Vad kostar det?

Irland

På den här sidan hittar du information om rättskostnader i Irland.

Innehåll inlagt av
Irland

Regelverk för juristyrkenas arvoden

Solicitors

Grunden för arvoden till solicitors skiljer sig beroende på om det rör sig om en tvistefråga (dvs. rådgivning och ombudsfunktion vid en process inför domstol, tribunal eller skiljedomare) eller en fråga som inte hänför sig till tvistemål. När det gäller en tvistefråga kan kostnaderna vidare indelas i kostnader som rör solicitor och klient (dvs. arvode från parten till hans eller hennes solicitor) och kostnader som rör parterna (dvs. ersättning för rättegångskostnader som den ena parten i en förhandling tillerkänns och som den andra parten i förhandlingen ska betala).

Tvistefrågor

Huvudsaklig överordnad lagstiftning*

  • Attorneys’ and Solicitors’ Act 1849.
  • Attorneys’ and Solicitors’ Act 1870.
  • Section 68, Solicitors’ (Amendment) Act 1994.
  • Section 94, Courts of Justice Act 1924.
  • Section 78, Courts of Justice Act 1936.
  • Section 8, Eighth Schedule, Courts (Supplemental Provisions) Act 1961.
  • Section 17, Courts Act 1981.
  • Section 14, Courts Act 1991.
  • Section 68, Solicitors’ (Amendment) Act 1994.
  • Sections 27 och 46, Courts and Court Officers Act 1995.

Huvudsaklig underordnad lagstiftning*

  • Order 22 rule 4, 6 och 14(3); Order 27 rule 1A, Order 99 och Appendix W, Rules of the Superior Courts.
  • Order 15, rules 14, 15 och 21 och Order 66, Circuit Court Rules.
  • Orders 51 och 52 och Schedule E, District Court Rules.

Rättspraxis

  • Domstolsbeslut som tolkar berörd lagstiftning.

Frågor som inte hänför sig till tvistemål

Huvudsaklig överordnad lagstiftning*

Solicitors’ Remuneration Act 1881.

Huvudsaklig underordnad lagstiftning*

  • Solicitors’ Remuneration General Order 1884.
  • Solicitors’ Remuneration General Order 1960.
  • Solicitors’ Remuneration General Order 1964.
  • Solicitors’ Remuneration General Order 1970.
  • Solicitors’ Remuneration General Order 1972.
  • Solicitors’ Remuneration General Order 1978.
  • Solicitors’ Remuneration General Order 1982.
  • Solicitors’ Remuneration General Order 1984.
  • Solicitors’ Remuneration General Order 1986.
  • Rules 210 och 239, Land Registration Rules, 1972.

Rättspraxis

  • Domstolsbeslut som tolkar berörd lagstiftning.

*Referenser till lagstiftning hänvisar till Act, Order eller Rules i deras ändrade form. Lagstiftning efter 1922 finns i Irlands författningssamling i elektronisk form och på webbplatsen för parlamentets kamrar.

Advokater (lawyers)

Beteckningen ”lawyer” är en kollektiv benämning för de två kategorierna solicitors och barristers i den irländska rättsordningen.

Barristers

Arvoden till barristers behandlas som en utbetalning från den solicitor till vilken de faktureras. De betraktas därmed som en utbetalning från berörd solicitor och regleras av den lagstiftning som gäller för arvoden till solicitors och av domstolsbeslut om den ersättning som ska gälla för arvoden till juridiska ombud: se särskilt paragraf 27, Courts and Court Officers Act 1995 och Kelly v. Breen [1978] I.L.R.M. 63; State (Gallagher Shatter & Co.) v. de Valera [1991] 2 I.R. 198; i Superquinn v. Bray U.D.C. (No. 2) [2001] 1 I.R. 459.

Exekutionsbiträden (bailiffs)

Arvoden till sheriff och exekutionsbiträden för verkställande av domstolsbeslut regleras av Sheriff’s Fees and Expenses Order 2005 och inkluderar föreskrifter om arvoden som kan tas ut vid inlämnande av verkställningsbeslutet samt provision och kostnader för resor, hämtning och lagring/förvaring av utmätta varor eller djur.

