Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på tjeckiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Swipe to change

Delgivning av rättsliga handlingar

Tjeckien
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Vad innebär det juridiska begreppet "delgivning" i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

Delgivning av rättegångshandlingar är en processuell åtgärd som domstolarna vidtar under rättegångsförfarandet. En domstol delger olika handlingar som har anknytning till förfarandet till parterna, personer som deltar i rättegången samt andra personer (t.ex. stämningar, kallelser, skriftlig kopia av domen etc.).

Av rättssäkerhetsskäl och för att skydda de berörda parterna har delgivningen betydelsefulla processuella följder. Exempelvis får endast en korrekt delgiven dom rättsverkan och blir bindande i fråga om de rättsförhållanden som den avser.

2 Vilka handlingar måste, enligt lag, delges?

Alla handlingar vars delgivning har rättsverkan måste delges genom formell delgivning. Formell delgivning krävs eftersom domstolen behöver kunna bevisa att en viss handling har delgetts och att de föreskrivna effekterna kan hänföras till denna delgivning i det aktuella rättegångsförfarandet.

Enligt lag nr 99/1963 i civilprocesslagen sker delgivning av rättegångshandlingar genom personlig delgivning eller med normal post, beroende på vilken typ av handling det är frågan om. Handlingar delges personligen när så föreskrivs i lag (t.ex. en stämning delges svaranden, eller en dom dels parterna i förfarandet) eller om domstolen beslutar om detta. För övriga handlingar används normal post.

3 Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

Det är domstolarna som delger rättegångshandlingarna med hjälp av delgivningsorgan (dvs. domstolens delgivningsmän, organ inom domstolarnas vaktkårer, exekutionstjänstemän, posttjänstemän och, under vissa villkor för vissa adressater, även fängelseväsendet, ungdomsvårdsskolor, häkten, regionala militära högkvarter, inrikesministeriet och justitieministeriet).

4 Adressuppgifter

4.1 Försöker det mottagande organet (vid tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur) på eget initiativ fastställa var adressaten befinner sig om denne inte längre bor på den adress som det begärande organet har angett?

Om en framställning innehåller adressatens adress men denne inte längre är bosatt på adressen och därför inte kunde delges där, ska domstolen försöka fastställa adressatens stadigvarande hemvist/verksamhetsställe genom det tjeckiska folkbokföringsregistret om denne är en fysisk person. Om det är frågan om en juridisk person ska domstolen försöka fastställa adressen till det registrerade sätet/adressen till en organisatorisk enhet som är registrerad i det relevanta registret.

Enligt civilprocesslagen är en fysisk persons delgivningsadress adressen till dennes stadigvarande bostad eller verksamhetsställe. För juridiska personer är det bolagets registrerade säte enligt de relevanta registret och adressen till det registrerade sätet till en organisatorisk enhet. Om adressaten har en elektronisk brevlåda registrerad i Tjeckien delger domstolen handlingar via den elektroniska brevlådan genom det offentliga datanätverket. Delgivning via en elektronisk brevlåda anses utgöra personlig delgivning. (Endast juridiska personer är skyldiga att inrätta en elektronisk brevlåda medan detta är frivilligt för fysiska personer).

4.2 Har utländska rättsliga myndigheter och/eller parter tillgång till register eller tjänster i medlemsstaten som gör det möjligt att fastställa den berörda personens aktuella adress? Vilka register eller tjänster är det i så fall fråga om, och vilket förfarande måste följas? Uttas någon avgift?

Information om en fysisk persons aktuella vistelseort i Tjeckien kan huvudsakligen erhållas från det tjeckiska folkbokföringsregistret. Alla tjeckiska domstolar har tillgång till systemet och kan erhålla utdrag från det enligt de villkor som föreskrivs i § 8 i lag nr 133/2000 om folkbokföringsregister och om personnummer (lagen om folkbokföring), såvida inte något annat föreskrivs i lag nr 101/2000 om skydd för personuppgifter och ändring av vissa lagar. Vad gäller framställningar från utlandet från personer eller utländska ambassader tillhandahålls endast personuppgifter om detta föreskrivs i ett internationellt avtal av vilket Tjeckien är bundet (§ 8.9 i lagen om folkbokföring). Tjeckiska domstolar har även tillgång till ett register över utländska medborgare som förs i enlighet med lag nr 326/1999 om utlänningars vistelse i Tjeckien.

Information om juridiska personer och fysiska personer som bedriver näringsverksamhet som är bosatta eller bedriver näringsverksamhet i Tjeckien och har ansökt om registrering förvaltas i ett offentligt register enligt lag nr 304/2013 om offentliga register över juridiska och fysiska personer. I ett offentligt register registreras den information som föreskrivs enligt lag om juridiska personer och fysiska personer som bedriver näringsverksamhet. Ett sådant register omfattar även en samling av handlingar. Registret är tillgängligt både för tjeckiska medborgare och utlänningar och vem som helst får ta del av det och ta kopior eller göra utdrag från det. Det offentliga registret förvaltas i elektronisk form och är således tillgängligt på distans på följande adress:

https://www.czso.cz/csu/res/business_register.

Informationen på webbplatsen är tillgänglig utan avgift. Avgiften för en kopia av en handling som ingetts till samlingen är 50 CZK per sida eller del av sida, inbegripet utdrag på tjeckiska från handelsregistret, utan verifiering. Med verifiering är avgiften 70 CZK.

4.3 Hur hanterar de behöriga myndigheterna i medlemsstaten en framställan i syfte att finna en persons aktuella adress (i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur)?

Enligt tjeckisk rätt anses en förfrågan om adressuppgifter inte utgöra bevis. Det framgår av den praxis som har utvecklats av de tjeckiska domstolarna att de normalt sett är beredda att inge en framställning enligt förordning (EG) nr 1206/2001 för att fastställa en persons aktuella vistelseort samt vidta nödvändiga undersökningar. Det krävs emellertid att denna information är nödvändig i en pågående civilrättslig process.

Om Tjeckien emellertid har ingått ett bilateralt avtal som innehåller uttryckliga bestämmelser om framställningar om adressuppgifter med en annan medlemsstat ska det bilaterala avtalet följas. [1]

Enligt tjeckisk lagstiftning föreskrivs inte några särskilda villkor för tillhandahållande av information om adressen till en fysisk person som bedriver näringsverksamhet eller från en juridisk person (i normalfallet ett bolag). Såsom anges ovan är tillgången till information i ett offentligt register inte begränsad på något sätt.


[1] Förfrågningar om adressuppgifter har avtalats bilateralt med Belgien, Bulgarien, Ungern, Polen, Grekland, Slovakien, Slovenien och Spanien.

5 Vilket är det gängse sättet för delgivning? Finns det alternativa delgivningssätt (utöver sådan indirekt delgivning som avses i punkt 6)

Enligt tjeckisk rätt ska en domstol delge skriftliga handlingar vid förhandlingen eller inom ramen för en annan domstolsåtgärd. Om denna delgivningsmetod inte används ska domstolen delge adressaten en handling via dennes elektroniska brevlåda genom ett offentligt datanät. Om en handling inte kan delges genom ett offentligt datanät ska domstolen på adressatens begäran delge den via en annan adress eller en elektronisk adress.

Om en handling inte kan delges på dessa sätt ska domstolen besluta att delgivningen ska genomföras av ett delgivningsorgan (för mer information se punkt 3) eller en part i förfarandet eller dennes ombud för delgivning (§§ 45, 46c, 47 och 48 i civilprocesslagen).

Om vissa villkor som föreskrivs i lag är uppfyllda kan en domstol även delge en handling genom att anslå den på en offentlig anslagstavla (§ 50l i civilprocesslagen).

6 Är elektronisk delgivning (delgivning av rättsliga eller andra handlingar med hjälp av elektroniska kommunikationsmedel såsom e-post, internetbaserade säkra applikationer, fax, sms etc.) tillåten i civilrättsliga förfaranden? Vilka typer av förfaranden rör det sig om? Finns det begränsningar i användningen av detta delgivningssätt beroende på vem adressaten är (rättstillämpare, juridisk person, företag eller annan ekonomisk aktör etc.)?

Med elektronisk delgivning av handlingar avses delgivning via en elektronisk brevlåda genom ett offentligt datanät.

Om denna delgivningsmetod inte är möjlig kan en domstol på adressatens begäran delge en handling via en elektronisk adress som tillhandahålls av adressaten, under förutsättning att adressaten har bett domstolen att delge handlingen på detta sätt eller godkänt denna typ av delgivning. Dessutom krävs det att adressaten har utsett en ackrediterad leverantör av certifikattjänster som har utfärdat ett kvalificerat certifikat och för ett register över detta, eller har uppvisat ett giltigt kvalificerat certifikat. Om denna delgivningsmetod tillämpas ber domstolen adressaten att bekräfta delgivningen till domstolen inom tre dagar efter det att handlingen skickats genom ett datameddelande med dennes erkända elektroniska signatur. Någon delgivning anses inte ha ägt rum om en handling som skickas till en elektronisk adress returneras till domstolen som obeställbar eller om adressaten inte bekräftar mottagandet av handlingen inom tre dagar efter det att handlingen skickades.

Några andra metoder för elektronisk delgivning av handlingar föreskrivs inte i lag.

7 Ιndirekt delgivning

7.1 Medger lagen andra delgivningssätt i sådana fall där delgivning inte varit möjlig (t.ex. delgivning på hemadressen, på delgivningsmannens kontor, per post eller genom anslag)?

Angående denna fråga, se även informationen ovan under punkt 5.

I civilprocesslagen görs åtskillnad mellan två olika typer av delgivning: Personlig delgivning och delgivning av andra handlingar.

Om delgivningsorganet inte kan nå adressaten vid delgivning av handlingar för vilka det föreskrivs i lag eller domstolen beslutar att de ska delges personligen ska handlingen lagras på ett postkontor eller vid en domstol. I sådan situationer lämnas ett skriftligt meddelande till adressaten där denne uppmanas avhämta handlingen (se punkt 7.2 nedan).

Vid delgivning av handlingar som inte kräver personlig delgivning (kallat delgivning av andra handlingar) lämnas handlingarna i adressatens brevlåda om denne inte anträffas. Handlingarna anses delgivna när de har lämnats i brevlådan. Om en handling inte kan lämnas i brevlåda kan en domstol delge den genom att anslå den på sin offentliga anslagstavla (§ 50 i civilprocesslagen).

7.2 Om andra metoder används, när anses delgivning ha skett?

Handlingar som ska delges personligen anses vara delgivna när handlingen har varit tillgänglig för avhämtning i tio dagar (räknat från den dag handlingen lämnades vid ett postkontor eller en domstol eller när ett meddelande med en uppmaning att avhämta handlingen anslogs på domstolens offentliga anslagstavla, såvida det inte var möjligt att lämna ett meddelande på delgivningsplatsen). En handling anses vara delgiven även om adressaten inte är medveten om att handlingen finns tillgängligt för avhämtning. Om fristen på tio dagar löper ut utan att handlingen avhämtas ska delgivningsorganet lämna handlingen i adressatens brevlåda. Om det inte finns någon brevlåda skickar det tillbaka handlingen till den avsändande domstolen och anslår ett meddelande på domstolens offentliga anslagstavla. Vissa handlingar får inte delges genom surrogatdelgivning enligt lag eller enligt ett domstolsbeslut. När fristen på tio dagar löpt ut återsänds handlingarna till den domstol från vilken de härstammar utan att de anses ha blivit delgivna (§ 49.5 i civilprocesslagen).

Handlingar som delges via ett offentligt datanät anses ha delgetts personligen. En handling som har delgetts via en elektronisk brevlåda anses vara delgiven så snart som en person som är behörig att få tillgång till handlingen loggar in på brevlådan. Om den personen inte loggar in på brevlådan inom tio dagar efter det att handlingen delgavs via den elektroniska brevlådan anses handlingen har delgetts den tionde dagen. Detta är emellertid inte fallet om det är uteslutet med surrogatdelgivning för en sådan handling (§ 17.3 och 17.4 i lag nr 300/2008 om elektroniska stämningar och auktoriserad omvandling av handlingar).

Andra handlingar (som inte är avsedda för personlig delgivning) anses delgivna när de lämnats i brevlådan eller, om de har delgetts genom anslag på domstolens offentliga anslagstavla, tio dagar efter att de har anslagits.

7.3 Om man som alternativt delgivningssätt kan låta deponera handlingen på en viss plats (t.ex. ett postkontor), hur informeras adressaten om deponeringen?

Adressaten erhåller ett skriftligt meddelande att handlingen hålls tillgänglig på ett postkontor och uppmanas avhämta handlingen. Delgivningsorganet ska lämna detta meddelande till adressaten på vederbörligt sätt (normalt sett genom att lämna det i dennes brevlåda). Om något meddelande inte kan lämnas på platsen för delgivningsförsöket ska delgivningsorganet returnera handlingen till den sändande domstolen och domstolen ska anslå ett meddelande med uppmaning att avhämta handlingen på den offentliga anslagstavlan.

En uppmaning måste innehålla de uppgifter som specificeras i lagen (§ 50h i civilprocesslagen), särskilt uppgift om den aktuella domstolen, den handling som ska delges, adressaten och dennes adress, delgivningsorganet och namn på delgivningsmannen och dennes namnteckning. Om surrogatdelgivning inte är utesluten krävs det även att meddelandet innehåller en varning om vilka rättsliga följder som en underlåtenhet att avhämta handlingen medför. Där ska även anges var, när och hos vem handlingen kan avhämtas samt mellan vilka tider.

7.4 Vilka blir följderna om adressaten vägrar att motta handlingarna? Anses delgivning ändå ha skett om adressaten saknade grund för sin vägran?

I § 50c i civilprocesslagen föreskrivs att om en adressat eller mottagare vägrar att motta en handling anses den ha blivit delgiven när delgivningen nekades. Det krävs att adressaten får information om denna följd. Enligt tjeckisk lagstiftning presumeras delgivning även ha ägt rum om mottagaren vägrar att styrka sin identitet eller samarbeta på det sätt som krävs för att delgivningen ska kunna ske. I ett sådant fall anses handlingen delgiven den dag mottagaren vägrade styrka sin identitet eller samarbeta. Enligt tjeckisk lagstiftning prövas inte huruvida en vägran är berättigad eller inte. Handlingen presumeras automatiskt vara delgiven när adressaten vägrar att ta emot den.

8 Delgivning per post från utlandet (artikel 14 i delgivningsförordningen)

8.1 Om posten ska befordra en handling som skickats från utlandet till en adressat i medlemsstaten, och det rör sig om en situation där det krävs mottagningsbevis (artikel 14 i delgivningsförordningen), överlämnar posten i så fall handlingen enbart till adressaten själv eller kan den, i enlighet med nationella bestämmelser om postutdelning, även överlämna handlingen till en annan person på samma adress?

Den tjeckiska posten delger försändelser från utlandet på ett liknande sätt som inhemska försändelser. Såvida det inte särskilt föreskrivs på kuvertet eller delgivningskvittot att försändelsen endast får levereras personligen, kan den även delges adressatens ombud eller lagstadgad representant under samma villkor som adressaten. Det krävs således att vederbörande styrker sin identitet och bekräftar mottagandet av handlingen genom underskrift.

En postförsändelse kan enligt postens villkor tas emot på angiven postadress av:

1. Om postförsändelsen är adresserad till en fysisk person:

- En fysisk person som befinner sig i en lägenhet, på ett kontor, i en inrättning eller någon annan avgränsad lokal där adressatens namn och efternamn anges eller ett efternamn som är identiskt med adressatens om vederbörande bekräftar mottagande av försändelsen med sin namnteckning.

2. Om en postförsändelse är adresserad till en juridisk person:

- En fysisk person som bekräftar mottagande av försändelsen med sin namnteckning och adressatens stämpel.

- En fysisk person som bekräftar mottagande av försändelsen med sin namnteckning och styrker sin behörighet.

- En fysisk person som befinner sig på ett kontor, i en inrättning eller någon annan avgränsad lokal där adressatens namn anges som förklarar att adressaten inte använder stämpel. Personen ska även bekräfta mottagande av försändelsen med sin namnteckning och styrka sitt namn.

Om det inte var möjligt att överlämna handlingen till någon sådan person får posten ge den till en lämplig person, särskilt en granne till adressaten. Det krävs att vederbörande går med på att överlämna försändelsen till adressaten samt bekräftar mottagande av försändelsen med sin namnteckning.

Detta är inte tillämpligt om:

a) Adressaten har meddelat den tjeckiska posten sin avsikt att motsätta sig en sådan delgivningsmetod.

b) Adressaten har meddelat den tjeckiska posten att den endast får leverera postförsändelser personligen.

c) Det deklarerade priset överstiger 10 000 CZK (artikel 25.6 i postens villkor).

8.2 Hur kan delgivning av handlingar från utlandet i enlighet med artikel 14 i förordning nr 1393/2007 äga rum, om varken adressaten eller någon annan person med rätt att ta emot handlingarna (under förutsättning att det finns en sådan möjlighet enligt de nationella bestämmelserna om postutdelning) – jfr ovan) har kunnat anträffas på delgivningsadressen.

Om en handling delges enligt artikel 14 i förordningen (dvs. med post och inte genom det mottagande organet) och postförsändelsen inte kunde överlämnas, lämnas ett meddelande till adressaten i dennes brevlåda med uppmaning att avhämta postförsändelsen på ett visst postkontor inom en fastställd tidsperiod. Om adressaten inte avhämtar försändelsen inom den fastställda perioden skickas den tillbaka till avsändaren utan att ha delgetts.

8.3 Medger posten en viss tid för avhämtning av handlingarna innan dessa returneras till avsändaren? Om ja, hur underrättas adressaten om att han eller hon har post för avhämtning på postkontoret?

Vid personlig delgivning genom posten i en annan stat, i den mening som avses i artikel 14 i förordningen, får adressaten avhämta postförsändelsen inom 15 dagar från det datum som den var tillgänglig för avhämtning. Delgivningsorganet lämnar ett skriftligt meddelande att postförsändelsen hålls tillgänglig i adressatens brevlåda med uppmaning att hämta ut försändelsen.

9 Finns det något skriftligt bevis som styrker att handlingen har delgetts?

När en domstol delger en handling under förhandlingen eller i samband med någon annan domstolsåtgärd som protokollförs anges detta i protokollet. Utöver andra uppgifter (§ 40.6 i civilprocesslagen) måste det anges i protokollet vilken slags handling det är frågan om. Protokollet ska vara undertecknat både av den person som delger det och av mottagaren.

För delgivning via en elektroniska brevlåda genom ett offentligt datanät, se punkt 7.2 ovan.

Om en handling delges via en elektronisk adress genom ett offentligt datanät styrks delgivningen genom att adressaten bekräftar mottagandet av handlingen genom ett meddelande som är undertecknat med dennes elektroniska signatur.

När en domstol delger en handling i samband med en domstolsåtgärd som inte protokollförs, eller genom ett delgivningsorgan, anges det på delgivningskvittot vilken slags handling det är frågan om. Ett delgivningskvitto utgör en offentlig handling. Om inte motsatsen bevisas anses uppgifterna på delgivningskvittot vara korrekta.

Ett delgivningskvitto måste innehålla följande uppgifter:

a) vilken domstol som har begärt delgivning av handlingen,

b) delgivningsorganet,

c) vilket slags handling som ska delges,

d) uppgift om adressaten och den adress på vilken handlingen ska delges,

e) en deklaration från delgivningsorganet med uppgift om det datum adressaten inte kunde nås, det datum på vilket handlingen överlämnades till adressaten eller mottagaren, det datum på vilket handlingen var redo för avhämtning, det datum på vilket delgivningen av handlingen nekades eller på vilket det samarbete som krävdes för delgivning av handlingen nekades,

f) klockslaget för delgivningen om uppgift om ”exakt tid för delgivning” begärs,

g) delgivningsmannens namn, underskrift och delgivningsorganets officiella stämpel,

h) namn på den person som tagit emot handlingen eller vägrat delgivningen eller nekat det samarbete som krävdes för delgivning av handlingen. Om handlingen togs emot för adressatens räkning även ska delgivningsorganet om det har sådan information även ange personens relation till adressaten samt dennes namnteckning.

i) information om det föreligger hinder mot att lämna handlingen i brevlådan.

Om en handling hålls tillgänglig för avhämtning ska delgivningskvittot även innehålla information om ett meddelande har lämnats till adressaten med uppmaning att hämta ut handlingen.

Om adressaten eller mottagaren hämtar ut en handling som hålls tillgänglig ska delgivningskvittot även innehålla:

a) namn på den person som lämnade över handlingen, dennes underskrift och delgivningsorganets officiella stämpel,

b) en deklaration från delgivningsorganet där det anges vilket datum handlingen avhämtades,

c) klockslaget för delgivningen om uppgift om ”exakt tid för delgivning” begärs,

d) namn på den person som hämtade ut handlingen och dennes underskrift.

Om adressaten eller mottagaren vägrar att ta emot den handling som ska delges eller inte samarbetar såsom krävs för att handlingen ska kunna delges, måste delgivningskvittot även innehålla information om huruvida muntlig eller skriftlig information har lämnats om följderna av vägran att ta emot handlingen eller underlåtenheten att samarbeta. Dessutom ska det anges huruvida och på vilket sätt vägran att ta emot handlingen var motiverad eller på vilket sätt samarbete har nekats.

Om en handling delges genom den ”vanliga metoden”, och inte delges adressaten eller mottagaren ska ett delgivningskvitto även innehålla:

a) en deklaration från delgivningsorganet där det anges vilket datum handlingen lämnades i husets brevlåda eller i en annan brevlåda som adressaten använder:

b) klockslaget för delgivningen om uppgift om ”exakt tid för delgivning” begärs,

c) delgivningsmannens namn, underskrift och delgivningsorganets officiella stämpel,

Om mottagaren inte kan bekräfta delgivningen av handlingen genom namnteckning krävs det att en lämplig person annan än delgivningsmannen bekräftar delgivningen till mottagaren genom att underteckna delgivningskvittot.

10 Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? Anses delgivningen giltig ändå eller måste den göras om?

Om en handling har delgetts på ett felaktigt sätt kan detta enligt tjeckisk lagstiftning inte botas i efterhand. Om det lagstadgade förfarandet har åsidosatts vid delgivningen av en viss handling krävs det att handlingen delges på nytt.

Eftersom surrogatdelgivning är tillåten enligt tjeckisk lagstiftning, vilket omfattar en fiktiv delgivning, föreligger det en möjlighet att delgivningen är ogiltig i situationer när adressaten inte kunde få kännedom om handlingen på grund av ett objektivt hinder.

En delgivning kan endast ogiltigförklaras av behörig domstol på begäran av den part till vilken den aktuella handlingen var adresserad (med undantag för förfaranden för frivillig rättsvård där en domstol även kan pröva effekterna av delgivningen ex officio). En ansökan måste inges inom 15 dagar räknat från den dag när adressaten fick kännedom om den delgivna handlingen, eller kunde ha fått kännedom om den. Domstolen ogiltigförklarar endast delgivningen om adressaten inte hade möjlighet att få kännedom om handlingen på grund av giltiga skäl. Således krävs det att parten i sin ansökan inger bevis som styrker iakttagandet av ovannämnda tidsperiod (15 dagar) samt att ansökan är berättigad. Giltiga skäl innefattar sjukdom, sjukhusvistelse, etc., dvs. skäl som omfattar ett objektivt hinder vilket hindrar parten från att få kännedom om handlingen. En delgivning kan inte ogiltigförklaras om adressaten medvetet har undvikit delgivningen eller om denne inte är stadigvarande bosatt på den adress som tillhandahållits (parter är skyldiga att tillhandahålla en delgivningsadress där de faktiskt är bosatta).

11 Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket?

Normalt sett står den den domstol som delger handlingen för delgivningskostnaderna.

Senaste uppdatering: 06/03/2019

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats