Delgivning av rättsliga handlingar

Estland
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Vad innebär det juridiska begreppet "delgivning" i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

Delgivning av en rättegångshandling avser överlämnande av en handling till mottagaren på ett sätt som gör det möjligt för denne att undersöka handlingen i tid för att kunna utöva och skydda sina rättigheter. I kapitel 34 i civilprocesslagen föreskrivs olika delgivningsmetoder, inbegripet delgivning genom rekommenderat brev, elektronisk delgivning, delgivning genom exekutionstjänsteman, delgivning med mottagarens ombud, delgivning av en rättegångshandling per post och delgivning genom kungörelse genom publicering i det officiella kungörelseorganet (Ametlikud Teadaanded). För att en rättegångshandling ska anses delgiven krävs det att överlämnandet uppfyller de formella krav som föreskrivs i lag och dokumenteras på det sätt som föreskrivs.

2 Vilka handlingar måste, enligt lag, delges?

Enligt § 306.5 i civilprocesslagen ska en domstol delge följande handlingar till parterna i en rättegång: stämningsansökan, överklagande samt kompletteringar, kallelser, domar, beslut om avskrivning av mål och varje annan rättegångshandling som fastställs i lag.

3 Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

Domstolen ska se till att delgivningen av rättegångshandlingar genomförs av ett postföretag, en exekutionstjänsteman, en säkerhetsvakt från domstolen, eller – i enlighet med domstolens interna bestämmelser – någon annan behörig domstolstjänsteman. Den kan även välja att delge handlingarna på något annat sätt som föreskrivs i lag. En part som har ingett en handling som måste delges eller som kräver att en annan rättegångshandling ska delges kan begära att domstolen ska låta genomföra delgivningen av handlingen separat. En part i ett domstolsförfarande kan endast delge handlingar genom en exekutionstjänsteman. I ett sådant fall ska delgivningen samt dokumentationen av denna äga rum på samma villkor som gäller när en domstol delger genom en exekutionstjänsteman. Domstolen bedömer huruvida rättegångshandlingen kan anses vara delgiven.

4 Adressuppgifter

4.1 Försöker det mottagande organet (vid tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur) på eget initiativ fastställa var adressaten befinner sig om denne inte längre bor på den adress som det begärande organet har angett?

Den myndighet som erhåller framställan (justitieministeriet - Justiitsministeerium - eller domstol) bekräftar utöver befintliga uppgifter även att personen är registrerad i folkbokföringsregistret (Rahvastikuregister) och/eller handelsregistret (Äriregister).

4.2 Har utländska rättsliga myndigheter och/eller parter tillgång till register eller tjänster i medlemsstaten som gör det möjligt att fastställa den berörda personens aktuella adress? Vilka register eller tjänster är det i så fall fråga om, och vilket förfarande måste följas? Uttas någon avgift?

Handelsregistret är allmänt tillgängligt utan avgift och där går det att söka efter företagsadresser. Handelsregistret är tillgängligt under https://ariregister.rik.ee/.

För att fastställa en enskild persons adress kan en officiell ansökan inges till folkbokföringsregistret. I ansökan måste uppges varför uppgifterna är nödvändiga för att det ska kunna avgöra huruvida utlämnandet av uppgifterna är motiverat. Folkbokföringsregistret förvaltas av inrikesministeriet (Siseministeerium) på vars webbplats information om förfrågningar återfinns. Webbplatsen är tillgänglig under https://www.smit.ee/.

4.3 Hur hanterar de behöriga myndigheterna i medlemsstaten en framställan i syfte att finna en persons aktuella adress (i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur)?

Domstolarna behandlar internationella framställningar om delgivning av handlingar och bevisupptagning och är skyldiga att vidta alla nödvändiga åtgärder för att fastställa den aktuella personens adress.

5 Vilket är det gängse sättet för delgivning? Finns det alternativa delgivningssätt (utöver sådan indirekt delgivning som avses i punkt 6)

Normalt sett fattar det organ som handhar förfarandet beslutet hur handlingarna ska delges. Emellertid ska domstolar främst delge handlingar elektroniskt, antingen genom den aktuella offentliga portalen för elektroniska filer eller via e-post. Något krav att prioritera elektronisk delgivning av handlingar föreskrivs inte i lag, men det hjälper domstolarna att spara portoutgifter. Den allmänna trenden pekar mot en ständig ökning av elektronisk delgivning. Efter att ha övervägt elektronisk delgivning, beaktar domstolen andra alternativ, såsom delgivning via post, delgivning genom ett ombud från domstolen samt andra alternativ som föreskrivs i lag.

6 Är elektronisk delgivning (delgivning av rättsliga eller andra handlingar med hjälp av elektroniska kommunikationsmedel såsom e-post, internetbaserade säkra applikationer, fax, sms etc.) tillåten i civilrättsliga förfaranden? Vilka typer av förfaranden rör det sig om? Finns det begränsningar i användningen av detta delgivningssätt beroende på vem adressaten är (rättstillämpare, juridisk person, företag eller annan ekonomisk aktör etc.)?

Elektronisk delgivning är tillåten i samtliga förfaranden.

Enligt § 3111 i civilprocesslagen ska rättegångshandlingar delges elektroniskt via det därför föreskrivna informationssystemet. När en handling finns tillgänglig i systemet skickas ett meddelande till parterna i målet. Domstolen ska omedelbart göra samtliga rättegångshandlingar, inbegripet domar, tillgängliga för parterna via informationssystemet, oberoende av hur de har delgivits under förfarandet. För att logga in i informationssystemet krävs det ett id-kort. En rättegångshandling anses delgiven när mottagaren öppnar den i informationssystemet eller bekräftar mottagandet utan att ha öppnat handlingen. Detsamma gäller om detta görs av en annan person som mottagaren har beviljat tillgång till handlingarna i informationssystemet. Informationssystemet registrerar delgivningen av handlingen automatiskt.

Om en mottagare inte kan förväntas använda det informationssystem som används för att delge elektroniska handlingar, eller om det inte är teknisk möjligt att delge handlingar via informationssystemet, får domstolen även delge rättegångshandlingar elektroniskt på ett annat sätt. I så fall anses handlingen delgiven när mottagaren bekräftar mottagandet av rättegångshandlingen skriftligt, via fax eller elektroniskt. Bekräftelsen ska innehålla datumet för mottagandet av handlingen samt vara underskriven av mottagaren eller dennes ombud. En bekräftelse i elektronisk form måste innehålla avsändarens elektroniska signatur eller skickas på ett annat säkert sätt som gör det möjligt att identifiera avsändaren samt vid vilken tidpunkt den skickades. Någon digital signatur krävs emellertid inte om domstolen inte har någon anledning att betvivla att bekräftelsen skickades av mottagaren eller dennes ombud. Bekräftelsen ska skickas till domstolen utan dröjsmål. En domstol kan ålägga en part i ett domstolsförfarande eller dennes ombud böter om de underlåter att uppfylla denna skyldighet.

Rättsliga handlingar ska delges advokater, notarier, exekutionstjänstemän, konkursförvaltare samt statliga och lokala myndigheter elektroniskt, såvida det inte föreligger giltiga skäl för att välja en annan metod.

7 Ιndirekt delgivning

7.1 Medger lagen andra delgivningssätt i sådana fall där delgivning inte varit möjlig (t.ex. delgivning på hemadressen, på delgivningsmannens kontor, per post eller genom anslag)?

Om en mottagare av en rättegångshandling inte kan nås i sin bostad anses handlingen enligt § 322.1 i civilprocesslagen även vara delgiven om den överlämnas till en person på minst fjorton år som bor tillsammans med mottagaren eller arbetar i mottagarens familj. Enligt § 322.2 föreskrivs att istället för att delges mottagaren får en rättegångshandling delges den bostadsförening som sköter den fastighet där mottagaren har sin bostad eller sina affärslokaler, förvaltaren till en samägd fastighet eller mottagarens hyresvärd. Den får även delges mottagarens arbetsgivare eller någon annan person till vilken mottagaren tillhandahåller tjänster enligt avtal. Enligt § 322.3 anses en rättegångshandling som har delgetts mottagarens ombud på något av de sätt som anges i punkterna 1 och 2 i nämnda bestämmelse ha delgetts mottagaren. Enligt § 322.4 i civilprocesslagen anses en handling ha delgetts en person som arbetar i försvarsmakten, sitter fängelse eller är inlagd på sjukhus eller liknande inrättning en längre tid, under förutsättning att handlingen överlämnas till föreståndaren för inrättningen eller någon som denne har utsetts, såvida inte något annat föreskrivs i lag.

I § 323 i civilprocesslagen föreskrivs att om en handling delges en fysisk person som bedriver yrkesverksamhet eller ekonomisk verksamhet, men denna person inte vistas i affärslokalerna under normal arbetstid eller är oförmögen att ta emot handlingen, ska handlingen överlämnas till en anställd som vanligtvis vistas i mottagarens affärslokaler, eller till en person som normalt sett tillhandahåller mottagaren tjänster på en liknande avtalsmässig grund. Detsamma gäller enligt § 323.2 för delgivning av handlingar med juridiska personer, administrativa myndigheter, notarier och exekutionstjänstemän, samt med avseende på delgivning av handlingar till mottagarens ombud eller någon annan person till vilken handlingen kan delges istället för mottagaren.

En rättegångshandling som inte kan överlämnas i mottagarens bostad eller affärslokaler eller till dennes ombud ska i enlighet med § 326.1 i civilprocesslagen anses delgiven om den har lämnats i bostadens eller affärslokalernas brevlåda, eller på en liknande plats som mottagaren eller dennes ombud använder för att ta emot post och som under normal omständigheter skyddar handlingen mot väderleksförhållandena. En rättegångshandling kan på detta sätt delges den bostadsförening som sköter den fastighet där mottagaren har sin bostad eller sina affärslokaler, förvaltaren till en samägd fastighet, eller mottagarens hyresvärd eller mottagarens arbetsgivare eller någon annan person till vilken mottagaren normalt sett tillhandahåller tjänster enligt avtal, endast om det inte är möjligt att delge mottagaren eller dennes ombud handlingen personligen. En sådan delgivning som beskrivs ovan är enligt § 326.2 endast tillåten om försök att delge mottagaren handlingen personligen har gjorts vid mist två tillfällen med minst tre dagars mellanrum och vid helt skilda tidpunkter samt om det är omöjligt att delge en annan person som vistas i bostaden eller i affärslokalerna rättegångshandlingen i enlighet med § 322.1 eller § 323 i civilprocesslagen.

Enligt § 327 i civilprocesslagen är det även tillåtet att delge rättegångshandlingen genom att den förvaras på en viss plats. Vad gäller de villkor som föreskrivs i § 326 i civilprocesslagen, kan en handling enligt § 217.1 i nämnda lag även förvaras på det postkontor eller det kommun- eller stadskontor som är behörigt på platsen där handlingen ska delges, eller på kansliet till den lokala domstol inom vars domsaga platsen för delgivning av handlingen är belägen.

Enligt § 317.1 i civilprocesslagen får en part i ett domstolsförfarande delges en rättegångshandling genom kungörelse om:

  1. partens adress inte finns i registret eller personen inte bor på den adress som anges i registret och domstolen inte har någon annan möjlighet att ta reda på personens adress eller var denne vistas samt handlingen inte kan överlämnas till dennes ombud eller någon person som är behörig att ta emot handlingen eller på något annat sätt som föreskrivs i denna bestämmelse,
  2. det kan antas vara omöjligt att delge handlingen i överensstämmelse med de krav som uppställs i en främmande stat,
  3. handlingen kan inte delges eftersom delgivningen ska äga rum hemma hos en person med hemvist utomlands.

Enligt § 317.3 i civilprocesslagen offentliggörs ett utdrag av den handling som ska delges genom kungörelse i Ametlikud Teadaanded. Den domstol vid vilken förhandlingen ska äga rum kan medge att utdraget även offentliggörs i andra publikationer.

7.2 Om andra metoder används, när anses delgivning ha skett?

Om en handling delges enligt §§ 322 och 323 i civilprocesslagen anses den delgiven så snart den har överlämnats till den person som skulle delges i överensstämmelse med §§ 322 eller 323 i civilprocesslagen.

Om en handling delges genom att lämnas i en brevlåda enligt § 326 i civilprocesslagen anses den delgiven så snart den har lämnats i brevlådan.

Om en handling delges genom att den förvaras enligt § 327.3 i civilprocesslagen anses den ha delgetts tre dagar efter det att ett skriftligt meddelande enligt § 327.2 i har lämnats eller skickats. Datumet för delgivningen anges på kuvertet till handlingen.

Vid en delgivning genom kungörelse anses en rättegångshandling vara delgiven efter 30 dagar räknat från det datum utdraget offentliggjordes i Ametlikud Teadaanded (§ 317.5 i civilprocesslagen). Vid domstolsförhandlingen kan en längre period fastställas för att handlingen ska anses delgiven. Då offentliggörs fristen tillsammans med kungörelsen av handlingen.

7.3 Om man som alternativt delgivningssätt kan låta deponera handlingen på en viss plats (t.ex. ett postkontor), hur informeras adressaten om deponeringen?

Om en rättegångshandling delges genom att den förvaras enligt § 327.2 i civilprocesslagen lämnas eller sänds ett skriftligt meddelande om detta till mottagarens adress. Om det inte är möjligt fästs ett meddelande på dörren till mottagarens bostad, affärslokaler eller vistelseort eller lämnas till någon granne som kan vidarebefordra handlingen till mottagaren. I meddelandet ska tydligt anges att den aktuella handlingen härstammar från domstolen och anses delgiven så snart som den hålls tillgänglig och att fristerna i målet kan börja löpa från den tidpunkten.

7.4 Vilka blir följderna om adressaten vägrar att motta handlingarna? Anses delgivning ändå ha skett om adressaten saknade grund för sin vägran?

Om en person vägrar att ta emot en handling utan giltig anledning anses handlingen enligt § 325 i civilprocesslagen ha delgivits vid den tidpunkt som denne vägrade att ta emot handlingen. I en sådan situation lämnas handlingen i mottagarens bostad eller affärslokaler eller i dennes brevlåda. Om detta inte är möjligt återsänds handlingen till domstolen.

8 Delgivning per post från utlandet (artikel 14 i delgivningsförordningen)

8.1 Om posten ska befordra en handling som skickats från utlandet till en adressat i medlemsstaten, och det rör sig om en situation där det krävs mottagningsbevis (artikel 14 i delgivningsförordningen), överlämnar posten i så fall handlingen enbart till adressaten själv eller kan den, i enlighet med nationella bestämmelser om postutdelning, även överlämna handlingen till en annan person på samma adress?

Enligt § 3161.5 i civilprocesslagen, genom vilken Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 har införlivats, och på grundval av denna förordning, delges handlingar i Estland i överensstämmelse med det förfarande som fastställts för delgivning av rättegångshandlingar i civilprocesslagen. Handlingar kan inte delges genom kungörelse.

Enligt § 313.2 i civilprocesslagen kan en rättegångshandling som delges överlämnas till en annan person än mottagaren endast i de fall som föreskrivs i del VI i civilprocesslagen. En sådan person ska överlämna handlingen till mottagaren vid första möjliga tillfälle och får endast vägra att ta emot handlingen om vederbörande bevisar att han inte kan överlämna handlingen till mottagaren. Det krävs att personen informeras om skyldigheten att överlämna handlingen. Handlingen anses emellertid delgiven oberoende av huruvida denna information lämnas.

Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 är det således även möjligt att tillämpa det delgivningssätt som beskrivs ovan i punkt 2.1 vilket fastställs i §§ 322 och 323 i civilprocesslagen:

Om en mottagare av en rättegångshandling inte kan nås i sin bostad anses handlingen enligt § 322.1 i civilprocesslagen även vara delgiven om den överlämnas till en person på minst fjorton år som bor tillsammans med mottagaren eller arbetar i mottagarens familj. Enligt § 322.2 föreskrivs att istället för att delges mottagaren får en rättegångshandling delges den bostadsförening som sköter den fastighet där mottagaren har sin bostad eller sina affärslokaler, förvaltaren till en samägd fastighet eller mottagarens hyresvärd. Den får även delges mottagarens arbetsgivare eller någon annan person till vilken mottagaren tillhandahåller tjänster enligt avtal. Enligt § 322.3 anses en rättegångshandling som har delgetts mottagarens ombud på något av de sätt som anges i punkterna 1 och 2 i nämnda bestämmelse ha delgetts mottagaren. Enligt § 322.4 i civilprocesslagen anses en handling ha delgetts en person som arbetar i försvarsmakten, sitter fängelse eller är inlagd på sjukhus eller liknande inrättning en längre tid, under förutsättning att handlingen överlämnas till föreståndaren för inrättningen eller någon som denne har utsetts, såvida inte något annat föreskrivs i lag.

I § 323 i civilprocesslagen föreskrivs att om en handling delges en fysisk person som bedriver yrkesverksamhet eller ekonomisk verksamhet, men denna person inte vistas i affärslokalerna under normal arbetstid eller är oförmögen att ta emot handlingen, ska handlingen överlämnas till en anställd som vanligtvis vistas i mottagarens affärslokaler, eller till en person som normalt sett tillhandahåller mottagaren tjänster på en liknande avtalsmässig grund. Detsamma gäller enligt § 323.2 för delgivning av handlingar till juridiska personer, administrativa myndigheter, notarier och exekutionstjänstemän, samt med avseende på delgivning av handlingar till mottagarens ombud eller någon annan person till vilken handlingen kan delges istället för mottagaren.

8.2 Hur kan delgivning av handlingar från utlandet i enlighet med artikel 14 i förordning nr 1393/2007 äga rum, om varken adressaten eller någon annan person med rätt att ta emot handlingarna (under förutsättning att det finns en sådan möjlighet enligt de nationella bestämmelserna om postutdelning) – jfr ovan) har kunnat anträffas på delgivningsadressen.

I enlighet med andra meningen i § 3161.5 i civilprocesslagen får delgivning genom kungörelse inte tillämpas vid delgivningen av en rättegångshandling enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007.

Det är möjligt att delge en rättegångshandling genom att lämna den i en brevlåda i enlighet med § 326 i civilprocesslagen, eller genom att förvara rättegångshandlingen i enlighet med § 327 i civilprocesslagen.

En rättegångshandling som inte kan överlämnas i mottagarens bostad eller affärslokaler eller till dennes ombud ska i enlighet med § 326.1 i civilprocesslagen anses delgiven om den har lämnats i den brevlåda som hör till bostaden eller affärslokalerna, eller på en liknande plats som mottagaren eller dennes ombud använder för att ta emot post och som under normal omständigheter skyddar handlingen mot väderleksförhållandena. En rättegångshandling kan på detta sätt delges den bostadsförening som sköter den fastighet där mottagaren har sin bostad eller sina affärslokaler, förvaltaren till en samägd fastighet, eller mottagarens hyresvärd eller mottagarens arbetsgivare eller någon annan person till vilken mottagaren normalt sett tillhandahåller tjänster enligt avtal, endast om det inte är möjligt att delge mottagaren eller dennes ombud handlingen personligen. En sådan delgivning som beskrivs ovan är enligt § 326.2 endast tillåten om försök att delge mottagaren handlingen personligen har gjorts vid mist två tillfällen med minst tre dagars mellanrum och vid helt skilda tidpunkter samt om det är omöjligt att delge en annan person som vistas i bostaden eller i affärslokalerna rättegångshandlingen i enlighet med § 322.1 eller § 323 i civilprocesslagen.

Enligt § 327 i civilprocesslagen är det även tillåtet att delge rättegångshandlingen genom att den förvaras på en viss plats. Vad gäller de villkor som föreskrivs i § 326 i civilprocesslagen, kan en handling enligt § 217.1 i nämnda lag även förvaras på det postkontor eller det kommun- eller stadskontor som är behörigt på platsen där handlingen ska delges, eller på kansliet till den lokala domstol inom vars domsaga platsen för delgivning av handlingen är belägen.

Eftersom det föreskrivs i artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 att rättegångshandlingar ska delges med mottagningsbevis är det tveksamt huruvida en sådan delgivning som tillämpas i de situationer som föreskrivs i §§ 326 och 327 i civilprocesslagen är tillåten.

8.3 Medger posten en viss tid för avhämtning av handlingarna innan dessa returneras till avsändaren? Om ja, hur underrättas adressaten om att han eller hon har post för avhämtning på postkontoret?

Om mottagaren till en brevförsändelse inte befinner sig i sin bostad eller sina affärslokaler vid tidpunkten för delgivningen lämnas ett meddelande till mottagaren där det förklaras att överlämnandet har genomförts enligt § 6.1 i “Villkoren för vidarebefordrande av rekommenderade försändelser och försäkrade försändelser inom ramen för den globala posttjänsten”, vilka antogs den 22 juni 2006 genom förordning nr 57 från ministeriet för ekonomiska frågor och kommunikation.

Rättegångshandlingar ska förvaras på postkontoret i upp till 15 dagar efter det att två försök till överlämnande har gjorts. Detta gäller emellertid inte om avsändaren har begärt att delgivning ska genomföras på ett annat sätt eller föreskrivit någon annan tidsram. När denna period har löpt ut återsänds rättegångshandlingarna till avsändaren. Posten ska ange orsaken till återsändandet och överlämna handlingarna till avsändarens ombud ska underteckna dem (villkoren för delgivning av rättegångshandlingar från AS Eesti Post).

9 Finns det något skriftligt bevis som styrker att handlingen har delgetts?

Vid delgivning av en rättegångshandling krävs det enligt § 306.2 i civilprocesslagen att överlämnandet uppfyller de formella krav som föreskrivs i lag och dokumenteras på det sätt som föreskrivs. Enligt § 307.4 i civilprocesslagen ska det anges i rättegångsakten när en rättegångshandling skickas. Enligt § 3111 i civilprocesslagen registreras delgivningen av en rättegångshandling automatiskt i det aktuella informationssystemet (se beskrivningen av delgivning via informationssystemet ovan i punkt 6). Enligt § 313 i civilprocesslagen bekräftas delgivning av handlingar med rekommenderad post genom delgivningskvittot. När en handling skickas med vanlig post eller fax anses den delgiven om mottagaren, efter eget val, skickar en bekräftelse på mottagandet av handlingen per brev, fax eller elektroniskt. Bekräftelsen ska innehålla datumet för mottagandet av handlingen samt underskrift från mottagaren eller dennes ombud. Enligt § 315.5 i civilprocesslagen upprättas ett delgivningskvitto när en rättegångshandling delges av en exekutionstjänsteman, domstolsanställd eller en annan person eller institution. Efter delgivningen ska delgivningskvittot skickas tillbaka till domstolen utan dröjsmål.

När en rättegångshandling delges enligt § 3141 i civilprocesslagen genom att skickas, ska det noteras i akten var och när handlingen eller information om dess förvaring sändes, såvida detta inte registrerades automatiskt i det aktuella informationssystemet.

10 Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? Anses delgivningen giltig ändå eller måste den göras om?

Enligt § 307.3 i civilprocesslagen anses en handling till en part i ett domstolsförfarande ha delgetts först när den faktiskt nådde mottagaren om det är frågan om en handling för vilken delgivning krävdes eller vilken kunde delges enligt lag om det inte vara möjligt att bekräfta delgivningen, eller den delgivningsmetod som föreskrevs i lag har åsidosatts.

Vid delgivning genom rekommenderat brev enligt § 313 i civilprocesslagen får domstolen fastställa att ett delgivningskvitto som inte uppfyller de formella krav som föreskrivs i § 313.3 och 313.4 kan godtas om delgivningen fortfarande dokumenteras på ett tillfredsställande sätt i delgivningskvittot. Om domstolen inte kan fastställa att en rättegångshandling är delgiven, eftersom posten har underlåtit att delge handlingen på ett korrekt sätt ska posten på domstolens begäran delge handlingen igen utan extra kostnad. Detta gäller till exempel om de möjligheter föreskrivs i denna lag inte uttöms när rättegångshandlingen delges genom rekommenderat brev, överlämnas till en person som inte är behörig enligt denna bestämmelse, de krav som föreskrivs i § 326 i denna lag inte iakttas genom att rättegångshandlingen lämnas i en brevlåda eller i § 327 i denna lag för att delge en rättegångshandling genom att förvara den, eller otillräcklig dokumentering av delgivningen, med följd att delgivningen inte kan anses genomförd.

11 Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket?

På grundval av förordning (EG) nr 1393/2007 ska delgivning av handlingar generellt genomföras utan kostnad, utom om delgivning genom exekutionstjänsteman begärs.

Om en rättegångshandling har delgivits av exekutionstjänsteman utgår en avgift på 30 euro enligt § 48.2 i lagen om exekutionstjänstemän om handlingen kunde delges adressaten eller dennes juridiska ombud: 1) via adressen eller telefonuppgifterna i folkbokföringsregistret eller via e-postadressen isikukood@eesti.ee, eller 2) på en adress som är registrerad i registret över enskilda firmor och juridiska personer i Estland eller via de telefonuppgifter som är registrerade i informationssystemet för ovannämnda register. Om en rättegångshandling inte kunde delges trots att exekutionstjänstemannen har gjort allt som rimligen kunde krävas för att delge handlingen i enlighet med det förfarande som föreskrivs i lag, har denne enligt § 48.3 rätt att ta ut en avgift på 30 euro. I så fall krävs det att exekutionstjänstemannen antar ett beslut om delgivningsavgift och uppger vilka åtgärder denne har vidtagit för att delge handlingen. I andra situationer än de som anges i § 48.2 och 48.3 utgår en avgift för delgivning av rättegångshandlingar på 60 euro till exekutionstjänstemannen.

Postavgifterna storlek framgår av tjänsteleverantörens prislista. Någon fast avgift föreskrivs inte i lag utan priset beror på brevets vikt, var delgivningen har ägt rum, etc. Det genomsnittliga priset år 2014 var 5,70 euro per dokumentkolli. Om ett ombud från domstolen används uppgår kostnaden till 6.20 euro per dokumentkolli.

Vidare information kan hittas i: civilprocesslagen (The Code of Civil Procedure)

Senaste uppdatering: 20/11/2018

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats