Delgivning av rättsliga handlingar

Frankrike
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Vad innebär det juridiska begreppet "delgivning" i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

Formell delgivning (signification) utförs av en delgivningsman/exekutionstjänsteman.

I artikel 651 i civilprocesslagen (Code de procédure civile) anges att ”handlingar ska tillställas berörda parter genom delgivning”.

Delgivningen kan ske genom ”signification”, det vill säga delgivning genom delgivningsman/exekutionstjänsteman eller genom den enklare formen ”notification”, utan anlitande av delgivningsman/exekutionstjänsteman.

Formell delgivning regleras av strikta allmänna villkor beträffande på vilka tider och dagar delgivningen får utföras av samt de formella krav som anges i artikel 653 och följande artiklar i civilprocesslagen.

  • För en länk till civilprocesslagens bestämmelser om delgivning, klickaHÄR.

2 Vilka handlingar måste, enligt lag, delges?

Alla viktiga handlingar i ett mål måste delges den andra parten. En rättegångshandling är en handling som gör det möjligt att inleda, genomföra, avbryta eller avsluta ett rättsligt förfarande eller verkställa en dom (t.ex. stämningsansökningar, slutsatser, inlagor, delgivning av en dom).

Civilprocesslagen använder sig av ett blandsystem för delgivning av rättegångshandlingar. Delgivning kan alltid ske genom formell delgivning (artikel 651.3 i civilprocesslagen), även när lagstiftningen tillåter en annan form av delgivning. Om det i lag föreskrivs att formell delgivning ska användas är det däremot olagligt att använda en annan form av delgivning.

3 Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

Delgivningsmän/exekutionstjänstemän har monopol på formell delgivning i så mening att de är de enda tjänstemän som är bemyndigade att utföra delgivning. Vid utövandet av sitt monopol kan de emellertid anlita edsvurna biträden, för vilka de har civilrättsligt ansvar.

Vanlig delgivning av handlingar kan utföras av vem som helst, som dock måste ange sitt fullständiga för- och efternamn eller firmanamn samt hemvist eller säte (artikel 665 i civilprocesslagen). Delgivning får även utföras på initiativ av en domstolssekreterare (i vissa fall för kallelse till domstolsförhandling eller delgivning av dom).

4 Adressuppgifter

4.1 Försöker det mottagande organet (vid tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur) på eget initiativ fastställa var adressaten befinner sig om denne inte längre bor på den adress som det begärande organet har angett?

Om en fransk myndighet (allmän åklagare eller delgivningsman/exekutionstjänsteman) är skyldig att delge en utländsk handling och det har fastställts att personen inte längre är bosatt på den angivna adressen, ankommer det på denna myndighet att vidta de åtgärder som krävs för att ta reda på den berörda personens exakta hemvist.

Åklagaren kan använda sig av olika register, särskilt socialförsäkringsregistren. De enda uppgifter som lämnas ut är gäldenärens adress, gäldenärens arbetsgivares adress och de finansinstitut hos vilka det har öppnats ett konto i gäldenärens namn.

Vid verkställighet i civilrättsliga förfaranden ger artikel L. 152-1 i lagen om verkställighet i civilrättsliga förfaranden (Code des procédures civiles d'exécution) dessutom delgivningsmän/exekutionstjänstemän rätt till direkt åtkomst till uppgifter hos statliga förvaltningsorgan eller ministerier och offentliga myndigheter och bolag och organ som kontrolleras av förvaltningsmyndigheten.

4.2 Har utländska rättsliga myndigheter och/eller parter tillgång till register eller tjänster i medlemsstaten som gör det möjligt att fastställa den berörda personens aktuella adress? Vilka register eller tjänster är det i så fall fråga om, och vilket förfarande måste följas? Uttas någon avgift?

Utöver offentliga uppgifter (t.ex. telefonkataloger) har utländska rättsliga myndigheter eller parter i ett rättsligt förfarande inte tillgång till register som innehåller personuppgifter, som t.ex. gäldenärens adress.

Enligt fransk lag får tillgång till sådana uppgifter endast ges vid verkställighet i civilrättsliga förfaranden eller, i rättsliga förfaranden, efter domstolsbeslut (se fråga 1.3.).

4.3 Hur hanterar de behöriga myndigheterna i medlemsstaten en framställan i syfte att finna en persons aktuella adress (i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur)?

Det finns inga bestämmelser i civilprocesslagen som hindrar att förordning (EG) nr 1206/2001 används för att hitta en persons adress. Denna förordning måste dock respektera bestämmelserna i civilprocesslagen. Till skillnad från i andra medlemsstater har tvistemålsdomstolar enligt fransk lag inte direkt åtkomst till folkbokföringsregister. Förordning (EG) nr 1206/2001 skulle därför kunna användas om en tredje man skulle vara i besittning av en handling där den berörda personens adress anges. I så fall, och i enlighet med bestämmelserna i artikel 138 och följande artiklar i civilprocesslagen, kan domaren förordna att denne tredje man ska överlämna handlingen i fråga, även om denne tredje man kan åberopa giltigt hinder (t.ex. advokatsekretess).

5 Vilket är det gängse sättet för delgivning? Finns det alternativa delgivningssätt (utöver sådan indirekt delgivning som avses i punkt 6)

Vanlig delgivning (notification) sker i ett förseglat kuvert eller brev (artikel 667 i civilprocesslagen) som delas ut med post eller mot underskrift eller mottagningsbevis. Delgivningen måste innehålla uppgifter om avsändarens för- och efternamn eller firmanamn, samt personens hemvist eller säte. Dessutom måste adressatens adress anges (artikel 665 i civilprocesslagen). Alla dessa uppgifter krävs för att delgivningen inte vara ogiltig (artikel 693 i civilprocesslagen).

Om adressaten är en fysisk person sker delgivningen till hans eller hennes bostadsadress, eller på någon annan plats om den delgivna handlingen överlämnas personligen, eller till delgivningsadressen om en sådan godtas eller krävs enligt lag. Om den berörda personen är en juridisk person sker delgivningen på verksamhetsorten, och om detta inte är möjligt till en person som bemyndigats att ta emot den delgivna handlingen.

För den person som utför delgivningen är delgivningsdagen det datum brevet skickades, vilket framgår av det utfärdande kontorets stämpel. För den person som tar emot delgivningen är delgivningsdagen det datum brevet mottogs. Vid rekommenderat brev med mottagningsbevis motsvarar detta det datum som posten anger när brevet överlämnas till adressaten.

Delgivning mellan advokater tillämpas när en advokat måste delge en handling till en kollega (artiklarna 671–673 i civilprocesslagen). Det sker alltid i domstolsbyggnaden och på ett av följande två sätt: formell delgivning (som kräver att en delgivningsman/exekutionstjänsteman förser handlingen och kopian med sin stämpel och underskrift) eller direkt delgivning (som sker genom att två kopior av handlingen överlämnas till den advokat som handlingen riktas till, som lämnar tillbaka en av kopiorna efter att ha angett mottagningsdatum och stämplat den).

Formell delgivning utförs av delgivningsmän/exekutionstjänstemän som verkar inom domkretsen för den övre underrätt för tvistemål (tribunal de grande instance) där de har sin hemvist. Såvida inte domaren beslutar annorlunda annat får formell delgivning i praktiken endast ske på arbetsdagar mellan kl. 6 och 21. I artikel 663 anges ett antal uppgifter som måste finnas med på delgivningsmannens/exekutionstjänstemannens två originalhandlingar. Varje oriktighet innebär att delgivningen blir ogiltig (artikel 693 i civilprocesslagen). Formell delgivning måste alltid ske i form av personlig delgivning. Om detta inte är möjligt får delgivningen ske på den ort där den sökte har hemvist eller sin vanliga vistelseort. Om villkoren för denna andra delgivningsmetod inte är uppfyllda sker den formella delgivningen genom att ett delgivningsintyg skickas till adressaten (delgivning utförd på delgivningsmannens/exekutionstjänstemannens kontor).

6 Är elektronisk delgivning (delgivning av rättsliga eller andra handlingar med hjälp av elektroniska kommunikationsmedel såsom e-post, internetbaserade säkra applikationer, fax, sms etc.) tillåten i civilrättsliga förfaranden? Vilka typer av förfaranden rör det sig om? Finns det begränsningar i användningen av detta delgivningssätt beroende på vem adressaten är (rättstillämpare, juridisk person, företag eller annan ekonomisk aktör etc.)?

I artikel 748-1 i civilprocesslagen föreskrivs att avsändande, leverans och delgivning av rättegångshandlingar, papper, meddelanden, varningar eller kallelser, rapporter, officiella rapporter och kopior samt verkställbara original av domstolsavgöranden på vissa villkor får utföras på elektronisk väg.

Införandet av ny teknik i rättssystemet har lett till ändrade villkor för formell delgivning på elektronisk väg som utförs av delgivningsmän/exekutionstjänstemän.

Delgivning mellan advokater kan även utföras av det virtuella privata nätverket för advokater (Réseau Privé Virtuel Avocats, RPVA), som även används för att skicka inlagor mellan advokater och domstolar.

De tekniska dekret som fastställer de konkreta villkoren för elektronisk korrespondens begränsar i princip elektronisk kommunikation till vissa yrkesutövare, framför allt advokater och delgivningsmän/exekutionstjänstemän.

Elektronisk kommunikation godtas av de flesta domstolar (övre underrätter i tvistemål (tribunaux de grande instance), handelsdomstolar (tribunaux de commerce), appellationsdomstolar (cours d'appel), kassationsdomstolar (Cour de cassation) och i mer begränsade fall underrätter för tvistemål (tribunaux d'instance)).

I vissa fall och på vissa villkor som tydligt definierats kan vissa handlingar från domstolskansliet (meddelanden om förhandlingar eller, för vissa juridiska enheter, kallelser att inställa sig inför domstolen) dessutom skickas till en part via e-post (artiklarna 748-8 och 748-9 i civilprocesslagen).

I samtliga fall måste adressaten uttryckligen samtycka till att elektroniska kommunikationsmedel används för att delge handlingen.

7 Ιndirekt delgivning

7.1 Medger lagen andra delgivningssätt i sådana fall där delgivning inte varit möjlig (t.ex. delgivning på hemadressen, på delgivningsmannens kontor, per post eller genom anslag)?

Om vanlig delgivning inte kan utföras måste formell delgivning utföras.

Formell delgivning utförs ”antingen där adressaten har sin hemvist eller, om känd hemvist saknas, på dennes vistelseort”. Delgivningsmannen/exekutionstjänstemannen måste därför försöka ta reda på adressatens hemvist innan han eller hon överlämnar handlingarna.

Om adressatens hemvist eller vistelseort är känd och delgivningsmannen/exekutionstjänstemannen inte hittar personen där är delgivningen endast giltig om delgivningsmannen/exekutionstjänstemannen överlämnar en kopia av handlingen till en person som befinner sig på adressatens hemvist eller vistelseort. Om det inte går att genomföra personlig delgivning måste ett flertal formaliteter fullgöras för att skydda adressatens intressen: viss information måste anges på den kopia som överlämnas i ett förseglat kuvert, och ett meddelande måste skickas till den berörda personen med vanlig post.

Om adressaten saknar känd hemvist, vistelseort eller verksamhetsort får delgivningsmannen/exekutionstjänstemannen lämna handlingen på hans eller hennes kontor. I så fall ska delgivningsmannen/exekutionstjänstemannen i ett delgivningsprotokoll ange exakt vilka åtgärder han eller hon har vidtagit för att hitta den berörda personen. Samma dag, eller senast nästa arbetsdag, måste delgivningsmannen/exekutionstjänstemannen skicka en kopia av protokollet och den handling som ska delges till adressatens senast kända adress, med rekommenderat brev med mottagningsbevis. Samma dag skickar delgivningsmannen/exekutionstjänstemannen även ett vanligt brev till adressaten för att meddela att detta formkrav är uppfyllt.

7.2 Om andra metoder används, när anses delgivning ha skett?

Formell delgivning anses ha skett den dag den berörda personen delgavs handlingen, där han eller hon har sin hemvist eller vistelseort. Eftersom formell delgivning genom att överlämna handlingen på delgivningsmannens/exekutionstjänstemannens kontor ”utförs där personen har sin hemvist” är det meddelandet om att ett försök till delgivning har utförts som avgör delgivningsdagen och inte själva överlämnandet av kopian på delgivningsmannens/exekutionstjänstemannens kontor. Reglerna för att fastställa dagen för formell delgivning gäller även om ett meddelande måste skickas ut.

7.3 Om man som alternativt delgivningssätt kan låta deponera handlingen på en viss plats (t.ex. ett postkontor), hur informeras adressaten om deponeringen?

Om personen inte är hemma när brevbäraren kommer för att dela ut ett rekommenderat brev med mottagningsbevis underrättas adressaten i meddelandet om att ett försök till delgivning har gjorts och att han eller hon han hämta kopian av handlingen på postkontoret senast en viss dag.

Om delgivningsmannen/exekutionstjänstemannen är säker på att adressen på delgivningsbeviset är korrekt men personlig delgivning inte är möjlig ska delgivningsmannen/exekutionstjänstemannen lämna ett utdelningsmeddelande i brevlådan med en uppmaning till adressaten om att hämta en kopia av handlingen på delgivningsmannens/exekutionstjänstemannens kontor (artikel 656 i civilprocesslagen).

7.4 Vilka blir följderna om adressaten vägrar att motta handlingarna? Anses delgivning ändå ha skett om adressaten saknade grund för sin vägran?

Medgivande från den berörda personen, dvs. handlingens adressat, krävs inte för att överlämna handlingen till denna person. Om handlingens adressat inte vill ta emot den aktuella handling som delgivningsmannen/exekutionstjänstemannen vill överlämna till honom eller henne utförs ändå den formella delgivningen personligen till den berörda personen. I praktiken skulle det nämligen vara omöjligt för delgivningsmannen/exekutionstjänstemannen att tvinga adressaten att ta emot handlingen om han eller hon vägrar. Det räcker att delgivningsmannen/exekutionstjänstemannen deponerar kopian i adressatens hem om han eller hon är hemma när delgivningen ska utföras. På så sätt är den formella delgivningen giltig även om adressaten vägrar att ta emot kopian och delgivningsmannen/exekutionstjänstemannen lägger den på en möbel (appellationsdomstolen i Paris, den 12 december 1906, s. 1907. 2.109).

8 Delgivning per post från utlandet (artikel 14 i delgivningsförordningen)

8.1 Om posten ska befordra en handling som skickats från utlandet till en adressat i medlemsstaten, och det rör sig om en situation där det krävs mottagningsbevis (artikel 14 i delgivningsförordningen), överlämnar posten i så fall handlingen enbart till adressaten själv eller kan den, i enlighet med nationella bestämmelser om postutdelning, även överlämna handlingen till en annan person på samma adress?

Vid delgivning med post får den person som är ansvarig för att dela ut det rekommenderade brevet med mottagningsbevis i princip endast dela ut detta till den person som det är adresserat till, om inte adressaten har bemyndigat en tredje man att ta emot sådana handlingar.

8.2 Hur kan delgivning av handlingar från utlandet i enlighet med artikel 14 i förordning nr 1393/2007 äga rum, om varken adressaten eller någon annan person med rätt att ta emot handlingarna (under förutsättning att det finns en sådan möjlighet enligt de nationella bestämmelserna om postutdelning) – jfr ovan) har kunnat anträffas på delgivningsadressen.

Om handlingens adressat, eller en person som bemyndigats att ta emot brev med mottagningsbevis, inte lyckades få tag på den handling som skulle delges med post är delgivningen ogiltig och måste upprepas genom formell delgivning av en delgivningsman/exekutionstjänsteman.

8.3 Medger posten en viss tid för avhämtning av handlingarna innan dessa returneras till avsändaren? Om ja, hur underrättas adressaten om att han eller hon har post för avhämtning på postkontoret?

Om den person som är ansvarig för att dela ut brevet med mottagningsbevis har varit på adressatens bostadsadress (eller hos den person som bemyndigats att ta emot ett rekommenderat brev med mottagningsbevis) utan att anträffa denna person, ska brevbäraren i den berörda personens brevlåda lämna ett meddelande om att ett försök att dela ut brevet har gjorts. I meddelandet anges att den berörda personen kan hämta brevet på postkontoret inom femton dagar. Om den berörda personen inte har hämtat brevet när denna frist löper ut skickas brevet tillbaka till avsändaren.

9 Finns det något skriftligt bevis som styrker att handlingen har delgetts?

Om delgivningen sker genom rekommenderat brev med mottagningsbevis överlämnar brevbäraren brevet till adressaten mot att denne skriver under mottagningsbeviset. Mottagningsbeviset skickas till avsändaren som bevis på att handlingen har delgetts personligen. Om adressaten inte har hämtat brevet på postkontoret eller om adressen t.ex. är felaktig mottar avsändaren, efter utgången av fristen på 15 dagar efter meddelandet om att ett försök att dela ut brevet har gjorts, också mottagningsbeviset med en anteckning om att handlingen inte har kunnat delas ut.

Om handlingen har delgetts anger delgivningsmannen/exekutionstjänstemannen i den formella delgivningsrapporten de åtgärder som vidtagits för att säkerställa en korrekt delgivning i enlighet med artikel 655.2 i civilprocesslagen. I denna anges följande: ”Delgivningsmannen/exekutionstjänstemannen ska i handlingen ange de åtgärder som han eller hon har vidtagit för att utföra delgivningen av adressaten och skälen till varför det inte gick att utföra delgivningen.”

I rapporten anger delgivningsmannen/exekutionstjänstemannen även till vem han eller hon lyckades delge handlingen och underrättar uppdragsgivaren.

10 Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? Anses delgivningen giltig ändå eller måste den göras om?

Handlingarna ska i princip delges den berörda personen. Den omständigheten att handlingarna delgetts tredje man innebär dock inte nödvändigtvis att delgivningen är ogiltig, så länge vissa villkor är uppfyllda.

Enligt artikel 670 i civilprocesslagen anses delgivning med rekommenderat brev med mottagningsbevis ha utförts där personen har sin hemvist eller vistelseort om mottagningsbeviset kvitteras av en person som har bemyndigats att göra detta. En sådan delgivning kan påverka hur domen ska klassificeras (som en dom som anses ha meddelats efter att båda parter hörts eller som en tredskodom i personens utevaro), men är i vilket fall som helst giltig.

I övriga fall, dvs. om delgivningsadressen vid delgivning med rekommenderat brev är felaktig eller om adressaten inte har hämtat brevet på postkontoret, måste domstolssekreteraren be parten att använda sig av delgivning genom delgivningsman/exekutionstjänsteman, i enlighet med bestämmelserna i artikel 670-1 i civilprocesslagen. Detta gör det möjligt att normera delgivningen av handlingar.

På samma sätt kan delgivningsmannen/exekutionstjänstemannen överlämna handlingen till en annan person än adressaten, t.ex. till en familjemedlem som anträffas i bostaden. I så fall lämnas en kopia av handlingen till denna person, i ett förseglat kuvert, och delgivningsmannen/exekutionstjänstemannen anger i delgivningsrapporten namnet på den person som tog emot handlingen (artiklarna 655 och 657 i civilprocesslagen.

Om delgivningsmannen/exekutionstjänstemannen kan bekräfta att adressaten faktiskt bor på den angivna adressen kan han eller hon även lämna ett meddelande i brevlådan om att det har gjorts ett försök att delge handlingen, tillsammans med en uppmaning till adressaten att hämta brevet på delgivningsmannens/exekutionstjänstemannens kontor. I så fall är delgivningen vederbörligen utförd och anses ha utförts där personen har sin hemvist, med ovannämnda konsekvenser i fråga om hur domen ska klassificeras (artikel 656 i civilprocesslagen).

Tack vara att det är frivilligt för svaranden att närvara vid förhandlingen inför underrätten för tvistemål, handelsdomstolen och arbetsdomstolen (Conseil de prud’hommes) kan man, om parterna samtycker, bortse från att den handling som inledde förfarandet delgavs på ett oriktigt sätt (Soc. 16 maj 1990).

Bortsett från i dessa fall innebär oriktig delgivning att delgivningen saknar värde och inte kan ge upphov till några rättigheter. Framför allt kan tidsfrister för att inge överklaganden inte börja löpa.

11 Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket?

Kostnaden för att delge en handling genom rekommenderat brev uppgår till kostnaden för att skicka ett rekommenderat brev från Frankrike till en adress i Frankrike, dvs. 5,10 euro för ett brev med en vikt på upp till 20 g (enligt gällande taxa den 1 april 2017).

Kostnaden för delgivning av handlingar genom delgivningsman/exekutionstjänsteman fastställs i enlighet med ett dekret av den 26 februari 2016 om fastställandet av reglerade taxor för delgivningsmän/exekutionstjänstemän (Arrêté du 26 février 2016 fixant les tarifs réglementés des huissiers de justice).

Kostnaden för formell delgivning varierar beroende på typen av handling och de aktuella beloppen. Kostnaden överstiger dock vanligtvis inte 50 euro.

Senaste uppdatering: 21/11/2018

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats