Delgivning av rättsliga handlingar

Kroatien
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Vad innebär det juridiska begreppet "delgivning" i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

I praktiken utgör ”delgivning av handlingar” ett rättsligt begrepp enligt vilket handlingar i privaträttsliga mål måste delges alla parter i förfarandet.

Enligt artikel 4 strecksatserna 6, 7 och 8 i dekretet om administrativa förfaranden (Uredba o uredskom poslovanju) (nedan kallat dekretet), Narodne Novine (NN, Kroatiens officiella kungörelseorgan), nr 7/09 föreskrivs att en sådan handling kan vara antingen en inlaga eller en officiell akt.

– En inlaga utgörs av en handling som används av en part för att väcka talan, komplettera eller ändra en ansökan eller ett annat rättsligt anspråk eller för att avstå från att fullfölja nämnda anspråk.

I artikel 14 i civilprocesslagen (Zakon o parničnom postupku) (NN nr 53/91, 91/92, 58/93, 112/99, 88/01, 117/03, 88/05, 02/07, 84/08, 123/08, 57/11, 148/11, 25/13 och 89/14) föreskrivs att om det inte specificeras i vilken form en viss åtgärd ska vidtas, ska parterna vidta processrättsliga åtgärder antingen skriftligen utanför förhandlingen eller muntligen i samband med förhandlingen.

I artikel 106 i civilprocesslagen anges att inlagor – stämningsansökningar, svaromål på stämningsansökningar, rättsmedel och andra förklaringar, yrkanden och meddelanden som utfärdas utanför rättegång – ska inges skriftligen.

Inlagor utgörs följaktligen av de handlingar utfärdade av klienter och andra parter i mål som används för att vidta processuella åtgärder.

– En akt är en handling som utfärdats av en myndighet, genom vilken denna beslutar i ett ärende, svarar på en inlaga från en part eller avgör, avslutar eller slutför officiella åtgärder samt inleder formell skriftväxling med andra offentliga organ eller juridiska personer.

Enligt lag definieras delgivning av handlingar som verksamhet som utövas av behöriga myndigheter och personer, genom vilken adressater får tillgång till handlingar som är adresserade till dem. Detta är viktigt eftersom om en part inte delges en handling innebär det att denne inte kan höras. Detta utgör ett väsentligt åsidosättande av bestämmelserna om talerätt och kan leda till ett extraordinärt rättsmedel.

Delgivning av en stämningsansökan med svaranden utgör även ett nödvändigt krav för att en talan ska kunna väckas. Förfarandet inleds från den tidpunkt då svaranden delges stämningsansökan (artikel 194 första stycket i civilprocesslagen).

Följaktligen gäller särskilda regler för delgivning av handlingar, eftersom delgivning utgör ett nödvändigt krav i ett domstolsförfarande och härstammar från principen om parternas rätt att bli hörda. Detta innebär att parterna ska erhålla information om var och när förfarandet äger rum samt väsentliga fakta i målet. Dessutom kan en talan enbart väckas om svaranden har delgetts en stämningsansökan i enlighet med tillämpliga bestämmelser. Tidsfristen för parter att vidta rättsliga åtgärder (gå i svaromål vid en stämningsansökan, överklaga) börjar även i vissa fall löpa från och med den tidpunkt då en handling delges. Det med andra ord nödvändigt att vidta alla åtgärder som krävs för att adressater ska erhålla kännedom om innehållet i handlingar som delges dem (rättssäkerhetsprincipen och principen om muntlig och skriftlig framställan). En handling anses endast ha delgetts på ett korrekt sätt om bestämmelserna om delgivning av handlingar har iakttagits.

2 Vilka handlingar måste, enligt lag, delges?

Rättsliga åtgärder, betalningskrav, domstolsavgöranden och andra domstolsbeslut som kan överklagas separat och mot vilka rättsmedel kan vidtas ska delges den berörda parten personligen. Detta gäller även för eventuella andra handlingar där detta krävs enligt lag eller en domstol anser att det är nödvändigt att vidta särskilda säkerhetsåtgärder, t.ex. när identitetshandlingar tillhandahålls i original eller av liknande skäl (artikel 142 första stycket i civilprocesslagen).

3 Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

Delgivning av handlingar regleras i avdelning 11 i civilprocesslagen.

I artikel 133 första stycket i civilprocesslagen föreskrivs på vilket sätt handlingar ska delges, nämligen via brev eller av en utsedd domstolstjänsteman eller domstolsanställd, en behörig myndighet, en notarie eller direkt av domstolen. Alternativt kan handlingar delges via e-post i enlighet med särskild lagstiftning.

I artikel 133a i civilprocesslagen föreskrivs att domstolen, efter begäran från en part som uppger att denne är beredd att stå för de kostnader som uppstår, kan besluta handlingen ska delges av en notarie. Ett sådant beslut kan inte överklagas. I stället för notarien kan en bisittare, rådgivare eller lärling till notarien genomföra denna uppgift.

I artikel 133b i civilprocesslagen föreskrivs att parterna, innan en stämningsansökan inges till domstolen, skriftligt kan avtala att handlingar som är av betydelse för tvister som rör avtalet ska delges via en särskild adress eller en särskild person i Kroatien. På kärandens yrkande ska stämningsansökan och andra domstolshandlingar i målet delges svaranden på denna adress eller till denna person. Om delgivningen inte kan genomföras ska domstolen utfärda ett beslut enligt vilket alla ytterligare handlingar ska delges svaranden genom att anslås på domstolens anslagstavla.

I artikel 133c i civilprocesslagen föreskrivs att domstolen, om parterna kommer överens om det under förfarandet, ska besluta att de ska skicka inlagor och andra handlingar direkt till varandra, via rekommenderade brev med mottagningsbevis. Om någon av parterna är en juridisk person eller en fysisk person med en registrerad verksamhet får handlingarna överlämnas direkt till huvudkontoret, med ett intyg om att handlingen mottagits som ska verifieras med dess stämpel. Vid tvister där båda parterna företräds av advokat eller allmän åklagare kan domstolen beordra parternas ombud att översända inlagor direkt till varandra – via brev med ett mottagningsbevis – eller att överlämna dessa direkt vid respektive kontor eller registrerade säte.

I artikel 134a föreskrivs att en juridisk person som är registrerad vid en särskild domstol eller i ett annat register ska delges på den adress som angetts i stämningsansökan. Om delgivningen inte kan verkställas på den adress som angetts i stämningsansökan ska delgivningen verkställas på den adress som anges i registret. Om delgivningen inte heller kan verkställas på denna adress ska den verkställas genom att handlingen anslås på domstolens anslagstavla. Detta gäller även för fysiska personer som utövar vissa registrerade yrken (köpmän, enskilda försäljare, notarier, advokater, läkare osv.) när dessa personer delges i samband med deras yrke.

I artikel 134b i civilprocesslagen föreskrivs att på begäran från en enskild person och med domstolsordförandens godkännande, ska delgivning av handlingar från domstolen som är adresserade till denna person verkställas genom att läggas i ett postfack i ett rum som avsatts för ändamålet av domstolen. Delgivningen ska verkställas av en domstolstjänsteman. Domstolsordföranden kan genom ett administrativt beslut föreskriva att samtliga advokater och notarier som är verksamma inom dess domsaga ska erhålla domstolshandlingar via nämnda postfack.

I artikel 135 i civilprocesslagen föreskrivs att kallelser ska delges militär personal, medlemmar i polisstyrkan och personer som är anställda inom väg-, flod-, havs- eller lufttransport genom deras befäl eller närmast överordnade. Även andra handlingar får vid behov delges dem på detta sätt.

I artikel 136 i civilprocesslagen föreskrivs att när delgivning ska verkställas till personer eller institutioner i utlandet eller till utlänningar som åtnjuter rätt till immunitet, ska den verkställas genom diplomatiska kanaler, om inte annat anges i en internationell överenskommelse eller i civilprocesslagen (artikel 146). Om en handling ska delges en kroatisk medborgare utomlands kan delgivningen verkställas av konsulära eller diplomatiska representanter från Kroatien i det aktuella landet. Sådan delgivning är endast giltig om den person som ska delges handlingen går med på att ta emot den.

I artikel 137 i civilprocesslagen föreskrivs att delgivning ska verkställas som avser frihetsberövade personer genom fängelsets eller anstaltens ledning.

Personer som avses i artiklarna 141–142 i civilprocesslagen (fysiska personer som inte utövar en registrerad yrkesverksamhet och fysiska personer som utövar en registrerad yrkesverksamhet, men där tvisten saknar samband med denna verksamhet) kan i vissa fall få handlingar delgivna igen genom att de anslås på domstolens anslagstavla.

4 Adressuppgifter

4.1 Försöker det mottagande organet (vid tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur) på eget initiativ fastställa var adressaten befinner sig om denne inte längre bor på den adress som det begärande organet har angett?

Om en handling ska delges på begäran av en behörig utländsk myndighet och adressen till den person som handlingen är adresserad till inte längre är aktuell och handlingen därför inte kan delges, är den kroatiska domstolen enligt artikel 143 i civilprocesslagen skyldig att försöka delge handlingen till personens vistelseort i Kroatien enligt folkbokföringsregistret.

Om det kan bevisas att det föreligger ett rättsligt intresse kan en förfrågan göras hos polismyndigheten om den permanenta eller tillfälliga vistelseorten för en person som ska delges handlingar i ett tvistemål.

4.2 Har utländska rättsliga myndigheter och/eller parter tillgång till register eller tjänster i medlemsstaten som gör det möjligt att fastställa den berörda personens aktuella adress? Vilka register eller tjänster är det i så fall fråga om, och vilket förfarande måste följas? Uttas någon avgift?

Det kroatiska bolagsregistret är en kostnadsfri offentlig tjänst genom vilken utländska domstolar och/eller parter i domstolsförfaranden kan erhålla all den information de behöver om kroatiska företag via följande länk: https://sudreg.pravosudje.hr/registar/f?p=150:1

Adresser till fysiska personer är inte offentliga. Tillgång till dessa kan enbart erhållas via det kroatiska inrikesministeriet.

4.3 Hur hanterar de behöriga myndigheterna i medlemsstaten en framställan i syfte att finna en persons aktuella adress (i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur)?

I kroatisk lagstiftning fastställs inte hur domstolar ska tillämpa rådets förordning (EG) nr 1206/2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur. Av praxis framgår emellertid att kroatiska domstolar på vederbörligt sätt besvarar och hanterar förfrågningar om en persons nuvarande adress som mottagits i enlighet med förordningen.

5 Vilket är det gängse sättet för delgivning? Finns det alternativa delgivningssätt (utöver sådan indirekt delgivning som avses i punkt 6)

Handlingar delges i normala fall via brev eller en utsedd domstolstjänsteman. Alternativa metoder som kan tillämpas anges i artiklarna 133–137 i civilprocesslagen. Detta innefattar delgivning av handlingar via en behörig myndighet, en notarie eller direkt i domstolen, eller alternativt via e-post i enlighet med särskild lagstiftning. Handlingar kan i vissa fall även delges genom att anslås på domstolens anslagstavla.

6 Är elektronisk delgivning (delgivning av rättsliga eller andra handlingar med hjälp av elektroniska kommunikationsmedel såsom e-post, internetbaserade säkra applikationer, fax, sms etc.) tillåten i civilrättsliga förfaranden? Vilka typer av förfaranden rör det sig om? Finns det begränsningar i användningen av detta delgivningssätt beroende på vem adressaten är (rättstillämpare, juridisk person, företag eller annan ekonomisk aktör etc.)?

Delgivning av handlingar via telefon, fax eller e-post är tillåten i de fall som anges i artikel 193 femte stycket i civilprocesslagen och artikel 321 sjunde stycket i civilprocesslagen. Detta omfattar ett meddelande från en appellationsdomstol till en distriktsdomstol att ett överklagande redan har avgjorts, och ett meddelande från en distriktsdomstol till en appellationsdomstol att en överklagan dragits tillbaka eller att parterna har ingått en förlikning).

I artikel 495 i civilprocesslagen föreskrivs att ett datum för förhandling i brådskande fall kan planläggas via telefon, telegram eller e-post i enlighet med särskild lagstiftning eller på annat lämpligt sätt. Det krävs en officiell notis om detta såvida det inte föreligger några andra bevis på att förhandlingen planlagts.

I artikel 507o föreskrivs att formulär enligt förordning nr 861/2007 och andra förfrågningar och tillkännagivanden får lämnas in i form av inlagor via fax eller e-post. Justitieministern ska fastställa särskilda regler angående ingivande av akter via fax eller e-post samt ange från vilket datum de ska tillämpas. Med hänsyn till att några sådana bestämmelser ännu inte har utfärdats är de tekniska kraven för att använda denna slags kommunikation ännu inte uppfyllda.

I princip fastställs emellertid delgivningsmetoden och reglerna för delgivning av inlagor via e-post i förfaranden vid handelsdomstolar i artiklarna 492a–c. Om elektroniska kommunikationsmedel ska användas krävs ett antagande av bestämmelser där det föreskrivs vilket innehåll och vilken formell uppbyggnad sådan kommunikation ska ha. Dessutom ska de villkor på vilka inlagor får delges via e-post, den registrering som krävs när inlagor skickas elektroniskt (e-postformat) och informationssystemets organisation och funktioner fastställas. Med hänsyn till att några sådana bestämmelser ännu inte har utfärdats föreligger ännu inte de tekniska kraven för att använda denna slags kommunikation.

7 Ιndirekt delgivning

7.1 Medger lagen andra delgivningssätt i sådana fall där delgivning inte varit möjlig (t.ex. delgivning på hemadressen, på delgivningsmannens kontor, per post eller genom anslag)?

I artikel 142 andra stycket i civilprocesslagen föreskrivs att när en handling ska delges en person och denne inte anträffas på den adress som anges i stämningsansökan eller i handlingen ska den tjänsteman som delger handlingen erhålla information om när och var adressaten kommer att befinna sig på adressen. Tjänstemannen får till en person som anges i artikel 141 första, andra eller tredje stycket i civilprocesslagen lämna ett skriftligt meddelande i vilket personen åläggs att vara på sin bostadsadress eller arbetsplats vid en viss tidpunkt ett visst datum för att ta emot den delgivna handlingen. Om delgivningsmannen efter att ha lämnat ett sådant meddelande fortfarande inte anträffar den person som ska delges ska tjänstemannen följa det tillvägagångssätt som föreskrivs i artikel 141 i civilprocesslagen, beroende på det sätt på vilket handlingen ska delges.

I detta avseende tillämpas i praktiken bestämmelserna i artikel 37 i lagen om posttjänster (NN nr 144/12 och 153/13) som surrogatdelgivning. I denna lag föreskrivs att postförsändelser, med undantag för vanliga postförsändelser, ska överlämnas till adressaten, dennes juridiska ombud eller en person som innehar fullmakt. Om en postförsändelse inte kan levereras till någon av de angivna personerna får den undantagsvis överlämnas till en vuxen person i hushållet, till en person som är fast anställd i hushållet eller i adressatens affärslokaler. Den får även överlämnas till en behörig person i affärslokalerna från den juridiska eller fysiska person hos vilken adressaten är fast anställd. Om försändelserna inte kan överlämnas på det sätt som anges ovan ska ett meddelande lämnas i adressatens postfack, med anvisningar om när och var försändelsen kan avhämtas. Normalt sett lämnar posten ett meddelande där det anges att försändelsen kan avhämtas på det angivna postkontoret inom fem dagar från det att meddelandet levererats. Om adressaten underlåter att hämta försändelsen inom denna period skickar tjänsteleverantören tillbaka försändelsen till avsändaren.

Som en sista utväg kan en handling delges på domstolens anslagstavla (artiklarna 133b, 134a, 134b, 143 och 144 i civilprocesslagen).

7.2 Om andra metoder används, när anses delgivning ha skett?

Om en annan delgivningsmetod används anses handlingarna delgivna när de överlämnas till adressaten eller den person som är behörig att ta emot handlingarna på adressatens vägnar eller. Om en handling delges på domstolens anslagstavla anses den delgiven åtta dagar efter att den anslogs på anslagstavlan.

7.3 Om man som alternativt delgivningssätt kan låta deponera handlingen på en viss plats (t.ex. ett postkontor), hur informeras adressaten om deponeringen?

I artikel 37 i lagen om posttjänster (NN nr 144/12 och 153/13) föreskrivs att postförsändelser, med undantag för vanliga postförsändelser, ska överlämnas personligen till adressaten, dennes juridiska ombud eller en person som innehar fullmakt. Om en postförsändelse inte kan levereras till någon av de angivna personerna får den undantagsvis överlämnas till en vuxen person i hushållet, till en person som är fast anställd i hushållet eller i adressatens affärslokaler. Den får även överlämnas till en behörig person i affärslokalerna från den juridiska eller fysiska person hos vilken adressaten är fast anställd. Om försändelserna inte kan överlämnas på det sätt som anges ovan ska ett meddelande lämnas i adressatens postfack, med anvisningar om när och var försändelsen kan avhämtas. Om adressaten underlåter att hämta försändelsen inom denna period skickar tjänsteleverantören tillbaka försändelsen till avsändaren.

På begäran från en enskild person och med domstolsordförandens godkännande, ska delgivning av handlingar från domstolen som är adresserade till denna person verkställas genom att läggas i ett postfack i ett rum som avsatts för ändamålet av domstolen. Delgivningen ska verkställas av en domstolstjänsteman. Domstolsordföranden kan genom ett administrativt beslut föreskriva att samtliga advokater och notarier som är verksamma inom dess domsaga ska erhålla domstolshandlingar via nämnda postfack (artikel 134b i civilprocesslagen). Under dessa omständigheter är nämnda personer skyldiga att hämta ut handlingarna inom åtta dagar. Om en handling inte hämtats ut inom nämnda period ska handlingen anslås på domstolens anslagstavla. En handling anses ha blivit delgiven åtta dagar efter att den anslogs på domstolens anslagstavla.

7.4 Vilka blir följderna om adressaten vägrar att motta handlingarna? Anses delgivning ändå ha skett om adressaten saknade grund för sin vägran?

Om en adressat vägrar att underteckna delgivningskvittot ska delgivningsmanen ange datumet på delgivningskvittot, varefter handlingen anses ha blivit delgiven (artikel 149 tredje stycket i civilprocesslagen).

8 Delgivning per post från utlandet (artikel 14 i delgivningsförordningen)

8.1 Om posten ska befordra en handling som skickats från utlandet till en adressat i medlemsstaten, och det rör sig om en situation där det krävs mottagningsbevis (artikel 14 i delgivningsförordningen), överlämnar posten i så fall handlingen enbart till adressaten själv eller kan den, i enlighet med nationella bestämmelser om postutdelning, även överlämna handlingen till en annan person på samma adress?

I artikel 507c föreskrivs att delgivning av handlingar i enlighet med bestämmelserna i artikel 14 i förordning nr 1393/2007 ska bevisas genom ett mottagningsbevis eller en likvärdig handling. En handling som ska delges eller tas emot i Kroatien i den mening som avses i artikel 7.1 i förordning nr 1393/2007 får även delges med rekommenderad post åtföljt av ett mottagningsbevis.

I civilprocesslagen föreskrivs inte att delgivning av handlingar i den mening som avses i artikel 14 i förordning nr 1393/2007 ska verkställas uteslutande till adressaten, utan surrogatdelgivning är i praktiken tillåten.

8.2 Hur kan delgivning av handlingar från utlandet i enlighet med artikel 14 i förordning nr 1393/2007 äga rum, om varken adressaten eller någon annan person med rätt att ta emot handlingarna (under förutsättning att det finns en sådan möjlighet enligt de nationella bestämmelserna om postutdelning) – jfr ovan) har kunnat anträffas på delgivningsadressen.

I bestämmelserna i civilprocesslagen om surrogatdelgivning eller andra metoder för personlig delgivning föreskrivs att handlingarna som en sista utväg får anslås på domstolens anslagstavla, varvid de anses delgivna i Kroatien.

8.3 Medger posten en viss tid för avhämtning av handlingarna innan dessa returneras till avsändaren? Om ja, hur underrättas adressaten om att han eller hon har post för avhämtning på postkontoret?

I artikel 142 andra stycket i civilprocesslagen föreskrivs att delgivningsmannen, om den person som ska  delges handling inte anträffas på den plats som anges i stämningsansökan eller de offentliga registren, ska underrättas om när och var personen kan anträffas. Dessutom ska delgivningsmannen till någon av de personer som avses i artikel 141 första, andra och tredje stycket i civilprocesslagen lämna ett skriftligt meddelande med uppgift om dag och klockslag när personen ska vara i sin bostad eller på sin arbetsplats för att motta handlingen. Om delgivningsmannen därefter fortfarande inte anträffar den person som ska delges handlingen ska bestämmelserna i artikel 141 i civilprocesslagen tillämpas och handlingen ska anses delgivningen.

9 Finns det något skriftligt bevis som styrker att handlingen har delgetts?

I artikel 149 i civilprocesslagen föreskrivs att adressaten ska underteckna delgivningskvittot samt ange datum för mottagande. Om en handling delges hos en statlig myndighet, juridisk person eller fysisk person som bedriver näringsverksamhet ska adressaten inte bara underteckna handlingen utan även förse den med myndighetens, den juridiska personens eller företagets officiella sigill eller stämpel. Om en sådan delgivning verkställs utan sigill eller stämpel ska delgivningsmannen ange skälen till detta på delgivningskvittot. Om adressaten inte kan skriva under med sitt namn ska delgivningsmannen skriva adressatens namn samt delgivningsdatumet och ange varför adressatens underskrift saknas. Om adressaten vägrar att underteckna delgivningskvittot ska delgivningsmannen ange detta på delgivningskvittot samt datum, varefter handlingen ska anses ha blivit delgiven. Om delgivning genomförs i enlighet med bestämmelserna i artikel 142 andra stycket i civilprocesslagen ska det på delgivningskvittot, tillsammans med ett mottagningsbevis, även anges att den föregicks av ett skriftligt meddelande. När handlingen överlämnas till en annan person än adressaten i enlighet med denna lag ska delgivningsmannen på delgivningskvittot ange deras inbördes förhållande. Om en handling inte delges hos en statlig myndighet eller en juridisk person ska delgivningsmannen uppmana mottagaren att identifiera sig om personen är okänd för denne. Delgivningsmannen ska på delgivningskvittot ange namnet på den person till vilken handlingen överlämnades. Vidare ska delgivningsmannen ange om han känner den person som handlingen levererades till eller alternativt ange id-kortsnummer samt vem som utfärdat id-handlingen. En delgivningsman som inte är en notarie ska ange namn samt sin befattning på delgivningskvittot samt underteckna det. Vid behov ska delgivningsmannen upprätta en särskild rapport om överlämnandet/delgivningen och bifoga den till delgivningskvittot. Om felaktigt datum har angetts på delgivningskvittot ska delgivningen anses ha fullgjorts den dag handlingen överlämnades. Om delgivningskvittot har gått förlorad kan delgivningen styrkas på annat sätt.

I artikel 133a tredje och fjärde stycket i civilprocesslagen föreskrivs att en notarie ska registrera att en handling har mottagits samt de åtgärder som vidtogs för att delge handlingen. Notarien ska utan dröjsmål inge en styrkt kopia av mottagningsbeviset för den handling som ska delges och ett delgivningskvitto tillsammans med ett styrkt registerutdrag angående delgivningen till domstolen. Alternativt ska denne inge en handling som inte kunde delges tillsammans med ett styrkt registerutdrag angående delgivningen om de åtgärder som vidtagits.

10 Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? Anses delgivningen giltig ändå eller måste den göras om?

Adressaten eller en person till vilken handlingen får lämnas har endast rätt att vägra att ta emot handlingen om delgivningen genomförs vid en tidpunkt, på en plats eller ett sätt som inte föreskrivs i lagen. Om en adressat eller en person som är skyldig att ta emot en handling vägrar att ta emot den eller slänger eller förstör den utan att ha läst den, påverka detta emellertid inte de rättsliga konsekvenser som delgivningen medför (VsSr Gzz 61/73 – ZSO 4/76-140).

Om en adressat vägrar att underteckna delgivningskvittot ska delgivningsman notera detta på delgivningskvittot samt ange datum, varefter handlingen anses ha blivit delgiven (artikel 149 tredje stycket i civilprocesslagen).

Om delgivning av en handling har förvägrats kan handlingen som en sista utväg anslås på domstolens anslagstavla. Handlingen ska anses delgiven åtta dagar efter att den anslogs på domstolens anslagstavla.

Vad gäller delgivning av handlingar med en tredje person ska det noteras att om en handling överlämnas till en annan person än adressaten ska deras inbördes relation anges på delgivningskvittot (artikel 149 femte stycket i civilprocesslagen). Om en handling inte delges hos en statlig myndighet eller en juridisk person ska delgivningsmannen uppmana mottagaren att identifiera sig om personen är okänd för denne. Delgivningsmannen ska på delgivningskvittot ange namnet på den person till vilken handlingen överlämnades. Vidare ska delgivningsmannen ange om han känner den person som handlingen levererades till eller alternativt ange id-kortsnummer samt vem som utfärdat id-handlingen. En delgivningsman som inte är en notarie ska ange namn samt sin befattning på delgivningskvittot samt underteckna det. Vid behov ska delgivningsmannen upprätta en särskild rapport om överlämnandet/delgivningen och bifoga den till delgivningskvittot. Om felaktigt datum har angetts på delgivningskvittot ska delgivningen anses ha fullgjorts den dag handlingen överlämnades. Om delgivningskvittot har gått förlorad kan delgivningen styrkas på annat sätt.

Om delgivningsmannen inte delger handlingen med vederbörlig omsorg, vilket leder till att förfarandet fördröjs avsevärt, kan domstolen ålägga honom böter.

11 Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket?

I artikel 63 i förordningen föreskrivs att kostnaden för postleverans ska tas ut och redovisas i enlighet med regelverket för posttjänster.

I artikel 133a.5–7 i civilprocesslagen föreskrivs att parterna ska betala alla kostnader för delgivning genom notarie direkt till notarien. Notarier som inte erhåller förskottsbetalning för att täcka delgivningskostnaderna är inte skyldiga att delge handlingen. Notarien ska dokumentera detta och omedelbart underrätta domstolen. Parter ska inte vara skyldiga att betala notarieavgifter för åtgärder som vidtas för att delge en handling via notarie. Kostnaderna för delgivning via notarie ska inkluderas i rättegångskostnaderna om domstolen anser att det är nödvändigt. Avgifter och ersättning till notarier för tillhandahållande av de tjänster som åligger dem regleras genom bestämmelserna om tillfälliga taxor för notarier (NN nr 97/01 och 115/12).

I artikel 146 femte stycket i civilprocesslagen föreskrivs att medel för att täcka kostnaderna för att utnämna en företrädare för svaranden som är ansvarig för att ta emot handlingar, liksom för dennes verksamhet, ska betalas i förskott av sökanden i enlighet med ett domstolsbeslut som inte går att överklaga. Om sökanden inte tillhandahåller förskottsbetalning inom den angivna tidsramen ska talan ogillas.

Vad gäller kostnaderna för delgivning via en utsedd domstolstjänsteman ska de tillhörande kostnaderna betalas i förskott enligt ett belopp som fastställs av domstolen. Denna praxis föreskrivs i artikel 49 i domstolarnas arbetsordning (NN nr 35/15), enligt vilken enbart sådana officiella åtgärder får vidtas utanför domstolens lokaler som krävs för att lösa en tvist i enlighet med lag. I artikel 50 i samma lag föreskrivs att återbetalning av kostnader för verksamhet utanför domstolen ska hanteras i enlighet med särskilda regler och att verksamhet utanför domstolen som yrkas och bärs av parterna i enlighet med ett domstolsbeslut i princip endast får genomföras efter att den berörda parten har deponerat det angivna beloppet genom förskottsbetalning.

Senaste uppdatering: 31/10/2018

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.