1 Vad innebär det juridiska begreppet "delgivning" i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?
Med delgivning avses officiellt överlämnande av rättsliga och utomrättsliga handlingar (för vilka delgivning är obligatoriskt) med skriftligt bevis för att de har mottagits.
Det finns särskilda delgivningsregler som säkerställer förfarandets giltighet och parternas rättigheter.
2 Vilka handlingar måste, enligt lag, delges?
Alla rättsliga handlingar som rör ett domstolsförfarande, t.ex. förelägganden, stämningsansökningar och handlingar som inleder ett förfarande, samt utomrättsliga handlingar (som inte rör ett domstolsförfarande men som ändå måste lämnas eller delges via officiella kanaler).
3 Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?
Exekutionstjänstemännen. Vid en begäran om delgivning av handlingar som mottas enligt 1965 års Haagkonvention om delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur, eller ett bilateralt avtal som Cypern har undertecknat och ratificerat enligt förordning (EG) nr 1393/2007, tas handlingen emot av ministeriet för justitiefrågor och allmän ordning som utsetts till centralmyndighet och vidarebefordras till domstolens exekutionstjänstemän för delgivning.
4 Adressuppgifter
4.1 Försöker det mottagande organet (vid tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur) på eget initiativ fastställa var adressaten befinner sig om denne inte längre bor på den adress som det begärande organet har angett?
I regel inte, om det inte informeras om den nya adressen på den adress som uppgetts.
4.2 Har utländska rättsliga myndigheter och/eller parter tillgång till register eller tjänster i medlemsstaten som gör det möjligt att fastställa den berörda personens aktuella adress? Vilka register eller tjänster är det i så fall fråga om, och vilket förfarande måste följas? Uttas någon avgift?
Inte tillämpligt.
4.3 Hur hanterar de behöriga myndigheterna i medlemsstaten en framställan i syfte att finna en persons aktuella adress (i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur)?
Hittills har ingen sådan begäran mottagits. I vilket fall som helst är det tveksamt om adressökning kan betraktas som bevisupptagning.
5 Vilket är det gängse sättet för delgivning? Finns det alternativa delgivningssätt (utöver sådan indirekt delgivning som avses i punkt 6)
I praktiken är den normala delgivningsmetoden personlig delgivning, i enlighet med civilprocesslagen. Vid delgivning av en juridisk person får handlingen delges en verkställande direktör, företagets sekreterare eller någon annan person som har en ansvarig ställning inom företaget.
Vad gäller alternativa delgivningsmetoder måste ett domstolsföreläggande (på en parts begäran) utfärdas i enlighet med civilprocesslagen. Det innebär att handlingen ska kungöras på en bestämd plats eller offentliggöras i en tidning (eller meddelas på något annat sätt som domstolen finner lämpligt i sammanhanget).
Inga andra alternativa metoder får för närvarande användas.
6 Är elektronisk delgivning (delgivning av rättsliga eller andra handlingar med hjälp av elektroniska kommunikationsmedel såsom e-post, internetbaserade säkra applikationer, fax, sms etc.) tillåten i civilrättsliga förfaranden? Vilka typer av förfaranden rör det sig om? Finns det begränsningar i användningen av detta delgivningssätt beroende på vem adressaten är (rättstillämpare, juridisk person, företag eller annan ekonomisk aktör etc.)?
Se svaret på fråga 5 ovan.
7 Ιndirekt delgivning
7.1 Medger lagen andra delgivningssätt i sådana fall där delgivning inte varit möjlig (t.ex. delgivning på hemadressen, på delgivningsmannens kontor, per post eller genom anslag)?
Se svaret på fråga 5 ovan.
7.2 Om andra metoder används, när anses delgivning ha skett?
Se svaret på fråga 5 ovan.
7.3 Om man som alternativt delgivningssätt kan låta deponera handlingen på en viss plats (t.ex. ett postkontor), hur informeras adressaten om deponeringen?
Se svaret på fråga 5 ovan.
7.4 Vilka blir följderna om adressaten vägrar att motta handlingarna? Anses delgivning ändå ha skett om adressaten saknade grund för sin vägran?
Se svaret på fråga 5 ovan.
8 Delgivning per post från utlandet (artikel 14 i delgivningsförordningen)
8.1 Om posten ska befordra en handling som skickats från utlandet till en adressat i medlemsstaten, och det rör sig om en situation där det krävs mottagningsbevis (artikel 14 i delgivningsförordningen), överlämnar posten i så fall handlingen enbart till adressaten själv eller kan den, i enlighet med nationella bestämmelser om postutdelning, även överlämna handlingen till en annan person på samma adress?
Inte tillämpligt.
8.2 Hur kan delgivning av handlingar från utlandet i enlighet med artikel 14 i förordning nr 1393/2007 äga rum, om varken adressaten eller någon annan person med rätt att ta emot handlingarna (under förutsättning att det finns en sådan möjlighet enligt de nationella bestämmelserna om postutdelning) – jfr ovan) har kunnat anträffas på delgivningsadressen.
Inte tillämpligt.
8.3 Medger posten en viss tid för avhämtning av handlingarna innan dessa returneras till avsändaren? Om ja, hur underrättas adressaten om att han eller hon har post för avhämtning på postkontoret?
Inte tillämpligt.
9 Finns det något skriftligt bevis som styrker att handlingen har delgetts?
Ja. Efter delgivningen fyller domstolens exekutionstjänsteman i delgivningskvittot. I detta anges närmare detaljer om den handling som delgetts, den delgivna personens namn och ställning, delgivningsdag och delgivningstidpunkt eller, om handlingen inte har delgetts, skälen till varför den inte kunde delges.
Om delgivningen genomförs i enlighet med förordning (EG) nr 1393/2007 utfärdas det intyg som anges i bilaga I till förordningen på det sätt som anges i artikel 10 i den förordningen.
10 Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? Anses delgivningen giltig ändå eller måste den göras om?
I så fall betraktas delgivningen som ogiltig, och detta kan inte avhjälpas. Om delgivningen skedde på felaktigt sätt måste den göras om.
Om delgivningen inte kunde genomföras på grund av att den berörda personen motsatte sig delgivningen måste den part som vill få till stånd delgivningen ansöka hos domstolen om att en alternativ delgivningsmetod ska användas.
Om delgivningen inte kunde genomföras på grund av att den person som en handling måste delges inte kunde lokaliseras kan den person som vill få till stånd delgivningen alternativt kungöra handlingen efter det att ett relevant domstolsföreläggande har utfärdats.
11 Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket?
Avgiften har fastställts till 21 euro.
