Bryssel I-förordningen (omarbetning)

Slovenien

Innehåll inlagt av
Slovenien

HITTA BEHÖRIGA DOMSTOLAR/MYNDIGHETER

Med sökverktyget nedan kan du hitta de domstolar eller myndigheter som har behörighet – en roll – för ett visst europeiskt instrument. Vi har gjort allt vi kan för att se till att sökresultaten är korrekta, men i några få fall har det inte gått att fastställa vem som är behörig.

Slovenien

Brussels I recast


*obligatoriskt

Artikel 65.3 – information om hur man enligt nationell lag fastställer konsekvenserna av de domar som avses i artikel 65.2

1. Hur kan litisdenuntiation beskrivas i allmänhet?

Litisdenuntiation (litis denuntiatio) är en formell underrättelse till tredje man om en pågående rättsprocess. Underrättelsen kan kombineras med en uppmaning till tredje man att intervenera i målet. Syftet med underrättelsen är att garantera de civilrättsliga rättigheter som tillkommer käranden eller svaranden och deras effekter. Den underrättande parten (en part i målet) översänder litisdenuntiationen till domstolen. Domstolen delger därefter tredje man litisdenuntiationen. Denne avgör själv om han vill intervenera i målet. Enligt slovensk rätt prövar domstolen inte huruvida en parts ansökan om formell underrättelse av tredje man är motiverad. Även om tredje man intervenerar blir han inte part i målet, och hans förhållande till parterna i målet rörande huvudsaken kan inte avgöras i denna rättsprocess. Tredje man kan intervenera till stöd för valfri part i målet rörande huvudsaken. Om alla villkor är uppfyllda får tredje man intervenera i målet och får ställning som intervenient. På så sätt kan tredje man hjälpa den part som han intervenerar till stöd för att vinna målet och därigenom undvika efterföljande (regress-)förfaranden mot sig själv eller förbättra sin ställning i en sådan efterföljande process. Tredje man får inte begära att ett mål ska vilandeförklaras, att tidsfristerna ska förlängas eller att en förhandling ska senareläggas.

2. Vilka huvudkonsekvenser får domar för personer som intervenerar inom ramen för en litisdenuntiation?

Litisdenuntiationen skyddar den underrättande parten mot vissa skadeståndskrav som tredje man annars kan rikta mot den parten. Tredje man som genom en litisdenuntiation har getts möjlighet att påverka resultatet av en process kan i princip inte längre rikta skadeståndskrav mot den underrättande parten på grund av processuella brister. Om efterföljande regressförfaranden inleds mellan den underrättande parten och en person som underrättades om målet rörande huvudsaken kan denna person dessutom inte göra gällande argument eller sakförhållanden gentemot den underrättande parten som strider mot de materiella (faktiska) delarna av avgörandet i målet rörande huvudsaken.

3. Den rättsliga bedömningen i målet rörande huvudsaken har dock inte bindande verkan.

4. Faktiska omständigheter som tredje man inte kunde bestrida i målet rörande huvudsaken, t.ex. på grund av att parterna inte bestred dem, har inte heller bindande verkan.

5. Litisdenuntiation har verkan oavsett om tredje man intervenerade i målet rörande huvudsaken eller inte.

6. Litisdenuntiation påverkar inte förhållandet mellan tredje man och den underrättande partens motpart, utom då tredje man har beslutat att intervenera i processen till stöd för motparten.

Artikel 75 a – de domstolar till vilka ansökan om vägran av verkställighet ska göras enligt artiklarna 36.2, 45.4 och 47.1

– i Slovenien: distriktsdomstolen.

Artikel 75 b – de domstolar till vilka ett överklagande av ett beslut med avseende på en ansökan om vägran av verkställighet ska ges in enligt artikel 49.2

– i Slovenien: distriktsdomstol.

Artikel 75 c – de domstolar till vilka eventuella ytterligare överklaganden ska ges in enligt artikel 50

– i Slovenien: Sloveniens högsta domstol.

Artikel 75 d – de språk som godkänns för översättningar av intyg rörande domar, officiella handlingar samt inför domstol ingångna förlikningar

– i Slovenien: utöver slovenska godtas vid följande domstolar även ett av de nationella minoritetsspråken som officiellt språk:

  • Distriktsdomstolen i Koper: italienska.
  • Lokaldomstolen i Koper: italienska.
  • Lokaldomstolen i Piran: italienska.
  • Lokaldomstolen i Lendava: ungerska.

Artikel 76.1 a – de bestämmelser om domstols behörighet som avses i artiklarna 5.2 och 6.2 i förordningen

– i Slovenien: artikel 58 i lagen om internationell privat- och civilprocessrätt (Zakon o mednarodnem zasebnem pravu in postopku).

Artikel 76.1 b – de bestämmelser om litisdenuntiation som avses i artikel 65 i förordningen

– i Slovenien: artikel 204 i civilprocesslagen (Zakon o pravdnem postopku), som reglerar litisdenuntiation.

Artikel 76.1 c – de konventioner som avses i artikel 69 i förordningen

  • Fördraget mellan Jugoslavien och Österrike om ömsesidigt rättsligt samarbete, undertecknat i Wien den 16 december 1954.
  • Konventionen mellan Jugoslavien och Italien om ömsesidigt rättsligt samarbete i civila och administrativa ärenden, undertecknad i Rom den 3 december 1960.
  • Konventionen mellan Jugoslavien och Grekland om ömsesidigt erkännande och verkställighet av domar, undertecknad i Aten den 18 juni 1959.
  • Konventionen mellan Jugoslavien och Polen om rättslig hjälp i civil- och brottmål, undertecknad i Warszawa den 6 februari 1960.
  • Fördraget mellan Tjeckoslovakien och Jugoslavien om avgörande av rättsliga förhållanden i civil-, familje- och straffrättsliga ärenden, undertecknat i Belgrad den 20 januari 1964.
  • Fördraget mellan Jugoslavien och Cypern om rättslig hjälp i civil- och straffrättsliga ärenden, undertecknat i Nicosia den 19 september 1984.
  • Fördraget mellan Jugoslavien och Bulgarien om ömsesidig rättslig hjälp, undertecknat i Sofia den 23 mars 1956.
  • Fördraget mellan Jugoslavien och Rumänien om rättslig hjälp, undertecknat i Belgrad den 18 oktober 1960 samt därtill hörande protokoll.
  • Fördraget mellan Jugoslavien och Ungern om ömsesidig rättslig hjälp, undertecknat i Belgrad den 7 mars 1968.
  • Fördraget mellan Slovenien och Kroatien om rättslig hjälp i civil- och brottmål, undertecknat i Zagreb den 7 februari 1994.
  • Konventionen mellan Jugoslaviens och Frankrikes regeringar om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, undertecknad i Paris den 18 maj 1971.
Senaste uppdatering: 28/02/2019

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.