Bryssel I-förordningen (omarbetning)

Litauen

Innehåll inlagt av
Litauen

Artikel 65.3 – information om hur man enligt nationell lag fastställer konsekvenserna av de domar som avses i artikel 65.2

1. Hur kan litisdenuntiation beskrivas i allmänhet?

Med stöd av bestämmelserna i artiklarna 46 och 47 i den litauiska civilprocesslagen (Lietuvos Respublikos civilinio proceso kodeksas) kan tredje man eventuellt besluta att föra en självständig talan i ett tvistemål.

Tredje man som för en självständig talan i ett tvistemål får endast intervenera i målet på eget initiativ. En sådan tredje man betraktas som en självständig deltagare i målet och står inte på kärandens eller svarandens sida. Tredje man som för en självständig talan får intervenera i målet ända fram till det att slutpläderingarna inleds.

Tredje man som inte för en självständig talan i ett tvistemål får intervenera i målet till stöd för käranden eller svaranden ända fram till det att slutpläderingarna inleds, om ett avgörande i målet kan påverka tredje mannens rättigheter eller skyldigheter. Han kan också intervenera i målet efter en motiverad begäran av parterna eller på domstolens initiativ.

Tredje man underrättas om att ett mål har inletts och uppmanas att intervenera i mål vid en litauisk domstol genom stämningar eller kallelser, bl.a. genom att delges en kopia av talan. Enligt artikel 133.1 i civilprocesslagen underrättas parterna i målet (däribland tredje man) genom stämningar eller kallelser om datum och ort för domstolsförhandlingen eller de enskilda processåtgärderna. Skyldigheten att underrätta tredje man om att ett mål har inletts ligger dock hos domstolen, inte hos parterna. Parterna anger bara i sina inlagor att de anser att andra personer bör intervenera i målet.

Tredje man som för en självständig talan har samma rättigheter och skyldigheter som käranden.

Tredje man som inte för en självständig talan har samma processuella rättigheter (däribland rätten till ersättning för kostnader) och skyldigheter som en part, med undantag av rätten att ändra grunderna och föremålet för talan, utöka eller inskränka talan, återkalla talan, medge käromålet eller nå en förlikning. De har inte heller rätt att begära att en dom ska verkställas. Tredje man som inte för en självständig talan får inte agera mot den part till stöd för vilken de intervenerat i målet.

2. Vilka huvudkonsekvenser får domar för personer som intervenerar inom ramen för en litisdenuntiation?

Genom att låta tredje man som för självständig talan delta i rättegången kan flera besläktade tvister som rör samma sak avgöras i ett enda mål. I så fall får inga ytterligare förfaranden inledas mot tredje man som fört en självständig talan (och sådana tredje man får inte inleda ytterligare förfaranden mot samma svarande), eftersom tvisten mellan dessa parter anses avgjord i just den saken. Om en person underrättades om möjligheten att intervenera som tredje man i ett pågående mål genom att föra en självständig talan, men valde att inte intervenera, får en separat process senare inledas mot den personen i samma sak. Det är dock inte säkert att det första avgörandet påverkar rättigheterna och skyldigheterna för en person som inte intervenerade i målet som tredje man.

När en domstol avgör ett mål får den inte samtidigt också meddela utslag om rättigheterna och skyldigheterna för tredje man som inte har fört en självständig talan mot en part som han har ett materiellt rättsförhållande till. Följaktligen hindrar inte en dom i ett mål med tredje man som inte fört en självständig talan att en annan talan väcks mot tredje man som deltagit i det första målet, men som inte fört en självständig talan. I så fall har dock den första domen kraft av förhandsavgörande. Det innebär att vid ett annat mål med samma parter (t.ex. till följd av en skadeståndstalan) är det inte nödvändigt att beakta de faktiska omständigheter som fastställdes genom den slutliga domen i det första målet (artikel 182.2 i civilprocesslagen).

Om en person inte underrättades om möjligheten att intervenera som tredje man i ett pågående mål, antingen med eller utan en självständig talan, eller om en person underrättades men inte intervenerade och domstolen meddelade ett avgörande om den personens materiella rättigheter och skyldigheter, kan detta utgöra en grund för att pröva målet på nytt. Om personen inte intervenerade har det aktuella domstolsavgörandet normalt inte kraft av ett förhandsavgörande för den personen.

3. Har den rättsliga bedömningen i målet rörande huvudsaken bindande verkan?

Se svaret på fråga 2.

4. Har faktiska omständigheter som tredje man inte kunde bestrida i målet rörande huvudsaken, t.ex. på grund av att parterna inte bestred dem, bindande verkan?

Se svaret på fråga 2.

5. Har litisdenuntiation verkan oavsett om tredje man intervenerade i målet rörande huvudsaken eller inte?

Nej. Det är inte säkert att domen i det första målet (målet rörande huvudsaken) påverkar rättigheterna och skyldigheterna för en person som underrättades, men som inte intervenerade i målet som tredje man. Om en person inte underrättades om möjligheten att intervenera som tredje man i ett pågående mål, antingen med eller utan en självständig talan, eller om en person underrättades men inte intervenerade och domstolen meddelade ett avgörande om den personens materiella rättigheter och skyldigheter, kan detta utgöra en grund för att pröva målet på nytt.

6. Påverkar litisdenuntiationen förhållandet mellan tredje man och den underrättande partens motpart?

Se svaret på fråga 2.

Artikel 75 a – de domstolar till vilka ansökan om vägran av verkställighet ska göras enligt artiklarna 36.2, 45.4 och 47.1

I Litauen, Litauens appellationsdomstol (Lietuvos apeliacinis teismas).

Artikel 75 b – de domstolar till vilka ett överklagande av ett beslut med avseende på en ansökan om vägran av verkställighet ska ges in enligt artikel 49.2

I Litauen, Litauens appellationsdomstol (Lietuvos apeliacinis teismas).

Artikel 75 c – de domstolar till vilka eventuella ytterligare överklaganden ska ges in enligt artikel 50

I Litauen, kassationstalan till Litauens högsta domstol (Lietuvos Aukščiausiasis Teismas).

Artikel 75 d – de språk som godkänns för översättningar av intyg rörande domar, officiella handlingar samt inför domstol ingångna förlikningar

Ej tillämplig.

Artikel 76.1 a – de bestämmelser om domstols behörighet som avses i artiklarna 5.2 och 6.2 i förordningen

I Litauen, artiklarna 783.3, 787 och 789.3 i civilprocesslagen (Lietuvos Respublikos civilinio proceso kodeksas).

Artikel 76.1 b – de bestämmelser om litisdenuntiation som avses i artikel 65 i förordningen

I Litauen, artiklarna 46 och 47 i den litauiska civilprocesslagen (Lietuvos Respublikos civilinio proceso kodeksas).

Artikel 76.1 c – de konventioner som avses i artikel 69 i förordningen

  • Avtalet om rättsligt bistånd och rättsförhållanden mellan Litauen, Estland och Lettland, undertecknat i Tallinn den 11 november 1992.
  • Avtalet mellan Litauen och Polen om rättslig hjälp och rättsförhållanden i civil-, familje-, arbets- och straffrättsliga ärenden, undertecknat i Warszawa den 26 januari 1993.
Senaste uppdatering: 27/02/2019

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats