Typer av juristyrken

Slovenien

Den här sidan ger en översikt över juristyrken i Slovenien.

Innehåll inlagt av
Slovenien

Juristyrkenas organisation

Juristyrken

En i Slovenien universitetsutbildad jurist eller en jurist som har slutfört juridikstudier på Bolognaprocessens grundnivå och avancerade nivå kan utöva flera yrken. Juristen kan arbeta som domare, åklagare, juridiskt ombud, advokat och notarie, dvs. yrken inom rättsväsendet.

Åklagare

Organisation

I artikel 135 i Sloveniens författning fastställs att åklagare (državni tožilciväcker åtal och för talan i brottmål och även har andra lagstadgade befogenheter. Befogenheter och organisation regleras framför allt i lagen om åklagarväsendet (Zakon o državnem tožilstvu) och i straffprocesslagen (Zakon o kazenskem postopku).

Det finns elva distriktsåklagarmyndigheter (okrožno državno tožilstvo) i Slovenien (i Celje, Koper, Kranj, Krško, Ljubljana, Maribor, Murska Sobota, Nova Gorica, Novo mesto, Ptuj och Slovenj Gradec). Vidare finns det på nationell nivå en särskild statlig åklagarmyndighet (Specializirano državno tožilstvo), och en högsta åklagarmyndighet (Vrhovno državno tožilstvo Republike Slovenije) i Ljubljana.

Den särskilda statsåklagarmyndigheten ska lagföra klassisk organiserad brottslighet och ekonomisk brottslighet, terrorism, korruption och andra brott. För att avslöja och lagföra sådan brottslighet krävs att statsåklagarna har särskild organisation och utbildning. Inom denna åklagarmyndighet finns också avdelningen för utredning och lagföring av statstjänstemän med särskilda befogenheter (Odelek za preiskovanje in pregon uradnih oseb s posebnimi pooblastili), som förkortat kallas särskilda utredningsavdelningen (posebni oddelek). Statsåklagarna vid denna särskilda avdelning ska beivra brott som begås av poliser, statstjänstemän med polisbefogenheter vid inrikesministeriet, militärpoliser, tjänstemän vid försvarsministeriets underrättelsetjänst samt tjänstemän vid Sloveniens underrättelsetjänst. De vägleder också de poliser som arbetar på avdelningen.

Högsta åklagarmyndigheten är landets högsta åklagarmyndighet, där följande kategorier av åklagare arbetar:

  • Högsta åklagare (vrhovni državni tožilci) samt överåklagare (višji državni tožilci).
  • Tillfälligt och på deltid anknutna åklagare.

Högre åklagare för talan i överklagandeförfaranden vid de högre domstolarna (višja sodišča). I förfaranden med särskilda rättsmedel inom straffrätt samt civil- och förvaltningsrätt för de högsta statsåklagarna talan i Sloveniens högsta domstol (Vrhovno sodišče Republike Slovenije).

Högsta åklagarmyndigheten är organiserad enligt följande:

  • Tre avdelningar (för straffrätt, för civil- och förvaltningsrätt respektive för utbildning och sakkunnig tillsyn).
  • Ett centrum för rättsinformation, bland annat med uppgift att tillhandahålla sakkunskap på skatte-, finans- och redovisningsområdet samt inom andra discipliner. Detta krävs för att statsåklagarnas arbete ska vara effektivt samt för att informationsstödet till statsåklagarnas verksamhet ska utvecklas, förenhetligas och fungera väl.

Roll och arbetsuppgifter

Åklagarnas främsta roll och skyldighet är att lagföra brott. Inom denna ram har de följande befogenheter:

  • Vidta alla åtgärder som krävs för att avslöja brott och spåra brottslingar. Leda polisens arbete under förundersökningar, samtidigt som polisen är organisatoriskt självständig.
  • Begära utredningar.
  • Väcka åtal samt föra talan vid behörig domstol.
  • Överklaga domstolsbeslut som inte vunnit laga kraft och ansöka om särskilda rättsmedel vid domstolsbeslut som vunnit laga kraft (avgöranden i första instans i brottmål överklagas av den åklagare som väckte åtalet i domstolen i första instans, medan högsta åklagare ansöker om särskilda rättsmedel).

Enligt gällande straffrätt har en åklagare under särskilda omständigheter också möjlighet att välja alternativ till straffrättsliga förfaranden. Ett första alternativ är att ärendet överförs till förlikning och att brottmålet skjuts upp, om den misstänkte är beredd att följa åklagarens instruktioner och utför de uppgifter som åklagaren anger. Om förlikningsförhandlingarna eller uppskjutandet av åtalet leder till avsett resultat kan åklagaren lägga ned åtalet, vilket innebär att saken löses utanför domstol. Ett annat alternativ är att åklagaren föreslår ett strafföreläggande, varigenom domstolen utan huvudförhandling dömer den åtalade till en konkret påföljd eller åtgärd.

Utöver detta har högsta åklagarmyndigheten arbetsuppgifter som ligger utanför straffrättens område. På en av högsta åklagarmyndighetens tre avdelningar (avdelningen för civil- och förvaltningsrätt) kan landets högsta åklagare framlägga ett yrkande om lagprövning (zahteva za varstvo zakonitosti) mot appellationsdomstolars beslut i tvistiga och otvistiga mål samt andra civilrättsliga domstolsförfaranden. Villkoret för att använda detta särskilda rättsmedel är att det finns ett behov av att skydda det allmänna intresset, ett villkor som bara de högsta åklagarna får bedöma. Rättsmedlet är alltså inte tillgängligt för parterna i förfarandet.

Domare

Organisation

Yrkesdomare och lekmannadomare

Domarnas ställning regleras i artiklarna 125–134 i författningen samt i lagen om domartjänsten (Zakon o sodniški službi). Domare är tjänstemän som utnämns av nationalförsamlingen (Državni zbor) på förslag av domstolsrådet (Sodni svet). De har fast tjänst, och åldersgräns och anställningsvillkor anges i lag.

För att kunna utnämnas till domare måste man uppfylla följande villkor:

  1. Ha slovenskt medborgarskap och behärska slovenska.
  2. Ha rättslig handlingsförmåga och vara vid god hälsa.
  3. Vara minst 30 år.
  4. Ha slovensk juristexamen eller en jämförbar juristutbildning på universitetsnivå från utlandet, bestyrkt med ett utländskt intyg om genomförd utbildning och ett särskilt yttrande om utbildningen i fråga, eller med ett beslut om erkännande av utbildningen för anställningsändamål eller ett beslut om godkännande av utbildningen (odločbo o nostrifikaciji).
  5. Ha avlagt ett statligt juristprov.
  6. Inte ha blivit dömd för brott.
  7. Inte vara föremål varken för ett slutligt åtalsbeslut eller ett allmänt åtal.

Domare, som i förundersökningar eller rättegångar fattat beslut som kränker grundläggande mänskliga rättigheter och friheter, uppfyller inte längre villkoren för att utnämnas till domare efter att deras tjänsteperiod löpt ut.

Domare är ämbetsmän vars arbete regleras i författning och lagstiftning. Domarämbetet är inte förenligt med tjänster i andra statliga organ, lokala organ, politiska partiers organ samt andra tjänster och verksamheter som anges i lag. För domare finns inte någon formell utbildningsspecialisering. En domares huvudsakliga arbetsområde definieras inom ramen för den enskilda domstolens organisationsstruktur. Domstolen har olika avdelningar för olika typer av tvister, och domarna fördelas på dessa i enlighet med årsplaneringen av domstolens arbete. Frågor om befordran och lönegradsuppflyttning avgörs av Sloveniens domstolsråd. Detta föreslår också att nationalförsamlingen beslutar om entledigande av domare som vid sin tjänsteutövning bryter mot författningen, begår en allvarlig lagöverträdelse eller begår ett uppsåtligt brott genom missbruk av sin tjänsteställning. Domarens tjänstegrader beror av domstolarnas organisation och de kan vara följande: domare i lokala domstolar (okrajni sodniki), distriktsdomare (okrožni sodniki), domare i appellationsdomstolar (višji sodniki) eller domare i högsta domstolen (vrhovni sodniki).

Domare organiseras i domarförbundet, som ingår i internationella domarunionen (International Association of Judges). Medlemskap i förbundet är frivilligt.

En dömande avdelning kan bestå både av yrkesdomare (poklicni sodniki) och lekmannadomare (sodniki porotniki). När lagen föreskriver att tre domare krävs för ett avgörande ska domstolen bestå av en yrkesdomare som ordförande och två lekmannadomare, såvida inte något annat föreskrivs i lag. När lagen föreskriver att fem domare krävs för ett avgörande ska domstolen bestå av en yrkesdomare som ordförande, ännu en yrkesdomare samt tre lekmannadomare, om inte annat anges i lagen. Alla slovenska medborgare som fyllt minst 30 år, som inte har dömts genom lagakraftvunnen dom för brott som faller under allmänt åtal, och som är lämpliga och vid god hälsa och har goda kunskaper i slovenska språket. Lekmannadomares förordnande varar i fem år och kan förlängas. Ordföranden för en högre domstolsinstans utnämner och entledigar lekmannadomarna i den egna domkretsen.

Sloveniens domstolsråd

Sloveniens domstolsråd är det centrala organ som ansvarar för regleringen av yrket.

Domstolsrådet har elva ledamöter.

Fem ledamöter väljs av nationalförsamlingen, på förslag av Sloveniens president, bland ett antal juristprofessorer, åklagare och advokater, och sex ledamöter väljs bland personer som föreslås av heltidsarbetande domare. Ledamöterna i rådet väljer en av ledamöterna till ordförande.

Domstolsrådet har följande befogenheter:

Domstolsrådet har följande befogenheter enligt reglerna för domstolarna och domartjänsten:

1. När det gäller val, utnämning och entledigande av domare samt domstolsordförande och vice ordförande:

  • Avge ett preliminärt yttrande inom ramen för förfarandet för utnämning av högsta domstolens ordförande.
  • För nationalförsamlingen föreslå kandidater till tjänsten som domare i högsta domstolen.
  • Utnämna och entlediga andra domstolsordförande och vice ordförande än högsta domstolens ordförande.
  • Välja kandidater till vakanta domartjänster.
  • För nationalförsamlingen föreslå kandidater till domarämbeten.
  • Utnämna domare till vakanta domstolstjänster.
  • Avge ett motiverat yttrande som ett led i förfarandet för entledigande av högsta domstolens ordförande.
  • Informera nationalförsamlingen om en lagakraftvunnen dom i vilken en domare fälls.
  • Inkomma med förslag till nationalförsamlingen om att entlediga domare.
  • Utfärda förklarande beslut om avslutande av domarfunktioner eller domartjänst.

2. När det gäller andra personalfrågor som rör domare, när beslut fattas om

  • domarfunktionens oförenlighet,
  • befordran till högre domarfunktion,
  • snabbare lönegradsuppflyttning, till domstolsråd (svetnik) eller högre domstolstjänst,
  • särskild befordran till högre domarfunktion,
  • bekräftelse på att en domare inte är lämplig för domartjänst,
  • ett förslag till avhjälpande av en överträdelse från en domare som anser att hans eller hennes oberoende på något sätt har påverkats,
  • överklaganden av beslut om förflyttning eller tillsättning av domstolsbefattning, domarfunktion eller befattning som domstolsråd samt av beslut om lönegradsinplacering,
  • förflyttning av domare,
  • förordnande av en domare till Sloveniens författningsdomstol, högsta domstolen, en högre domstol, en specialiserad avdelning av en distriktsdomstol, domstolsrådet, domarnas utbildningscentrum eller, för mer krävande rättstekniskt arbete, ministeriet,
  • befrielse från domartjänst,
  • beviljande av domarstipendier.

3. När det gäller disciplinära förfaranden:

  • Utse disciplinära organ.
  • Lägga fram förslag om att inleda disciplinära förfaranden mot en domare.
  • Verkställa en disciplinär åtgärd mot en domare som enligt lagen om domartjänsten innebär att befordran skjuts upp, att lönen sänks eller att domaren förflyttas till en annan domstol.
  • Besluta om att tillfälligt entlediga högsta domstolens ordförande från domartjänsten.
  • Besluta om ett överklagande av ett beslut av högsta domstolens ordförande om att tillfälligt entlediga en domare från domartjänsten.

4. Övriga uppgifter:

  • Anta kriterier för valet av kandidater till domstolstjänster efter inhämtande av ministerns yttrande samt kriterier för kvaliteten på domarnas tjänsteutövning för bedömning av deras arbete.
  • Anta en uppförandekod för domstolsväsendet.
  • Utse ledamöter till etik- och integritetsnämnden (Komisija za etiko in integriteto).
  • Anta instruktioner om förfarandet för val av ledamöter i personalråd och anordnande av val.
  • Godkänna politiska åtgärder för upptäckt och hantering av de risker som finns för att domstolar exponeras för korruption och övervaka åtgärdernas genomförande.
  • Avge ett preliminärt yttrande om domstolsenheternas personalplan.
  • Avge ett preliminärt yttrande inom ramen för förfarandet för att fastställa antalet domstolstjänster vid varje domstol.
  • Avge ett yttrande om högsta domstolens årsrapport om domstolarnas effektivitet och ändamålsenlighet och om den föreslagna finansieringsplanen för domstolarna.
  • Avge ett yttrande till nationalförsamlingen och ministeriet om lagstiftningen om domstolarna och domartjänsten.
  • Begära att bestämmelsers författningsenlighet och laglighet granskas för att se om de inkräktar på domstolarnas konstitutionella status eller konstitutionella rättigheter.
  • Lämna en motiverad begäran om översyn av verksamheten i särskilda fall.
  • Avge ett yttrande om beslut om häktning eller om inledande av straffrättsliga förfaranden.

Domstolsrådet fattar beslut genom en offentlig majoritetsomröstning av samtliga ledamöter, om inte annat föreskrivs i lag eller i arbetsordningen.

Domstolsrådet beslutar med två tredjedelars majoritet av samtliga ledamöters röster i följande fall:

  • Förslag till val av domare.
  • Utnämningar och befordran av domare.
  • Utnämningar och entledigande av domstolars ordförande och vice ordförande.
  • Klassificering i lönegrad.
  • Överklaganden av beslut om förflyttning eller tillsättning av domstolsbefattning, domarfunktion eller befattning som domstolsråd.
  • Överklaganden av lönegradsinplacering.
  • Förslag till entledigande av domare.
  • Bekräftelse på att en domare inte är lämplig för domartjänst.
  • Antagande av kriterier för urval av kandidater till domartjänster.
  • Antagande av kriterier för kvaliteten på domarnas tjänsteutövning.
  • Andra lagstadgade uppgifter.

Domstolsrådet får genom sin arbetsordning besluta om andra frågor där det ska fatta beslut med två tredjedelars majoritet av samtliga ledamöter.

Advokater

Enligt artikel 137 i författningen är advokatkåren (odvetništvo) en självständig och oberoende del av rättsväsendet och regleras i lag. I lagen om advokater (Zakon o odvetništvu) anges att en advokat i sin yrkesutövning ska bistå med juridisk rådgivning till och företräda och försvara parter inför domstol och andra statliga organ, upprätta handlingar och företräda parter i rättsliga sammanhang. Bara en advokat får företräda en part inför domstol mot betalning, men kan i vissa fall ersättas av en biträdande jurist.

En advokat måste uppfylla följande villkor:

  1. Ha slovenskt medborgarskap.
  2. Ha rättslig handlingsförmåga.
  3. Ha följande typer av slovensk examen eller ha fullgjort motsvarande utbildning utomlands, enligt lagen om erkännande och bedömning av utbildning:
    • Universitetsexamen i juridik.
    • Universitetsexamen i juridik och magisterexamen i juridik.
    • Magisterexamen i juridik på grundval av det enhetliga magisterprogrammet.
  4. Ha avlagt ett statligt juristprov.
  5. Ha fyra års yrkeserfarenhet som universitetsutbildad jurist (därav minst ett år efter det avlagda statliga juristprovet), hos advokat eller på advokatkontor, vid domstol, på åklagarmyndighet, hos statligt juridiskt ombud eller hos notarie, inom ramen för ett normalt anställningsavtal om heltidsarbete.
  6. Aktivt behärska slovenska.
  7. Inge förtroende för sin yrkesutövning.
  8. Ha nödvändig och lämplig utrustning och lokal för utövande av advokatyrket.
  9. Ha genomgått advokatkårens prov i lagkunskap, advokatarvoden och advokatsamfundets (Odvetniška zbornica Slovenije) etiska kod.

Endast en advokat får försvara den tilltalade i ett straffrättsligt förfarande.

I civilrättsliga mål i lokala domstolar får en part företrädas av en person med full rättskapacitet. Vid distriktsdomstolar, högre domstolar och högsta domstolen får en part dock bara företrädas av en advokat eller person som har avlagt statlig juristexamen. I förfaranden med särskilda rättsmedel måste parten företrädas av en advokat (utom när personen själv eller dennes rättsliga företrädare har avlagt statlig juristexamen).

En advokat krävs också som ombud i samtliga domstolsförfaranden som rör lagen om psykisk hälsa (Zakon o duševnem zdravju).

På villkor som anges i lagen om advokater får en advokat som i ursprungslandet fått rätt att utöva advokatyrket arbeta med följande i Slovenien:

  • Utföra specifika tjänster inom advokatyrkets ramar.
  • Utöva advokatyrket med ursprungslandets yrkestitel.
  • Utöva advokatyrket med titeln ”advokat” (odvetnik).

Som ursprungsland betraktas det land där advokaten enligt landets föreskrifter fått rätt att utöva advokatyrket.

Enligt denna lag är en advokat från en EU-medlemsstat en advokat som har rätt att utöva advokatyrket i någon av unionens medlemsstater enligt det landets föreskrifter. En advokat från en EU-medlemsstat kan registrera sig i registret över utländska advokater och i Slovenien utöva advokatyrket med titeln ”advokat”, med alla rättigheter och skyldigheter som denna yrkesutövning medför. Det förutsätter dock att vederbörande uppfyller lagstadgade villkor och avlägger ett kunskapsprov om Sloveniens rättsordning. Provets innehåll och provförfarandet anges närmare i förordningen om prov för utländska advokater (Uredba o preizkusnem izpitu za odvetnike iz drugih držav).

På vissa lagstadgade villkor kan advokater göra reklam för sina tjänster. Yrket kan utövas självständigt eller på advokatbyrå. Advokatkårens paraplyorganisation är Sloveniens advokatsamfund, som har särskilda föreskrifter och stadgar. För utövande av yrket krävs registrering i advokatsamfundets advokatregister. En advokat som uppnått viss specialiseringsnivå eller fullgjort viss yrkesutbildning kan av advokatsamfundet på vissa villkor erkännas som specialistadvokat. Arvodering för advokattjänster regleras i advokattaxan, som antas av advokatsamfundet efter godkännande av justitieministeriet.

Rättsdatabaser

Grundregler för advokater finns på engelska på advokatsamfundets webbplats.

Advokatsamfundet administrerar en sökmotor (på slovenska och engelska) där man kan söka efter en advokat utifrån följande sökkriterier:

  • Namn.
  • Ort.
  • Språkkunskaper.
  • Arbetsområden.

Notarier

Organisation

Enligt artikel 137.2 i författningen är notarieinstitutet (notarji) offentligt och reglerat i lag. I lagen om notarieinstitutet (Zakon o notariatu) anges följande: Som offentliga förtroendepersoner upprättar notarier enligt den lagen rättshandlingar, testamenten eller med rättigheter förenade faktaförklaringar, de förvarar handlingar, pengar och värdepapper, även för överlämnande till tredje person eller statliga organ, och de verkställer domstolsbeslut som kan delegeras till dem enligt lag.

För utnämning till notarie krävs följande:

  1. Medborgarskap i Republiken Slovenien, i en annan av Europeiska unionens medlemsstater, i en medlemsstat i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, i Schweiz eller i en medlemsstat i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).
  2. Rättslig handlingsförmåga och god hälsa.
  3. Slovensk juristexamen eller en jämförbar juristutbildning på universitetsnivå från utlandet, bestyrkt med ett utländskt intyg om genomförd utbildning och ett särskilt yttrande om utbildningen i fråga, eller med ett beslut om erkännande av utbildningen för anställningsändamål eller ett beslut om godkännande av utbildningen (odločbo o nostrifikaciji).
  4. Avlagt statligt juristprov.
  5. Fem års yrkeserfarenhet som universitetsutbildad jurist, därav minst ett år hos notarie och minst ett år vid domstol, hos advokat eller statligt juridiskt ombud.
  6. Att man anses vara tillräckligt pålitlig för att kunna utföra en notaries uppgifter.
  7. Att man aktivt behärskar slovenska.
  8. Nödvändig och lämplig utrustning och lokal för utövande av notarieyrket.
  9. Att man är under 64 år.

Med förbehåll för kravet på rättslig och faktisk ömsesidighet och trots vad som anges i punkt 1 ovan kan även medborgare i andra länder än EU:s och Europeiska ekonomiska samarbetsområdets medlemsstater, Schweiz eller medlemsstaterna i OECD utses till notarie, under förutsättning att vederbörande uppfyller övriga villkor i föregående stycke.

Notarieyrket är oförenligt med utövande av advokatyrket eller andra arvoderade tjänster eller funktioner.

En notarie får inte utföra uppdrag som är oförenliga med kravet på notariers integritet, som kan rubba tilltron till deras objektivitet eller förtroendet för att de handlingar som de upprättar är vederhäftiga.

Notarier utnämns av justitieministern sedan denne inhämtat yttrande från notariekammaren (Notarska zbornica Slovenije) om föreslagna kandidater. Notariernas antal är begränsat och fastställs av justitieministeriet. Om en notarie i arbetet begår överträdelser som anges i lag, entledigas denne av justitieministeriet. Notariernas paraplyorganisation är notariekammaren.

En notarie ska enligt lag vara medlem av Sloveniens notariekammare.

Roll och arbetsuppgifter

Notarier tillhandahåller offentliga tjänster som framför allt består i att upprätta offentliga och privata handlingar, vilket är av stor betydelse för säkerheten i samband med rättshandlingar.

Offentliga handlingar som normalt utfärdas av notarier är notarieakter och notarieprotokoll. En notarie kan upprätta alla former av skriftliga avtal för parterna, men det finns vissa typer av avtal och stadgar för aktiebolag och privata aktiebolag som endast är giltiga enligt slovensk lag om de utfärdas som notarieakter. En notarie kan också upprätta testamenten. En notarie kan ibland också behöva bestyrka dokumentkopior och namnunderskrifter för att de ska vara giltiga inför domstol. Handlingar och värdepapper kan deponeras hos en notarie.

Rättsdatabaser

På notariekammarens webbplats finns en förteckning över samtliga notarier i Slovenien med kontaktuppgifter och en enklare sökmotor.

På webbplatsen är även följande tre register tillgängliga:

Andra juristyrken

Biträdande domstolspersonal (Sodniški pomočnik)  PDF (372 Kb) en

Statliga juridiska ombud

De statliga juridiska ombuden har uppgifter som anges i den nya lagen om statens juridiska ombud, som trädde i kraft den 20 november 2017 och på ett genomgripande sätt förändrade denna institution.

De statliga juridiska ombuden har till uppgift att skydda statens egendom samt andra rättigheter och intressen vid Sloveniens domstolar och administrativa organ, vid utländska domstolar och skiljenämnder samt vid internationella domstolar och skiljenämnder, och står till tjänst med juridisk rådgivning, fredlig lösning av tvister i administrativa förfaranden och andra lagstadgade uppgifter.

Arbetsuppgifterna utförs av det juridiska generalombudet och det biträdande juridiska generalombudet som ämbetsmän samt av högre juridiska ombud, juridiska ombud och ombudskandidater, som nu har ställningen som offentliga tjänstemän. För att undvika politiska utnämningar av juridiskt generalombud och högre juridiska ombud inhämtas ett yttrande från en kommitté bestående av oberoende experter som ska bedöma kandidaternas lämplighet.

Sloveniens regering utser det juridiska generalombudet på grundval av ett motiverat förslag från justitieministern, efter att ha inhämtat ett yttrande från den kommitté som har till uppgift att bedöma kandidaternas lämplighet. Sloveniens regering utser det biträdande juridiska generalombudet på förslag av det juridiska generalombudet, med justitieministerns samtycke. Det är ett av de högre juridiska ombuden som utses till biträdande juridiskt generalombud. Ämbetstiden för både det juridiska generalombudet och det biträdande juridiska generalombudet är sex år, med möjlighet till förlängning. För att högre juridiska ombud, juridiska ombud och ombudskandidater ska kunna fullgöra sina uppgifter måste de ha ett anställningsförhållande som uppfyller villkoren i lagen om offentlig förvaltning, utöver de särskilda villkoren i lagen om statens juridiska ombud.

Myndigheten är oberoende som juridiskt ombud.

Länkar

Information om juristyrken på webbplatsen för Sloveniens högsta åklagare

Information om juristyrken

Information om juristyrken på webbplatsen för Sloveniens domstolsväsen

Information om juristyrken på webbplatsen för Sloveniens advokatsamfund

Information om juristyrken på webbplatsen för Sloveniens notariekammare

Information om juristyrken på webbplatsen för statens juridiska ombud

Senaste uppdatering: 07/01/2022

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.