Advokater (advocates)

Det finns ingen separat kategori av jurister som benämns ”advocate” i den irländska rättsordningen.

Fasta kostnader

Fasta kostnader i tvistemålsförhandlingar

Fasta kostnader för parterna i tvistemålsförhandlingar

Med undantag av de frågor som anges i Order 27 rule 1A(3) och rule 9 (kostnader som ska betalas av en part som inger en inlaga efter att en annan part har ansökt om tredskodom för inlagan) och Appendix W, Rules of the Superior Courts och Schedule E, District Court Rules, kan kostnader i allmänhet beslutas fritt.

Kostnader som ska betalas inkluderar även utlägg som exempelvis domstolsavgifter, vilka fastställs av högsta domstolen och High Court respektive grevskapsdomstolen och distriktsdomstolen genom Fees Orders.

Mer information om domstolsavgifter.

Skede i tvistemål när fasta kostnader måste betalas

När det gäller kostnader enligt Order 27 rule 1A(3) och rule 9 (kostnader som ska betalas av en part som inger en inlaga efter att en annan part har ansökt om tredskodom för inlagan) ska kostnaderna betalas när ansökan om tredskodom för den berörda inlagan avskrivs.

De kostnadsposter som anges i Appendix W, Rules of the Superior Courts, kan ersättas enligt följande:

  • Till berörd solicitor från klienten vid mottagande av kostnadsräkningen en månad efter mottagande av fakturan, om klienten inte inom denna tid har ansökt om beskattning (preliminär bedömning) av fakturan (paragraf 2, Attorneys’ and Solicitors’ Act 1849). Klienten har dock under alla omständigheter tolv månader från mottagandet av fakturan på sig att begära och beviljas beskattning. Efter tolv månader eller efter betalning av fakturabeloppet får domstolen, om särskilda omständigheter som uppdagas i målet förefaller motivera detta, hänvisa fakturan till beskattning, förutsatt att ansökan till domstolen görs inom tolv kalendermånader efter betalningen.
  • Om den ena parten har tillerkänts ersättning för rättegångskostnaderna från en annan part, genom utfärdande av ett intyg om beskattning av kostnaderna eller enligt avtal mellan parterna om betalningen.

De kostnadsposter som anges i Schedule E, District Court Rules, ska

  • om tredskodom avkunnas betalas av den nödlidande parten,
  • när det gäller övriga kostnader betalas av den part domstolen har tillerkänt ersättning för rättegångskostnaderna, när domstolen beslutar om sådana kostnader.

Fasta kostnader i brottmål

Fasta kostnader för parter i brottmål

Det finns inga fasta kostnader vid brottmålsprocesser, och inga domstolsavgifter tas ut vid sådana processer.

(Vid brottmål som gäller lindriga brott med förenklat rättegångsförfarande kan distriktsdomstolen besluta om rättegångskostnader mot en part, förutom mot republikens högste åklagare eller en polisåklagare. Grevskapsdomstolen (Circuit Court) och centrala brottmålsdomstolen (Central Criminal Court) (de domstolar som är behöriga att pröva åtalbara brott) kan besluta att tillerkänna en part ersättning för rättegångskostnaderna

  • vid frikännande (varvid tillerkännandet kan överklagas till brottmålsdomstolen i andra instans, Court of Criminal Appeal),
  • om ett åtal innehåller onödigt material, är onödigt långt eller felaktigt i sak,
  • om en rättegång skjuts upp på grund av ändring av åtalet, eller
  • om instruktion ges om separat rättegång om en åtalspunkt.)

Fasta kostnader i konstitutionella mål

Fasta kostnader för parter i konstitutionella mål

Endast High Court och högsta domstolen (Supreme Court) har behörighet i konstitutionella mål. Inga särskilda kostnads- eller arvodesregimer gäller för sådana mål. De fasta kostnader som är tillåtna vid sådana mål är de som föreskrivs i Appendix W, Rules of the Superior Courts. De domstolsavgifter som ska erläggas fastställs av högsta domstolen och High Court genom Fees Orders.

Mer information om domstolsavgifter.

Skede i konstitutionella mål när fasta kostnader måste betalas

Domstolsavgifter ska normalt betalas vid ingivning av berörd handling.

Förhandsinformation som ska lämnas av advokater/juridiska ombud

Parternas rättigheter och skyldigheter

Enligt paragraf 68, Solicitors’ (Amendment) Act 1994 gäller följande:

  1. ”68.—(1) När en solicitor får instruktion om att tillhandahålla juridiska tjänster till en klient, eller så snart som möjligt därefter, ska han eller hon skriftligen ge klienten detaljuppgifter om
    1. de faktiska kostnaderna, eller
    2. om det under rådande omständigheter inte går eller inte är rimligt att tillhandahålla detaljuppgifter om de faktiska kostnaderna, en uppskattning (så noggrann som möjligt) av kostnaderna, eller
    3. om tillhandahållande av detaljuppgifter om de faktiska kostnaderna eller av en uppskattning av dessa kostnader inte är möjlig eller rimlig under rådande omständigheter, den grund som används för att beräkna kostnaderna för sådana juridiska tjänster av berörd solicitor eller av hans eller hennes firma och, om de juridiska tjänsterna gäller tvistefrågor, dessutom skriftliga detaljuppgifter om de omständigheter när klienten kan bli skyldig att betala en annan parts eller andra parters rättegångskostnader eller, i förekommande fall, under vilka omständigheter de avgifter som klienten är skyldig att betala till berörd solicitor för de juridiska tjänsterna inte täcks helt av de rättegångskostnader som en annan part eller andra parter (eller annan parts eller andra parters försäkringsbolag) betalar i tvistemålet.
  2. En solicitor ska inte agera för en klients räkning i samband med en tvistefråga (utom om den endast gäller ersättning av en skuld eller en fordran) på grundval av att hela eller någon del av de avgifter klienten ska betala ska beräknas som en angiven procentandel eller andel av eventuellt skadestånd eller andra belopp som ska betalas till klienten. Inga avgifter som tas ut genom åsidosättande av denna underparagraf kan bli verkställbara genom rättsliga åtgärder mot klienten för att driva in dem.
  3. En solicitor ska inte dra av eller tillskansa sig något belopp som gäller hela eller någon del av sina avgifter från ett eventuellt skadeståndsbelopp eller andra belopp som kan utbetalas eller komma att utbetalas till en av denne solicitors klienter på grund av en tvistefråga som handhas av denne solicitor för den klientens räkning.
  4. Underparagraf (3) i denna paragraf ska inte leda till att en solicitor förhindras från att när som helst komma överens med en klient om att ett kostnadskonto ska regleras från eventuella skadeståndsbelopp eller andra belopp som kan utbetalas eller komma att utbetalas till klienten på grund av en tvistefråga som handhas för klientens räkning av denne solicitor eller av hans eller hennes firma.
  5. Överenskommelser enligt underparagraf (4) i denna paragraf ska vara verkställbara mot en solicitors klient endast om överenskommelsen är skriftlig och inkluderar en uppskattning (så noggrann som möjligt) av vad berörd solicitor rimligen tror kan erhållas från annan part eller andra parter (eller från annan parts eller andra parters försäkringsbolag) i förhållande till denne solicitors avgifter i händelse av att klienten erhåller skadeståndsbelopp eller andra belopp på grund av tvistefrågan.
  6. Oaktat andra rättsliga bestämmelser om detta ska en solicitor i en kostnadsberäkning som överlämnas till klienten så snart som möjligt efter det att den tvistefråga han eller hon handhar för klientens räkning har avslutats redovisa
    1. en sammanfattning av de juridiska tjänster som har tillhandahållits klienten i samband med tvistefrågan,
    2. hela summan av skadeståndsbeloppet eller annat belopp som erhållits av klienten på grund av tvistefrågan, och
    3. detaljuppgifter om hela eller någon del av avgiften som har erhållits av berörd solicitor för klientens räkning från annan part eller andra parter (eller från annan parts eller andra parters försäkringsbolag), och
    4. kostnadsräkningen ska visa beloppen för arvoden, utlägg, utbetalningar och åsamkade eller uppkomna kostnader i samband med tillhandahållandet av de juridiska tjänsterna som separata poster.
  7. Inget i denna paragraf ska hindra någon från att utöva gällande laglig rätt att kräva att en solicitor ska lämna in en kostnadsräkning för beskattning, oavsett om kostnaderna gäller mellan parter eller mellan solicitor och klient och inte heller begränsa rätten för enskilda eller samhället enligt paragraf 9 i denna rättsakt.
  8. Om en solicitor har utfärdat en kostnadsräkning till en klient för tillhandahållande av juridiska tjänster och klienten bestrider kostnadsräkningens belopp (eller någon del av beloppet) ska berörd solicitor
    1. vidta alla nödvändiga åtgärder för att lösa frågan genom överenskommelse med klienten, och
    2. skriftligen informera klienten om

i)  klientens rätt att kräva att berörd solicitor ska överlämna kostnadsräkningen eller någon del därav till en Taxing Master vid High Court for Taxationsolicitor och egen klient-basis, och

ii) klientens rätt att framställa klagomål till samhället under paragraf 9 i denna rättsakt om att han eller hon har fått en kostnadsräkning som han eller hon hävdar är alltför hög.

  1. I denna paragraf inkluderar ”avgifter” arvoden, utlägg, utbetalningar och kostnader.
  2. Bestämmelserna i denna paragraf ska gälla oaktat bestämmelserna i Attorneys and Solicitors (Ireland) Act, 1849 och i Attorneys and Solicitors Act, 1870.”

Enligt paragraf 12.6 i uppförandekoden för General Council of the Bar of Ireland gäller följande:

”12.6 När en barrister får instruktion om att tillhandahålla juridiska tjänster till en klient, eller så snart som möjligt därefter, ska han eller hon skriftligen ge en solicitor som lämnar instruktioner eller klienten, om klienten har direkt kontakt med berörd barrister enligt Direct Professional Access Scheme, detaljuppgifter om

    1. de faktiska kostnaderna, eller
    2. om det under rådande omständigheter inte går eller inte är rimligt att tillhandahålla detaljuppgifter om de faktiska kostnaderna, en uppskattning (så noggrann som möjligt) av kostnaderna, eller
    3. om tillhandahållande av detaljuppgifter om de faktiska kostnaderna eller av en uppskattning av dessa kostnader inte är möjlig eller rimlig under rådande omständigheter, den grund som används för att beräkna avgifterna.

Berörd barrister väljer själv formatet för sådana detaljuppgifter.

Bestämmelser om kostnader

Var hittar jag information om bestämmelser om kostnader i Irland?

Information finns på webbplatsen för Taxing Master’s Office, tillsammans med nedladdningsbar litteratur.

På vilka språk kan jag få information om bestämmelser om kostnader i Irland?

Information om kostnadskällor i Irland finns på engelska.

Var hittar jag information om medling?

  • Enligt paragraf 7(1) i Judicial Separation and Family Law Reform Act 1989 ska domstolen om en ansökan görs till domstolen om beslut om hemskillnad överväga möjligheten till förlikning mellan makarna. Den kan därmed ajournera förhandlingen till valfri tidpunkt för att makarna om de båda önskar detta ska ha möjlighet att överväga förlikning, med eller utan bistånd från tredje part. Enligt paragraf 7(3) får domstolen ajournera förhandlingen för att ge makarna möjlighet att om de båda önskar detta så långt det är möjligt komma överens om vilka villkor som ska gälla för separationen, med eller utan bistånd från tredje part.
  • Underparagraferna (1) och (3) i paragraf 8 i Family Law (Divorce) Act 1996 innehåller motsvarande föreskrifter för skilsmässoförhandlingar.
  • I paragraferna 15 och 16 i Civil Liability and Courts Act 2004 föreskrivs ett medlingsförfarande för processer som rör personskada.
  • Enligt Order 63A rule 6(1)(xiii) och Order 63B rule 6(1)(xiii) får en domare som har hand om förteckningen över kommersiella ärenden respektive en domare i konkurrensmål i High Court på begäran från någondera parten eller efter eget beslut yrka på att förhandlingen ajourneras så länge, dock i högst 28 dagar, som han eller hon anser behövs för att parterna ska få tid att överväga om förhandlingen eller frågan bör hänskjutas till medling, förlikning eller skiljedom. Om parterna beslutar att göra detta ska domaren hänskjuta förhandlingen eller frågan så att parterna får längre tid på sig att uppfylla processbestämmelser eller domstolsbeslut.

Mer information om medling finns på webbplatsen för familjestödsbyrån (Family Support Agency).

Var hittar jag mer information om kostnaderna?

Det finns en webbplats med information om kostnader.

Var hittar jag information om den genomsnittliga tid som olika förfaranden tar i anspråk?

Mer information finns i domstolsverkets årsrapporter.

Moms

Hur tillhandahålls denna information? Vilka är de tillämpliga momssatserna?

Se webbplatsen för irländska skatte- och tullverket (Irish Tax and Customs Service).

Rättshjälp

Inkomstgränser inom det civilrättsliga området

Gränsen för disponibel inkomst i civilmål är 18 000 euro när fasta ersättningsbelopp till familjemedlemmar, boendekostnader, skatter och socialförsäkringsavgifter har räknats av.

Mer information finns på webbplatsen för Department of Justice, Equality and Law Reform och webbplatsen för rättshjälpsnämnden (Legal Aid Board).

Inkomstgränser inom det straffrättsliga området

Enligt rättshjälpsprogrammet för brottmål (Criminal Legal Aid Scheme), som förvaltas av Department of Justice, Equality and Law Reform, föreskrivs att kostnadsfri rättshjälp under vissa omständigheter kan beviljas för försvar vid brottmålsprocesser av personer som saknar tillräckliga medel. Det finns ingen fastställd inkomstgräns. En anklagad person har rätt att informeras av den domstol där han eller hon ska ställas inför rätta om sin eventuella rätt till rättshjälp. Beviljande av rättshjälp ger den sökande rätt till en solicitors tjänster och, i vissa fall, till upp till två ombud, för förberedelse och genomförande av sitt försvar eller överklagande. Domstolarna ansvarar via domstolsväsendet för beviljandet av rättshjälp. En ansökan om rättshjälp kan göras till domstolen antingen a) av den sökande personligen eller b) via den sökandes juridiska ombud eller c) brevledes till inskrivningsdomaren.

Den som ansöker om rättshjälp måste övertyga domstolen om att hans eller hennes egna medel inte räcker för att bekosta rättshjälp. Varje domstol fattar själv beslut i dessa ärenden – de regleras inte av några riktlinjer för ekonomiskt berättigande. Domstolen måste också vara övertygad om det på grund av den ”allvarliga anklagelsen” eller ”extraordinära omständigheter” är nödvändigt i rättvisans intresse att bevilja den sökande rättshjälp. Om det rör sig om ett mordåtal eller om ett överklagande av ett avgörande från brottmålsdomstolen i andra instans (Court of Criminal Appeal) till högsta domstolen (Supreme Court) räcker det dock med otillräckliga medel för att kostnadsfri rättshjälp ska kunna beviljas.

Den som ansöker om kostnadsfri rättshjälp kan av domstolen bli ombedd att fylla i en sammanställning av sina ekonomiska medel. Det är ett brott om en sökande medvetet gör en oriktig sammanställning av sina medel eller undanhåller ett sakförhållande för att erhålla rättshjälp. Påföljden för detta brott är böter eller fängelse eller båda delarna.

Inkomstgränser inom det straffrättsliga området för brottsoffer

Det finns ingen gräns för disponibel inkomst för klagande i vissa sexual- och våldsbrott som ansöker om rättshjälp från rättshjälpsnämnden (Legal Aid Board) vid brottmål där försvaret i rätten kommer att ta upp den klagandes sexuella bakgrund.

Övriga villkor för beviljande av rättshjälp till brottsoffer

Rättshjälp beviljas automatiskt för klagande i mål som gäller vissa sexual- och våldsbrott. Alla övriga brottsoffer måste uppfylla samma kriterier som befolkningen i övrigt.

Övriga villkor för beviljande av rättshjälp till svaranden

Det finns inga övriga villkor och inga särskilda arrangemang för minderåriga.

Kostnadsfri rättegång

Det finns undantag från betalning av domstolsavgifter under vissa omständigheter, bland annat i familjerättsliga ärenden och vissa mål som gäller minderåriga. För fullständiga uppgifter om de omständigheter när domstolsavgift inte behöver erläggas, se Fees Orders på det irländska domstolsverkets (Courts Service) webbplats.

Närmare uppgifter om Fees Orders och undantag finns på domstolsverkets (Courts Service) webbplats.

När betalar den förlorande parten den vinnande partens kostnader?

Domstolarna beslutar om ersättning av rättegångskostnader. Beslutet ska fattas enligt vissa väl etablerade regler och principer härledda från domstolarnas rättspraxis. Huvudregeln är exempelvis att kostnaderna följer händelsen, dvs. att den förlorande parten betalar den vinnande partens kostnader. Det finns dock undantag från denna regel beroende på omständigheterna i målet. Det kan till exempel hända att den vinnande parten inte får alla sina kostnader betalda om han av domstolen bedöms ha fördröjt eller i onödan förlängt förhandlingen eller om den vinnande parten har förlorat när det gäller vissa separata åtalspunkter i målet. I vissa fall, till exempel för mål som involverar konstitutionella frågor och innefattar rättsfrågor av allmänt intresse, kan den förlorande parten ersättas för en del av eller alla sina kostnader.

Arvoden för sakkunniga

Vid rättshjälp i tvistemål fastställer rättshjälpsnämnden en arvodesskala som används för olika kategorier av sakkunniga. Dessutom förbehåller sig nämnden rätten att tillämpa ett särskilt arvode om särskilda krav i ett mål gör det nödvändigt att anlita en viss eller specialiserad sakkunnig. I dessa fall förhandlas arvodet individuellt och den sakkunnige får ta hänsyn till den arbetsinsats och den nivå av expertkunnande som krävs samt målets värde för den person som får rättshjälp.

I brottmål där ett rättshjälpsintyg har beviljats omfattar rättshjälpsprogrammet för brottmål (Criminal Legal Aid Scheme) lämpliga och rimliga uppkomna kostnader för försvarande solicitor, inklusive arvoden till expertvittnen.

Arvoden för översättare och tolkar

Vid tvistemål fastställs arvodena för översättare och tolkar normalt i första instans mellan översättare/tolkar och parten i tvisten. Om det genom domstolsbeslut fastställs att den partens kostnader ska betalas av en annan part ska en översättares/tolks arvoden beskattas (preliminär bedömning) av Taxing Master (dvs. den som värderar juridiska kostnader).

I alla mål som involverar rättshjälp i tvistemål genomför nämnden ett anbudsförfarande och väljer bland de organisationer som lämnar in anbud.

I brottmål där ett rättshjälpsintyg har beviljats omfattar rättshjälpsprogrammet för brottmål (Criminal Legal Aid Scheme) lämpliga och rimliga uppkomna kostnader för försvarande solicitor, inklusive arvoden för översättning eller tolkning.

Bakgrundsmaterial

Irlands rapport om undersökningen om insyn i kostnaderna för civilrättsliga förfaranden PDF (400 Kb) en

Senaste uppdatering: 11/12/2019

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats