om adressaten inte daterat och undertecknat mottagningsbeviset då det rekommenderade brevet (för första gången) bars ut till hans bostad, tillfälliga adress, eller vald adress. Vid delgivning med exekutionstjänsteman anges datumet för delgivning alltid i delgivningshandlingen.
Angående adressatens vägran att ta emot handlingen, detta ändrar inte datumet eller delgivningens eller den förenklade delgivningens validitet.
8 Delgivning per post från utlandet (artikel 14 i delgivningsförordningen)
8.1 Om posten ska befordra en handling som skickats från utlandet till en adressat i medlemsstaten, och det rör sig om en situation där det krävs mottagningsbevis (artikel 14 i delgivningsförordningen), överlämnar posten i så fall handlingen enbart till adressaten själv eller kan den, i enlighet med nationella bestämmelser om postutdelning, även överlämna handlingen till en annan person på samma adress?
Artikel 8.1 av de allmänna villkoren för tillhandahållande av tjänster erbjuder som en del av den allmänna posten att ”Rekommenderade brev avlämnas för utom till adressaten och dennes ombud:
- i bostaden, till varje vuxen person som tar emot posten för adressaten
- på postkontor, till varje vuxen person som visar upp mottagningsbeviset
8.2 Hur kan delgivning av handlingar från utlandet i enlighet med artikel 14 i förordning nr 1393/2007 äga rum, om varken adressaten eller någon annan person med rätt att ta emot handlingarna (under förutsättning att det finns en sådan möjlighet enligt de nationella bestämmelserna om postutdelning) – jfr ovan) har kunnat anträffas på delgivningsadressen.
Breven skickas till angiven adress, förutom då uppenbara fel förekommer (t.ex. felstavning av gata, fel husnummer, fel postkod m.m.).
Om adressaten inte kan påträffas på angiven adress avlämnas det rekommenderade brevet inte.
Försändelser som inte kan avlämnas i adressatens brevlåda eller som inte har kunnat skickas till annan mottagare ska finnas tillgängliga på närmaste postkontor under den tid som anges på avin som lämnas i adressatens brevlåda. När lagringsperioden har utgått returneras försändelserna till avsändaren om man vet vem denne är.
8.3 Medger posten en viss tid för avhämtning av handlingarna innan dessa returneras till avsändaren? Om ja, hur underrättas adressaten om att han eller hon har post för avhämtning på postkontoret?
Försändelser som inte kan avlämnas i adressatens brevlåda eller som inte har kunnat skickas till annan mottagare ska finnas tillgängliga på närmaste postkontor under den tid som anges på avin som lämnas i adressatens brevlåda. När lagringsperioden har utgått returneras försändelserna till avsändaren om man vet vem denne är.
9 Finns det något skriftligt bevis som styrker att handlingen har delgetts?
Vid delgivning per post utgör mottagningsbeviset ett sådant bevis. Om handlingen överlämnas direkt av en exekutionstjänsteman, upprättar denne en rapport över de åtgärder som har vidtagits. Exekutionstjänstemannen är en statstjänsteman. Dennes rapport utgör bevis för delgivning, om det inte kan styrkas att rapporten är förfalskad.
10 Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? Anses delgivningen giltig ändå eller måste den göras om?
En delgivning som sker i strid med lagen kan förklaras ogiltig.
En delgivning kan dock bara förklaras ogiltig på grund av ett formellt fel om det kan fastställas att detta fel har skadat mottagaren.
Detta beror på domstolens bedömning.
Om mottagaren inte har kunnat delges personligen eller denne inte infinner sig kan domstolen uppmana sökanden att göra en ny delgivning. Detta förfarande gör det möjligt att undanröja alla tvivel om hur den berördes frånvaro ska tolkas.
När det gäller förfaranden där parterna normalt kallas av domstolens kansli kan domstolen också uppmana sökanden att låta exekutionstjänstemannen kalla parterna om det uppstår tvivel om huruvida kallelsen med rekommenderat brev är giltig.
Slutligen kan domstolen endast avkunna en dom som anses gå emot en part som inte är närvarande vid förhandlingen om det är fastställt att denne har kontaktats personligen. Om detta inte är fallet (t.ex. om kallelsen har lämnats till en annan person) avkunnas en s.k. tredskodom, vilket innebär att domen kan omprövas efter invändning.
11 Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket?
Delgivning via domstolens kansli är kostnadsfri. När delgivningen sker via en exekutionstjänsteman arvoderas denne enligt en taxa som är fastställd i den luxemburgska lagstiftningen.
Relaterade länkar
Legilux
Handels- och företagsregistret
