Juristyrken – inledning

I det här avsnittet finns information om yrken inom juridiken (beskrivningar, villkor för yrkesutövningen osv.).

Översikt över rättssystemet

I Luxemburg finns två typer av domstolar: allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar. Uppdelningen görs på grundval av tvistens karaktär.

Brottmålsdomstolar (allmänna domstolar) består av tre fredsdomstolar, två distriktsdomstolar, en appellationsdomstol och en kassationsdomstol. Domstolarna behandlar framför allt mål inom civilrätt, handelsrätt, straffrätt och arbetsrätt. I domstolarna finns domare med ersättare och åklagare.

Förvaltningsdomstolarna består av en förvaltningsdomstol och en högsta förvaltningsdomstol. De avgör mål i förvaltnings- och skattefrågor (direkt beskattning).

Författningsdomstolen består av domare (magistrats) inom straffrätt och förvaltningsrätt. De övervakar att lagarna överensstämmer med författningen som är landets högsta rättsliga norm.

Domare

Det finns två vägar att bli domare:

Rekrytering genom urvalsprov

Blivande domare (fiskaler - attachés de justice) rekryteras genom urvalsprov. För att få delta i ett urvalsprov måste man

1. ha luxemburgskt medborgarskap,
2. besitta medborgerliga och politiska rättigheter och uppvisa nödvändiga bevis på sin heder och redlighet,
3. ha luxemburgisk juristexamen på masternivå eller utländsk juristexamen på masternivå som är godkänd av utbildningsministern i enlighet med lagen av den 18 juni 1969 om högskoleutbildning och erkännande av utländska examina och examensbevis,
4. besitta tillräckliga kunskaper i luxemburgska, franska och tyska,
5. ha fullgjort juridisk praktik eller notariepraktik i minst tolv månader,
6. uppfylla fysiska och psykologiska krav som kontrolleras vid en medicinsk och en pyskologisk undersökning.

Den nämnd som rekryterar och fortbildar fiskaler består uteslutande domare och det är den som anordnar uttagsprov för rekrytering av nya domare. Urvalsprovet består av tre skriftliga delprov i civilrätt, processrätt, straffrätt och straffprocesslagstiftning samt förvaltningsrätt och förvaltningsrättsliga överklaganden. Delproven består huvudsakligen i att formulera ett utkast till domstolsavgörande eller beslut. För att klara uttagningsprovet måste sökanden ha poäng som minst motsvarar tre femtedelar av maximalt resultat för alla delprov sammanräknade och minst hälften av maximalt poängantal i vart och ett av delproven. Nämnden rangordnar därefter de sökande efter deras slutresultat. De bästa sökande rekryteras.

Rekrytering genom ansökan

Detta är ett ytterligare rekryteringssätt som bara anordnas om antalet fiskaler, som årligen fastställs av justitieministern, inte uppnås genom uttagningsprovet.

För att lämna in en ansökan måste man

1. uppfylla villkoren som gäller för deltagande i uttagningsprov, särskilt villkoren i punkt 1–4 och 6,
2. ha bevis på fullföljd juridisk praktik,
3. ha arbetat som advokat under sammanlagt minst fem månader.

Nämnden kallar de sökande på enskild intervju. En psykolog närvar vid intervjun och lämnar ett yttrande om varje sökande. Urvalskriterierna är lika med resultaten från proven som avläggs efter kompletterande kurser i luxemburgsk rätt, slutexamen efter praktiktjänst, yrkeserfarenhet, eventuella ytterligare kompetens samt eventuella publicerade rättsvetenskapliga artiklar. Det är nämnden som sköter urvalet av sökande.

I författningen finns garantier för att tillsättningen av domare är skild från den politiska makten. Domarna går därför inte att avsätta. Ingen domare kan fråntas sin tjänst eller stängas av utan domslut. De får inte omflyttas utan ny utnämning och måste då lämna sitt samtycke. Vid fall av sjukdom eller stötande beteende kan de dock stängas av, avsättas eller omflyttas i enlighet med villkor som fastställts i lagen.

Uppdraget som magistratsdomare går inte att kombinera med uppdrag i regering, som parlamentsledamot, borgmästare, ställföreträdande borgmästare eller kommunfullmäktigeledamot. Inte heller med avlönad offentlig eller privat tjänst, med tjänst som notarie, exekutionsbiträde, militär eller kyrklig tjänst eller med advokatyrket. Domare är opartiska och har tystnadsplikt. Deras arvode fastställs i lag.

Mer information finns på sidan om domaryrket på justitieministeriets webbplats.

Advokater

Advokatyrket regleras genom lagen av den 10 augusti 1991 om advokatyrkets utövande.

Advokatyrket är fritt och oberoende och det kan utövas individuellt. Advokater kan registrera sig som juridisk person. Bara advokater kan utses för att biträda eller företräda en part, föra någons talan och plädera för någon vid olika slags domstolar, ta emot handlingar och bevis som ska läggas fram för rätten, upprätta och underteckna handlingar som krävs för en korrekt process och bereda målet inför domslut.

Endast advokater kan regelmässigt och mot ersättning agera som juridiska rådgivare eller för annan part utarbeta icke officiellt underskrivna handlingar. Advokater företräder eller biträder också sina klienter vid internationella förhandlingar, till exempel vid EG-domstolen eller Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna. Advokaterna har tystnadsplikt som inte kan åsidosättas. Brott mot tystnadsplikten är straffbelagt.

Den som vill utöva advokatyrket i Luxemburg ska vara inskriven i förteckningen hos ett av de advokatsamfund som finns i Storhertigdömet Luxemburg. Det gäller även europeiska advokater som med stöd av sin befintliga yrkesutbildning vill utöva sitt yrke i Luxemburg.

Samfunden har sex förteckningar:

Förteckning 1: domstolsadvokater (avocats à la Cour)

Förteckning 2: advokater (avocats)

Förteckning 3: hedersadvokater (avocats honoraires)

Förteckning 4: advokater från EU som utövar sitt yrke under sitt hemlands yrkestitel

Förteckning 5: advokatbyråer som har behöriga domstolsadvokater

Förteckning 6: övriga advokatbyråer

För att skrivas in i en förteckning hos ett advokatsamfund i Luxemburg måste advokaten uppfylla följande villkor:

• Uppvisa nödvändiga bevis på sin heder och redlighet.
• Visa att han/hon uppfyller villkoren för att få juridisk praktik eller har klarat det lämplighetsprov som anges i lagen som ändrats den 10 augusti 1991 för advokater från annan EU-medlemsstat inom det allmänna systemet med ömsesidigt erkännande av examensbevis och yrkesutbildningar om minst tre år, eller uppfylla villkoren för att skrivas in som yrkesutövande advokat i Storhertigdömet Luxemburg på grundval av sin ursprungliga yrkesutbildning; detta som en tillämpning av lagen som ändrats den 13 november 2002 där Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5/EG av den 16 februari 1998 om underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls införlivas i den luxemburgska lagstiftningen; vederbörande ska dessutom behärska landets lagstiftnings-, förhandlings- och förvaltningsspråk enligt lagen av den 24 februari 1984 om användningen av språk.
• Luxemburgskt medborgarskap eller medborgarskap i en EU-medlemsstat.
• Behärska lagstiftningsspråket och domstols- och förvaltningsspråken i enlighet med lagen av den 24 februari 1984 om språk utan att det påverkar tillämpningen av artikel 31–1 i den lag som ändrats den 10 augusti 1991. Den kunskapsnivå som ska uppnås för luxemburgska och tyska är nivå B2 i hörförståelse enligt den gemensamma europeiska referensramen för språk, nivå B1 i muntlig framställning och för tyska nivå B2 i läsförståelse. För franska krävs nivå B2 enligt samma referensram både för läs- och hörförståelse samt skriftlig och muntlig framställning.
  Undantag från föregående stycke görs för europeiska advokater som avses i artikel 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5/EG av den 16 februari 1998 om underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls. När de skrivs in i förteckning I hos ett av advokatsamfunden måste de behärska lagstiftningsspråket i enlighet med lagen av den 24 februari 1984 om språk förutsatt att de i sin yrkesverksamhet inte behöver behärska de övriga språken enligt lagen av den 24 februari 1984. De kunskapsnivåer som krävs för språken anges i föregående stycke.

Några förtydliganden vad gäller språkkraven:

De advokater som utövar yrket individuellt måste behärska lagstiftningsspråket i enlighet med lagen av den 24 februari 1984 om språk samt övriga språk som är nödvändiga för att utöva yrket, oberoende av vad som angivits ovan.

De advokater som är inskrivna i förteckning II måste dessutom behärska de domstols- och förvaltningsspråk i Luxemburg som är nödvändiga för att uppfylla de skyldigheter som följer av den juridiska praktiken.

En advokat som åtar sig ett ärende måste ha nödvändiga yrkes- och språkkunskaper och kan annars drabbas av disciplinära påföljder.

Efter yttrande från justitieministeriet kan advokatsamfundets styrelse lämna dispens för villkoret om medborgarskap om den sökande är medborgare i ett land som inte är EU-medlemsland men som har avtal om ömsesidighet. Samma sak gäller för sökande med status som politiska flyktingar som fått asyl i Luxemburg.

Enbart advokater som är inskrivna i advokatsamfundets förteckning I har rätt till titeln domstolsadvokat(avocat à la Cour). För att uppfylla detta ska advokaten uppfylla följande:

• Vara inskriven som advokat på förteckning II i ett advokatsamfund och ha fullföljt en två år lång juridisk praktik och därefter avlagt examen.
• Ha avlagt lämplighetsprov för advokatyrket i annan EU-medlemsstat i enlighet med lagen som ändrats den 10 augusti 1991 för utövandet av advokatyrket och det allmänna systemet om ömsesidigt erkännande av utbildningsexamen som gör att yrkesutbildningar på minst tre år godkänns.
• Bevisa att han/hon som europeisk advokat och på grundval av sin ursprungliga yrkesutbildning faktiskt och regelbundet har utövat advokatyrket i minst tre år i Luxemburg och med luxemburgsk rättsutövning, inklusive EU-rätt, eller omfattas av bestämmelserna i artikel 9.2 i lagen av den 13 november 2002 där den luxemburgska lagstiftningen införlivar Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5/EG om underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls.

Enbart domstolsadvokater har rätt att agera vid sådana tillfällen som enligt lagar och andra författningar kräver jurist, det vill säga företräda parterna inför författningsdomstolen, förvaltningsdomstolar, högsta domstolen och inför distriktsdomstolar i tvistemål, föra deras talan, ta emot handlingar och bevis som ska läggas fram för rätten, upprätta och underteckna handlingar som krävs för en korrekt process och bereda mål inför domslut.

Advokater inskrivna i advokatsamfundets förteckning II och europeiska advokater som är inskrivna i samfundets förteckning IV och fått tillstånd att utöva sitt yrke enligt sitt ursprungliga yrkesbevis måste biträdas av en domstolsadvokat, inskriven i förteckning I, för att få vidta samma åtgärder. Eftersom parterna kan företrädas av vem som helst vid domstolar där det inte krävs jurist kan advokater inskrivna i samfundets förteckning II eller IV företräda parter utan hjälp av en domstolsadvokat.

Tillträdet till advokatutbildningen styrs av storhertigdömets förordning av den 10 juni 2009 om juridisk praktik och reglering av tillträde till notarieämbetet. Utbildningen omfattar kompletterande utbildning i luxemburgsk rätt och praktik.

När praktikanterna har fått intyg på fullföljd kompletterande utbildning i luxemburgsk rätt tas de upp på förteckning II hos en av Luxemburgs advokatsammanslutningar.

Syftet med praktiken är att juristerna ska lära sig advokatyrket. Universitetsstudier har gett praktikanten omfattande kunskaper i juridik. Kursen i luxemburgsk rätt fördjupar kunskapen genom att ta upp specifika aspekter av den luxemburgska lagstiftningen. Under den juridiska praktikperioden ligger tyngdpunkten huvudsakligen på att lära sig advokatyrket, genom att utöva yrket under överinseende av en handledare och genom att följa undervisning i samma syfte.

Praktikperioden omfattar minst två år och avslutas med examen. Efter godkänd examen blir den sökande domstolsadvokat och tas upp i förteckning I.

Efter motiverad begäran kan praktikanten också få tillstånd av en styrgrupp att förlägga minst tre månader och högst sex månader av sin juridiska praktik vid advokatbyrå i en EU-medlemsstat. Praktikperioden ska beaktas vid beräkningen av den juridiska praktikperiodens längd.

Advokaterna är anslutna till ett samfund som är självständig i förhållande till den offentliga maktsfären och domarkåren. Det finns ett advokatsamfund i Luxemburg stad och ett i Diekirch. Varje samfund har status som juridisk person. Advokatsällskapet har följande enheter: Församling, råd, ordförande och en disciplin- och förvaltningskommitté för hela yrkeskåren.

Mer information finns på sidan om advokatyrket på justitieministeriets webbplats.

Notarier (notaire)

Antalet notarier fastställs i storhertigdömets lagstiftning, i artikel 13 i den ändrade lagen av den 9 december 1976 om notarieämbetets uppbyggnad. Det finns i dag 36 notarier i hela landet.

Notarierna är offentliga tjänstemän som tar emot dokument och avtal som parterna måste eller vill få intygade som autentiska och som bifogas handlingar till offentliga myndigheter. Notarien intygar då datum och inlämning och kan lämna utskrifter och avskrifter.

Notarier får inte på egen hand, eller via ombud, direkt eller indirekt utöva handel, förvalta, satsa kapital i, fungera som ombud för eller agera som likvidator för privat företag, industri- eller affärsbolag, ägna sig åt förvaltning eller övervakning av företag eller byråer i syfte att köpa in, sälja, stycka av eller bygga fastigheter eller ha något som helst intresse i sådana. Notarier får inte heller ha några uppföljande kontakter med sådana företag eller byråer som kan förhindra parternas fria val av notarie. Notarier får inte heller regelmässigt syssla med banktransaktioner, diskonteringar, courtage eller börsspekulationer, med undantag för diskonteringar i samband med åtgärder i ämbetet, ta emot deponerade medel, med undantag för deponeringar som görs inför eller i samband med åtgärder i ämbetet eller vid boutredningar. De får inte heller involvera sitt ämbete i någon affär där de har intressen, använda bulvaner för ärenden de inte kan utföra själva, anlita affärsombud, fastighetsmäklare eller liknande.

Notariens handlingar blir giltiga i enlighet med civilrättsliga bestämmelser och ska verkställas i den mån de har utformats som verkställande handlingar. Notarierna ska utarbeta alla handlingar på franska eller tyska, efter parternas eget val.

Notarierna är verksamma inom hela territoriet. I sitt arbete är de en del av den offentliga maktutövningen.

Notariekammaren (Chambre des Notaires) har sju medlemmar som väljs av landets notarier vid en generalförsamling.

Utöver lagstadgade befogenheter har notariekammaren framför allt följande uppgifter:

• Bibehålla disciplinen mellan notarier och lösa disciplinärenden via en disciplinkommitté. Förhindra eller medla i tvister mellan notarier. I de fall förlikning inte kan uppnås avger kammaren ett yttrande.
• Medla i alla tvister mellan notarier och tredje part.
• Avge yttranden över problem kring arvoden, löner, ersättningar, semestrar, avgifter och utlägg som notarierna belastas med och över tvister i sådana frågor som läggs fram i tvistemål.
• Deponera originalhandlingar och kontrollera notariernas räkenskaper.
• Företräda storhertigdömets notarier när yrkets rättigheter och intressen ska försvaras.

Disciplinkommittén består av distriktsdomstolens ordförande i Luxemburg eller ersättande domare som ordförande och fyra medlemmar av notariekammaren som utses efter antal år i yrket.

Disciplinkommittén har befogenheter att utdöma disciplinära åtgärder för landets notarier i följande fall: Överträdelse av lagar eller föreskrifter om yrkets utövning, yrkesmässiga brister och försummelser, agerande som strider mot yrkets diskretion och värdighet och mot ära och ärlighet. Åtgärderna påverkar inte eventuella påföljder som kan beslutas genom vanlig rättsutövning. Disciplinkommitténs beslut kan överklagas av den dömda notarien eller allmän åklagare. Överklagan görs till högsta domstolens civilrättsliga avdelning som meddelar slutgiltigt beslut.

Följande krävs för att få tjänst som notarie:

• Luxemburgskt medborgarskap eller medborgarskap i en EU-medlemsstat.
• Fullständiga medborgerliga och politiska rättigheter.
• Minst 25 års ålder och fullföljd notarieexamen i enlighet med luxemburgsk lagstiftning (dagens system) eller intyg på praktik som krävs för att kunna söka notarietjänst (gamla systemet).
• vederbörande ska dessutom behärska landets lagstiftnings-, förhandlings- och förvaltningsspråk enligt lagen av den 24 februari 1984 om användningen av språk.

Mer information finns på sidan om notarieyrket på justitieministeriets webbplats.

Övriga juristyrken

Exekutionsbiträden (huissiers de justice)

Exekutionsbiträdet är en tjänsteman med ensamrätt att

• delge handlingar och utmätningar och ansvara för delgivningar som anges i lagar och andra författningar då metoden för delgivning inte är rättsligt reglerad,
• verkställa rättsliga beslut, rättsakter och handlingar.

Exekutionsbiträdet har också följande befogenheter:

• Handlägga uppgörelser i godo eller rättsliga uppgörelser av fordringar. Befogenheten omfattar rätten att för sökandes räkning underteckna ansökan om betalningsföreläggande eller avdrag på periodiska ersättningar.
• Beslagtagning och offentlig auktion av möbler, fastigheter och tillgångar i enlighet med gällande lagar och andra författningar.

Delgivningsmannen kan av rätten utses att utföra följande:

• Rent materiella besiktningar, utan några yttranden om konsekvenser eller efterföljande rättigheter.
• Samma slags besiktningar på enskild begäran. I vissa fall kan besiktningarna vara giltiga tills motsatsen bevisats.

Avgiften för exekutionsbiträdena fastställs genom förordning (règlement grand-ducal).

Exekutionsbiträdenas kammare (Chambre des huissiers de justice) företräder yrkeskåren på nationell nivå. Kammaren administreras av ett råd med tre medlemmar; en ordförande, en sekreterare och en kassör. Ordföranden företräder kammaren både i juridiska och icke-juridiska sammanhang.

Mer information finns på sidan om yrket som exekutionsbiträde på justitieministeriets webbplats.

Registrator (greffier)

Chefsregistratorn fungerar som chef för domstolskansliet (greffe) och personalchef. De administrativa uppgifterna består av att utfärda kopior till advokater och privatpersoner (t.ex. intyg om skilsmässa för användning utomlands), utfärda kopior på rättegångshandlingar, ta emot egenhändigt skrivna testamenten för förvaring, förklaringar i samband med arv, justitiesekreterarnas edsavläggelse, förberedelser för domstolens överläggningar, statistik samt arkivansvar. Slutligen tar han även emot påpekanden om domarjäv.

Registratorerna roll är att bistå domarna i deras arbete och med protokoll, dvs. under förhandlingar, parternas inställelse, utredningar, syneförrättningar, obduktioner, inventering av konkursbon, formulering av domstolsavgöranden och förhör med personer som har förmyndare eller god man. Domare kan inte utöva sitt ämbete utan registrator.

Registratorernas uppgifter anges i artikel 78 ff. i den ändrade lagen om rättsväsendets organisation.

Speciallagar s. 7 – 40.

Tillträde tillyrket regleras genom lagen av den 16 april 1979 om statstjänstemännens allmänna ställning.

http://www.fonction-publique.public.lu/fr/publications/Reformes/Recueils/1_Statut.pdf

Länk

Justitieministeriet