Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.
Swipe to change

Typer av juristyrken

Slovenien

Den här sidan ger en översikt över juristyrken i Slovenien. Åklagare Domare Advokater Notarier Statsåklagare

Innehåll inlagt av
Slovenien

Organisation av juristyrkena:

Juridiska yrken

En i Slovenien universitetsutbildad jurist kan utöva flera yrken. Dessa kan arbeta som domare, åklagare, juridiskt ombud, advokat och notarie, dvs. yrken inom rättsväsendet.

Åklagare

Organisation

I artikel 135 i Sloveniens författning fastställs att en åklagare väcker åtal och för talan i brottmål och även har andra befogenheter som anges i lag. Befogenheter och organisation regleras framför allt i lagen om åklagarväsendet (zakon o državnem tožilstvu) och i straffprocesslagen (Zakon o kazenskem postopku).

Det finns 11 distriktsåklagarmyndigheter (okrožno državno tožilstvo) i Slovenien (i Celje, Koper, Kranj, Krško, Ljubljana, Maribor, Murska Sobota, Nova Gorica, Novo mesto, Ptuj, Slovenj Gradec). Vidare finns det på nationell nivå en särskild statlig åklagarmyndighet, Sloveniens högsta åklagarmyndighet (Vrhovno državno tožilstvo) i Ljubljana.

Den särskilda statsåklagarmyndigheten ska lagföra klassisk organiserad brottslighet och ekonomisk brottslighet, terrorism, korruption och andra brott. För att avslöja och lagföra sådan brottslighet krävs att statsåklagarna har särskild organisation och kapacitet. Vid denna åklagarmyndighet verkar också avdelningen för utredning och lagföring av statstjänstemän med särskilda befogenheter (odelek za preiskovanje in pregon uradnih oseb s posebnimi pooblastili), som förkortat kallas särskilda utredningsavdelningen (posebni oddelek). Statsåklagarna vid denna avdelning ska beivra brott som begås av statstjänstemän vid polisen, statstjänstemän med polisbefogenheter vid inrikesminsteriet, vid militärpolisen, vid försvarsministeriets underrättelsetjänst samt vid Sloveniens underrättelsetjänst. De leder också de poliser som arbetar på avdelningen.

Högsta åklagarmyndigheten är landets högsta åklagarmyndighet, där följande kategorier av åklagare arbetar:

  • Högsta åklagare (vrhovni državni tožilci) samt överåklagare (višji državni tožilci).
  • Tillfälligt och på deltid anknutna åklagare.

Högre åklagare för talan i överklagandeförfaranden vid de högre domstolarna. Vid förfaranden som gäller särskilda rättsmedel inom straffrätt samt civil- och förvaltningsrätt för de högsta statsåklagarna talan i Sloveniens högsta domstol.

Högsta åklagarmyndigheten är organiserad enligt följande:

  • 3 avdelningar (för straffrätt, för civil- och förvaltningsrätt respektive för utbildning och sakkunnig tillsyn) och
  • ett center för rättsinformation, bland annat med uppgift att tillhandahålla sakkunskap på skatte-, finans- och redovisningsområdet samt inom andra discipliner. Detta krävs för effektivitet i statsåklagarnas arbete samt för att informationsstödet till statsåklagarnas verksamhet ska utvecklas, förenhetligas och fungera väl.

Roll och arbetsuppgifter

Åklagarnas främsta roll och skyldighet är att lagföra brott. Inom denna ram har de följande befogenheter:

  • Vidta alla nödvändiga åtgärder för avslöjande av brott och spårande av brottslingar. Leda polisens arbete under förundersökningar, samtidigt som polisen är organisatoriskt självständig.
  • Begära utredningar.
  • Väcka åtal samt föra talan vid behörig domstol.
  • Överklaga domstolsbeslut som inte vunnit laga kraft och ansöka om särskilda rättsmedel vid domstolsbeslut som vunnit laga kraft (avgöranden i första instans i brottmål överklagas av den åklagare som väckte åtalet i domstolen i första instans, medan högsta åklagare ansöker om särskilda rättsmedel).

Enligt gällande straffrätt har en åklagare under särskilda omständigheter också möjlighet att välja alternativ till straffrättsliga förfaranden. Ett första alternativ är att ärendet överförs till förlikning och att brottmålet skjuts upp, om den misstänkte är beredd att följa åklagarens instruktioner och utför de uppgifter som denna ger honom. Om förlikningsförhandlingarna och uppskjutandet av åtalet leder till avsett resultat, lägger åklagaren ned åtalet och saken löses utanför domstol. Ett annat alternativ för åklagaren är att föreslå ett strafföreläggande varigenom domstolen utan huvudförhandling dömer den åtalade till en konkret påföljd eller åtgärd.

Utöver detta har högsta åklagarmyndigheten arbetsuppgifter som ligger utanför straffrättens område. På en av högsta åklagarmyndighetens tre avdelningar (avdelningen för civil- och förvaltningsrätt) kan landets högsta åklagare framlägga ett yrkande om lagprövning (zahteva za varstvo zakonitosti) mot appellationsdomstolars beslut i tvistiga och otvistiga mål samt andra civilrättsliga domstolsförfaranden. Villkoret för att använda detta särskilda rättsmedel är att det finns ett behov av att skydda det allmänna intresset, ett villkor som bara de högsta åklagarna får bedöma. Rättsmedlet är alltså inte tillgängligt för parterna i förfarandet.

Domare

Organisation

Yrkesdomare och lekmannadomare

Domarnas ställning regleras i artiklarna 125–134 i författningen (ustava) samt i lagen om domartjänsten (zakon o sodniški službi). Domare är tjänstemän som utnämns av nationalförsamlingen (državni zbor) på förslag av domarrådet (sodnega sveta). De har fast tjänst, och åldersgräns och anställningsvillkor anges i lag.

För att kunna utnämnas till domare måste man uppfylla följande villkor:

  1. Ha slovenskt medborgarskap och behärska slovenska.
  2. Ha rättslig handlingsförmåga och vara vid god hälsa.
  3. Vara minst 30 år.
  4. Har slovensk juristexamen eller en jämförbar juristutbildning på universitetsnivå från utlandet, bestyrkt med ett utländskt intyg om genomförd utbildning och ett särskilt yttrande om utbildningen i fråga, eller med ett beslut om erkännande av utbildningen för anställningsändamål eller ett beslut om godkännande av utbildningen (odločbo o nostrifikaciji).
  5. Ha avlagt ett statligt juristprov.
  6. Inte ha blivit dömd för brott.
  7. Inte vara föremål varken för ett slutligt åtalsbeslut eller allmänt åtal.

Domare, som i förundersökningar eller rättegångar fattat beslut som bryter mot grundläggande mänskliga rättigheter och friheter, uppfyller inte längre villkoren för att utnämnas till domare efter att deras tjänsteperiod löpt ut.

Domare är ämbetsmän vars arbete regleras i författning och lagstiftning. Domartjänsten är inte förenlig med tjänster i andra statliga organ, lokala organ, politiska partiers organ samt andra tjänster och verksamheter som anges i lag. För domare finns inte någon formell utbildningsspecialisering. En domares huvudsakliga arbetsområde definieras inom ramen för den enskilda domstolens organisationsstruktur. Domstolen har olika avdelningar för olika typer av tvister, och domarna fördelas på dessa i enlighet med årsplaneringen av domstolens arbete. Frågor om befordran och lönegradsuppflyttning avgörs av slovenska domstolsrådet. Detta föreslår också att nationalförsamlingen beslutar om entledigande av domare som vid sin tjänsteutövning bryter mot författningen, begår en allvarlig lagöverträdelse eller begår ett uppsåtligt brott genom missbruk av sin tjänsteställning. Domarens tjänstegrader beror av domstolarnas organisation och de kan vara följande: domare i lokala domstolar, distriktsdomare, domare i appellationsdomstolar eller i högsta domstolen.

Domare organiseras i domarförbundet, som ingår i internationella domarunionen (International Association of Judges). Medlemskap i förbundet är frivilligt.

En dömande avdelning kan beståbåde av yrkesdomare (poklicni sodniki) och lekmannadomare (sodniki porotniki). När lagen föreskriver att tre domare krävs för ett avgörande ska domstolen bestå av en yrkesdomare som ordförande och två lekmannadomare, såvida inte något annat föreskrivs i lag. När lagen föreskriver att fem domare krävs för ett avgörande ska domstolen bestå av en yrkesdomare som ordförande, ännu en yrkesdomare samt tre lekmannadomare, om inte annat anges i lagen. Alla slovenska medborgare som fyllt minst 30 år, som inte har dömts genom lagakraftvunnen dom för brott som faller under allmänt åtal, och som är lämpliga och vid god hälsa och har goda kunskaper i slovenska språket. Lekmannadomares förordnande varar i fem år och kan förlängas. Ordföranden för en högre domstolsinstans utnämner och entledigar lekmannadomarna i den egna domkretsen.

Domstolsrådet

Domstolsrådet är det centrala organ som ansvarar för regleringen av yrket.

Domstolsrådet har 11 ledamöter.

Fem ledamöter väljs av Nationalförsamlingen, på förslag av Sloveniens president, bland ett antal juristprofessorer, åklagare och advokater, och sex ledamöter väljs bland personer som föreslås av fulltidsarbetande domare. Ledamöterna i rådet väljer en av ledamöterna till ordförande.

Domstolsrådet har följande befogenheter:

  • Inkomma med förslag till nationalförsamlingen om kandidater till juridiska befattningar.
  • Inkomma med förslag till nationalförsamlingen om att entlediga domare.
  • Utnämna och entlediga chefer för domstolar, förutom högsta domstolens president.
  • Besluta om befordran och lönegradsuppflyttning, om befordran till domstolsråd eller högre domartjänst samt om särskild befordran till högre domartjänst.
  • Besluta vid överklaganden av beslut om förflyttning eller tillsättning av domstolstjänst, utnämningar till domartjänster och domstolsråd samt lönegradsinplacering.
  • Besluta om domarfunktioners oförenlighet med offentliga funktioner.
  • Inkomma med yttrande till nationalförsamlingen om budgetförslag gällande domstolarna samt lagar som reglerar domares och domstolspersonals ställning, rättigheter och skyldigheter.
  • Anta en uppförandekod för rättsväsendet.
  • Anta kriterier för valet av kandidater till juristtjänster efter inhämtande av justitieministerns yttrande samt kriterier för kvaliteten på domarnas tjänsteutövning för bedömning av dessas arbete.
  • Godkänna politiska åtgärder som gäller upptäckt och hantering av de risker som finns för att domstolar exponeras för korruption och övervaka dessas genomförande.
  • Utse ledamöter till etik- och integritetsnämnden (Komisija za etiko in integriteto).
  • Handlägga och besluta om det finns skälig grund för överklaganden från domare som anser att deras lagstadgade rättigheter, oberoende ställning eller domstolsväsendets oberoende har åsidosatts.
  • Utföra andra lagstadgade arbetsuppgifter.

Om inte annat stadgas i lag krävs det två tredjedels majoritet av samtliga ledamöter i domstolsrådet vid beslut om förslag som rör följande:

  • Val av domare.
  • Utnämningar och befordran av domare samt deras lönegradsinplacering.
  • Överklaganden av beslut om förflyttning eller tillsättning av domstolstjänst, utnämningar till domartjänst och till domstolsråd.
  • Överklaganden av lönegradsinplacering.
  • Entlediganden av domare.
  • Kriterier för val av kandidater till juristtjänster, kvalitetskriterier gällande domares ämbetsutövning samt kvalitetskriterier gällande domstolarnas arbete.
  • Domstolsrådets arbetsordning.

Advokater

Enligt artikel 137 i författningen är advokatkåren en självständig och oberoende del av rättsväsendet och regleras i lag. I lagen om advokater anges att en advokat i sin yrkesutövning ska bistå med juridisk rådgivning till och företräda och försvara parter inför domstol och andra statliga organ, upprätta handlingar och företräda parter i rättsliga sammanhang. Bara en advokat får företräda en part inför domstol mot betalning, om inte annat anges i lag.

En advokat måste uppfylla följande villkor:

  1. Ha slovenskt medborgarskap.
  2. Ha rättslig handlingsförmåga.
  3. Ha följande typer av slovensk examen eller ha fullgjort motsvarande utbildning utomlands, enligt lagen om erkännande och bedömning av utbildning:
    • Universitetsexamen i juridik.
    • Universitetsexamen i juridik och magisterexamen i juridik.
    • Magisterexamen i juridik på grundval av det enhetliga magisterprogrammet.
  4. Ha avlagt ett statligt juristprov.
  5. Ha fyra års yrkeserfarenhet som universitetsutbildad jurist (därav minst ett år efter det avlagda statliga juristprovet), hos advokat eller på advokatkontor, vid domstol, på åklagarmyndighet, hos statligt juridiskt ombud eller hos notarie, inom ramen för ett normalt anställningsavtal om heltidsarbete.
  6. Aktivt behärska slovenska.
  7. Inge förtroende för sin yrkesutövning
  8. Ha nödvändig och lämplig utrustning och lokal för utövande av advokatyrket.
  9. Ha genomgått advokatkårens prov i lagkunskap, advokatarvoden och advokatsamfundets etiska kod.

Enligt lagen om advokatkåren (zakon o odvetništvu) har en advokat följande uppgifter:

  • Lämna juridisk rådgivning.
  • Företräda och försvara parter vid domstolar och andra statliga organ.
  • Upprätta handlingar.
  • Företräda parter i rättsförhållanden.

Bara en advokat får företräda en part inför domstol mot betalning, men kan i vissa fall ersättas av en biträdande jurist.

Endast en advokat får försvara den tilltalade i ett straffrättsligt förfarande.

I civilrättsliga mål i lokala domstolar får en part företrädas av en person med full rättskapacitet. Vid distriktsdomstolar, högre domstolar och högsta domstolen får en part dock bara företrädas av en advokat eller person som har avlagt statlig juristexamen. I förfaranden med särskilda rättsmedel måste parten företrädas av en advokat (utom när personen själv eller dennes rättsliga företrädare har avlagt statlig juristexamen).

En advokat krävs också som ombud i samtliga domstolsförfaranden som rör lagen om psykisk hälsa.

På villkor som anges i den lagen får en advokat som i ursprungslandet fått rätt att utöva advokatyrket arbeta med följande i Slovenien:

  • Utföra specifika tjänster inom advokatyrkets ramar.
  • Utöva advokatyrket med ursprungslandets yrkestitel.
  • Utöva advokatyrket med titeln ”advokat”.

Som ursprungsland betraktas det land där advokaten enligt landets föreskrifter fått rätt att utöva advokatyrket.

Enligt lagen om psykisk hälsa är en advokat från en EU-medlemsstat en advokat som har rätt att utöva advokatyrket i någon av unionens medlemsstater enligt det landets föreskrifter. En advokat från en EU-medlemsstat kan registrera sig i registret över utländska advokater och i Slovenien utöva advokatyrket med titeln ”advokat”, med alla rättigheter och skyldigheter som denna yrkesutövning medför. Det förutsätter dock att vederbörande uppfyller lagstadgade villkor och avlägger ett kunskapsprov om Sloveniens rättsordning. Provets innehåll och provförfarandet anges närmare i förordningen om prov för utländska advokater.

Advokater kan göra reklam för sina tjänster på vissa villkor som anges i lagen. Yrket kan utövas självständigt eller på advokatbyrå. Advokatkårens paraplyorganisation är Sloveniens advokatsamfund som har särskilda föreskrifter och stadgar. För utövande av yrket krävs registrering i advokatsamfundets advokatregister. En advokat som uppnått viss specialiseringsnivå eller fullgjort viss yrkesutbildning kan av advokatsamfundet på vissa villkor erkännas som specialistadvokat. Arvodering för advokattjänster regleras i advokattaxan som utfärdas av advokatsamfundet, efter godkännande av justitieministeriet.

Rättsdatabaser

Grundregler för advokater finns på engelska på advokatsamfundets hemsida.

Advokatsamfundet administrerar en sökmotor (på slovenska och engelska) där man kan söka efter en advokat utifrån följande sökkriterier:

  • Namn.
  • Ort.
  • Språkkunskaper.
  • Arbetsområden.

Notarier

Organisation

Enligt artikel 137.2 i författningen är notarieinstitutet offentligt och reglerat i lag. I lagen om notarieinstitutet anges följande: Som offentliga förtroendepersoner upprättar notarier enligt lag handlingar om rättsliga transaktioner, viljeförklaringar eller med rättigheter förenade faktaförklaringar, de förvarar handlingar, pengar och värdepapper, även för överlämnande till tredje person eller statliga organ, och de verkställer domstolsbeslut som kan delegeras till dem enligt lag. Den som uppfyller följande villkor kan utses till notarie:

För utnämning till notarie krävs följande:

  1. Medborgarskap i Republiken Slovenien, i en annan av Europeiska unionens medlemsstater, i en medlemsstat i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, i Schweiz eller i en medlemsstat i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).
  2. Ha rättslig handlingsförmåga och vara vid god hälsa.
  3. Har slovensk juristexamen eller en jämförbar juristutbildning på universitetsnivå från utlandet, bestyrkt med ett utländskt intyg om genomförd utbildning och ett särskilt yttrande om utbildningen i fråga, eller med ett beslut om erkännande av utbildningen för anställningsändamål eller ett beslut om godkännande av utbildningen (odločbo o nostrifikaciji).
  4. Ha avlagt ett statligt juristprov.
  5. Har fem års yrkeserfarenhet som universitetsutbildad jurist, därav minst ett år hos notarie och minst ett år vid domstol, hos advokat eller statligt juridiskt ombud.
  6. Anses äga den tillförlitlighet som krävs för att utföra en notaries uppgifter.
  7. Aktivt behärska slovenska.
  8. Har nödvändig och lämplig utrustning och lokal för utövande av notarieyrket.
  9. Är under 64 år.

Med förbehåll för kravet på rättslig och faktisk ömsesidighet och trots vad som sägs i punkt 1 ovan kan även medborgare i andra länder än Europeiska unionens och Europeiska ekonomiska samarbetsområdets medlemsstater, Schweiz eller medlemsstaterna i OECD utses till notarie, under förutsättning att vederbörande uppfyller övriga villkor i föregående stycke.

Notarieyrket är oförenligt med utövande av advokatyrket eller andra arvoderade tjänster eller funktioner.

En notarie får inte utföra uppdrag som är oförenliga med kravet på notariers integritet, som kan rubba tilltron till deras objektivitet eller förtroendet för att de handlingar som de upprättar är vederhäftiga.

Notarier utnämns av justitieministern  sedan denne inhämtat yttrande från notariekammaren om föreslagna kandidater. Notariernas antal är begränsat och fastställs av justitieministeriet. Om en notarie i arbetet begår överträdelser som anges i lag, avsätts denne av justitieministeriet. Notariernas paraplyorganisation är notariekammaren.

En notarie måste enligt lag vara medlem av Sloveniens notariekammare.

Roll och arbetsuppgifter

Notarier tillhandahåller offentliga tjänster som framför allt består i att upprätta offentliga och privata handlingar, vilket är av stor betydelse för säkerheten i rättsliga transaktioner.

Offentliga handlingar som normalt utfärdas av notarier är notarieakter och notarieprotokoll. En notarie kan utarbeta alla former av skriftliga avtal för parterna, men det finns vissa typer av avtal och stadgar för aktiebolag och privata aktiebolag som endast är giltiga enligt slovensk lag om de utfärdas som notarieakter. En notarie kan också upprätta testamenten. En notarie kan ibland också behöva bestyrka dokumentkopior och namnunderskrifter för att de ska vara giltiga inför domstol. Handlingar och värdepapper kan deponeras hos en notarie.

Rättsdatabaser

På notariekammarens webbplats finns en förteckning över samtliga notarier i Slovenien med kontaktuppgifter och en enklare sökmotor.

På webbplatsen är även följande tre register tillgängliga: - Register över depositionsnotarier (skrbniški notarji).

Andra juristyrken

Biträdande domstolspersonal PDF (372 Kb) en

Statliga juridiska ombud

De statliga juridiska ombuden har uppgifter som anges i lagen om statens juridiska ombud (zakon o državnem pravobranilstvu). Inför domstol är det statens juridiska ombud (državno pravobranilstvo) som företräder staten, statliga organ och tillhörande förvaltningsorganisationer som är juridiska personer samt fullgör andra uppgifter enligt lag. Arbetsuppgifterna utförs av det juridiska generalombudet, de juridiska ombuden och de biträdande ombuden. De juridiska ombuden och biträdande ombuden utses av regeringen på förslag av justitieministern, efter yttrande av generalombudet. Mandatperioden ska vara åtta år och får förnyas. Villkoren för att utses till statligt juridiskt ombud är desamma som för domare, med kompletterande krav på yrkeserfarenheter. Tjänsteutövningen regleras i författning och lagstiftning. Ombuden är förpliktigade att företräda staten. Grundlönen för ombud och biträdande ombud ska ligga i linje med lönegraden för arbetet i fråga. När det gäller tjänstens oförenlighet med annat uppdrag tillämpas bestämmelserna om domartjänstens oförenlighet analogt. Denna instans företräder också Slovenien i förfaranden vid EU-domstolen och Europadomstolen.

Länkar

Information om juristyrken på webbplatsen för Sloveniens högsta åklagare

Information om juristyrken på domstolsrådets webbplats

Information om juristyrken på webbplatsen för Sloveniens domstolsväsen

Information om juristyrken på webbplatsen för Sloveniens advokatsamfund

Information om juristyrken på webbplatsen för Sloveniens notariekammare

Information om juristyrken på webbplatsen för statens juridiska ombud

Senaste uppdatering: 17/02/2017

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats