Vad kostar det?

Slovačka

Här hittar du information om kostnaderna för rättsliga förfaranden i Slovakien.

Sadržaj omogućio
Slovačka

Regler om advokatarvoden och motsvarande

I § 1 andra stycket i lag nr 586/2003 om advokatyrket och ändringslag nr 455/1991 om näringsverksamhet, i gällande lydelse, föreskrivs följande:

”Med utövande av advokatyrket avses att företräda klienter inför domstol, myndigheter och andra rättssubjekt, försvar i brottmål, juridisk konsultverksamhet, upprättande av dokument om rättshandlingar, juridiska analyser, förvaltning av klienters egendom och andra former av juridisk rådgivning, juridiskt bistånd och juridiska tjänster, under förutsättning att det sker stadigvarande och mot arvode (nedan kallat juridiska tjänster).”

Rättsliga ombud

Arvoden till rättsliga ombud regleras i justitieministeriets förordning (nr 655/2004 om arvoden och ersättningar till advokater för juridiska tjänster). En engelsk version finns tillgänglig på det slovakiska advokatsamfundets webbplats.

En advokats arvode ska fastställas i överenskommelse med klienten (avtalat arvode). I de allra flesta fall bestäms arvodet genom ett avtal, såvida inte ett fast arvode föreskrivs i lagstiftningen. Om parterna inte kan komma överens, används relevanta bestämmelser om fasta arvoden (förordningen om advokatarvoden) för att fastställa ett belopp. Arvodet fastställs genom att det fasta arvodet multipliceras med antalet prestationer eller juridiska tjänster som advokaten har tillhandahållit.

Delgivningsmän

Det finns inga delgivningsmän i Slovakien utan dessa uppgifter utförs av en exekutor i enlighet med lag nr 233/1995 om exekutorer och verkställighet (lagen om verkställighet).

Fasta kostnader

Fasta kostnader i tvistemål

Fasta kostnader för parter i tvistemål

Alla typer av avgifter anges i respektive förordning, där det fastställs olika sätt att beräkna beloppen:

Domstolsavgifter regleras genom lag nr 71/1992 om domstolsavgifter och avgifter för utdrag ur straffregistret, i gällande lydelse (lagen om domstolsavgifter). Arvodet kan vara fast, en procentuell avgift eller en kombination av båda (beroende på typen av rättsanspråk).

Arvoden för exekutorer regleras genom lag nr 233/1995 om exekutorer och verkställighet. Kostnaden utgörs av ett fast arvode (ett fast belopp eller en fast procentsats, beroende på föremålet för verkställighet) eller ett avtalat arvode.

Advokatarvoden regleras genom förordning nr 655/2004 om arvoden och ersättningar till advokater för juridiska tjänster. Kostnaden utgörs av ett fast arvode (ett fast belopp för varje utförd juridisk tjänst, beroende på tvistebeloppet eller tvisteföremålet) eller ett avtalat arvode.

Arvoden för sakkunniga regleras genom förordning nr 491/2004 om arvoden, kostnadsersättningar och kompensation för förlorad arbetstid för sakkunniga, tolkar och översättare. Kostnaden utgörs av ett fast arvode (ett fast belopp för varje tjänst, en timpenning eller procentuell avgift, beroende på ämnesområde) eller ett avtalat arvode.

Ersättning till vittnen regleras genom lag nr 99/1963 (civilprocessordningen) och även genom förordning 543/2005 om förvaltnings- och verksordning för distrikts-, läns-, special- och militärdomstolar (förordningen om förvaltnings- och verksordning), lag nr 311/2001 (arbetslagen), lag nr 595/2003 om inkomstskatt och lag nr 663/2007 om minimilön. Domstolen beslutar om ersättning för nödvändiga utlägg och förlorad arbetsinkomst (enligt reglerna i förordningen om förvaltnings- och verksordning).

Arvoden för översättning/tolkning regleras genom förordning nr 491/2004 om arvoden, kostnadsersättningar och kompensation för förlorad arbetstid för sakkunniga, tolkar och översättare. Kostnaden utgörs av ett fast arvode (ett fast belopp per timme/sida beroende på språk eller den tjänst som tillhandahålls av översättaren/tolken) eller ett avtalat arvode.

I de allra flesta tvistemål är det därför praktiskt taget omöjligt för någon som inte är yrkesjurist att utan professionell rådgivning beräkna den totala kostnaden.

En yrkesman (särskilt en advokat) kan emellertid ge sin klient mycket mer exakt information om vilka enskilda kostnader som kan förväntas under förfarandet beroende på omständigheterna i ärendet. Om det är svårt att förutse resultatet kan juristen även upplysa klienter om vilka kostnader som kan antas bli följden av olika möjliga utfall, vilket i slutändan beror på domstolens bedömning och beslut.

De olika typer av kostnader som kan uppstå i tvistemål regleras genom separata förordningar/författningar. I dessa beskrivs olika metoder att beräkna kostnader som kan delas in i två huvudkategorier: fasta respektive avtalade arvoden.

När ska de fasta kostnaderna för parterna betalas?

Enligt lag nr 71/1992 om domstolsavgifter och avgifter för utdrag ur straffregistret, i gällande lydelse, behöver bara domstolsavgiften betalas innan rättegången inleds.

Enligt lag nr 99/1963 (civilprocessordningen) består rättegångskostnaderna, förutom domstolsavgiften, främst av parternas och deras företrädares utlägg, vilket bland annat omfattar följande:

  • Förlorad inkomst för parterna och deras juridiska ombud.
  • Kostnader för bevisframtagning (inbegripet arvoden till sakkunniga).
  • Ersättning till notarier för deras roll i domstolen och för deras utlägg.
  • Ersättning till boutredningsmän för deras utlägg.
  • Arvoden för översättning/tolkning.
  • Ersättning till ombud – om en part företräds av en advokat som är medlem i det slovakiska advokatsamfundet.

Dessa kostnader ersätts normalt efter det att domen har avkunnats.

Kostnader i tvistemål beror dessutom i hög grad på det berörda målet och domstolens bedömning (i första hand när det gäller valet av bevisning och vilka kostnader som domstolen eller motparten ska ha ersättning för). Det är därför svårt att på förhand förutse kostnaderna.

Fasta kostnader i brottmål

Fasta kostnader för parter i brottmål

Domstolen har rätt att fastställa kostnader i brottmål så snart en slutlig och verkställbar dom har avkunnats.

När ska de fasta kostnaderna i brottmål betalas?

Alla kostnader som uppstår i samband med brottmål ska betalas efter det att domen är slutlig och verkställbar, eftersom beslutet om ersättning för rättegångskostnader är en del av domen (lag nr 301/2005 (straffprocessordningen).

Fasta kostnader i författningsmål

Fasta kostnader för parter i författningsmål

Kostnaderna för juridisk representation inför den slovakiska författningsdomstolen kan inte anges i konkreta belopp. Den fasta grundavgiften för varje juridisk tjänst ska vara en sjättedel av beräkningsunderlaget (§ 11 i förordning nr 655/2004 om arvoden och ersättningar till advokater för juridiska tjänster).

Skede i författningsmål då de fasta kostnaderna måste betalas

I författningsrättsliga förfaranden gäller ungefär samma sak som i tviste- och brottmål. Lag nr 99/1963 (civilprocessordningen) tillämpas.

Förhandsinformation som ska lämnas av juridiska ombud

Parternas rättigheter och skyldigheter

I § 18 i lag nr 586/2003 om advokatyrket och ändringslag nr 455/1991 om näringsverksamhet, i gällande lydelse, fastställs följande:

  1. I sin tjänsteutövning är advokater skyldiga att skydda och hävda sina klienters rättigheter och intressen samt följa deras anvisningar. Om en klients anvisningar skulle strida mot allmänt bindande rättsregler, behöver advokaten inte följa dem och ska informera klienten om detta.
  2. I sin tjänsteutövning är advokaten skyldig att agera hederligt och ansvarsfullt. Denne ska konsekvent utnyttja alla tillgängliga rättsmedel och på bästa tänkbara sätt tjäna sin klients intressen. Advokaten måste se till att dennes juridiska tjänster tjänar det avsedda syftet och tillhandahålls mot rimlig kostnad.
  3. I sin tjänsteutövning måste advokaten alltid beakta advokatyrkets värdighet och får inte dra vanheder över yrket. Advokaten måste därför följa uppförandekoden och advokatsamfundets interna regler och föreskrifter.

Bestämmelser om kostnader

På vilka språk kan jag få information om kostnaderna i Slovakien?

Lagarna om kostnader som nämns ovan har offentliggjorts på slovakiska (i enlighet med § 8 i Nationalrådets lag nr 1/1993).

Var hittar jag information om medling?

Medling regleras genom lag nr 420/2004 (medlingslagen).

Var hittar jag mer information om kostnaderna?

Webbplats med information om kostnader

Information om kostnaderna finns på webbplatsen IGNUM, som innehåller alla juridiskt bindande lagar och gällande/upphävda lagar i Slovakien. Webbplatsen ägs av justitieministeriet.

Var hittar jag information om den genomsnittliga tid som olika förfaranden tar i anspråk?

Denna information hittar du i justitieministeriets statistiska årsbok.

Var hittar jag information om den genomsnittliga sammanlagda kostnaden för ett visst förfarande?

Information om genomsnittliga kostnader och avgifter är svåra att fastställa på grund av följande:

1.   Det finns ingen offentlig statistik.

2.   Den relevanta slovakiska lagstiftningen är relativt flexibel och rymmer nästan alltid en möjlighet att avtala ett arvode, vilket beror på regionen, advokatbyråns anseende och av om andra personer anlitas i samband med rättegångsförfarandet. Dessutom har ärendet i sig, dvs. dess komplexitet, mängden bevismaterial som behövs och hur länge förfarandet kommer att pågå, stor betydelse.

3.   Till och med fasta arvoden (som bara får ersättas efter avslutad rättegång i egenskap av rättegångskostnader, beroende på utfallet i målet och domstolens bedömning) är beroende av rättegångsförfarandet, antalet tillhandahållna tjänster och flera andra faktorer. Eftersom det inte går att fastställa en rättegångs genomsnittliga omfattning, är det omöjligt att fastställa förfarandets genomsnittliga kostnader.

Moms

Hur lämnas denna information?

Om exekutorn är momsskyldig, ska moms påföras dennes beräknade inkomster och kostnader (enligt § 196 i lag nr 233/1995 om exekutorer och verkställighet).

Om advokaten är momsskyldig, ska dennes inkomster och kostnader beräknade i enlighet med föreskrift inkludera moms (§ 18 tredje stycket i justitieministeriets förordning nr 655/2004 om arvoden och ersättningar till advokater för juridiska tjänster).

Om den sakkunnige, tolken eller översättaren är momsskyldig, ska det beräknade arvodet inkludera moms (§ 16 andra stycket i justitieministeriets förordning nr 491/2004 om arvoden, kostnadsersättningar och kompensation för förlorad arbetstid för sakkunniga, tolkar och översättare).

Vilka momssatser tillämpas?

Moms påförs inte domstolsavgifter (lag nr 71/1992 om domstolsavgifter och avgifter för utdrag ur straffregister, i gällande lydelse). Moms påförs däremot arvoden för medling (eftersom medling är en näringsverksamhet) och arvoden för förlikning med 20 procent, under förutsättning att den person som mottar betalningen är momsskyldig.

Rättshjälp

Inkomstgräns för parter i tvistemål

Detta regleras i § 4i i lag nr 327/2005 om rättshjälp till personer i materiell nöd och om ändring av och tillägg till lag nr 586/2003 om advokatyrket, och om ändring av och tillägg till lag nr 455/1991 om näringsverksamhet, i gällande lydelse, ändrad genom lag nr 8/2005.

I lagen fastställs följande: ”Materiell nöd avser en situation där en fysisk person mottar ersättningar och bidrag, 1e) eller där personens inkomst inte överstiger 1,6 gånger existensminimum, 2) och personen inte har medel att bekosta juridiska tjänster” (311,30 euro).

Inkomstgräns för tilltalade i brottmål

Det finns ingen fastställd inkomstgräns för tilltalade som vill bistås av ett juridiskt ombud ex officio i brottmål. I brottmålsordningen (§§ 37–38) föreskrivs under vilka omständigheter det är obligatoriskt att ha ett ombud:

  1. Den tilltalade måste ha ett ombud under förundersökningen om denne
  • har häktats, avtjänar ett fängelsestraff eller genomgår en rättsmedicinsk undersökning,
  • inte har rättskapacitet eller har en begränsad rättskapacitet,
  • åtalas för ett särskilt allvarligt brott,
  • är underårig,
  • är en förrymd fånge.
  1. Det är också obligatoriskt att ha ett ombud om domstolen och under förundersökningen åklagaren eller polisen anser att detta är nödvändigt, för att de tvivlar på att den tilltalade förmår föra sin egen talan.
  2. Det är vidare obligatoriskt att ha ett ombud i utlämningsförfaranden och vid beslut om tvångsvård, med undantag för vård för alkoholmissbruk.

I § 38 i brottmålsordningen föreskrivs följande:

  1. Det är obligatoriskt att ha ett ombud i förfaranden för verkställighet av domar. Domstolen fattar beslut i en öppen domstolsförhandling
  • när den tilltalade har fråntagits sin rättskapacitet eller har en begränsad rättskapacitet,
  • vid beslut om villkorlig frigivning av person som vid tidpunkten för den öppna domstolsförhandlingen är yngre än 18 år,
  • när den tilltalade har häktats,
  • om det råder tvivel om den tilltalade s förmåga att föra sin egen talan.
  1. I förfaranden som rör extraordinära rättsmedel är det obligatoriskt med ett ombud
  • om någon av punkterna a, b eller c i § 37 första stycket är tillämpliga,
  • om en person är yngre än 18 år vid tidpunkten den öppna domstolsförhandlingen,
  • om det råder några tvivel om den tilltalades förmåga att föra sin egen talan,
  • om förfarandet gäller en dömd person som har avlidit.

Inkomstgräns för brottsoffer i brottmål

Enligt § 558 första stycket i brottmålsordningen ska domstolen besluta om ersättning av målsägandens kostnader när domen har trätt i kraft.

Andra villkor för att brottsoffer ska få rättshjälp

Alla villkor regleras genom lag nr 301/2005 (brottmålsordningen).

Kostnadsfria domstolsförhandlingar

Det finns två typer av befrielse från domstolsavgifter (§ 4 i nationalrådets lag nr 71/1992 om domstolsavgifter och avgifter för utdrag ur straffregistret, i gällande lydelse). Sådana domstolsavgifter avser

  • särskilda typer av förfaranden (vårdnad om underåriga, myndigheters underlåtenhet att agera eller felaktiga ingripanden, ömsesidig underhållsplikt mellan föräldrar och barn),
  • särskilda typer av personer (målsäganden i mål som rör skadestånd för arbetsolycka eller arbetssjukdom, i mål om grundlös uppsägning etc.). Om domstolen dömer till förmån för käranden, måste svaranden betala respektive domstolsavgift eller en andel som fastställs av domstolen, såvida inte svaranden också är befriad från avgiften.

Enligt § 138 i civilprocessordningen kan domstolen bevilja en part fullständig eller delvis befrielse från domstolsavgiften om detta är berättigat med hänsyn till partens förutsättningar och förutsatt att talan inte utgör rättegångsmissbruk eller är uppenbart grundlös. Domstolen kan emellertid när som helst under förfarandet upphäva avgiftsbefrielsen.

Enligt lag nr 327/2005 om rättshjälp till personer i materiell nöd (eller lagen om rättshjälp) ska med rättshjälp avses juridiska tjänster som tillhandahålls en person som enligt denna lag har rätt till bistånd för att hävda sina rättigheter – huvudsakligen i form av

  • juridisk rådgivning,
  • bistånd i förfaranden utanför domstol,
  • upprättande av inlagor till domstolar,
  • ombud i rättegång,
  • utförande av relaterade tjänster,
  • hel eller delvis betalning av därmed förbundna kostnader.

Om den berörda personen uppfyller kraven för att få rättshjälp, är denne emellertid sannolikt också befriad från att betala rättegångskostnaderna (inklusive domstolsavgifterna). Det finns ingen uttrycklig bestämmelse om att en person som har rätt till rättshjälp också är befriad från domstolsavgifterna, men det är mycket sannolikt att domstolen beviljar en sådan avgiftsbefrielse.

När betalar den förlorande parten den vinnande partens kostnader?

Civilprocesser: enligt § 142 i civilprocessordningen

En person kan ansöka om hel eller delvis befrielse från domstolsavgifterna hos respektive domstol. Domstolen kan på eget initiativ tillerkänna den vinnande parten (vid full framgång) ersättning för rättegångskostnaderna (inklusive domstolsavgifter). Vid delvis framgång tillerkänner domstolen vardera parten ersättning för en del av rättegångskostnaderna och kan eventuellt besluta att ingen av parterna har rätt till ersättning för rättegångskostnaderna. Domstolen kan emellertid också tillerkänna en part som har vunnit delvis framgång full ersättning för rättegångskostnaderna om beslutet var avhängigt en sakkunnigs utlåtande eller domstolens bedömning, eller om bristen på framgång avser en relativt obetydlig del av förfarandet.

Brottmål: enligt § 557 i brottmålsordningen

Om brottsoffret har åtminstone delvis rätt till ersättning för rättegångskostnaderna, är den tilltalade skyldig att ersätta brottsoffret för nödvändiga rättegångskostnader, inklusive ombudskostnaderna i de fall där det är obligatoriskt att ha ett ombud.

Även i fall där brottsoffret inte har någon sådan rättighet, kan domstolen på brottsoffrets yrkande besluta att brottsoffrets rättegångskostnader helt eller delvis ska ersättas efter att ha beaktat omständigheterna i målet.

Arvoden till sakkunniga

I justitieministeriets förordning nr 491/2004 om arvoden, kostnadsersättningar och kompensation för förlorad arbetstid för sakkunniga, tolkar och översättare fastställs nivån på sakkunnigarvoden. Listan över sakkunniga handhas av det slovakiska justitieministeriet och är tillgänglig för allmänheten på ministeriets webbplats. Sakkunniga förs in i registret när de uppfyller alla krav (enligt förordning om arvoden för sakkunniga, tolkar och översättare).

Sakkunnigarvodena ska fastställas genom en överenskommelse mellan den sakkunnige och klienten (avtalat arvode). Om parterna inte kan komma överens, ska relevanta föreskrifter om fasta arvoden användas för att fastställa nivån på arvodet.

Observera att moms bara påförs avtalade arvoden om översättaren/tolken är momsskyldig.

De fasta arvodena fastställs på grundval av

  • antal timmar,
  • en procentuell andel av det ursprungliga tvistebeloppet,
  • en schablonavgift baserad på tvisteföremålet och antalet tjänster som tillhandahålls.

Slovakiens fallstudier

Närmare information om förfarandekostnader i Slovakien hittar du i avsnitten med konkreta fallstudier.

Bilagor:

Den slovakiska rapporten om undersökningen av kostnadsinsyn PDF (872 Kb) en

Senaste uppdatering: 26/06/2019

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.