Typer av juristyrken

Nederländerna

Här får du en överblick över juristyrkena i Nederländerna. Åklagare Domare Advokater Notarier Andra juristyrken

Innehåll inlagt av
Nederländerna

Åklagare

Organisation

Allmänna åklagarmyndigheten (Openbaar Ministerie eller OM) är en nationell organisation med kontor i alla regioner. Det finns också en nationell åklagarmyndighet med särskilt ansvar för att bekämpa (internationell) organiserad brottslighet samt en åklagarmyndighet som arbetar för att komma till rätta med miljöbrott, ekonomisk brottslighet och bedrägeri.

Det finns 10 distriktsåklagarkammare, där allmänna åklagare med hjälp av sakkunniga inom förvaltning och juridik handlägger hundratusentals ärenden om året. Vid överklaganden hänskjuts saken till en av de fyra regionala åklagarkamrarna (ressortsparketten). I denna instans kallas åklagarmyndighetens representant advocaat-generaal. Åklagarkamrarna leds av hoofdofficieren van justitie och hoofdadvocaten-generaal. På det nationella planet leds Allmänna åklagarmyndigheten av en riksåklagarmyndighet i Haag (College van procureurs-generaal). Det politiska ansvaret för Allmänna åklagarmyndigheten ligger på justitieministern. Tillsammans med riksåklagarmyndigheten fattar justitieministern beslut om prioriteringar när det gäller utredningar och åtal.

Roll och arbetsuppgifter

Var och en som misstänks för brott kommer i kontakt med allmänna åklagarmyndigheten. Den är den enda myndigheten i Nederländerna som har rätt att väcka åtal mot brottsmisstänkta. Myndigheten ser till att brott utreds och lagförs.

Allmänna åklagarmyndigheten samarbetar med polisen och andra brottsbekämpande myndigheter. Brottsutredningar leds av en åklagare. Brottsutredningar leds av en allmän åklagare. Allmänna åklagarmyndigheten övervakar dessutom att domstolsavgöranden verkställs korrekt, det vill säga att böter betalas, fängelsestraff avtjänas och samhällstjänst utförs. Allmänna åklagarmyndigheten och domstolarna är en del av rättsväsendet. Allmänna åklagarmyndigheten är således inget ”ministerium” (jfr Openbaar Ministerie) i ordets vanliga bemärkelse.

Domare

Organisation

För att kunna bli domare måste man ha minst sju års arbetserfarenhet. Den erfarenheten kan man få antingen genom en internutbildning hos domstolsväsendet eller också genom att arbeta med juridik på annat håll. Domstolsväsendet ger den utbildning som krävs.

Domarna utses av staten under justitie- och säkerhetsministeriets ansvar. Endast nederländska medborgare kan utnämnas till domarämbetet. Kandidaterna måste ha en juristexamen från ett nederländskt universitet.

Individer kan nomineras för antagning till rättsväsendet endast efter rekommendation av en nationell urvalskommitté som utgörs av representanter från olika domstolar, allmänna åklagarmyndigheten och andra aktiva samhällsmedborgare.

En domare utses att utöva rätt vid en särskild domstol. En sådan utnämning kan endast ske om domstolen ifråga utser den tilltänkta domaren. Dessa villkor avser att göra utnämningssystemet så objektivt som möjligt.

Domaren är en tjänsteman med särskild ställning. Efter utnämningen kan domaren inte acceptera en utnämning någon annanstans.

En domare kan stanna i tjänsten till 70 års ålder. Innan domaren har uppnått denna ålder kan han eller hon skiljas från tjänsten mot sin vilja endast av den högsta rättsinstansen i Nederländerna Nederländernas högsta domstol (Hoge Raad der Nederlanden), efter förslag av riksåklagaren (procureur-general) vid denna domstol. Detta system ger tillräckliga garantier mot politiskt inflytande över utnämningar och entlediganden från tjänsten.

Roll och arbetsuppgifter

Domarens uppgift är att fatta opartiska beslut i rättstvister – även i mål där staten är part. För att garantera opartiskhet i förhållande till staten finns det ett särskilt urvals- och utnämningssystem. Domare har därför en annan rättslig ställning än andra statliga tjänstemän.

I den nederländska grundlagen fastställs att rättsväsendet har till uppgift att lösa tvister och den innehåller begränsningar när det gäller domares rättsliga ställning.

Enligt gällande rätt kan domare handlägga mål och ärenden efter eget gottfinnande. De bestämmer till stor del hur rättegången sköts rent praktiskt (till exempel vilka tidsfrister som ska gälla för vissa delar av förhandlingarna).

Om en part ifrågasätter en domares opartiskhet under rättegången finns det i lagen möjligheter att framföra jävsinvändning mot den domaren. Det förekommer att en part i målet inte är nöjd med domarens arbete. Här skiljer lagen mellan det rättsliga avgörandet och domarens uppträdande.

  1. Om missnöjet rör avgörandet kan klaganden vanligtvis överklaga till högre instans.
  2. Klagomål över en domares uppträdande kan framställas till ledningen för den domstol där domaren arbetar. Alla domstolar har klagomålsregler där det fastställs vilka förfaranden som ska följas vid behandlingen av sådana klagomål.

Det finns rättsliga föreskrifter angående domares uppträdande. Syftet är att garantera att domare utför sina arbetsuppgifter objektivt.

Domare måste se till att få erfarenhet inom minst två rättsområden. Därför krävs det normalt att de roterar mellan olika rättsområden när de handlägger sina mål. Skälet är att man vill undvika att de inriktar sig på en specialisering för mycket och för länge.

Domare arbetar i distriktsdomstolar (rechtbanken). En sådan domstol har minst fyra avdelningar: en civilrättsavdelning, en straffrättsavdelning, en förvaltningsrättslig avdelning och en underdistriktsavdelning. En domare som arbetar vid den sistnämnda avdelningen kallas "kantonrechter". De övriga kallas "rechter". Domare som arbetar i appellationsdomstolar och i Högsta domstolen kallas raadsheer.

Domstolarna har följande sammansättning när målen handläggs:

  • Kantonrechters handlägger mål och ärenden som ensamdomare.
  • Domare i distriktsdomstolar är för det mesta ensamdomare, men vissa mål måste handläggas av en panel bestående av tre domare.
  • I appellationsdomstolarna handläggs mål med en sammansättning med tre domare, om det inte är fråga om ett mål som kan handläggas av en domare. Vilka regler som gäller för detta fastställs i lagen.
  • I Högsta domstolen handläggs alla mål i avdelningar med fem domare

Den myndighet som ansvarar för reglering av yrket är det nederländska domstolsväsendet (rechtspraak).

Rättsdatabas

Mer information finns på webbplatsen om rättskipningen i Nederländerna som är tillgänglig för allmänheten.

Juristyrkenas organisation: advokater

Advokater

Nederländska advokatsamfundet (de Orde), är den offentligrättsliga branschsammanslutningen för alla advokater i Nederländerna. Samfundets huvudsakliga uppgift är reglerad i lag och syftar till att se till att advokattjänsterna håller hög kvalitet. Detta gör man bland annat genom följande:

  • Ett omfattande fortbildningsprogram för advokater
  • Utarbetande av förordningar och andra bindande regler för advokater
  • Disciplinära åtgärder
  • Information och tjänster till medlemmarna
  • Rådgivning till den nederländska staten i fråga om politiska riktlinjer och lagförslag.

Enligt tillämplig lag måste en advokat vara medlem av advokatsamfundet. År 2014 fanns det 17 000 advokater registrerade.

Advokater/juridiska rådgivare

Det finns inget centralt organ som reglerar dessa yrken.

Notarier

Organisation

Se webbsidan för notariernas sammanslutning Koninklijke Notariële Beroepsorganisatie

Roll och arbetsuppgifter

Enligt lagen krävs det en notariehandling för en rad olika avtal och rättshandlingar. Följande är de viktigaste:

  1. Överlåta fast egendom i Nederländerna
  2. Upprätta eller upphäva inteckningshandlingar
  3. Bilda offentliga eller privata aktiebolag (NVn och BVn) eller ändra deras bolagsordning
  4. Upprätta stiftelser eller föreningar (inklusive kooperativ) eller ändra deras stadgar
  5. Upprätta, ändra och verkställa testamenten
  6. Utarbeta eller ändra äktenskapskontrakt samt avtal om registrerat partnerskap
  7. Överlåta aktier som är utställda på viss person
  8. Bestyrka namnteckningar
  9. Fastställa gåvor och donationer i en notariehandling.

Av praktiska skäl utför en notarie ofta även andra typer av rättshandlingar och kan utarbeta andra slags avtal. Dessa kan till exempel inbegripa partnerskapsavtal (handelsbolag, ekonomiska föreningar och kommanditbolag), samboavtal samt bestämmelser för att skydda privata aktiebolag mot tredje part.

Övriga juristyrken

Exekutionsbiträdenas sammanslutning ( Koninklijke Beroepsorganisatie van Gerechtsdeurwaarders eller KBvG) införlivades i lagen om exekutionsbiträden, som trädde i kraft den 15 juli 2001. Detta gör att KBvG - som alla exekutionsbiträden i Nederländerna måste vara medlemmar av - har till uppgift att främja god yrkesutövning inom yrkeskåren.

Nederländska exekutionsbiträde är ansvariga för att ta emot och överlämna handlingar i enlighet med rådets förordning (EG) 1348/2000 av den 29 maj 2000 om delgivning i medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur. Handlingar som ska delges i Nederländerna måste sändas direkt till någon av landets exekutionsbiträden. Begäran om denna tjänst måste göras på nederländska eller engelska.

En sådan begäran kan inte sändas till den nederländska centrala enheten, yrkessammanslutningen för exekutionsbiträden. Stöd från den centrala enheten kan endast begäras i de undantagsfall som anges i artikel 3 c i ovannämnda EG-förordning.

Ideell juridisk rådgivning

För en första juridisk rådgivning kan du vända dig till något av de juridiska hjälpkontoren. Här kan du begära klargöranden i rättsliga frågor och få information och rådgivning. Detta utgör det första steget i den rättshjälp som erbjuds.

Vid behov kommer du att hänvisas till en privat jurist eller ett ombud, vilket utgör det andra steget i rättshjälpen.

All information vid de juridiska rådgivningskontoren tillhandahålls utan kostnad. Informationen ges direkt eller som en del av en konsultation (maximalt 60 minuter). Du kan vända dig till dessa kontor när det gäller problem som rör civil-, förvaltnings- och straffrätt samt utlänningsrätt.

Sammanlagt 30 juridiska rådgivningskontor har öppnats. De är jämnt fördelade geografiskt, så att de ska vara lättillgängliga för alla nederländska medborgare.

Se webbsidan för de juridiska rådgivningskontoren för ytterligare information.

Länkar

Allmänna åklagarmyndigheten (OM), Nederlands Högsta domstol och övriga domstolar (Nederlandse rechtspraak en de Hoge Raad der Nederlanden), Det nederländska advokatsamfundet (Nederlandse Orde van Advocaten), Kungl. notarieföreningen (Koninklijke Notariële Beroepsorganisatie), Kungl. yrkessammanslutningen för stämningsmän (Koninklijke Beroepsorganisatie van Gerechtsdeurwaarders), De juridiska rättskontoren (Het Juridisch Loket), Faktablad om domstolsanställda PDF (389 Kb) en

Senaste uppdatering: 11/10/2016

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats