Typer av juristyrken

Luxemburg

Det här avsnittet innehåller information om olika juristyrken i Luxemburg.

Innehåll inlagt av
Luxemburg

Juristyrken – inledning

I det här avsnittet finns information om juristyrken (beskrivningar, kvalifikationer osv.).

Översikt över rättssystemet

I Luxemburg finns två typer av domstolar: allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar. Tvistens karaktär avgör vilken typ av domstol som ska handlägga ärendet.

De allmänna domstolarna (l’ordre judiciaire) består av tre fredsdomstolar (Justices de Paix), två distriktsdomstolar (Tribunaux d’arrondissement), en appellationsdomstol (Cour d’Appel) och en kassationsdomstol (Cour de Cassation). Dessa domstolar behandlar framför allt civilrättsliga, handelsrättsliga, straffrättsliga och arbetsrättsliga mål. Både domare (magistrats du siège) och åklagare eller ställföreträdare för allmän åklagare (magistrature debout) hör till de allmänna domstolarna.

Förvaltningsdomstolarna består av en förvaltningsdomstol (Tribunal administratif) och en högsta förvaltningsdomstol (Cour administrative). De avgör mål i förvaltnings- och skattefrågor (impôts directs).

Författningsdomstolen (Cour constitutionnelle) består av domare från de allmänna domstolarna och förvaltningsdomstolarna. Den övervakar att lagarna överensstämmer med författningen, som är landets högsta rättsliga norm.

Domare

Det finns två sätt att bli domare:

Rekrytering genom urvalsprov

Blivande domare (fiskaler – attachés de justice) rekryteras genom urvalsprov. För att få delta i ett urvalsprov måste man

  1. ha luxemburgskt medborgarskap,
  2. besitta medborgerliga och politiska rättigheter och uppvisa nödvändiga bevis på sin heder och redlighet,
  3. ha luxemburgsk juristexamen på masternivå eller utländsk juristexamen på masternivå som är godkänd av utbildningsministern i enlighet med lagen av den 18 juni 1969 om högskoleutbildning och erkännande av utländska examina och examensbevis,
  4. besitta tillräckliga kunskaper i luxemburgska, franska och tyska,
  5. ha fullgjort juridisk praktik eller notariepraktik i minst tolv månader,
  6. uppfylla fysiska och psykologiska krav som kontrolleras vid en medicinsk och en psykologisk undersökning.

Den nämnd som rekryterar och fortbildar fiskaler består uteslutande av domare, och det är den som anordnar uttagsprov för rekrytering av nya domare. Urvalsprovet består av tre skriftliga delprov i civilrätt, civilprocessrätt, straffrätt och straffprocessrätt samt förvaltningsrätt och förvaltningsrättsliga överklaganden. Delproven består huvudsakligen i att formulera ett utkast till domstolsavgörande eller beslut. För att klara uttagningsprovet måste sökanden få minst tre femtedelar av den totala poängen för alla delprov sammanräknade och minst hälften av poängen i varje enskilt delprov. Nämnden rangordnar därefter sökandena efter deras slutresultat. De bästa sökande rekryteras.

Rekrytering genom ansökan

Detta är ett alternativt rekryteringssätt som bara används om det antal fiskaler som årligen fastställs av justitieministern inte rekryteras genom uttagningsprovet.

För att lämna in en ansökan måste man

  1. uppfylla villkoren för deltagande i uttagningsprov, särskilt villkoren i punkterna 1, 4 och 6,
  2. ha bevis på fullföljd juridisk praktik,
  3. ha arbetat som advokat under sammanlagt minst fem år.

Nämnden kallar de sökande till enskild intervju. En psykolog närvarar vid intervjun och lämnar ett motiverat yttrande om varje sökande. Urvalskriterierna är resultaten från proven som avläggs efter kompletterande kurser i luxemburgsk rätt, slutexamen efter praktiktjänst, yrkeserfarenhet, eventuell ytterligare kompetens samt eventuella publicerade rättsvetenskapliga artiklar. Det är nämnden som sköter urvalet av sökande.

I författningen finns garantier för domarnas politiska oberoende. Domare är i princip oavsättliga. En domare kan endast fråntas sin tjänst eller suspenderas genom domslut. Dessutom får domare inte omplaceras utan nytt förordnande och domarens samtycke. Vid funktionsnedsättning eller vid tjänstefel kan de dock suspenderas, avskedas eller omplaceras i enlighet med de lagstadgade villkoren.

En domare får inte samtidigt vara minister, parlamentsledamot, borgmästare, ställföreträdande borgmästare eller kommunfullmäktigeledamot. Inte heller får domare inneha avlönad offentlig eller privat tjänst, vara notarie eller exekutionstjänsteman, inneha militär eller kyrklig tjänst eller vara advokat. Domare är opartiska och har tystnadsplikt. Deras arvode fastställs i lag.

Mer information finns på sidan om domaryrket på justitieministeriets webbplats.

Advokat

Advokatyrket (avocat) regleras genom den ändrade lagen av den 10 augusti 1991 om advokatyrket.

Advokatyrket är fritt och oberoende och kan utövas individuellt. Advokater kan också registrera sig som juridisk person. Bara advokater kan utses för att biträda eller företräda en part, föra någons talan och plädera för någon vid olika slags domstolar, ta emot handlingar och bevis som ska läggas fram för rätten, upprätta och underteckna de processrättsliga instrument som krävs och bereda mål.

Endast advokater kan regelmässigt och mot ersättning agera som juridiska rådgivare eller för annan part utarbeta icke officiellt underskrivna handlingar. Advokater företräder eller biträder också sina klienter vid internationella domstolar, till exempel vid Europeiska unionens domstol eller Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna. Advokaterna har tystnadsplikt som inte kan åsidosättas. Brott mot tystnadsplikten är straffbelagt.

Den som vill utöva advokatyrket i Luxemburg ska vara inskriven i förteckningen hos ett av de advokatsamfund som finns i Storhertigdömet Luxemburg. Det gäller även europeiska advokater som med stöd av sin befintliga yrkesutbildning vill utöva sitt yrke i Luxemburg.

Varje advokatsamfund (ordre des avocats) har sex förteckningar:

  • Förteckning 1: domstolsadvokater (avocats à la Cour).
  • Förteckning 2: advokater.
  • Förteckning 3: hedersadvokater (avocats honoraires).
  • Förteckning 4: advokater från EU som utövar sitt yrke under sitt hemlands yrkestitel.
  • Förteckning 5: advokatbyråer som har behöriga domstolsadvokater.
  • Förteckning 6: övriga advokatbyråer.

För att bli inskriven i en förteckning hos ett advokatsamfund i Luxemburg måste advokaten uppfylla följande villkor:

  • Uppvisa nödvändiga bevis på sin heder och redlighet.
  • Visa att han/hon uppfyller villkoren för juridisk praktik eller har klarat det lämplighetsprov för advokater från annan EU-medlemsstat som anges i den ändrade lagen av den 10 augusti 1991 om advokatyrkets generella ordning för erkännande av examensbevis över behörighetsgivande högre utbildning som bekräftar att en minst treårig yrkesutbildning har fullgjorts, eller uppfyller villkoren för att skrivas in som yrkesutövande advokat i Storhertigdömet Luxemburg på grundval av sin ursprungliga yrkesutbildning, genom tillämpning av den ändrade lagen av den 13 november 2002 om införlivande i luxemburgsk lagstiftning av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5/EG av den 16 februari 1998 om underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls. Vederbörande ska dessutom behärska landets lagstiftningsspråk samt domstols- och förvaltningsspråk i den mening som avses i lagen av den 24 februari 1984 om språkbruk.
  • Ha luxemburgskt medborgarskap eller medborgarskap i en EU-medlemsstat.
  • Behärska lagstiftningsspråket samt domstols- och förvaltningsspråken i den mening som avses i lagen av den 24 februari 1984 om språkbruk, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 31-1 i den ändrade lagen av den 10 augusti 1991. Den kunskapsnivå som ska uppnås för luxemburgska och tyska är nivå B2 i hörförståelse enligt den gemensamma europeiska referensramen för språk, nivå B1 i muntlig framställning och för tyska nivå B2 i läsförståelse. För franska krävs nivå B2 enligt samma referensram både för läs- och hörförståelse samt skriftlig och muntlig framställning.
    Undantag görs för de europeiska advokater som avses i artikel 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5/EG av den 16 februari 1998 om underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls: när de skrivs in i förteckning 1 hos ett av advokatsamfunden måste de endast behärska lagstiftningsspråket i den mening som avses i lagen av den 24 februari 1984 om språkbruk, förutsatt att de i sin yrkesverksamhet inte behöver behärska de övriga språken enligt lag. De kunskapsnivåer som krävs för språken anges i föregående stycke.

Några förtydliganden vad gäller språkkraven:

De advokater som utövar yrket individuellt måste behärska lagstiftningsspråket i den mening som avses i lagen av den 24 februari 1984 om språkbruk samt övriga språk som är nödvändiga för att utöva yrket, oberoende av ovanstående.

De advokater som är inskrivna i förteckning II måste också behärska de domstols- och förvaltningsspråk i Luxemburg som är nödvändiga för att fullgöra de skyldigheter som följer av den juridiska praktiken.

En advokat som åtar sig ett ärende måste ha nödvändiga yrkes- och språkkunskaper och kan annars drabbas av disciplinära påföljder.

Efter yttrande från justitieministeriet kan advokatsamfundets styrelse lämna dispens för villkoret om medborgarskap om den sökande är medborgare i ett land som inte är EU-medlemsland men som har avtal om ömsesidighet. Samma sak gäller för sökande med status som politiska flyktingar som fått asyl i Luxemburg.

Enbart advokater som är inskrivna i advokatsamfundets förteckning I har rätt till titeln domstolsadvokat (avocat de la Cour). För att skrivas in i förteckning I måste advokaten uppfylla något av följande:

  • Ha fullföljt en tvåårig juridisk praktik och därefter avlagt examen som advokat på förteckning II.
  • Ha avlagt lämplighetsprovet för advokater från annan EU-medlemsstat i enlighet med den ändrade lagen av den 10 augusti 1991 om advokatyrkets generella ordning för erkännande av examensbevis över behörighetsgivande högre utbildning som bekräftar att en minst treårig yrkesutbildning har fullgjorts.
  • Styrka att han/hon som europeisk advokat och på grundval av sin ursprungliga yrkesutbildning regelbundet har utövat advokatyrket i minst tre år i Luxemburg och enligt luxemburgsk rätt, inklusive EU-rätt, eller omfattas av artikel 9.2 i den ändrade lagen av den 13 november 2002 om införlivande i luxemburgsk lagstiftning av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5/EG av den 16 februari 1998 om underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls.

Enbart domstolsadvokater har rätt att agera vid sådana tillfällen som enligt lagar och andra författningar kräver juridiskt ombud, det vill säga företräda parterna inför författningsdomstolen, förvaltningsdomstolar, högsta domstolen och inför distriktsdomstolar i tvistemål, föra deras talan, ta emot handlingar och bevis som ska läggas fram för rätten, upprätta och underteckna handlingar och bereda mål.

Advokater inskrivna i förteckning II och europeiska advokater som är inskrivna i förteckning IV och fått tillstånd att utöva sitt yrke enligt sitt ursprungliga yrkesbevis måste biträdas av en domstolsadvokat, inskriven i förteckning I, för att få vidta samma åtgärder. Eftersom parterna kan företrädas av vem som helst vid domstolar där det inte krävs juridiskt ombud kan advokater inskrivna i förteckning II eller IV i sådana fall företräda parter utan hjälp av en domstolsadvokat.

Tillträdet till advokatutbildningen regleras genom den storhertigliga förordningen av den 10 juni 2009 om juridisk praktik och reglering av tillträde till notarieyrkett. Utbildningen omfattar kompletterande utbildning i luxemburgsk rätt och praktik.

När praktikanterna har fått intyg på fullföljd kompletterande utbildning i luxemburgsk rätt tas de upp på förteckning II hos en av Luxemburgs advokatsammanslutningar.

Syftet med praktiken är att juristerna ska lära sig advokatyrket. Universitetsstudier har gett praktikanten omfattande kunskaper i juridik. Kursen i luxemburgsk rätt fördjupar kunskapen genom att ta upp specifika aspekter av den luxemburgska rätten. Under praktikperioden ligger tyngdpunkten huvudsakligen på att lära sig advokatyrket genom att utöva yrket under överinseende av en handledare och genom att följa undervisning i samma syfte.

Praktikperioden omfattar minst två år och avslutas med examen. Efter godkänd examen blir den sökande domstolsadvokat och tas upp i förteckning I.

Efter motiverad begäran kan praktikanten också få tillstånd av en styrgrupp att förlägga minst tre och högst sex månader av sin juridiska praktik vid en advokatbyrå i en annan EU-medlemsstat. Denna praktik räknas in i den juridiska praktikperioden.

Advokaterna är anslutna till ett samfund (ordre des avocats) som är oberoende av de offentliga myndigheterna och domarkåren. Det finns ett advokatsamfund i Luxemburg stad och ett i Diekirch. Varje samfund har status som juridisk person. Advokatsamfunden har följande enheter: församling, råd, ordförande och en disciplin- och förvaltningskommitté för hela yrkeskåren.

Mer information finns på sidan om advokatyrket på justitieministeriets webbplats.

Notarie

Antalet notarier (notaire) fastställs genom storhertiglig förordning i enlighet med artikel 13 i den ändrade lagen av den 9 december 1976 om notarieyrkets organisation. För närvarande finns det 36 notarier i hela landet.

Notarierna är offentliga tjänstemän som har till uppgift att bevittna handlingar och avtal som parterna vill eller måste få bestyrkta som officiella, samt att bestyrka handlingars och avtals datum, förvara sådana dokument och utfärda kopior därav.

Notarier får inte på egen hand, eller via ombud, direkt eller indirekt utöva handel, leda företag, vara komplementärer, verkställande direktörer eller likvidatorer för rörelseidkande bolag eller industriell eller kommersiell verksamhet, ägna sig åt förvaltning eller tillsyn av företag eller verksamheter som köper in, säljer, styckar av eller bygger fastigheter eller ha något som helst intresse i sådana. Notarier får inte heller ha nära kontakter med sådana företag eller verksamheter som kan förhindra parternas fria val av notarie. Notarier får inte heller regelmässigt syssla med banktransaktioner, diskonteringar, mäkleri eller börsspekulationer, med undantag för diskonteringar i samband med åtgärder i tjänsten, eller ta emot deponerade medel, med undantag för deponeringar som görs inför eller i samband med åtgärder i tjänsten eller vid boutredningar. De får inte heller å tjänstens vägnar medverka i någon affär där de har intressen, använda bulvaner för ärenden de inte kan utföra själva, eller anlita affärsombud eller fastighetsmäklare för sin räkning.

Notariehandlingar är officiella handlingar i enlighet med civillagens bestämmelser och är verkställbara i den mån de innehåller en klausul om detta. Notarierna ska utarbeta alla handlingar på franska eller tyska, beroende på klientens önskemål.

Notarierna har hela landet som verksamhetsområde. I sitt arbete är de en del av den offentliga maktutövningen.

Notariekammaren (Chambre des Notaires) har sju medlemmar som väljs bland landets notarier vid en generalförsamling.

Utöver lagstadgade befogenheter har notariekammaren framför allt följande uppgifter:

  • Upprätthålla disciplinen bland notarier och handlägga disciplinärenden via en disciplinkommitté. Förhindra eller medla i tvister mellan notarier. I de fall förlikning inte kan uppnås avger kammaren ett yttrande.
  • Medla i alla tvister mellan notarier och tredje part.
  • Avge yttranden över problem kring arvoden, löner, betalningar, kostnader och utlägg som notarierna debiterar och över tvister i sådana frågor som läggs fram i tvistemål.
  • Förvara protokoll och kontrollera notariernas räkenskaper.
  • Företräda Luxemburgs notarier när yrkets rättigheter och intressen ska försvaras.

Disciplinkommittén består av distriktsdomstolens ordförande i Luxemburg eller den ersättande domaren som ordförande och fyra medlemmar av notariekammaren som utses efter antal år i yrket.

Disciplinkommittén har befogenhet att besluta om disciplinära åtgärder för landets notarier vid överträdelse av lagar eller föreskrifter om yrkesutövningen, tjänstefel och agerande som strider mot diskretionsplikt och värdighet samt heder och redlighet. Åtgärderna påverkar inte eventuella påföljder som kan beslutas genom vanlig rättskipning. Disciplinkommitténs beslut kan överklagas av den berörda notarien eller av allmän åklagare. Överklaganden inges till högsta domstolens civilrättsliga avdelning, som meddelar slutgiltigt beslut.

Följande krävs för att arbeta som notarie:

  • Luxemburgskt medborgarskap eller medborgarskap i en EU-medlemsstat.
  • Fullständiga medborgerliga och politiska rättigheter.
  • Minst 25 års ålder och fullföljd notarieexamen i enlighet med luxemburgsk rätt (dagens system) eller intyg på praktik som krävs för att kunna arbeta som notarie (gamla systemet).
  • Vederbörande ska dessutom behärska lagstiftningsspråket samt domstols- och förvaltningsspråken i den mening som avses i lagen av den 24 februari 1984 om språkbruk.

Mer information finns på sidan om notarieyrket på justitieministeriets webbplats.

Övriga juristyrken

Exekutionsbiträde

Exekutionsbiträden (huissiers de justice) är tjänstemän med exklusiv behörighet att

  • delge handlingar och stämningar och ansvara för delgivning som föreskrivs i lagar och andra författningar då någon annan metod för underrättelse inte fastställs i lag,
  • verkställa domar och handlingar som är direkt verkställbara.

Exekutionsbiträdet har också följande befogenheter:

  • Driva in fordringar genom eller utanför domstol. Befogenheten omfattar rätten att för sökandes räkning underteckna ansökan om betalningsföreläggande eller utmätning av lön.
  • Värdera och vid offentlig auktion sälja möbler, husgeråd och beslagtagna tillgångar i enlighet med gällande lagar och andra författningar.

Exekutionsbiträdet kan av rätten utses att utarbeta

  • rent materiella rapporter, utan några utlåtanden om faktiska eller rättsliga konsekvenser,
  • samma slags rapporter på enskild begäran. I båda fallen är rapporterna giltiga tills motsatsen bevisats.

Exekutionsbiträdenas arvoden fastställs genom storhertiglig förordning.

Exekutionsbiträdenas kammare (Chambre des huissiers de justice) företräder yrkeskåren på nationell nivå. Kammaren har ett råd med tre medlemmar: en ordförande, en sekreterare och en kassör. Ordföranden företräder kammaren både i rättssaker och andra frågor.

Mer information finns på sidan om yrket som exekutionsbiträde på justitieministeriets webbplats.

Registrator

Chefsregistratorn (greffier en chef) fungerar som chef för domstolskansliet och personalchef. De administrativa uppgifterna består av att utfärda kopior till advokater och privatpersoner (t.ex. intyg om skilsmässa för användning utomlands), utfärda kopior på rättegångshandlingar, ta emot och förvara egenhändigt skrivna testamenten och förklaringar i samband med arv, ta emot registratorers edsavläggelse, förbereda domstolens överläggningar och statistik samt sköta arkivet. Slutligen tar registratorn även emot påpekanden om domarjäv.

Registratorerna ska bistå domarna i deras arbete och med protokoll, dvs. vid förhandlingar, parternas inställelse, utredningar, syneförrättningar, obduktioner, inventering av konkursbon, formulering av domstolsavgöranden och förhör med personer som har förmyndare eller god man. Domare kan inte utöva sitt ämbete utan registrator.

Registratorernas uppgifter anges i artikel 78 ff. i den ändrade lagen av den 7 mars 1980 om rättsväsendet.

Tillträde till yrket regleras genom den ändrade lagen av den 16 april 1979 om allmänna tjänsteföreskrifter för statstjänstemän.

Länkar

Justitieministeriet

Senaste uppdatering: 20/04/2023

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.