Ömsesidigt erkännande av skyddsåtgärder i civilrättsliga frågor

Artikel 17 - Information som görs tillgänglig för allmänheten

Skyddsåtgärder i civilrättsliga frågor kan vidtas enligt § 1055.1 i lagen om obligationsrätt. I denna lag anges att vid kontinuerlig olaglig skada eller hot om olaglig skada har den skadelidande personen eller den person som hotas rätt att begära att det beteende som orsakar skadan eller de hot som framförts ska upphöra. Vid kroppsskada, hälsoskador, integritetskränkningar eller andra kränkningar av personlighetsskyddet kan det bland annat bli nödvändigt att förbjuda skadevållaren att närma sig andra personer (med hjälp av ett besöksförbud), att reglera användningen av bostäder eller kommunikationer eller att vidta andra åtgärder. I § 475.1.7 i civilprocesslagen fastställs förfarandet för att vidta civilrättsliga skyddsåtgärder. Detta omfattar möjligheten att på begäran meddela ett besöksförbud och andra liknande åtgärder för att skydda rätten till personlighetsskydd i §§ 544–549 i kapitel 55, som innehåller en närmare beskrivning av förfarandet för att meddela besöksförbud. Enligt §§ 378.1.3, 546 och 551.1 i civilprocesslagen får civilrättsliga skyddsåtgärder även vidtas för att säkra en åtgärd eller som en tillfällig åtgärd i ett ansökningsförfarande.

I enlighet med § 1055.1 i lagen om obligationsrätt kan det bli nödvändigt att förbjuda skadevållaren att närma sig andra personer (med hjälp av ett besöksförbud), att reglera användningen av bostäder eller kommunikationer eller att vidta andra åtgärder. Lagen saknar en uttömmande förteckning över vilka personlighetsskyddsåtgärder som kan vidtas. I enskilda fall kan man begära att en lämplig och nödvändig åtgärd ska vidtas. I sin analys från 2008 om besöksförbud konstaterade Högsta domstolen att om en person i fara och den person som är orsak till fara bor (eller arbetar) nära varandra är det bättre att reglera deras kontakter. I så fall kan förbuden (skyddsåtgärderna) i första hand bestå av en förteckning över förbjudna handlingar. Det går att tillämpa civilrättsliga skyddsåtgärder även om den person som är i fara inte har varit utsatt för ett brott. Det räcker att svarandens tidigare beteende gör att det finns anledning att tro att svaranden kan skada offret, skada personens hälsa eller kränka personens personliga integritet eller andra personliga rättigheter.

Det finns ingen statistik på under hur lång tid åtgärderna i genomsnitt vidtas. I Estland kan man vidta en mängd integritets- och personlighetsskyddsåtgärder enligt § 1055 i lagen om obligationsrätt. Åtgärderna kan pågå i upp till tre år. I enlighet med den analys av rättspraxis beträffande besöksförbud som Högsta domstolen gjorde 2008 har domstolarna i regel tillämpat besöksförbud för en period av upp till tre år.

Förordning (EU) nr 606/2013 rör skyddsåtgärder som vidtas i tvistemål. Förordning (EU) nr 606/2013 är inte tillämplig på skyddsåtgärder som omfattas av tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 2201/2003.

En skyddsåtgärd kan vidtas till förmån för en person som är i fara eller en person som lidit skada, antingen i ett separat förfarande eller tillsammans med ett annat yrkande. För att en skyddsåtgärd ska kunna vidtas måste en person som är i fara inge en ansökan till distriktsdomstolen inom vars domkrets den person som är orsak till faran har sin hemvist eller hade sin senast kända hemvist, i enlighet med den allmänna territoriella behörigheten. Domstolarna prövar ansökningarna enligt ansökningsförfarandet. Innan en skyddsåtgärd vidtas hör domstolen den person mot vilken åtgärden begärs och den person i vars intresse åtgärden ska vidtas. Vid behov hör domstolen även personer som står ovannämnda personer nära, den lokala kommun- eller stadsförvaltningen eller polismyndigheten på personernas bosättningsort.

Ansökningar till en domstol måste vara avfattade på estniska och uppfylla kraven i §§ 338 och 363 i civilprocesslagen. I enlighet med § 338 i civilprocesslagen måste en rättegångshandling som inges till domstolen av en deltagare i förfarandet innehålla

  1. deltagarens och dennes ombuds namn, adresser och telefonnummer,
  2. domstolens namn,
  3. saken i målet,
  4. tvistemålets nummer,
  5. deltagarens ansökan,
  6. grunderna för ansökan,
  7. en förteckning över bilagor till rättegångshandlingen,
  8. underskrift av deltagaren i förfarandet eller hans eller hennes ombud eller, för en handling som översänts på elektronisk väg, en digital signatur eller någon annan identifikationsmetod som uppfyller kraven i § 336 i civilprocesslagen.

Den fysiska personens personnummer eller födelsedatum måste anges i rättegångshandlingen.

Om en deltagare i förfarandet inte känner till en annan deltagares adress eller andra uppgifter måste det av rättegångshandlingen framgå vilka åtgärder den förstnämnda deltagaren har vidtagit för att ta reda på denna information.

Ansökningarna måste vara maskinskrivna. Om det är möjligt bör elektroniska kopior av skriftliga inlagor också inges till domstolen. Avtalsparter, notarier, exekutionstjänstemän, konkursförvaltare, statliga och lokala förvaltningsmyndigheter och andra juridiska personer ska inge handlingar till domstolen på elektronisk väg, såvida det inte finns goda skäl att inge handlingen i ett annat format. Närmare bestämmelser för att inge elektroniska handlingar till domstolen, formatkraven för handlingar och en förteckning över de dokument som ska inges via portalen fastställs i en förordning som antagits av ansvarig minister. När en deltagare i förfarandet inger skriftliga handlingar och bilagor till domstolen måste han eller hon se till att de andra deltagarna i förfarandet delges erforderligt antal kopior av dessa handlingar, om inte handlingarna ska inges på elektronisk väg.

En statlig avgift på 50 euro ska betalas när en ansökan eller ett överklagande inges i ett ärende som prövas enligt ansökningsförfarandet. En statlig avgift på 50 euro ska betalas när ansökan inges för att säkra en åtgärd.

Enligt estnisk lag behöver deltagare i förfarandet inte företrädas av ett ombud i domstolen i förfaranden som rör en ansökan om civilrättsliga skyddsåtgärder.

Ett beslut om att utfärda eller ändra ett besöksförbud eller någon annan personlighetsskyddsåtgärd får överklagas av de personer som ålagts att följa åtgärden. Ett beslut från domstolen om att avslå en ansökan om besöksförbud eller någon annan personlighetsskyddsåtgärd, eller om upphävande eller ändring av en sådan åtgärd kan överklagas av den person som ansökt om åtgärder eller i vars intresse åtgärden vidtogs. Överklaganden till distriktsdomstolar ska inges skriftligen till den domstol vars avgörande överklagas. Överklaganden ska inges inom 15 dagar räknat från den dag avgörandet delgavs. Ett överklagande av ett avgörande får inte inges senare än fem månader från det att en talan eller ett ansökningsförfarande avgjorts, om inte annat föreskrivs i lag. Om omständigheterna förändras får domstolen upphäva eller ändra besöksförbudet eller någon annan personlighetsskyddsåtgärd. Innan domstolen upphäver eller ändrar en åtgärd hör den deltagarna i förfarandet. Ett avgörande om utfärdande av ett besöksförbud eller någon annan personlighetsskyddsåtgärd delges de personer mot vilka och i vilkas intresse sådana åtgärder vidtas.

Beslut om skyddsåtgärder ska verkställas så snart de delgetts den person som är skyldig att följa dem (den person som är orsak till fara).

En exekutionstjänsteman ser till att beslutet om skyddsåtgärder verkställs. Exekutionstjänstemän får ofta kännedom om brott mot skyddsåtgärden av den person som är i fara. Om beslutet om skyddsåtgärder fattades innan tillträdesrättigheter fastställdes kan domstolen vid beslutet om tillträdesrättigheter ta hänsyn till de skyddsåtgärder som redan har vidtagits.

Artikel 18 a(i) - vilka myndigheter som är behöriga att meddela skyddsåtgärder och utfärda intyg i enlighet med artikel 5

I Estland är domstolarna behöriga att meddela skyddsåtgärder. I enlighet med artikel 5 är den distriktsdomstol som meddelade skyddsåtgärden behörig att utfärda ett intyg om skyddsåtgärden. För att ett intyg ska kunna utfärdas måste en ansökan om detta inges till en distriktsdomstol. Kontaktuppgifterna till de estniska domstolarna finns på domstolarnas webbplats.

Artikel 18 a(ii) - de myndigheter inför vilka en skyddsåtgärd som meddelats i en annan medlemsstat ska åberopas och/eller som är behöriga att verkställa en sådan åtgärd

För att åberopa en skyddsåtgärd som meddelats i en annan medlemsstat måste en person kontakta den exekutionstjänsteman som är behörig på gäldenärens bosättnings- eller vistelseort, eller i vars domkrets gäldenärens tillgångar finns. Exekutionstjänstemän inleder verkställighetsförfaranden på grundval av en ansökan och en exekutionstitel från den person som är i fara. Kontaktuppgifterna för exekutionstjänstemän finns på webbplatsen för Kammaren för exekutionstjänstemän och konkursförvaltare.

Artikel 18 a(iii) - vilka myndigheter som är behöriga att justera skyddsåtgärder i enlighet med artikel 11.1

En skyddsåtgärd som meddelats i en annan medlemsstat kan vid behov vidtas av en exekutionstjänsteman som är behörig att verkställa skyddsåtgärden. Den exekutionstjänsteman som är behörig på gäldenärens bosättnings- eller vistelseort, eller i vars domkrets gäldenärens tillgångar finns, är behörig att verkställa en skyddsåtgärd som meddelats i en annan medlemsstat. Kontaktuppgifterna för exekutionstjänstemän finns på webbplatsen för Kammaren för exekutionstjänstemän och konkursförvaltare.

Artikel 18 a(iv) - till vilka domstolar en ansökan om att vägra erkännande och, i förekommande fall, verkställighet ska lämnas in i enlighet med artikel 13

För att vägra erkännande eller verkställighet av skyddsåtgärder som meddelats i en annan medlemsstat måste en ansökan inges på gäldenärens bosättningsort eller till den distriktsdomstol som är behörig att genomföra verkställighetsförfarandet. Kontaktuppgifterna till de estniska domstolarna finns på domstolarnas webbplats.

Artikel 18 b - vilket eller vilka språk som godtas för de översättningar som avses i artikel 16.1

Estniska och engelska.

Senaste uppdatering: 17/02/2021

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.