Ömsesidigt erkännande av skyddsåtgärder i civilrättsliga frågor

---

Artikel 17 - Information som görs tillgänglig för allmänheten

Sedan införandet av lag nr 2010-769 av den 9 juli 2010 kan familjedomstolen (juge aux affaires familiales) i civilrättsliga ärenden utfärda en skyddsorder (ordonnance de protection). Denna åtgärd regleras av följande bestämmelser:

• Artikel 515-9 ff. i civillagen.
• Artikel 1136-3 ff. i civilprocesslagen för rättegångsreglerna.

• Artikel 1136-16 ff. i civilprocesslagen för rättegångsreglerna om användning av elektroniska fotbojor för att varna personer som utsatts för våld i hemmet.

En skyddsorder utfärdas vid våld i hemmet, oavsett om parterna är sammanboende, vid våld från en tidigare make eller partner, oavsett om parterna har varit sammanboende, och för en vuxen som hotas med tvångsgifte.

Våldet måste utgöra en fara för en av parterna i parrelationen och/eller parets barn. Domstolen utfärdar en skyddsorder om den anser att det finns starka skäl att misstänka att de påstådda våldshandlingarna ägde rum och att offret är i fara.

Familjedomstolen kan utfärda en skyddsorder oberoende av ett eventuellt förfarande om äktenskapsskillnad och utan att det behöver pågå en brottmålsprocess.

Domstolen kan förordna om följande åtgärder:

• Förbud för svaranden att träffa och kontakta vissa personer.
• Förbud för svaranden att gå till vissa, av familjedomstolen särskilt angivna platser som ofta besöks av käranden.
• Förbud för svaranden att inneha eller bära vapen.
• Erbjudanden till svaranden om vård, social omsorg eller psykologisk behandling eller en kurs för att förebygga och bekämpa könsrelaterat våld och våld i hemmet samt uppmuntra att ta ansvar för sitt beteende.
• För gifta par: förordnande om att makarna ska bo separat, med angivelse av vilken av makarna som ska fortsätta att bo i det gemensamma hemmet. Den som ansöker om skyddsordern får, utom under särskilda omständigheter, vanligtvis tillstånd att stanna i hemmet, även om han eller hon har fått nödbostad.
• För sambor eller partner som har ingått ett avtal om registrerat partnerskap (PACS) kan domstolen utfärda en order om det gemensamma hemmet. Den som ansöker om skyddsordern får, utom under särskilda omständigheter, vanligtvis tillstånd att stanna i hemmet, även om han eller hon har fått nödbostad.
• Hur föräldraansvaret ska organiseras, och fastställande av ett bidrag till eventuella barns underhåll och uppfostran, ett bidrag till makarnas gemensamma underhåll eller annat materiellt stöd för partner som har ingått ett registrerat partnerskap. När skyddsordern beviljas ska domstolen ange särskilda skäl om den inte förordnar om utövande av umgängesrätt på en angiven mötesplats eller i närvaro av en betrodd tredje part.
• Tillstånd för den skyddade personen att dölja sin hemvist eller vistelseort och att ange sin advokats eller den allmänna åklagarens adress som delgivningsadress.
• Tillstånd för den skyddade personen att dölja sin hemvist eller vistelseort och att ange en kvalificerad jurists adress som den adress som ska användas för vardagsändamål.
• Beviljande av tillfällig rättshjälp till båda parter.
• Domaren får förordna om att svaranden ska bära en elektronisk fotboja som varnar käranden när svaranden befinner sig inom ett visst avstånd, om båda parterna är överens om detta.

Dessa åtgärder (särskilt förbudet mot att träffa eller kontakta vissa personer) används framför allt i förebyggande syfte. De kan därför omfattas av förordning nr 606/2013. Åtgärderna är tillfälliga: de kan endast förordnas i högst sex månader. De kan dock förlängas om det, innan denna period löper ut, inges en ansökan om äktenskapsskillnad, hemskillnad eller frågor kring utövandet av föräldraansvar (artikel 1136-13 i civilprocesslagen). I detta fall fortsätter skyddsordern att gälla tills beslutet har vunnit laga kraft, såvida inte domstolen beslutar något annat. Ett förordnande om fotboja kan dock endast utfärdas och förnyas för en period av sex månader.

Förfarande:

Genom lag nr 2019-1480 av den 28 december 2019 om åtgärder mot våld i hemmet ändrades artikel 515-11 i civillagen, vilket innebär att skyddsordern måste utfärdas inom högst sex dagar från den dag då dagen för förhandlingen fastställdes.

Väckande av talan: Käranden kan väcka talan vid familjedomstolen genom en ansökan som inges personligen eller skickas till domstolskansliet. När ansökan har tagits emot fastställer familjedomstolen ett datum för förhandlingen. Detta inleder den sexdagarsperiod som avses i artikel 515-11 i civillagen. Käranden har sedan två dagar på sig att via en delgivningsman/exekutionstjänsteman (huissier de justice) delge den andra parten datumet för förhandlingen, sin ansökan och sina handlingar. Eftersom staten betalar kostnaderna för delgivningsmän/exekutionstjänstemän är det kostnadsfritt för den som utsatts för våld i hemmet att väcka talan. Enligt artikel 1136-3 i civilprocesslagen kan dagen för förhandlingen också delges på administrativ väg (t.ex. av polisen eller en fängelsedirektör) om det föreligger en allvarlig och överhängande fara för säkerheten för en person som berörs av en skyddsorder eller om något annat delgivningssätt inte finns.

Kallelser till parterna: Familjedomstolen kallar parterna till förhandling genom domstolsföreläggande. Föreläggandet delges enligt ovan.

Förhandling: Förfarandet är muntligt. Parterna för sin egen talan men kan biträdas av eller företrädas av en advokat.

Underrättelse: En skyddsorder delges av en delgivningsman/exekutionstjänsteman om inte domstolen beslutar att den ska delges av domstolens kansli med hjälp av ett rekommenderat brev med mottagningsbevis eller via administrativa kanaler om det finns en allvarlig och överhängande fara för säkerheten för en person som omfattas av en skyddsorder eller om något annat delgivningssätt inte finns.

Domstolen översänder även beslutet till den allmänna åklagaren för att säkerställa att de beslutade åtgärderna följs upp. Den allmänna åklagaren översänder beslutet för kännedom till lämplig polismyndighet eller gendarmeri. Om det under förfarandets gång visar sig att det finns ett barn i fara hänskjuter domstolen efter förhandling ärendet till åklagarmyndigheten.

Register: Det finns inget särskilt register över åtgärder i samband med en skyddsorder. Förbud genom en skyddsorder registreras dock i databasen över efterlysta personer (kontaktförbud, förbud mot att befinna sig på vissa platser, förbud att lämna territoriet osv.).

Överklagande: Beslutet kan överklagas inom 15 dagar från delgivningen. Svaranden kan även ansöka om att skyddsordern ska upphävas eller ändras eller om att tillfälligt befrias från vissa av skyldigheterna i den.

Verkställighet av skyddsordern:

De åtgärder som meddelats tillsammans med en skyddsorder är interimistiskt verkställbara, dvs. de måste ges verkan omedelbart efter delgivningen av beslutet (även om svaranden överklagar), vid behov med handräckning från de brottsbekämpande myndigheterna. Den skyddade personen får hänskjuta ärendet till polisen eller gendarmeriet om en eller flera av de åtgärder som förordnats av familjedomstolen inte har efterlevts.

Underlåtenhet att efterleva de berörda åtgärderna är en straffbar handling enligt artikel 227-4-2 i strafflagen (code pénal). Brottet kan bestraffas med två års fängelse och 15 000 euro i böter. Om föräldrarna har delad vårdnad måste den domstol som tillåter att offret ges skyddad adress även säkerställa att det går att upprätthålla en länk mellan den person som orsakar faran och barnet via en tredje man eller med hjälp av en mötesplats samt att underhållsbidrag betalas via bankgirering.

Artikel 18 a(i) - vilka myndigheter som är behöriga att meddela skyddsåtgärder och utfärda intyg i enlighet med artikel 5

Familjedomstolen meddelar alla skyddsåtgärder och utfärdar de intyg som föreskrivs i artikel 5.

Den familjedomstol som har territoriell behörighet är

• domstolen på den ort där familjen har sin hemvist,
• om föräldrarna har separerat, domstolen på den ort där den förälder som de minderåriga barnen vanligtvis bor hos har sin hemvist om föräldrarna har delad vårdnad, eller domstolen på den ort där den förälder som har ensam vårdnad har sin hemvist,
• i övriga fall, domstolen på den ort där den person som inte inledde förfarandet har sin hemvist.

Ansökan om intyget måste inges i två exemplar och måste innehålla en tydlig angivelse om vilka styrkande handlingar som åberopas. Det råder inget advokattvång. Ett beslut om att inte utfärda ett intyg kan överklagas till distriktsdomstolens ordförande (tribunal judiciaire), eftersom ett överklagande inte behöver inges via en advokat.

En begäran som grundar sig på artiklarna 11 och 13 i förordningen i enlighet med artikel 509-8 i civilprocesslagen hänskjuts till ordföranden för den distriktsdomstol som meddelar utslag i saken i enlighet med det påskyndade förfarandet. Detta förfarande, som infördes genom artikel 5 i dekret nr 2019-1419 av den 20 december 2019 och som det hänvisas till i artikel 481-1 i civilprocesslagen, kan användas för att fastställa ett datum för förhandling med kort varsel utan att behöva visa att det är brådskande. Att det är brådskande härleds ur förfarandets art, vilket endast kan användas om det uttryckligen föreskrivs i en text.

Artikel 18 a(ii) - de myndigheter inför vilka en skyddsåtgärd som meddelats i en annan medlemsstat ska åberopas och/eller som är behöriga att verkställa en sådan åtgärd

De myndigheter inför vilka en skyddsåtgärd som meddelats i en annan medlemsstat ska åberopas och/eller som är behöriga att verkställa en sådan åtgärd är polis och gendarmeri.

Artikel 18 a(iii) - vilka myndigheter som är behöriga att justera skyddsåtgärder i enlighet med artikel 11.1

Käranden kan begära att den anmodade medlemsstaten justerar sakuppgifterna avseende skyddsåtgärden för attden ska kunna få effekt i denna medlemsstat på grundval av artikel 11 i förordningen. En begäran som grundar sig på artiklarna 11 och 13 i förordningen i enlighet med artikel 509-8 i civilprocesslagen hänskjuts till ordföranden för dendistriktsdomstol som meddelar utslag i saken i enlighet med det påskyndade förfarandet och behandlas i enlighet med det förfarandet.

Om muntligt förfarande utan advokattvång föreskrivs i artikel 1136-6 i civilprocesslagen i fråga om en ansökan om skyddsorder vid en fransk domstol, behandlas således en begäran om erkännande i Frankrike av en civilrättslig skyddsorder från en annan medlemsstat i sak i enlighet med det påskyndade förfarandet med advokattvång enligt artiklarna 509-2 och 760 i civilprocesslagen.

När det gäller territoriell behörighet tillämpas de regler i rättspraxis som prioriterar kraven på god rättskipning. Ansökan kan därför inges till ordföranden för den övre underrätten för tvistemål på den ort där den skyddade personen planerar att vistas eller bosätta sig.

Artikel 18 a(iv) - till vilka domstolar en ansökan om att vägra erkännande och, i förekommande fall, verkställighet ska lämnas in i enlighet med artikel 13

Käranden underrättas om utfärdandet av intyget och kan invända mot det på grundval av artikel 13 i förordningen genom att vända sig till domstolen i den anmodade medlemsstaten. En ansökan om vägran av erkännande eller verkställighet ska lämnas in till ordföranden för den distriktsdomstol som meddelar utslag i saken i enlighet med det påskyndade förfarandet (beroende på tvisteföremålet får målet hänskjutas till familjedomstol). Det råder inget advokattvång.

När det gäller territoriell behörighet tillämpas de regler i rättspraxis som prioriterar kraven på god rättskipning. Ansökan kan därför inges till ordföranden för den övre underrätten för tvistemål på den ort där den skyddade personen planerar att vistas eller bosätta sig.