Åklagare
Organisation
Allmänna åklagarmyndigheten (Prokuratūra) är en gemensam, central rättslig myndighet som är uppdelad på tre nivåer. Myndigheten leds av riksåklagaren (ģenerālprokurors). Den har till syfte att lagföra brott och omfattar följande institutioner i hierarkisk ordning:
- Riksåklagaren (Ģenerālprokuratūra).
- Regionåklagarmyndigheter (tiesu apgabalu prokuratūras).
- Distrikts- eller stadsåklagarmyndigheter (rajona vai republikas pilsētu prokuratūras).
- Särskilda åklagarmyndigheter (specializētas prokuratūras).
Vid behov kan riksåklagaren upprätta en åklagarmyndighet för ett särskilt område med ställning som distrikts- eller regionåklagarmyndighet. Det finns för närvarande fem särskilda åklagarmyndigheter i Lettland, nämligen följande:
- En särskild åklagarmyndighet för organiserad brottslighet och andra frågor (Organizētās noziedzības un citu nozaru specializētā prokuratūra);
- En särskild åklagarmyndighet för vissa specialområden (Specializētā vairāku nozaru prokuratūra);
- Rigas åklagarmyndighet för vägtrafikärenden (Rīgas autotransporta prokuratūra).
- En åklagarmyndighet för utredning av ekonomisk brottslighet (Finanšu un ekonomisko noziegumu izmeklēšanas prokuratūra).
- En åklagarmyndighet för utredning av brott med anknytning till olaglig handel med narkotika (Narkotiku nelegālas aprites noziegumu izmeklēšanas prokuratūra).
Riksåklagarmyndigheten får också övervaka arbetet vid offentliga organ som, även om de inte själva fungerar som åklagarmyndigheter, utföra vissa uppgifter i samband med brottmål inom ramen för sina behörighetsområden. Det är riksåklagaren som beslutar om att upprätta, omstrukturera och lägga ned sådana organ. Riksåklagaren bestämmer också hur dessa organ ska vara uppbyggda och hur många anställda de ska ha, utifrån de medel som har anslagits från statsbudgeten. Hittills har endast ett sådant organ upprättats, nämligenkontoret för bekämpning av penningtvätt (Noziedzīgi iegūtu līdzekļu legalizācijas novēršanas dienests).
De allmänna åklagarmyndigheterna är en del av domstolsväsendet. Detta innebär att de fungerar oavhängigt av den lagstiftande och den verkställande makten. Lettlands parlament (Saeima), regering och president kan instruera en allmän åklagarmyndighet att kontrollera sakförhållanden rörande lagöverträdelser och motta förklaringar från riksåklagarmyndigheten. De får dock inte ingripa i en allmän åklagarmyndighets arbete, även om den utreder brott av stor nationell vikt.
Allmänna åklagare får invända mot lagstridiga regler som antagits av regeringen och offentliga myndigheter. Riksåklagaren och chefsåklagarna vid riksåklagarmyndighetens avdelningar får delta i regeringssammanträden och lämna synpunkter på de frågor som är under behandling.
Roll och arbetsuppgifter
Åklagarmyndighetens roll i en förundersökning fastställs i artikel 2 i lagen om allmänna åklagarmyndigheten.
Allmänna åklagarmyndigheten
- övervakar det utredande arbete som bedrivs av de utredande myndigheterna och andra organ,
- organiserar, leder och genomför förundersökningar och instruerar de utredande myndigheterna i samband med att dessa utför sina brottsutredningar,
- väcker åtal och för talan som åklagare,
- skyddar statens och enskildas rättigheter och legitima intressen,
- inger handlingar för väckande av åtal eller ansökningar till domstolen i de fall som anges i lag.
Enligt artikel 36.1 i straffprocesslagen har åklagaren till uppgift att övervaka och genomföra utredningar, väcka åtal, föra talan på statens vägnar och fullgöra andra uppgifter i samband med brottmål.
Tillsynshållande åklagare
Den tillsynshållande åklagaren övervakar utredningen i ett visst mål och får
- upphäva beslut som fattats av en utredningsansvarig eller av medlemmar i en utredningsgrupp,
- anmoda den utredningsansvariges närmast överordnade att ersätta den utredningsansvarige eller ändra utredningsgruppens sammansättning om inte instruktionerna följs eller om överträdelser av processreglerna har äventyrat handläggningen,
- granska klagomål mot åtgärder som har vidtagits eller beslut som har fattats av en utredningsansvarig eller en medlem av en utredningsgrupp, en utredningsansvarigs närmast överordnade eller en person som utför uppgifter i samband med förfarandena,
- fatta beslut om att inleda straffrättsliga förfaranden eller hänskjuta saken till en annan utredande myndighet,
- vidta processrelaterade åtgärder, efter att ha underrättat den utredningsansvarige om detta.
Processansvarig åklagare
Den tillsynshållande åklagaren (eller en annan åklagare på instruktioner från en överordnad åklagare) kan bli processansvarig åklagare (procesa virzītājs). I detta ingår att ta över handläggningen av det straffrättsliga förfarandet och fatta beslut om huruvida åtal ska väckas eller inte. I undantagsfall kan riksåklagaren, straffrättsavdelningen vid riksåklagarmyndigheten eller chefsåklagaren vid en regiondomstol utse en allmän åklagare till processansvarig åklagare i utredningsfasen.
Som processansvarig kan åklagaren
- ingå en överenskommelse med den tilltalade om ett erkännande,
- väcka åtal,
- hänvisa ett ärende till åtal enligt ett särskilt förfarande,
- avsluta ett straffrättsligt förfarande om det finns tungt vägande legitima skäl för detta.
Den processansvarige åklagaren kan själv fatta processuella beslut och vidta processuella åtgärder, eller lägga över dessa uppgifter på en medlem i utredningsgruppen eller en person som utför andra uppgifter med anknytning till förfarandet.
Överordnad åklagare
En överordnad åklagare kontrollerar att en allmän åklagare sköter de uppgifter han eller hon har anförtrotts och fattar beslut om klagomål och formella tillrättavisningar mot beslut och åtgärder av tillsynshållande åklagaren och den processansvarige åklagaren. En överordnad åklagare kan exempelvis fatta beslut om ett förslag från den tillsynshållande åklagaren om att byta ut en utredares närmast överordnade eller utredningsmyndighet, eller avgöra huruvida det är berättigat att lägga ned misstankarna.
En överordnad åklagare kan
- upphäva beslut som har fattats av en utredare, en medlem av en utredningsgrupp eller en underordnad åklagare,
- utse eller byta ut en tillsynshållande eller processansvarig åklagare, om tillsynen eller åtalet inte kan garanteras fullt ut, eller överta ansvaret själv,
- tillsätta en utredningsgrupp om arbetsbördan hotar att leda till att brottmålsprocessen inte kan slutföras inom rimlig tid,
- begära att en annan omedelbart överordnad tillsätts som utredare eller överföra utredningen till en annan utredande myndighet.
Efter beslut av en överordnad åklagare kan en åklagare placeras i en utredningsgrupp. Den processansvarige åklagaren kan begära att den åklagaren utför en eller flera uppgifter med anknytning till förfarandet.
Domare
Organisation
Den konstitutionella grunden för domarväsendet återfinns i artiklarna 82–86 i författningen, där det fastställs att det är domstolarna, och endast dessa, som ansvarar för rättskipningen. Domarna är oberoende och endast underkastade lagen. Domstolsväsendet regleras i lagen om den dömande makten. Enligt lettiska lagar och andra författningar är domare statliga tjänstemän.
Statliga institutioner, offentliga och politiska organisationer samt andra juridiska och fysiska personer är skyldiga att respektera domstolarnas oberoende och domarnas immunitet. Ingen har rätt att kräva att en domare ska redogöra för eller förklara prövningen av ett visst mål. Ingen får heller blanda sig i rättskipningen, oavsett skäl eller omständigheter. Domarna omfattas av immunitet när de fullgör sin skyldighet att skipa rätt. Domarämbetet är inte förenligt med medlemskap i politiska partier eller andra politiska organisationer.
Roll och arbetsuppgifter
Domarens roll är att pröva och avgöra tvistemål, förvaltningsmål och brottmål i enlighet med lagen.
I tvistemål handlägger och avgör domaren tvister som rör skyddet av civilrättsliga, arbetsrättsliga och familjerättsliga rättigheter samt andra rättigheter och lagliga intressen för enskilda och juridiska personer.
I brottmål prövar domaren åtal mot personer och beslutar om det finns grund för anklagelserna mot de åtalade. Domaren kan fria personer anses oskyldiga eller fälla till ansvar för brott och utdöma påföljd.
I förvaltningsmål prövar domaren lagligheten i myndighetsutövningen (beslut och faktiskt handlande) och sliter tvister som grundar sig på förhållanden som regleras av offentlig rätt. Domaren klargör också enskildas offentligrättsliga rättigheter och skyldigheter. Till domarens uppgifter i förvaltningsmål hör även att pröva och avgöra frågor som rör administrativa överträdelser.
En domares yrkesmässiga förpliktelser fastställs i processlagstiftningen.
Rättsdatabaser
Rättsväsendet har en egen Internetportal,portalen för Lettlands nationella domstolar , vars innehåll än så länge bara finns tillgängligt på lettiska. Här finns information om Lettlands rättssystem, en förteckning över lettiska domstolar och domare, domstolsstatistik, en översikt över vilka förfaranden som används vid olika typer av rättegångar med en beskrivning av huvuddrag och skillnader samt information om hur man väcker talan vid domstol. Den ger också tillgång till ett urval aktuella domstolsavgöranden, kalendrar för rättegångsförhandlingar och annan information.
Portalen har en avdelning för e-tjänster (e‑pakalpojumi), där man genom att skriva in registreringsnumret för ett mål eller en stämningsansökan kan få uppgifter om hur långt handläggningen har kommit, i vilken domstol och instans målet prövas, uppgifter om kommande domstolsförhandlingar, eventuella beslut och invändningar i målet samt utgången av förfarandena.
Rapporter om domstolarnas arbete offentliggörs på domstolsförvaltningenswebbplats.
Information om aktuella politiska frågor rörande domstolsväsendet offentliggörs påjustitieministeriets webbplats.
E-information om högsta domstolen och dess verksamhet finns på högsta domstolens webbplats.
Alla dessa portaler finns också på engelska.
Organisation av juristyrken: Advokater och andra jurister
Advokater
Advokater anses vara tjänstemän i rättssystemet. De är oberoende jurister som
- agerar inför domstol och i samband med förberedelser och förundersökningar om vederbörande har utsetts för detta ändamål av sina klienter (dvs. parterna i tvist, tilltalade eller andra berörda parter), samt dessutom i vissa särskilda i lag angivna mål, som företrädare för en domstolsordförande, förundersökningsledaren eller det lettiska rådet för auktoriserade advokater (Latvijas zvērinātu advokātu padome),
- tillhandahåller juridisk rådgivning,
- upprättar rättsliga handlingar,
- tillhandahåller andra former av juridiskt bistånd.
I Lettland kan följande personer praktisera som advokater, med förbehåll för vissa villkor:
- Auktoriserade advokater (zvērināti advokāti).
- Auktoriserade biträdande jurister (zvērinātu advokātu palīgi).
- Medborgare i andra EU-medlemsstater som har kvalificerat sig för att praktisera som advokat i EU.
- Advokater från tredjeländer som har rätt att praktisera i Lettland i enlighet med internationella avtal om ömsesidig rättslig hjälp som är bindande för Lettland.
Alla auktoriserade advokater i Lettland är oberoende utövare av juristyrket som har gått samman i det lettiska advokatsamfundet (Latvijas Zvērinātu advokātu kolēģija), en oberoende nationell yrkesorganisation. De organ som tillsammans bildar det lettiska advokatsamfundet är de auktoriserade advokaternas generalförsamling, det lettiska rådet för auktoriserade advokater samt revisionsnämnden och disciplinnämnden.
Rättsdatabaser
Information om verksamheten vid det lettiska advokatsamfundet och det lettiska rådet för auktoriserade advokater, om lagar och andra författningar rörande advokater och de domstolar vid vilka de praktiserar (inklusive kontaktuppgifter) och om andra frågor som rör juristyrket i Lettland återfinns på webbplatsen fördet lettiska rådet för auktoriserade advokater.
Notarier
Organisation
Auktoriserade notarier (zvērināti notāri) handlägger notariatsärenden under tillsyn från domstolarna, i enlighet med de förfaranden som anges i lag. Lettlands auktoriserade notarier är tjänstemän i rättssystemet som fullgör i lag fastställda uppgifter som är förknippade med myndighetsutövning.
Enligt lagen om notarier har notarier befogenhet att
- upprätta notariatshandlingar,
- bestyrka handlingar,
- ta emot pengar, värdepapper och handlingar för förvaring,
- ta emot föremål som är föremål för ett förvaringsåtagande,
- handlägga arvsärenden,
- utarbeta förslag till uppdelning av egendom i fall som anges i lag,
- handlägga skilsmässoärenden (på villkor att båda makarna skriftligen har gått med på detta och det inte föreligger någon olöst tvist),
- utföra andra lagstadgade funktioner.
De auktoriserade notarierna utövar ett fritt yrke inom ramen för juristkåren, men i sin ämbetsutövning är de likställda med statstjänstemän. Auktoriserade advokater är en del av domstolsväsendet, praktiserar i regionala domstolar och fullgör sina skyldigheter i enlighet med lagstiftningen. I utövandet av sitt yrke är notarier ekonomiskt oavhängiga, och deras arvode fastställs av regeringen.
Alla Lettlands auktoriserade advokater har gått samman i det lettiska notariesamfundet (Latvijas Zvērinātu notāru kolēģija), en oberoende nationell yrkesorganisation för auktoriserade notarier. Rådet för auktoriserade advokater (Latvijas Zvērinātu notāru padome) är en representations- och tillsynsorgansation för auktoriserade notarier och administrativt och verkställande organ för det lettiska notariesamfundet. Dess uppgifter fastställs i artikel 230 i lagen om notarier.
Rättsdatabaser
Information om de auktoriserade notariernas verksamhet, antalet notarier och var de finns, samt annan information kring Lettlands notariesystem finns på webbplatsen för Lettlands notarier.
Övriga juristyrken
Auktoriserade exekutionstjänstemän
Auktoriserade exekutionstjänstemän (Zvērināti tiesu izpildītāji) anses vara en del av domstolsväsendet. Exekutionstjänstemännen är knutna till regionala domstolar, verkställer avgöranden från domstolar och andra myndigheter och utför andra uppgifter som anges i lag.
Auktoriserade exekutionstjänstemän är fria yrkesutövare, som när de fullgör sina exekutiva uppgifter jämställs med offentliga tjänstemän. Exekutionstjänstemännen är oavhängiga och endast underkastade lagen. Framställningar och beslut som exekutionstjänstemännen gör och fattar i samband med verkställigheten av domstolsavgöranden är verkställbara inom Lettland.
Auktoriserade exekutionstjänstemän fullgör sina uppdrag inom domsområdet för den regionala domstol som de är knutna till. Antalet auktoriserade exekutionstjänstemän samt deras ställning, distrikt och materiella behörighetsområden fastställs av regeringen.
Auktoriserade exekutionstjänstemän tillämpar i sin yrkesutövning civilprocesslagenoch andra lagar och författningar, och använder sig därvid av arbetsmetoder som godkänts av det lettiska rådet för auktoriserade exekutionstjänstemän (Latvijas Zvērinātu tiesu izpildītāju padome – representations- och tillsynsorgan för auktoriserade exekutionstjänstemän i Lettland) samt rekommendationer grundade på rättspraxis.
Rättsdatabaser
Information om auktoriserade exekutionstjänstemäns kontor, om lagar och andra författningar som reglerar yrket samt lagar och andra författningar som styr verksamheten vid det lettiska rådet för auktoriserade exekutionstjänstemän återfinns påwebbplatsen för det lettiska rådet för auktoriserade exekutionstjänstemän. Portalen finns för närvarande endast på lettiska.
Organisationer som tillhandahåller juridiskt bistånd utan kostnad
Det finns ingen förteckning över sådana organisationer i Lettland.
Länkar
Åklagarmyndigheten, myndigheten för förebyggande av penningtvätt, portalen för Lettlands nationella domstolar, domstolsförvaltningen, Lettlands råd för auktoriserade advokater, Lettlands notarier, Lettlands råd för auktoriserade exekutionstjänstemän, Republiken Lettlands justitieministerium
