Hur väcker man talan vid domstol?

Litauen
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Måste jag vända mig till domstol eller finns det något annat alternativ?

Den litauiska lagstiftningen erbjuder en rad alternativa tvistlösningsmetoder. År 2012 trädde den omarbetade lagen om handelsrättsliga skiljeförfaranden (Komercinio arbitražo įstatymas) i kraft i Litauen. Enligt denna lag måste ett skiljeförfarande äga rum i Litauen oavsett i vilket land parterna i en tvist är medborgare, oavsett om de är fysiska eller juridiska personer eller om skiljeförfarandet äger rum i ett permanent eller tillfälligt skiljeorgan. Ett skiljeförfarande är likvärdigt med ett domstolsförfarande i Litauen. Det erbjuder en möjlighet att snabbt och lätt lösa de flesta affärstvister genom att i stället för att låta tvisten prövas av en domare låta den prövas av oberoende, bemyndigade personer med gott rykte som båda parter godtar. Parterna i ett skiljeförfarande har större frihet att komma överens om vilka regler som ska gälla för skiljeförfarandet. Skiljedomstolen kan sammanträda var som helst som passar parterna i tvisten och kan själv välja vilket språk som ska användas i förfarandet, sina beslutsformer etc. Elektroniska skiljeavtal har samma verkan som skriftliga skiljeavtal.

År 2008 antogs lagen om medling i civilrättsliga tvister (Civilinių ginčų taikinamojo tarpininkavimo įstatymas). Medling innebär en uppgörelse i godo och involverar en opartisk tredje part (medlare). I lagen anges att medling kan användas för att lösa civilrättsliga tvister (dvs. tvister som rör familjefrågor och andra frågor) som kan prövas av en domstol i ett tvistemål. Parterna kan använda sig av denna möjlighet för att lösa sin tvist både innan de hänskjuter tvisten till domstol (utomrättslig medling) och efter att domstolsförfarandet har inletts (rättslig medling). Notera att om medling inleds skjuts preskriptionstiden för en fordran upp. Även om man inte lyckas göra upp i godo behåller parterna därför sin rätt att väcka talan i domstol. Rättslig medling är gratis. Om du väljer att lösa din civilrättsliga tvist genom rättslig medling sparar du dessutom mycket tid och kraft jämfört med ett domstolsförfarande. Du sparar även pengar, för om medlingsförfarandet slutar med en uppgörelse i godo får du tillbaka 75 % av domstolsavgiften. Att lösa en tvist genom rättslig medling garanterar konfidentialitet, och var och en av parterna kan dra sig ur medlingen utan att behöva ange något skäl för detta.

Utomrättsligt avgörande av tvister som uppkommit till följd av konsumentavtal regleras av lagen om konsumentskydd (Vartotojų teisių apsaugos įstatymas), som trädde i kraft 2007 och som innebär ett alternativ till domstolsförfaranden, inklusive förfaranderegler och en institutionell struktur. De organ som arbetar med alternativ tvistlösning i Litauen är den statliga konsumentskyddsmyndigheten (Valstybinė vartotojų teisių apsaugos tarnyba), kommunikationsregleringsmyndigheten (Ryšių reguliavimo tarnyba) och andra organ som hanterar tvister inom enskilda sektorer (kommunikationsregleringsmyndigheten prövar tvister som rör elektronisk kommunikation och post- och budtjänster, Litauens centralbank (Lietuvos bankas) hanterar konsumenttvister med leverantörer av finansiella tjänster etc.). Konsumenter kan få rättsligt bistånd under alternativ tvistlösning, men kostnaderna för det rättsliga biståndet återbetalas inte. Statligt garanterad primär och sekundär rättshjälp ges till de konsumenter som uppfyller de kriterier som anges i lagstiftningen. En ansökan till ett organ för alternativ tvistlösning har i regel ingen suspensiv verkan när det gäller preskriptionstiden. Med tanke på de ganska långa tidsfristerna för att lösa konsumenttvister och vissa korta preskriptionstider för fordringar är det därför stor risk att preskriptionstiden löper ut.

2 Finns det någon tidsgräns för att väcka talan vid domstol?

Den allmänna preskriptionstiden är tio år.

I den litauiska lagstiftningen anges kortare preskriptionstider för vissa fordringar.

En kortare preskriptionstid på en månad tillämpas på fordringar som uppkommit till följd av ett upphandlingsförfarande.

En kortare preskriptionstid på tre månader tillämpas på yrkanden om ogiltigförklaring av rättsliga myndigheters beslut.

En kortare preskriptionstid på sex månader tillämpas på

  1. fordringar som rör verkställighet av betalningsinställelse (böter, dröjsmålsränta),
  2. fordringar som rör defekta artiklar som sålts.

En kortare preskriptionstid på sex månader tillämpas på fordringar till följd av förhållandet mellan transportföretag och deras kunder när det gäller gods som skickats inom Litauen medan en preskriptionstid på ett år tillämpas på gods som skickats utomlands.

En kortare preskriptionstid på ett år tillämpas på försäkringsanspråk.

En kortare preskriptionstid på tre år tillämpas på skadeståndskrav, inklusive skadeståndskrav till följd av dålig produktkvalitet.

En kortare preskriptionstid på fem år tillämpas för fordringar som rör indrivning av ränta och andra periodiska betalningar.

Fordringar till följd av brister i utfört arbete omfattas av kortare preskriptionstider.

Fordringar till följd av transport av gods, passagerare och bagage omfattas av de preskriptionstider som fastställs i de lagar som gäller för respektive transportslag.

3 Ska jag vända mig till en domstol i [medlemsstat]?

En tvist som rör ett avtalsförhållande regleras av det lands lag som parterna har avtalat ska gälla. Om parterna har valt litauisk lag kan de försvara sina rättsliga intressen inför de litauiska domstolarna. En sådan överenskommelse mellan parterna kan anges i avtalet eller fastställas utifrån de faktiska omständigheterna i det enskilda fallet. Parterna kan komma överens om att en viss stats lag ska reglera hela avtalet eller endast en eller flera delar av avtalet. Om parterna bestämmer att en utländsk stats lag ska tillämpas på avtalet kan detta inte användas för att avstå från att tillämpa en obligatorisk bestämmelse i Litauen eller någon annan stat som parterna inte kan avtala att ändra eller avstå från att tillämpa.

Om parterna inte anger vilket lands lag som ska reglera avtalet ska lagen i den stat som berörs mest av avtalsförpliktelserna tillämpas. Avtalsförpliktelserna anses beröra den stat mest i vars territorium

  1. den part som är bunden av den förpliktelse som är mest karaktäristisk för avtalet har hemvist eller sin centrala administration; om förpliktelsen är starkare förknippad med lagen i den stat där den part som är bunden av förpliktelsen bedriver sin affärsverksamhet ska den lagen tillämpas,
  2. lös egendom finns, om föremålet för avtalet är äganderätt eller nyttjanderätt till den lösa egendomen,
  3. den huvudsakliga verksamhetsplatsen var belägen när ett transportavtal ingicks, förutsatt att den stat där den huvudsakliga verksamhetsplatsen är belägen är samma stat som den stat där godset lastades, eller där avsändarens säte är beläget, eller som godset skickades från.

Skiljeavtal regleras av samma lands lag som huvudavtalet. Om huvudavtalet är ogiltigt gäller lagen på den plats där skiljeavtalet ingicks. Om denna inte kan identifieras gäller lagen i den stat där skiljeförfarandet äger rum.

Parternas rättigheter och skyldigheter vid skada regleras, efter val av den skadelidande parten, antingen av lagen i den stat där den relevanta handlingen skedde eller andra omständigheter som resulterade i skadan finns, eller av lagen i den stat där skadan leds.

Den rättsordning som reglerar makars förmögenhetsförhållande fastställs av lagen i makarnas hemviststat. Om makarna har hemvist i olika stater är tillämplig lag lagen i den stat där båda makarna är medborgare. Om makarna är medborgare i olika stater och aldrig har haft gemensam hemvist är tillämplig lag lagen i den stat där äktenskapet ingicks. Den rättsordning som reglerar makars förmögenhetsförhållanden som definieras i avtal är lagen i den stat som makarna har valt i sitt avtal. I så fall får makarna välja antingen lagen i den stat där de har eller kommer att ha hemvist, lagen i den stat där äktenskapet ingicks eller lagen i den stat där en av makarna är medborgare. Makarnas avtal om tillämplig lag är giltigt så länge det uppfyller villkoren i lagen i den valda staten eller lagen i den stat där avtalet ingicks.

4 Vilken domstol i [medlemsstat] ska jag i så fall vända mig till, med hänsyn tagen till var jag bor, var motparten bor eller andra faktorer av betydelse i ärendet?

Behörighetsreglerna anges i artiklarna 29–30 i civilprocesslagen (Civilinio proceso kodeksas). En talan kan väckas vid domstolen på den ort där svaranden har hemvist. En talan mot en juridisk person bör väckas vid domstolen på den ort där den juridiska personen har sitt säte enligt företagsregistret. Om svaranden är staten eller en kommun bör talan väckas på den ort där det organ som företräder staten eller kommunen har sitt säte.

En talan mot en svarande vars hemvist inte är känd kan väckas på den ort där han eller hon äger egendom eller hade sin senaste kända hemvist. En talan mot en svarande som saknar hemvist i Litauen kan väckas på den ort där han eller hon äger egendom eller hade sin senast kända hemvist i Litauen. En talan som avser verksamheten vid en juridisk persons filial kan också väckas där filialen har sitt säte.

En talan om underhållsbidrag och fastställande av faderskap kan också väckas där käranden har hemvist. En skadeståndstalan om ersättning för hälsoskador, inbegripet dödsfall, kan väckas där käranden har hemvist eller där skadan uppkom. En skadeståndstalan rörande en persons egendom får väckas där käranden har hemvist (säte) eller där skadan skedde.

En talan rörande ett avtal/kontrakt som anger var det ska fullgöras får väckas där det anges att avtalet/kontraktet ska fullgöras.

En talan rörande handlingar som utförts i egenskap av förmyndare, vårdnadshavare eller egendomsförvaltare kan också väckas där förmyndaren, vårdnadshavaren eller egendomsförvaltaren har hemvist (säte).

En talan rörande konsumentavtal kan också väckas där käranden har hemvist.

En kärande har rätt att välja mellan flera olika behöriga domstolar.

Fordringar om sakrätter i fast egendom, nyttjandet av fast egendom, förutom ansökningar om upplösning av makars förmögenhetsförhållanden i mål om äktenskapsskillnad, och annullering av utmätning av fast egendom, omfattas av behörigheten hos domstolen på den ort där hela, eller merparten av, den fasta egendomen är belägen.

Fordringar från en borgenär i en arvstvist som framställts innan arvingarna har godtagits och arvsfrågor faller inom behörigheten för domstolen på den plats där arvet, eller merparten av arvet, finns.

5 Vilken domstol i [medlemsstat] ska jag vända mig till, med hänsyn tagen till ärendets natur och vilket belopp som står på spel?

Alla tvistemål prövas av distriktsdomstolar som förstainstansdomstolar, förutom mål som prövas av regionala domstolar eller den regionala domstolen i Vilnius.

Regionala domstolar prövar följande tvistemål som förstainstansdomstol:

  1. Sedan den 4 april 2013, mål som rör fordringar som överstiger 150 000 litauiska litas, förutom mål som rör familjefrågor och anställningsförhållanden och mål som rör ersättning för ideell skada.
  2. Mål som rör rättsliga förhållanden i samband med immateriell upphovsrätt.
  3. Mål som rör rättsliga förhållanden vid offentlig upphandling.
  4. Mål som rör konkurs eller omstrukturering, förutom mål som rör en fysisk persons konkurs.
  5. Mål där en av parterna är en utländsk stat.
  6. Mål som grundas på krav på tvångsförsäljning av aktier (andelar, ägarintresse).
  7. Mål som rör krav på utredning av en juridisk persons verksamhet.
  8. Mål som rör ersättning för materiell och ideell skada till följd av fastställda patienträttigheter.
  9. Andra tvistemål som måste höras av regionala domstolar som förstainstansdomstolar enligt särskild lagstiftning.

Följande mål prövas endast av den regionala domstolen i Vilnius, som förstainstansdomstol:

  1. Mål som rör sådana tvister som avses i patentlagen (Lietuvos Respublikos patentų įstatymas).
  2. Mål som rör sådana tvister som avses i lagen om varumärken (Lietuvos Respublikos prekių ženklų įstatymas).
  3. Mål som rör adoption av en litauisk medborgare som bor i Litauen efter ansökan av medborgare i andra stater.
  4. Andra tvistemål som omfattas av den regionala domstolen i Vilnius exklusiva behörighet som förstainstansdomstol enligt särskild lagstiftning.

6 Kan jag väcka talan själv eller måste jag vända mig till exempelvis en advokat för att väcka talan?

Personer får väcka talan själva eller via sina ombud. Att en person deltar i en förhandling gör inte att den personen förlorar sin rätt att företrädas av ett ombud. Ett ombud får närvara vid en domstolsförhandling på den persons vägnar som ombudet företräder, om inte domstolen anser att den berörda personen själv måste närvara.

En person måste företrädas av en advokat i den typ av mål som anges i civilprocesslagen och civillagen (Civilinis kodeksas). Om domstolen prövar ett mål som rör en person som har förklarats sakna rättskapacitet måste den berörda personen t.ex. företrädas av en advokat.

7 Var ska stämningsansökan lämnas in? Till domstolens reception, kansli eller en annan myndighet?

Personer som vill lägga fram handlingar inför en domstol eller som vill erhålla handlingar från den måste kontakta domstolskansliet som kommer att förklara förfarandet för att lägga fram, erhålla eller återlämna handlingar. Domstolskontaktpunkter

Sedan e-tjänstportalen e.teismas.lt inrättades den 1 juli 2013 har det varit möjligt att inge handlingar, följa ärendets gång, betala domstolsavgiften och ta del av andra tjänster online.

För att garantera att alla ärenden handläggs på samma sätt har man beslutat att från och med den 1 januari 2014 ska mål som handlagts på elektronisk väg av underrätter och hänskjutits till appellations- och kassationsdomstolar fortsätta att handläggas på elektronisk väg.

8 På vilket språk kan jag göra en stämningsansökan? Kan jag väcka talan muntligt eller krävs det skriftlig form? Är det möjligt att använda fax eller e-post?

Personer som deltar i ett mål måste tillhandahålla originalkopior av inlagor. Dessutom måste domstolen motta tillräckligt många kopior av tryckta inlagor: en kopia för varje motpart (i mål med flera svarande eller kärande, en kopia för varje part, eller om en företrädare eller bemyndigad person har utsetts att motta de inlagor som rör målet, en kopia för den företrädaren eller bemyndigade personen) och för tredje parter, förutom om en inlaga inges på elektronisk väg. Alla bilagor till inlagor måste inges i lika många kopior som inlagan, förutom om de inges på elektronisk väg eller om domstolen har godkänt att bilagor inte delas ut till parterna på grund av det stora antalet kopior som detta skulle ge upphov till.

Alla inlagor och deras bilagor måste inges till domstolen på det nationella språket. Om parterna i ett förfarande som inlagorna riktar sig till inte talar det nationella språket måste domstolen inhämta översättningar av sådana handlingar på ett språk som man förstår. Om de ingivna handlingarna måste översättas till ett främmande språk måste parterna tillhandahålla auktoriserade översättningar.

En stämningsansökan kan inges via de litauiska domstolarnas portal för e-tjänster https://e.teismas.lt/lt/public/home/. Denna går att nå via den nationella domstolsförvaltningen (Teismų administracija): http://www.teismai.lt/.

9 Finns det särskilda blanketter för att väcka talan vid domstol? Om inte, hur ska talan väckas? Finns det regler om vad stämningsansökan ska innehålla?

En elektronisk blankett kan fyllas i på de litauiska domstolarnas portal för e-tjänster https://e.teismas.lt/lt/public/home/.

Varje stämningsansökan som inges till domstolen måste uppfylla de allmänna villkoren beträffande inlagor (artikel 111 i civilprocesslagen). Inlagor måste inges till domstolen i skriftlig form. Varje inlaga från en part måste innehålla följande uppgifter:

  1. Namnet på den domstol som inlagan inges till.
  2. Parternas ställning i förfarandet, deras för- och efternamn, personnummer (om detta är känt) och hemvist, adresser till andra parter i förfarandet som är kända av svaranden så att inlagor kan delges. Om parterna i förfarandet, eller en av parterna, är en juridisk person, dennes fullständiga namn, säte och adresser till andra parter i förfarandet som är kända av svaranden så att inlagor kan delges, koder, kontonummer (om känt) och närmare uppgifter om kreditinstitut (om dessa är kända).
  3. Delgivningsmetod för att delge inlagorna till parten och postadress för ytterligare korrespondens, om denna skiljer sig från bostadsadressen eller adressen till sätet.
  4. Inlagornas natur och sakinnehåll.
  5. Omständigheter som styrker inlagans sakinnehåll och all bevisning som bekräftar dessa omständigheter.
  6. Eventuella bilagor måste bifogas den inlaga som inges.
  7. Underskrift av den person som inger inlagan och det datum inlagan upprättades.

En deltagare i förfarandet som grundar en inlaga på en internationell domstols eller en utländsk domstols tolkningsregel måste bifoga en kopia på det domstolsavgörande där denna regel anges och en auktoriserad översättning av avgörandet till det nationella språket.

En inlaga som har ingetts till domstolen av ett ombud måste innehålla den information om ombud som anges i punkterna 2 och 3 ovan och måste åtföljas av handlingar som intygar ombudets rättigheter och skyldigheter, förutsatt att en sådan handling ännu inte har ingetts eller att det som intygas inte längre gäller.

En person som har bemyndigats av en part i förfarandet och som inte är i stånd att underteckna inlagan måste underteckna denna på den sistnämndes vägnar och ange skälet till varför parten inte själv kan underteckna den ingivna handlingen.

I artikel 135 i civilprocesslagen anges att stämningsansökan måste innehålla följande uppgifter:

  1. Storleken på fordran, om ett värde på fordran ska fastställas.
  2. Vilka omständigheter käranden åberopar till stöd för sitt yrkande.
  3. Bevisning som styrker de omständigheter som käranden åberopar, vittnens hemvist och var annan bevisning finns.
  4. Vad kärandens yrkande avser (föremålet för stämningsansökan).
  5. Kärandens ståndpunkt beträffande möjligheten att få en tredskodom om svaranden inte svarar på stämningen eller preliminära inlagor.
  6. Information om huruvida målet kommer att handläggas via en advokat, och i så fall advokatens för- och efternamn och kontorsadress.
  7. Kärandens ståndpunkt beträffande möjligheten att nå en uppgörelse om käranden vill tillhandahålla en sådan ståndpunkt.

Stämningsansökan ska åtföljas av de handlingar eller annan bevisning som käranden åberopar till stöd för sitt yrkande, bevis på att domstolsavgiften har betalats och eventuella begäranden om bevisupptagning som käranden inte är i stånd att ge in och skälet till detta.

10 Måste jag betala en domstolsavgift? När ska den i så fall betalas? Måste jag betala advokaten redan när jag lämnar in stämningsansökan?

En stämningsansökan måste åtföljas av alla handlingar som du åberopar till stöd för dina yrkanden och bevis på att domstolsavgiften har betalats. Domstolsavgiften i tvister som inte är av ekonomisk natur är 100 litauiska litas. I ekonomiska tvister är den domstolsavgift som ska betalas en viss procentandel av fordrans belopp. Enligt särskild lagstiftning gäller följande: 3 % och minst 50 litauiska litas för fordringar upp till 100 000 litauiska litas, 3 000 litauiska litas plus 2 % av det belopp som fordran avser vid fordringar som överstiger 100 000 litauiska litas och upp till 300 000 litauiska litas, och 7 000 litauiska litas plus 1 % av det belopp som fordran avser vid fordringar som överstiger 300 000 litauiska litas. Den totala domstolsavgiften i ekonomiska tvister får inte överstiga 30 000 litauiska litas.

I särskild lagstiftning anges de fall där kärande är befriande från skyldigheten att betala domstolsavgift. Domstolen har dessutom rätt att besluta om delvis befrielse från betalningsskyldigheten eller skjuta upp betalningen av avgiften tills domstolen har meddelat sitt avgörande, med beaktande av den berörda personens ekonomiska situation. Alla framställningar om befrielse från att betala eller skjuta upp betalningen av domstolsavgiften måste motiveras och åtföljas av bevis på personens dåliga ekonomiska situation.

I ett skriftligt förfarande (utan förhandling) är den domstolsavgift som ska betalas halva den avgift som betalas i vanliga fall, dock minst 20 litauiska litas.

Ingen domstolsavgift tas ut för separata överklaganden, med undantag av separata överklaganden om tillämpning av interimistiska åtgärder. I sådana fall tas en domstolsavgift på 100 litauiska litas ut.

Om inlagor eller bilagor till dessa endast inges till domstolen på elektronisk väg är den avgift som ska betalas 75 % av den avgift som i vanliga fall tas ut för den berörda inlagan, dock minst 10 litauiska litas.

En klient måste komma överens om tillhandahållandet av juridiska tjänster med sin advokat, sina advokater eller ett advokatsamfund genom att underteckna ett avtal. Parten måste betala det överenskomna arvodet för de juridiska tjänster som tillhandahålls. Parterna kan själva avtala om när arvodena ska betalas.

11 Kan jag få rättshjälp?

Lagen om statligt garanterad rättshjälp (Lietuvos Respublikos valstybės garantuojamos teisinės pagalbos įstatymas) garanterar att primär och sekundär rättshjälp ges i enlighet med nedanstående arrangemang.

Primär rättshjälp ges litauiska medborgare och medborgare i andra EU-medlemsstater, personer som lagligen vistas i Litauen eller andra EU-medlemsstater och personer som har rätt till sådan hjälp enligt internationella avtal som Litauen är part i. Primär rättshjälp måste ges omedelbart. Om detta inte är möjligt underrättas du om när rättshjälpen kommer att beviljas, dock senast 5 dagar från ansökningsdagen. Kommuntjänstemän och kommunanställda, advokater eller specialister vid statliga organ som kommunen har ingått ett avtal med ger personliga råd om hur du kan lösa din tvist med hjälp av utomrättsliga metoder, tillhandhåller information om rättssystemet, lagar och andra författningar och hjälper dig med att upprätta ett avtal som löser tvisten eller med att fylla i en ansökan om sekundär rättshjälp. Primär rättshjälp kan nekas om sökandens begäran är uppenbart ogrundad, sökanden redan har fått omfattande rådgivning i samma fråga, det är tydligt att personen kan få råd från en advokat utan den rättshjälp som garanteras av staten enligt lagstiftningen, eller om ansökan inte rör personens egna rättigheter och legitima intressen, förutom när det enligt lag är obligatoriskt att företrädas av ett ombud.

Samma rättshjälpsmottagare kan även få sekundär rättshjälp. Beviljandet av sådan rättshjälp är dock beroende av personens samlade inkomst.

Sekundär rättshjälp kan ges en person som bor i Litauen och vars tillgångar och årsinkomst inte överskrider de statligt fastställda gränsbeloppen för att ha rätt till rättshjälp. Tillgångarna och inkomsten delas upp i nivå I och nivå II. För nivå I står staten för 100 % av kostnaderna för sekundär rättshjälp och för nivå II står staten för 50 % av kostnaderna för sekundär rättshjälp (resterande 50 % måste den berörda personen själv stå för).

Följande personer har rätt till kostnadsfri sekundär rättshjälp oavsett deras tillgångar eller årsinkomst: misstänkta, åtalade eller dömda personer i brottmål där det är obligatoriskt att företrädas av en försvarsadvokat, brottsoffer i samband med ersättning för skador till följd av ett brott, inklusive mål där frågan om ersättning ska avgöras i ett brottmål, personer som tar emot sociala förmåner, personer intagna på sociala vårdboenden, personer som bekräftats lida av en allvarlig funktionsnedsättning eller har förklarats arbetsoförmögna, personer som har uppnått pensionsåldern och som bedöms ha omfattande särskilda behov, förmyndare (vårdnadshavare) till sådana personer, om rättshjälp krävs för att företräda och skydda rättigheter och intressen för personer som står under deras förmyndarskap eller vårdnadskap, personer som (genom ett beslut om utmätning av egendom etc.) har visat att de av objektiva skäl inte kan använda sin egendom och sina medel, och att deras egendom och årsinkomst som de hade kunnat använda efter eget skön därför inte överstiger de statligt fastställda gränsbeloppen för att beviljas sekundär rättshjälp, personer som lider av en allvarlig psykisk sjukdom, om den fråga som ska avgöras är huruvida de ska tvångsintas på sjukhus eller ges tvångsbehandling, förmyndare (vårdnadshavare) till sådana personer, om rättshjälp krävs för att företräda sådana personers rättigheter och intressen, gäldenärer, om en fordran framställs mot deras senast kända hemvist där de för närvarande bor, föräldrar eller andra lagstadgade företrädare till en minderårig, om den fråga som ska avgöras är bortförandet av detta barn, minderåriga som inte är gifta eller av en domstol förklarats ha full rättskapacitet och som väcker talan i domstolen i eget namn i de mål som anges i särskild lagstiftning, personer som vill få en förklaring om avsaknad av rättskapacitet i mål där det yrkas att en fysisk person ska förklaras sakna rättskraft, personer som vill registrera en födelse och andra mål som grundas på internationella avtal som Litauen är part i.

12 När anses talan ha väckts? Får jag någon sorts bekräftelse från myndigheterna på att talan har väckts på ett riktigt sätt?

En domstol antar ett beslut om behörighet. Detta räknas som starten på ett tvistemål. Vid eventuella brister, och om en person som deltar i förfarandet eller har väckt talan/ingett inlaga åtgärdar dessa brister i enlighet med domstolens anvisningar och inom de föreskrivna fristerna, anses talan ha väckts/handlingen ha ingetts den dag den lämnades in till domstolen. Annars anses handlingen inte ha ingetts och skickas tillbaka till sökanden tillsammans med bilagor. Domaren ska fatta ett sådant beslut senast fem arbetsdagar efter att tidsfristen för att åtgärda bristerna har löpt ut.

En kärande har rätt att dra tillbaka sin talan så länge domstolen inte har skickat en kopia av stämningen till svaranden. I ett senare skede kan talan endast dras tillbaka om svaranden samtycker till detta och talan dras tillbaka innan förstainstansdomstolen antar sitt beslut.

13 Kan jag få en tidsplan för målets fortsatta handläggning, till exempel när jag ska inställa mig i rätten?

Parter i ett förfarande underrättas om när och var domstolsförhandlingen ska hållas, eller andra åtgärder inom ramen för förfarandet ska vidtas, genom en kallelse eller kungörelse från domstolen. En tidsplan över domstolsförhandlingar finns att tillgå på den nationella domstolsförvaltningens webbplats. http://liteko.teismai.lt/tvarkarasciai/

Senaste uppdatering: 21/10/2019

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.