Bryssel I-förordningen (omarbetning)

Estland

Innehåll inlagt av
Estland

HITTA BEHÖRIGA DOMSTOLAR/MYNDIGHETER

Med sökverktyget nedan kan du hitta de domstolar eller myndigheter som har behörighet – en roll – för ett visst europeiskt instrument. Vi har gjort allt vi kan för att se till att sökresultaten är korrekta, men i några få fall har det inte gått att fastställa vem som är behörig.

Estland

Brussels I recast


*obligatoriskt

Artikel 65.3 – information om hur man enligt nationell lag fastställer konsekvenserna av de domar som avses i artikel 65.2

1. Hur kan litisdenuntiation beskrivas i allmänhet?

Enligt estnisk processrätt kan tredje man delta i förfarandet med eller utan en självständig talan. När en domstolstvist har avgjorts till nackdel för en viss part kan den parten väcka talan mot tredje man för att bli befriad från en skyldighet som härrör från ett påstått avtalsbrott, en skadeståndsskyldighet eller en ersättningsskyldighet. Om parten i fråga har anledning att tro att tredje man kommer att väcka en sådan talan mot den kan den dessutom, fram till dess att det preliminära förfarandet har avslutats eller att tidsfristen för ansökningar genom skriftligt förfarande har löpt ut, hos den domstol som handlägger målet ansöka om att tredje man ska tillåtas att intervenera i målet. När det preliminära förfarandet har avslutats får en ansökan om att tillåta en tredje man att intervenera i målet endast göras med samtycke av de övriga parterna i förfarandet eller av domstolen. Domstolen tillåter en tredje man att intervenera i målet efter att det preliminära förfarandet har avslutats endast om det fanns ett giltigt skäl till att ansökan inte lämnades in i tid och om domstolen anser att det kan göra det lättare att avgöra målet om denna tredje man intervenerar. Domstolen delger tredje man litisdenuntiationen, informerar motparten om litisdenuntiationen och fastställer en tidsfrist för när dessa ska ha tagit ställning till litisdenuntiationen. Om litisdenuntiationen uppfyller de lagstadgade kraven och parten motiverar varför tredje man ska tillåtas att intervenera i målet, förordnar domstolen om intervention. En tredje man som inte för en självständig talan i rättegången är part i målet enligt estnisk processrätt om den inte utgör en av de övriga parterna i målet (kärande eller svarande). Om det visar sig att förutsättning för intervention saknas får domstolen besluta att tredje man inte får delta i rättegången. Tredje man som inte för en självständig talan och som intervenerar i målet till stöd för käranden eller svaranden stöder förmodligen den partens ståndpunkt, dvs. lägger fram argument till stöd för den parten och har ett intresse av att den parten vinner målet. Tredje man som inte för en självständig talan får företa alla processhandlingar förutom sådana som är förbehållna käranden eller svaranden, t.ex. att överklaga beslut som fattas i målet. Ansökningar, klagomål eller processhandlingar som inges eller företas av tredje man har endast rättsverkan i målet om detta inte strider mot ansökningar, klagomål eller processhandlingar som ingetts eller företagits av den kärande eller svarande som tredje man har intervenerat till stöd för. Vid ett klagomål eller annan processhandling gäller samma tidsfrist för tredje man som för den kärande eller svarande som denne har intervenerat till stöd för, om inte annat föreskrivs i lag.

2. Vilka är huvudkonsekvenserna av domar för personer som intervenerar inom ramen för en litisdenuntiation?

Om en part begär att tredje man ska tillåtas att intervenera i målet, men domstolen inte låter denne intervenera eller föra talan som tredje man, är den personen inte rättsligt bunden av avgörandet i målet rörande huvudsaken.

Om en part begär att tredje man ska tillåtas att intervenera i målet och detta medges gäller följande för denna intervenient i förhållande till den kärande eller svarande som han eller hon intervenerar till stöd för: I ett mål som följer på målet rörande huvudsaken får intervenienten inte göra gällande att avgörandet i målet rörande huvudsaken var felaktigt eller att de faktiska omständigheterna i detta mål fastställdes på ett felaktigt sätt. Om en part i målet väcker talan mot tredje man som inte för en självständig talan och hänvisar till ett tidigare mål kan tredje man göra samma invändningar som den gjorde som tredje man i det målet och bestrida partens utsagor. Tredje man får också invända mot att den inte kunde inge ansökningar, invändningar, bevisning eller klagomål, eftersom den intervenerade eller tilläts intervenera i målet för sent eller var förhindrad att inge sådana handlingar på grund av utsagor eller handlingar som ingetts av den kärande eller svarande som den intervenerat till stöd för. Tredje man kan också invända mot att käranden eller svaranden, utan tredje mans vetskap, avsiktligen eller genom grov oaktsamhet underlät att inge ansökningar, invändningar, bevisning eller klagomål.

3. Har den rättsliga bedömningen i målet rörande huvudsaken bindande verkan?

Om en part begär att tredje man ska tillåtas att intervenera, men domstolen inte låter tredje man intervenera i målet eller föra talan i egenskap av tredje man, har avgörandet i målet rörande huvudsaken, inbegripet den rättsliga bedömningen, inte bindande verkan.

4. Har faktiska omständigheter som tredje man inte kunde bestrida i målet rörande huvudsaken, t.ex. på grund av att parterna inte bestred dem, bindande verkan?

Faktiska omständigheter som domstolen har fastställt har inte bindande verkan för tredje man om denne var förhindrad att bestrida dessa på grund av att de övriga parterna inte bestred dem, eller om den part som tredje man har intervenerat till stöd för inte höll med om de omständigheter som tredje man bestred.

5. Har litisdenuntiation verkan oavsett om tredje man intervenerade i målet rörande huvudsaken eller inte?

Enligt estnisk processrätt kan tredje man tillåtas att intervenera i målet, och tredje man kan själv ansöka om att få intervenera i målet. Domstolen beslutar genom ett föreläggande huruvida tredje man ska tillåtas att intervenera i målet. En part eller tredje man får överklaga ett föreläggande som innebär att domstolen tillåter eller vägrar tredje man att intervenera i målet eller att tredje man avförs från målet. Regionsdomstolarnas beslut om överklaganden av distriktsdomstolarnas beslut kan inte överklagas till högsta domstolen.

6. Påverkar litisdenuntiationen förhållandet mellan tredje man och den underrättande partens motpart?

Om en part ansöker om att tredje man skulle tillåtas att intervenera, men domstolen inte medger detta, påverkar detta inte förhållandet mellan den part som ingav ansökan och dess motpart.

Om en part begär att tredje man ska tillåtas att intervenera i målet och detta medges gäller följande för denna intervenient i förhållande till den kärande eller svarande som han eller hon intervenerar till stöd för: I ett mål som följer på målet rörande huvudsaken får intervenienten inte göra gällande att avgörandet i målet rörande huvudsaken var felaktigt eller att de faktiska omständigheterna i detta mål fastställdes på ett felaktigt sätt.

Intervention av tredje man som inte för en självständig talan samt konsekvenserna av en sådan intervention omfattas av §§ 214 och 216 i civilprocesslagen.

Artikel 75 a – de domstolar till vilka ansökan om vägran av verkställighet ska göras enligt artiklarna 36.2, 45.4 och 47.1

Distriktsdomstolar.

Artikel 75 b – de domstolar till vilka ett överklagande av ett beslut med avseende på en ansökan om vägran av verkställighet ska ges in enligt artikel 49.2

Regiondomstolar via den distriktsdomstol vars beslut bestrids genom överklagandet.

Artikel 75 c – de domstolar till vilka eventuella ytterligare överklaganden ska ges in enligt artikel 50

Högsta domstolen.

Artikel 75 d – de språk som godkänns för översättningar av intyg rörande domar, officiella handlingar samt inför domstol ingångna förlikningar

Engelska.

Artikel 76.1 a – de bestämmelser om domstols behörighet som avses i artiklarna 5.2 och 6.2 i förordningen

§ 86 (om domstols behörighet på egendomsorten) i civilprocesslagen, så länge som kravet inte är kopplat till denna persons egendom. §100 (krav om upphörande av tillämpningen av standardvillkor) i civilprocesslagen, i den mån som talan prövas i den domstol i vars domkrets standardvillkoret tillämpades.

Artikel 76.1 b – de bestämmelser om litisdenuntiation som avses i artikel 65 i förordningen

§§ 212–216 i civilprocesslagen.

Artikel 76.1 c – de konventioner som avses i artikel 69 i förordningen

  • Avtalet om rättsligt bistånd och rättsförhållanden mellan Lettland, Litauen och Estland, undertecknat i Tallinn den 11 november 1992.
  • Avtalet mellan Estland och Polen om rättslig hjälp och rättsliga förhållanden i civil-, arbets- och straffrättsliga ärenden, undertecknat i Tallinn den 27 november 1998.
Senaste uppdatering: 29/03/2022

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.