Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.
Swipe to change

Vad kostar det?

Luxemburg

I det här avsnittet finns information om rättegångskostnader i Luxemburg.

Innehåll inlagt av
Luxemburg

Regler om arvoden för juristyrken

Delgivningsman/exekutionstjänsteman

Delgivningsmäns/exekutionstjänstemäns arvoden i Luxemburg regleras i den ändrade förordningen av den 24 januari 1991 om fastställande av arvoden till delgivningsmän/exekutionstjänstemän. Information om detta finns på webbplatsen för Kammaren för delgivningsmän/exekutionstjänstemän i Luxemburg.

Advokater

Enligt artikel 38 i lagen om advokatyrket, ändrad den 10 augusti 1991, fastställer advokaten storleken på sitt arvode och räknar ut sina kostnader i tjänsten. Vid fastställandet av arvodet tar advokaten hänsyn till ärendets olika beståndsdelar, exempelvis målets betydelse, svårighetsgraden, vilket resultat som har uppnåtts samt klientens ekonomiska situation. Om nivån på arvodet skulle överstiga rimlig standard sänker disciplinkommittén det efter att ha granskat ärendets olika omständigheter enligt ovan. Information om detta finns på webbplatsen för Luxemburgs advokatsamfund.

Fasta rättegångskostnader

Fasta kostnader vid tvistemål

Att ta en tvist till tvistemålsdomstol (anhängiggörande av tvistemålsdomstol) medför inte några fasta kostnader utöver kostnaderna för delgivningsmännens/exekutionstjänstemännens handlingar och advokatarvodet. I princip uppstår inga kostnader för rättegångsförfarande vid tvistemål. Efter dom kan dock kostnader uppstå för att verkställa beslutet och på grund av vad vinnande part har begärt.

Rättegångskostnader vid brottmål

Fasta kostnader som betalas av samtliga parter vid brottmål

Expeditionskostnaderna vid domstolsbeslut i brottmål uppgår till 25 cent per sida. Inga andra kostnader förekommer, med undantag för kopior av ärendet som i princip faktureras till samma pris per kopierad sida till den advokat som har begärt kopia.

Regler för när en part ska stå för de fasta kostnaderna vid ett förfarande

Enligt artikel 59 i straffprocesslagen ska den målsägare som väcker åtal (dvs. väcker talan), och som inte beviljats rättshjälp, deponera den summa som bedöms nödvändig för att täcka kostnaderna för förfarandet hos registreringsansvarig.

Undersökningsdomaren fastställer genom beslut att talan har väckts. Beroende på målsägarens tillgångar fastställer undersökningsdomaren depositionsbelopp och tidsfristen för att lämna in det. Om depositionen inte betalas in i tid avvisas talan. Målsägaren kan även befrias från depositionen om han eller hon inte har tillräckliga tillgångar.

Förfarandet gäller talan som målsägare väcker hos undersökningsdomare. Talan och anmälan till åklagarmyndighet, respektive enskilt åtal inför domare (när talan väcks under förfarandet, vid förhandling) medför inga rättegångskostnader.

Rättegångskostnader i författningsmål

I detta fall förekommer inga särskilda fasta kostnader.

Vilken förhandsinformation ska advokater/juridiska ombud lämna?

Information om parternas rättigheter och skyldigheter

Enligt principerna i de interna reglerna för Luxemburgs advokatsamfund, ändrade den 16 mars 2005, är de juridiska ombuden (advokaterna) skyldiga att i förväg informera parter som står inför en eventuell process så att de är införstådda med sina rättigheter och skyldigheter, sannolikheten för att lyckas och vilka kostnader som kan uppstå, om de förlorar processen.

Informationskällor om rättegångskostnader

Var hittar jag information om rättegångskostnader i Luxemburg?

  • Framför allt i angiven lagstiftning och på de angivna webbplatserna
  • Allmänna åklagarmyndighetens byrå för juridisk information
  • Vid särskild kostnadsfri rådgivning om kvinnors rättigheter som arrangeras av åklagarmyndigheten

På vilka språk hittar jag information om rättegångskostnader i Luxemburg?

  • På franska när det gäller lagstiftningskällor
  • På engelska, tyska, franska och luxemburgska för övriga upplysningar, bland annat muntliga upplysningar som lämnas av ovannämnda byråer.

Var hittar jag information om medling?

Information om medling finns på webbplatsen för Luxemburgs förening för medling och auktoriserade medlare (ALMA Asbl), på webbplatsen för Centrum för medling inom Luxemburgs advokatsamfund (CMBL) och på webbplatsen för justitieministeriet.

Rättshjälp

Vilka inkomstgränser gäller för att få rättshjälp vid tvistemål eller brottmål?

När och enligt vilka villkor kan man begära rättshjälp?

Fysiska personer som saknar tillräckliga medel har rätt till rättshjälp för att ta tillvara sina intressen i Luxemburg, under förutsättning att det gäller luxemburgska medborgare eller utländska medborgare med uppehållstillstånd i landet, eller medborgare i en av Europeiska unionens medlemsstater eller utländska medborgare som med stöd av ett internationellt avtal kan likställas med luxemburgska medborgare.

Utländska medborgare som är bosatta eller boende i en annan av Europeiska unionens medlemsstater, med undantag av Danmark, har också rätt till rättshjälp för alla förfaranden i tvistemål och handelsmål vid sådana gränsöverskridande mål som avses i rådets direktiv 2003/8/EG av den 27 januari 2003 om förbättring av möjligheterna till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister genom fastställande av gemensamma minimiregler för rättshjälp i sådana tvister.

Rättshjälp kan i tvistemål och handelsmål även beviljas en person enligt första stycket ovan som är bosatt eller har sin normala hemvist i Luxemburg, i syfte att få juridisk rådgivning från advokat i Luxemburg, och skriva ansökan om rättshjälp avsedd att läggas fram i en annan av Europeiska unionens medlemsstater, tills att begäran om rättshjälp har mottagits där i enlighet med bestämmelserna i rådets direktiv 2003/8/EG av den 27 januari 2003.

Rättshjälp kan även beviljas andra utländska medborgare som saknar tillräckliga medel i ärenden om asylrätt, rätt till inresa, vistelse, bosättning och avvisning av utländska medborgare. Om advokatsamfundets ordförande genom andra rättsliga bestämmelser beviljar dessa utländska medborgare rätt till advokat är rätten begränsad till advokatens arvode. De utländska medborgarna måste också kunna bevisa att de saknar tillräckliga medel.

För att avgöra om fysiska personer som begär rättshjälp inte har tillräckliga medel bedöms deras och övriga hushållesmedlemmars bruttoinkomst och förmögenhet, enligt bestämmelserna i artikel 19.1 och 20 i den ändrade lagen av den 29 april 1999 om rätt till garanterad minimiinkomst och inom gränsen för de belopp som fastställs i artikel 5.1 – 5.4 samt 5.6 i den ändrade lagen av den 29 april 2009. Vilka medel de personer som lever i samma hushåll som den sökande har beaktas emellertid inte om förfarandet gäller mellan makar eller mellan personer som normalt lever i samma hushåll eller om de på grund av tvisten har olika intressen som innebär att en tydlig åtskillnad av tillgångarna måste göras.

Om den sökande är en minderårig som omfattas av en rättslig process beviljas han eller hon rättshjälp oberoende av föräldrarnas ekonomiska situation eller den ekonomiska situationen för de personer som den minderåriga lever tillsammans med. Staten kan dock fortfarande kräva att föräldrarna återbetalar kostnaderna för rättshjälp till den minderåriga om de förfogar över tillräckliga medel.

Rättshjälp kan även beviljas personer som normalt inte skulle ha rätt till det med hänvisning till sina medel, om det finns allvarliga sociala, familjemässiga eller materiella skäl för det.

Vilka är villkoren för att ansöka om rättshjälp?

Villkoren för tillämpning av rättshjälp fastställs i en förordning.

Rättshjälp beviljas för både kärande och svarande i tvistemål eller frivillig rättskipning som behandlas i eller utanför domstol.

Reglerna gäller för alla processer vid allmän domstol eller förvaltningsdomstol.

Rättshjälp kan begäras under processens genomförande och gäller, om den beviljas, retroaktivt från den dag talan inlämnades eller från datum som fastställs av advokatsamfundets ordförande.

Rättshjälp kan även beviljas för säkerhetsåtgärder och till hjälp med att verkställa rättsliga beslut eller andra verkställbara beslut.

Rättshjälp kan däremot inte beviljas ägaren, innehavaren eller föraren av ett fordon för tvister som uppstår i anslutning till fordonet. Den kan heller inte beviljas en näringsidkare, industriidkare, konstnär eller företrädare för ett fritt yrke för tvist som gäller dennes affärs- eller yrkesverksamhet, utom i mycket särskilda fall som ska motiveras. I allmänhet beviljas inte heller rättshjälp för tvist som rör spekulationsverksamhet som den sökande bedrivit.

Vid gränsöverskridande tvister som omfattas av rådets direktiv 2003/8/EG av den 27 januari 2003 kan advokatsamfundets ordförande emellertid bevilja rättshjälp i de fall som anges i ovanstående stycke.

Vid brottmål täcker rättshjälpen inte de kostnader och böter som de dömda åläggs att betala.

Vid tvistemål täcker rättshjälpen varken ersättning för förfaranden eller arvoden vid oskäligt eller trakasserande förfarande.

Rättshjälp beviljas inte om målet uppenbart förefaller otillåtligt, ogrundat, oskäligt eller inte står i proportion till kostnaderna.

Rättshjälp beviljas inte heller om den sökande på annat håll har rätt till ersättning för de kostnader som rättshjälpen skulle ha täckt.

Den som beviljas rättshjälp har rätt till det stöd från advokat och ämbetsman som fallet, processen eller dess verkställande kräver.

Beslut om beviljande av rättshjälp

Advokatsamfundets ordförande eller den ledamot i advokatsamfundets disciplinkommitté som bemyndigats inom det distrikt där den sökande är bosatt fattar beslut om att bevilja rättshjälp. Om bostadsort saknas är ordföranden för Luxemburgs advokatsamfund eller den ledamot i disciplinkommittén som bemyndigats behörig.

Den som saknar tillräckliga medel vänder sig till advokatsamfundets ordförande i samband med förhandlingarna eller skriftligen.

Om en person som häktats av polisen begär rättshjälp överlämnar den advokat som bistår honom eller henne begäran till advokatsamfundets ordförande.

Om undersökningsdomaren utser en försvarare för en häktad som bekräftar att den häktade har rätt till rättshjälp överlämnar undersökningsdomaren begäran till advokatsamfundets ordförande.

Advokatsamfundets ordförande kontrollerar den sökandes tillgångar. Om de är otillräckliga beviljas begäran om rättshjälp. Ordföranden förordnar den advokat som den sökande själv har valt eller, om inget val har gjorts eller om ordföranden anser att valet är olämpligt, den advokat han eller hon förordnar. Den advokat som utses har inte rätt att avböja, utom vid förhinder eller intressekonflikt.

I brådskande fall kan advokatsamfundets ordförande utan andra formaliteter preliminärt bevilja rättshjälp för de ärenden han själv fastställer.

Begäran om rättshjälp för minderårig

Om advokatsamfundets ordförande beviljar begäran om rättshjälp för en minderårig vars föräldrar har tillgångar som innebär att den minderåriga inte tillhör en kategori som anses ha otillräckliga tillgångar, informeras de om beslutet att bevilja den minderåriga rättshjälp och om att staten har rätt att kräva att föräldrarna solidariskt återbetalar samma belopp som beviljats.

Inom tio dagar från det att advokatsamfundets ordförande meddelat sitt beslut kan båda föräldrarna överklaga det till disciplin- och förvaltningsnämnden som fattar beslut i sista instans. Disciplin- och förvaltningsnämnden fattar beslut inom 40 dagar från det att överklagandet lämnats in.

Advokatsamfundets ordförande överlämnar en kopia på det definitiva beslutet att bevilja den minderåriga rättshjälp till justitieministeriet.

Registreringsmyndigheten har av justitieministeriet i uppdrag att av föräldrar med tillräckliga medel återkräva de belopp som staten betalat ut som rättshjälp till den minderåriga.

Villkor för att dra in rättshjälp

Advokatsamfundets ordförande kan dra in rättshjälp som beviljats en sökande, även efter det att processen eller ärendet avslutats, om den har beviljats på grundval av oriktiga uppgifter eller handlingar. Advokatsamfundets ordförande kan också dra in rättshjälpen om mottagaren under processen eller när ärendet har avslutats eller som en följd av detta får tillgångar som, om de hade varit tillgängliga när ansökan gjordes, skulle ha medfört att rättshjälpen inte hade beviljats. Mottagaren eller den advokat som utsetts ska informera advokatsamfundets ordförande om alla förändringar av detta slag.

Om rättshjälpen dras in ska mottagaren omedelbart betala tillbaka samtliga omkostnader, avgifter, arvoden, ersättningar, kostnader, depositioner och förskott som han eller hon har mottagit.

Ordförandens beslut att dra in rättshjälpen ska omedelbart översändas till justitieministeriet. Registreringsmyndigheten ska kräva tillbaka de belopp som staten har betalat ut.

Överklagande av indragen rättshjälp

Den sökande kan överklaga ordförandens beslut att neka eller dra in rättshjälpen till disciplin- och förvaltningsnämnden. Överklagandet lämnas till disciplin- och förvaltningsnämndens ordförande i form av ett rekommenderat brev inom tio dagar efter det att beslutet från advokatsamfundets ordförande meddelats. Disciplin- och förvaltningsnämnden eller en av dess befullmäktigade ledamöter hör den sökande och dennas förklaringar.

Beslutet från disciplin- och förvaltningsnämnden kan i vissa fall överklagas till överklagandeavdelningen vid disciplin- och förvaltningsnämnden. Genom ett undantag är tidsfristen för överklagandet femton dagar.

Den domstol dit ärendet hänvisats förordnar notarier och delgivningsmän/exekutionstjänstemän som ska bistå den som beviljats rättshjälp. Om ingen domstol har anvisats förordnas notarier av notariekammarens ordförande medan delgivningsmän/exekutionstjänstemän förordnas av ordföranden för kammaren för delgivningsmän/exekutionstjänstemän.

I en förordning anges på vilka villkor rättshjälp beviljas, vilka kostnader som omfattas av stöd, när och hur staten återfår de belopp som betalats ut som rättshjälp och vilka villkor som gäller för statlig ersättning till den advokat som åtar sig att vara ombud för den person som saknar tillräckliga medel. Detta påverkar inte advokatens eventuella rätt till arvode om de aktuella personernas ekonomiska förhållanden förbättras, till följd av processen eller av andra skäl.

Samtliga offentliga myndigheter är skyldiga att hjälpa till att upprätta de dokument som krävs för att ansöka om rättshjälp och för att kontrollera dem, och kan inte hänvisa till tystnadsplikten.

Vilka inkomstgränser gäller för rättshjälp till brottsoffer?

Huruvida fysiska personer som begär rättshjälp inte har tillräckliga medel bedöms utifrån vilken bruttoinkomst och förmögenhet den sökande och personer i samma hushåll har, enligt bestämmelserna i artikel 19.1 och 20 i den ändrade lagen av den 29 april 1999 om rätt till garanterad minimiinkomst och inom gränsen för de belopp som fastställs i artikel 5.1 – 5.4 samt 5.6 i den ändrade lagen av den 29 april 2009. Vilka medel de personer som lever i samma hushåll som den sökande har beaktas emellertid inte om förfarandet gäller mellan makar eller mellan personer som normalt lever i samma hushåll eller om de på grund av tvisten har olika intressen som innebär att en tydlig åtskillnad av tillgångarna måste göras.

Finns det andra villkor för att som offer få rättshjälp?

Nej, det finns inga andra villkor för att få rättshjälp i egenskap av offer.

Finns det andra villkor för att få rättshjälp som åtalad?

Nej, det finns inga andra villkor för att beviljas rättshjälp i egenskap av åtalad.

Finns det kostnadsfria förfaranden?

Nej, det finns inga andra kostnadsfria förfaranden.

När betalar den förlorande parten den vinnande partens kostnader?

Tvistemål

Den förlorande parten ska betala rättegångskostnaderna, om inte domstolen genom särskilt och motiverat beslut fastställer att hela eller delar av kostnaderna ska bäras av en annan part.

När det skulle vara oskäligt att låta en av parterna stå för kostnader som vederbörande har haft utöver rättegångskostnaderna, kan domstolen ålägga den andra parten att betala ett av domstolen närmare fastställt belopp.

Dessa regler fastställs i den nya civilprocesslagen och förordningen av den 21 mars 1974 om arvoden för advokater (avocats) och advokater som förbereder mål i domstol (s.k. avoués).

Brottmål

I samband med att en domstol avkunnar dom fastställer den också i vilken mån en tilltalad, en civilrättsligt ansvarig part eller en målsägande även ska stå för åklagarmyndighetens kostnader. Om en målsägande som väckt enskilt åtal förlorar målet, ansvarar denne personligen för alla förfarandekostnader. En målsägande som biträtt ett allmänt åtal ansvarar endast för de kostnader som följer av hans eller hennes deltagande i målet.

När det skulle vara oskäligt att låta en av parterna stå för kostnader som vederbörande har haft utöver rättegångskostnaderna, kan domstolen ålägga den andra parten att betala ett av domstolen närmare fastställt belopp.

Dessa regler fastställs i den nya straffprocesslagen och förordningen av den 21 mars 1974 om rättigheter och arvoden för advokater (avocats) och advokater som förbereder mål i domstol (s.k. avoués).

Arvoden för sakkunniga

Varje part betalar arvoden för sina egna sakkunniga.

Arvoden för översättare och tolkar

Varje part betalar arvoden för sina översättare eller tolkar.

Relaterade dokument

Luxemburgs rapport om undersökningen av öppenhet när det gäller kostnader PDF (551 Kb) en

Senaste uppdatering: 21/02/2014

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats