SÖKA BEHÖRIGA DOMSTOLAR
Med sökverktyget nedan kan du hitta de domstolar eller myndigheter som har behörighet – en roll – för ett visst europeiskt instrument. Vi har gjort allt vi kan för att se till att sökresultaten är korrekta, men i några få fall har det inte gått att fastställa vem som är behörig.
Artikel 65.3 – information om hur man enligt nationell lag fastställer konsekvenserna av de domar som avses i artikel 65.2
1. Innebörden av litisdenuntiation enligt ungersk civilprocessrätt
En part som har förlorat ett mål och vill väcka talan mot tredje man, eller som är föremål för en talan som väckts av tredje man, får underrätta denne genom litisdenuntiation. En litisdenuntiation får inte enbart göras av en kärande eller en svarande, utan även av en intervenerande part eller av en underrättad tredje man.
2. Tidsfrister för litisdenuntiationen som en processhandling:
En svarande får inge en litisdenuntiation inom 30 dagar efter mottagandet av ett käromål, och käranden får inge en litisdenuntiation inom 30 dagar efter att ha underrättats om ett materiellt genkäromål. Denna bestämmelse gäller analogt medgivna ändringar av käromål samt genkäromål.
En person som intervenerar efter att rättegången har inletts, dvs. intervenienten eller tredje man som underrättats, får inge en litisdenuntiation inom 30 dagar efter att ha intervenerat i målet. I mål som betraktas som särskilt allvarliga (tvistebelopp över 400 miljoner ungerska forint (HUF)) är den underrättande partens och den underrättade tredje mannens tidsfrist för att ta ställning till litisdenuntiationen 15 dagar i stället för 30 dagar. Om den underrättande parten meddelande sitt ställningstagande efter att fristen har löpt ut är detta ogiltigt, och domstolen bortser med andra ord helt från det.
3. Översända en litisdenuntiation:
Den underrättande parten har två skyldigheter när en litisdenuntiation ska översändas. För det första måste den underrättande parten översända en skriftlig litisdenuntiation till berörd tredje man, tillsammans med en motivering och en kortfattad översikt över processläget. För det andra måste litisdenuntiationen, skriftligen eller muntligen vid förhandlingen, inges till domstolen tillsammans med en motivering. När en litisdenuntiation inges till domstolen ska den underrättande parten bifoga handlingar som styrker att den underrättade tredje mannen har tagit emot litisdenuntiationen samt bevis på mottagandedatum.
Om den underrättade tredje mannen, inom 30 dagar efter den underrättelse som den underrättande parten har styrkt, inte har meddelat domstolen hur han ställer sig till att intervenera i målet, anses den underrättade tredje mannen inte ha godkänt litisdenuntiationen. Ett meddelande som lämnas efter tidsfristen är ogiltigt.
Om den underrättade tredje mannen godkänner litisdenuntiationen får den personen intervenera till stöd för den underrättande parten. En sådan anmälan kan göras skriftligen eller muntligen vid förhandlingen.
Om den underrättade tredje mannens intervention tillåts omfattas interventionen och den underrättade tredje mannens rättsliga ställning av reglerna för interventioner.
4. Litisdenuntiationers rättsverkningar:
Om den underrättade tredje mannen godkänner litisdenuntiationen får den parten intervenera till stöd för den underrättande parten. I den ungerska civilprocesslagstiftningen föreskrivs två olika situationer i fråga om intervenienter:
– Om domens rättsverkan inte omfattar det rättsliga förhållandet mellan intervenienten och motparten får intervenienten (inledningsvis den underrättade tredje mannen) på egen hand företa alla rättshandlingar som kan företas av den part som intervenienten har intervenerat till stöd för, med undantag av förlikningar, erkännande av rättigheter och avstående från rättigheter. Intervenientens handlingar har endast verkan i den mån den part som stöds inte företar dessa handlingar och handlingarna inte strider mot de handlingar som den part som stöds företar.
– Om, enligt gällande lagstiftning, domens rättsverkan även omfattar det rättsliga förhållandet mellan intervenienten och motparten får intervenienten (inledningsvis den underrättade parten) på egen hand företa alla rättshandlingar som kan företas av den part som intervenienten har intervenerat till stöd för, med undantag av förlikningar, erkännande av rättigheter och avstående från rättigheter, och sådana handlingar har verkan även om de strider mot de handlingar som den part som stöds företar. När domstolen prövar målet bedömer den effekten av sådana motstridiga handlingar. Vid bedömningen tas även hänsyn till målets övriga aspekter.
Frågan huruvida en doms rättsverkan omfattar förhållandet mellan intervenienten och motparten lämnar dock inget utrymme för skönsmässig bedömning, utan följer uteslutande av lagbestämmelser.
En sådan bestämmelse är artikel 32.2 i lag LXII från 2009 om obligatorisk ansvarsförsäkring för motorfordon. I denna föreskrivs följande: ”Tillämpningsområdet för alla rättsligt bindande domar som avvisar den skadelidande partens ersättningsanspråk ska också omfatta försäkringstagaren samt transportföretaget och föraren i de fall som anges i artikel 35.1, om domstolen slår fast detta i en rättsprocess mellan den skadelidande parten och försäkringsbolaget, skaderegleraren, den nationella myndigheten eller kompensationsfondens förvaltare.” (I ovannämnda artikel 35.1 föreskrivs följande: ”Den skadelidande parten får rikta anspråk mot kompensationsfondens förvaltare för att få ersättning för förluster eller skador som i Ungern orsakats av ett motorfordon som trots försäkringsplikten är oförsäkrat, av ett motorfordon som används av ett okänt transportföretag eller av ett okänt fordon, eller under den uppskovsperiod som avses i artikel 26, med de undantag som anges i artikel 36. Kompensationsfondens förvaltare ska ersätta anspråk upp till de belopp som anges i artikel 13.1. Kompensationsfondens förvaltare ska också ersätta den skadelidande parten för eventuella förluster som orsakats av ett motorfordon som inte har tagits i trafik eller som har tagits ur trafik.”)
Att en litisdenuntiation godkänns innebär inte att den underrättade tredje mannen erkänner en skyldighet gentemot den underrättande parten. Det rättsliga förhållandet mellan den underrättande parten och den underrättade tredje mannen kan inte avgöras i målet rörande huvudsaken (som den underrättade tredje mannen har kallats att delta i).
Artikel 74 – Beskrivning av nationella regler och förfaranden rörande verkställighet
Se faktabladet Förfarande för verkställande av en dom.
Artikel 75 a – de domstolar till vilka ansökan om vägran av verkställighet ska göras enligt artiklarna 36.2, 45.4 och 47.1
I Ungern, distriktsdomstolarna (Járásbíróság) vid den lägre allmänna appellationsdomstolen (Törvényszék). I regionen Pest, distriktsdomstolen i Buda; i Budapest, den centrala distriktsdomstolen i Buda.
Artikel 75 b – de domstolar till vilka ett överklagande av ett beslut med avseende på en ansökan om vägran av verkställighet ska ges in enligt artikel 49.2
I Ungern, de lägre allmänna appellationsdomstolarna (Törvényszék). I Budapest, huvudstaden Budapests lägre allmänna appellationsdomstol (Fővárosi Törvényszék).
Artikel 75 c – de domstolar till vilka eventuella ytterligare överklaganden ska ges in enligt artikel 50
– i Ungern: Högsta domstolen (genom en ansökan om förnyad prövning, till domstolen i första instans, av dess beslut).
Artikel 75 d – de språk som godkänns för översättningar av intyg rörande domar, officiella handlingar samt inför domstol ingångna förlikningar
Ej tillämplig.
Artikel 76.1 a – de bestämmelser om domstols behörighet som avses i artiklarna 5.2 och 6.2 i förordningen
– i Ungern: artikel 57 i lagdekret nr 13 från 1979 om internationell privaträtt.
Artikel 76.1 b – de bestämmelser om litisdenuntiation som avses i artikel 65 i förordningen
– i Ungern: artiklarna 58–60 (om litisdenuntiation) i lag nr III från 1952 om civilprocesslagen.
Artikel 76.1 c – de konventioner som avses i artikel 69 i förordningen
- Avtalet mellan Ungern och Bulgarien om rättslig hjälp i civil-, familje- och straffrättsliga ärenden, undertecknat i Sofia den 16 maj 1966.
- Konventionen mellan Ungern och Cypern om rättslig hjälp i civil- och straffrättsliga ärenden, undertecknad i Budapest den 30 november 1981.
- Fördraget mellan Tjeckoslovakien och Ungern om rättslig hjälp och rättsliga förhållanden i civil-, familje- och straffrättsliga ärenden, undertecknat i Bratislava den 28 mars 1989, vad gäller Tjeckien och Slovakien.
- Konventionen mellan Ungern och Frankrike om rättslig hjälp i civil- och familjerättsliga ärenden, om erkännande och verkställighet av domar och om rättslig hjälp i brottmål samt om utlämning, undertecknad i Budapest den 31 juli 1980.
- Konventionen mellan Ungern och Grekland om rättslig hjälp i civil- och straffrättsmål, undertecknad i Budapest den 8 oktober 1979.
- Fördraget mellan Ungern och Jugoslavien om ömsesidig rättslig hjälp, undertecknat den 7 mars 1968, vad gäller Kroatien och Slovenien.
- Konventionen mellan Ungern och Polen om rättslig hjälp i civil-, familje- och straffrättsliga ärenden, undertecknad i Sofia den 6 mars 1959.
- Fördraget mellan Ungern och Rumänien om rättslig hjälp i civil-, familje- och straffrättsliga ärenden, undertecknat i Bukarest den 7 oktober 1958.
