Typer av juristyrken

Estland

Denna sida ger dig information om hur juristyrkena är organiserade i Estland.

Innehåll inlagt av
Estland

Juristyrken – inledning

I Estland finns följande juristyrken:

  • Åklagare.
  • Domare.
  • Lekmannadomare.
  • Biträdande domare och domstolsjurister.
  • Advokater.
  • Notarier.
  • Exekutionstjänstemän.
  • Konkursförvaltare.

Åklagare

Organisation

Åklagarmyndigheten är ett ämbetsverk som sorterar under justitieministeriet. Det består av två nivåer: Riksåklagarmyndigheten (den högsta åklagarmyndigheten) och fyra distriktsåklagarmyndigheter.

Riksåklagarmyndighetens ansvarsområde omfattar hela Estlands territorium, medan distriktsåklagarmyndigheternas ansvarsområden sammanfaller med motsvarande polismyndigheters områden. Högste chef för åklagarmyndigheten är riksåklagaren, som utses för fem år av den estniska regeringen på förslag av justitieministern och efter yttrande från parlamentets rättsliga utskott.

Vid parlamentets vårsession lägger riksåklagaren fram en översikt över åklagarmyndighetens arbete under föregående kalenderår för parlamentets konstitutionsutskott.

Varje distriktsåklagarmyndighet leds av en chefsåklagare, som också utses för fem år av justitieministern på förslag av riksåklagaren.

Det finns totalt åtta typer av åklagare i Estland: riksåklagare, chefsåklagare, statsåklagare och biträdande åklagare vid åklagarmyndigheten, samt chefsåklagare, överåklagare, särskilda åklagare, distriktsåklagare och biträdande åklagare vid distriktsåklagarmyndigheterna.

Se ävenlagen om åklagarmyndigheten.

Roll och arbetsuppgifter

Enligt lagen om åklagarmyndigheten ska denna myndighet

  • delta i planeringen av det bevaknings- och spaningsarbete som krävs för att förebygga och avslöja brott,
  • leda förundersökningar och se till att dessa sköts effektivt och enligt lagen,
  • företräda åklagarsidan i domstolar,
  • sköta övriga uppgifter som enligt lag faller inom åklagarmyndighetens ansvar.

Åklagarmyndigheten utför sina uppgifter enligt lagen om åklagarmyndigheten på ett oberoende sätt.

Som huvudansvarig för att driva brottmål vägleder åklagaren den förundersökningsansvarige i arbetet med bevisupptagning och fattar beslut om huruvida åtal ska väckas eller inte.

Enligt åklagarmyndighetens stadgar
har riksåklagarmyndigheten följande uppgifter:

  • Säkerställa att förundersökningar görs på ett lagenligt och effektivt sätt och företräda åklagarsidan i samtliga instanser när det gäller tjänstefel, ekonomisk brottslighet, brott inom försvarsmakten, miljöbrottslighet, brott mot den rättskipande verksamheten, brott kopplade till organiserad brottslighet, gränsöverskridande brottslighet och brott som väckt starka reaktioner hos allmänheten, brott mot mänskligheten och den internationella säkerheten, allvarligare brott mot staten, brott som begås av åklagare samt andra brott som fastställs av riksåklagaren.
  • Analysera, vägleda och ge råd till distriktsåklagarmyndigheterna, samt analysera och samordna arbetet i domstolar och inom åklagarmyndigheterna.
  • Sköta uppgifter som följer av internationella samarbeten, t.ex. inom ramen för Eurojust.
  • Delta vid utformningen av lagar, av regeringsförordningar och regeringsdirektiv samt av justitieministeriets förordningar och direktiv rörande åklagarmyndighetens verksamhet.
  • Delta i att utarbeta planer för utveckling av åklagarmyndighetens arbete och funktioner.
  • Organisera åklagarmyndighetens pr-verksamhet och informera allmänheten om åklagarmyndighetens arbete.
  • Organisera åklagarmyndighetens personella resurser och deras vidareutbildning, hantera uppgifter som rör hälsa och säkerhet på arbetsplatsen för tjänstemän och anställda samt föra personalregister.
  • Organisera administrationen för den kommitté som sköter uttagningen av åklagare.
  • Utarbeta åklagarmyndighetens preliminära budget och säkerställa att budgetresurserna används på ett målinriktat sätt.
  • Organisera förvaltningen av statliga tillgångar som innehas av åklagarmyndigheten.
  • Utför andra funktioner som den tilldelats genom lag, ett beslut av parlamentet (Riigikogu), ett dekret utfärdat av republikens president, en regeringsförordning eller ett regeringsbeslut eller en förordning eller ett beslut från justitieministeriet.

Domare

Organisation

En domare ska vara estnisk medborgare och ha en nationellt erkänd masterexamen i juridik, eller motsvarande examen i enlighet med § 28.22 i Estlands utbildningslag, eller motsvarande utländsk examen, behärska estniska på avancerad nivå, ha hög moral och ha den förmåga och de personliga egenskaper som krävs för att arbeta som domare. Domare utnämns på livstid. Justitieministeriet har ingen beslutanderätt över domare och fungerar inte heller som disciplinär myndighet för domare. En domare kan endast entledigas från sitt ämbete efter ett lagakraftvunnet domstolsavgörande. Pensionsåldern är 67 år med möjlighet till förlängning.

En person kan inte utses till domare om han eller hon

  • har dömts för ett brott,
  • har skilts från en tjänst som domare, notarie eller exekutionstjänsteman,
  • har uteslutits från Estlands advokatsamfund,
  • har skilts från en offentlig tjänst på grund av ett disciplinbrott,
  • är försatt i konkurs,
  • har avskilts från tjänst som revisor, utom om detta har skett på egen begäran,
  • har mist rätten att arbeta som patentombud, utom om detta har skett på egen begäran,
  • den som har mist rätten att arbeta som edsvuren tolk på grundval av § 28.3.3 i lagen om edsvurna tolkar.

Den som, efter att ha erhållit en relevant kvalifikation, har erhållit minst fem års erfarenhet inom ett juristyrke eller som har arbetet som rättssekreterare eller domstolsjurist i minst tre år och som har genomgått domarexamen eller som är undantagen från detta krav, kan utses till domare i en distriktsdomstol eller förvaltningsdomstol.

Den som är erkänd och har erfarenhet som advokat och har genomgått domarexamen kan utses till domare i en regional domstol. Den som har arbetat som domare direkt före utnämningen behöver inte genomgå domarexamen.

Erkända och erfarna advokater kan utses till domare i Högsta domstolen.

Domare utses genom ett allmänt uttagningsprov.

En domare får inte arbeta som något annat än domare, utom inom undervisning eller som forskare. Han eller hon måste informera domstolen om all yrkesverksamhet som går utöver tjänsten som domare. Eventuell yrkesverksamhet utanför tjänsten som domare får inte äventyra personens officiella tjänsteutövning eller opartiskhet i samband med rättskipningen. En domare får inte vara ledamot av parlamentet eller av en kommun- eller stadsfullmäktige, inte vara medlem i ett politiskt parti, grundare, partner eller medlem i ett företags ledning eller styrelse, direktör för en filial till ett utländskt företag, konkursförvaltare, medlem i en konkurskommitté, tvångsförvaltare av en fast tillgång eller skiljeman som har utsetts av en av parterna i en tvist.

En domare kan endast entledigas från sitt ämbete efter ett lagakraftvunnet domstolsavgörande. Åtal kan väckas mot en domare i första eller andra instans under dennes tjänsteperiod endast på förslag från Högsta domstolen i plenum och med presidentens godkännande. Åtal mot en domare i Högsta domstolen kan endast väckas under dennes ämbetsperiod på förslag av justitiekanslern med godkännande av en majoritet i det estniska parlamentet.

Bestämmelser om anställningskrav, förberedande tjänstgöring och skyldigheter för domare återfinns i domstolslagen.

Roll och arbetsuppgifter

Domaryrket regleras i lag. Samtliga domare vid de estniska domstolarna har åtagit sig att tillämpa gemensamma etikregler. Mer information finns på webbplatsen för Estlands domstolar och på Högsta domstolens webbplats.

En domares roll är att skipa rätt i enlighet med konstitutionen och andra relevanta rättsakter, och att finna en rättvis lösning för parterna i målet. En domare utvecklar rätten genom att tolka lagen och göra utredningar.

En domare ska utföra sitt officiella uppdrag på ett opartiskt sätt och utan egenintresse och handla i enlighet med vad tjänsten kräver även utanför tjänsteutövningen. En domare ska uppträda oklanderligt både i och utanför yrkesrollen och avstå från handlingar som kan skada domstolens anseende. En domare får inte avslöja information som blir känd för honom eller henne vid en domstolsförhandling eller i diskussioner som förs för att nå en förlikning. Tystnadsplikten gäller alltid, också efter det att domaren har gått i pension. En domare ska handleda samtliga domare i första instans som har mindre än tre års erfarenhet, de som genomgår sin förberedande tjänstgöring för att bli biträdande domare samt praktikanter från universitetet. En domare får högst fungera som handledare för två personer samtidigt. En domare ska löpande utveckla sina yrkeskunskaper och yrkesfärdigheter samt delta i fortbildning.

Lön och social trygghet

Domare har olika lagstadgade förmåner, såsom lön, ytterligare ersättningar, pension, semester, ämbetsmannadräkt m.m.

Domares officiella löner fastställs i lagen om löner för högre statliga tjänstemän.

Reglerna för fastställande av en domares pension fastställs i domstolslagen.

Domares pension utgörs av ålderspension, tjänstepension, sjukpension och efterlevandepension för familjemedlemmar. Pension betalas inte ut under den tid personen tjänstgör som domare. Om en pensionerad domare har en annan anställning får denne full domarpension, oavsett inkomst. Pension betalas inte ut till den som har skilts från sin tjänst på grund av ett disciplinbrott eller som har dömts för ett uppsåtligt brott. Pension fråntas den som har dömts för ett brott mot rättssystemet.

Domare har rätt till årlig semester. Den lagstadgade årliga semestern är 35 kalenderdagar per år, och ytterligare ledighet på upp till 7 kalenderdagar beviljas den som arbetar som domare i enlighet med domstolslagen.

Lekmannadomare

Lekmannadomare medverkar endast i brottmål som rör allvarliga brott vid distriktsdomstolar. En lekmannadomare har samma ställning, rättigheter och skyldigheter som en yrkesdomare. De utses på upp till fyra år, ska vara estniska medborgare, ha full rättshandlingsförmåga, vara mellan 25–70 år, ha hemvist i Estland, behärska estniska på C1-nivå enligt språklagen eller likvärdig nivå samt ha en moraluppfattning som lämpar sig för att utföra uppgifterna som lekmannadomare. En person får utses till lekmannadomare för högst två perioder i rad.

Följande personer kan inte utses till lekmannadomare: den som har dömts för brott, som är försatt i konkurs, som är olämplig på grund av hälsoskäl, som i mindre än ett år har haft sin stadigvarande bostadsadress (dvs. folkbokföringsadress) i det område vars lokala förvaltning har föreslagit personen, som arbetar för en domstol, åklagarämbetet eller säkerhetspolisen, som är inom militären, som är advokat, notarie eller exekutionstjänsteman, som är medlem i Estlands regering eller i en kommun- eller stadsstyrelse, som är president eller som är parlamentsledamot. Den som står åtalad i ett brottmål kan inte utnämnas till lekmannadomare under rättegångsförfarandet.

Lekmannadomarens roll är i huvudsak att inom rättskipningen representera vanliga medborgare som betraktar rättsliga förfaranden ur ett allmänmänskligt snarare än juridiskt perspektiv. Lokala myndigheter ansvarar för att välja ut kandidater till tjänster som lekmannadomare.

Biträdande domare och domstolsjurister

En biträdande domare är en domstolstjänsteman som utför de uppgifter som anges i lag. En biträdande domare är opartisk, men måste följa en domares instruktioner i den utsträckning som lagen föreskriver. En biträdande domare har behörighet att föra in uppgifter i register (exempelvis fastighetsregister och företagsregister) och fatta beslut som rör förfarandet för hållandet av register, däribland bötesbeslut. Han eller hon kan tillämpa ett påskyndat förfarande för betalningsföreläggande. De begränsningar som gäller för domarämbetet gäller också för biträdande domare.

En person kan utses till biträdande domare om han eller hon har en nationellt erkänd masterexamen i juridik, eller motsvarande examen i den mening som avses i § 28.22 i Estlands utbildningslag, eller motsvarande utländsk examen, behärskar estniska på C1-nivå enligt språklagen eller likvärdig nivå, har god vandel och har genomgått den förberedande tjänstgöringen för att bli biträdande domare, såvida inte uttagningskommittén för biträdande domare har undantagit personen i fråga från denna förberedande tjänstgöring. En person som har genomgått domarexamen kan också utses till biträdande domare.

Vissa personer kan inte utses till biträdande domare. Det gäller den som har dömts för brott, som har skilts från en tjänst som domare, notarie eller exekutionstjänsteman. har uteslutits från Estlands advokatsamfund, har skilts från en offentlig tjänst på grund av ett disciplinbrott, är försatt i konkurs, har avskilts från tjänst som revisor, utom om detta har skett på egen begäran, har mist rätten att arbeta som patentombud, utom om detta har skett på egen begäran, har mist rätten att arbeta som edsvuren tolk på grundval av § 28.3.3 i lagen om edsvurna tolkar, har skiljts från tjänst som domare på grund av olämplighet för tjänsten i tre år efter det att personen har utnämnts till tjänsten.

Biträdande domare utses via öppna uttagningsprov.

Bestämmelser om anställningskraven för biträdande domare återfinns i domstolslagen.

En domstolsjurist är en domstolstjänsteman som deltar, antingen oberoende eller under en domares överinseende, i förberedelserna och handläggningen av ärenden i enlighet med vad som föreskrivs i den lag som styr domstolsförfarandet. En domstolsjurist har rätt att utföra alla uppgifter och fatta beslut på samma sätt som en biträdande domare eller en annan domstolstjänsteman i enlighet med den lag som styr domstolsförfarandet. En domstolsjurist är oberoende i sitt tjänsteutövande, men måste följa en domares instruktioner i den utsträckning som lagen föreskriver.

Kraven på domstolsjurister är desamma som de som ställs på biträdande domare. Domstolsjurister tillsätts genom offentliga uttagningsprov.

Följande personer får inte utses till domstolsjurister: den som har dömts för brott, den som har dömts för brott mot staten, oavsett om de närmare detaljerna för brottet har strukits, den vars rätt att arbeta som domstolsjurist har dragits tillbaka enligt ett giltigt domstolsbeslut, den som är släkt med eller partner till en person under vars direkta överinseende en domstolsjurist står.

Utöverdomstolsjurister  Word (521 Kb) en och biträdande domare  PDF (373 Kb) en finns andra domstolstjänstemän, såsomdomstolschefer  PDF (367 Kb) en och sekreterare vid domstolsförhandlingar  PDF (364 Kb) en.

Advokater

Advokatbegreppet innefattar edsvurna advokater och biträdande jurister.

Advokater är medlemmar i Estlands advokatsamfund och omfattas av lagen om advokatsamfund. Alla som uppfyller kraven i lagen om advokatsamfund och är examinerade advokater kan vara medlemmar i Estlands advokatsamfund.

Estlands advokatsamfund är ett självstyrande samfund som har inrättats för att erbjuda juridiska tjänster åt både privata och offentliga intressen och ta tillvara advokaternas yrkesrättigheter. Estlands advokatsamfund övervakar medlemmarnas yrkesverksamhet och att de uppfyller de etiska kraven för yrket. Estlands advokatsamfund anordnar även vidareutbildning för advokater och tillhandahåller statlig rättshjälp. Genom sina medlemmar säkerställer samfundet tillhandahållandet av statligt finansierad rättshjälp.

Advokatsamfundet agerar via sina olika organ. Dessa innefattar stämman, styrelsen, ordföranden, revisionskommittén, hedersdomstolen och bedömningskommittén för yrkesmässig lämplighet.

Edsvurna advokater har befogenhet att

  • företräda och försvara klienter i domstolarna och i samband med förundersökningar och andra förfaranden både i Estland och utomlands,
  • samla in bevis,
  • valfritt välja och använda lagliga medel och åtgärder för att tillhandahålla juridiska tjänster,
  • från nationella och lokala myndigheter inhämta den information som behövs för att tillhandahålla juridiska tjänster, få tillgång till handlingar och erhålla kopior av och utdrag ur dessa, såvida inte advokater är förbjudna i lag från att få tillgång till denna information och dokumentation,
  • hantera personuppgifter, om andra personer än sina klienter, som erhållits i enlighet med ett avtal eller en rättshandling, inklusive särskilda kategorier av personuppgifter, utan samtycke från dessa personer om detta är nödvändigt för att tillhandahålla de juridiska tjänsterna,
  • verifiera signaturer och kopior av handlingar som har lämnats in till domstolar och andra officiella organ som en del av de juridiska tjänster som erbjuds klienten,
  • fungera som kontaktpersoner,
  • fungera som skiljemän eller förlikningsmän i det förfarande som anges i lagen om förlikning,
  • fungera som konkursförvaltare, om de är medlemmar i kammaren.

Biträdande jurister har samma juridiska behörighet som edsvurna advokater inom de ramar som lagen anger.

Biträdande jurister är inte behöriga att fungera som skiljemän eller förlikningsmän i det förfarande som anges i lagen om förlikning. De har inte befogenhet att företräda eller försvara klienter i Högsta domstolen, om inte annat föreskrivs i lag. Biträdande jurister kan inte agera som konkursförvaltare.

En biträdande jurist får endast tillhandahålla juridiska tjänster under överinseende av den edsvurna advokat som denne biträder.

Vid tillhandahållande av juridiska tjänster ska en advokat agera självständigt och i enlighet med lagen, de rättsakter och beslut som har antagits av Estlands advokatsamfund, de yrkesetiska kraven för advokater samt god praxis och det egna samvetet.

En advokat har tystnadsplikt med avseende på information som delges honom eller henne. En advokat eller en anställd vid advokatsamfundet eller en advokatbyrå som hörs som vittne får inte förhöras om eller ombes att ge förklaringar i frågor som han eller hon fick kännedom om i samband med tillhandahållande av juridiska tjänster.

Datamedia som rör tillhandahållandet av juridiska tjänster av en advokat är okränkbara.

När en advokat utför sina arbetsuppgifter ska detta ske på ett sätt som inte innebär någon risk för sammankoppling med en viss klient eller ett visst mål.

En advokat får inte kvarhållas, visiteras eller tas i förvar av skäl som beror på utövandet av yrkesverksamheten, förutom på beslut av en distriktsdomstol. En advokatbyrå genom vilken en advokat tillhandahåller juridiska tjänster får inte genomsökas av skäl som har att göra med advokatens yrkesverksamhet.

På webbplatsen för Estlands advokatsamfund finns en förteckning över advokater och advokatkontor samt annan användbar information. Med funktionen Hitta en advokat går det att leta efter advokater i hela EU.

Rättsdatabaser

Det finns ingen databas utöver ovannämnda förteckning över advokater.

Juridiska rådgivare

Juridiska rådgivares verksamhet regleras inte i lag i Estland.

Notarier

Organisation

Alla notarier i Estland har samma befogenheter. Yrket regleras genom lagen om notarier. Justitieministeriet och notariekammaren är båda ansvariga för regleringen och förvaltningen av notariernas yrkesmässiga verksamhet. Notariekammaren är en offentligrättslig juridisk person och alla notarier som utses är medlemmar i denna. Kammaren ansvarar för att kontrollera att notarierna bedriver sin yrkesverksamhet på ett samvetsgrant och korrekt sätt, harmonisera notariernas yrkesmässiga verksamhet, arrangera utbildning för notarier, erbjuda service för sökande, administrera och utveckla det elektroniska informationssystemet för notarier samt bistå justitieministeriet när det gäller övervakande verksamhet m.m. På Notariekammarens webbplats finns information om notarier och deras arbetsuppgifter.

Roll och arbetsuppgifter

En notarie innehar ett offentligt ämbete. Han eller hon har befogenhet att på begäran intyga fakta och händelser som är av juridisk betydelse och utföra andra notariatshandlingar för att garantera rättssäkerheten.

En notarie måste vara opartisk, lojal och oberoende i sin yrkesutövning. Notarierna är skyldiga att förvissa sig om parternas faktiska avsikter i en transaktion och de omständigheter som krävs för att genomföra en korrekt transaktion, liksom att förklara för parterna de olika sätt som transaktionen kan genomföras på och konsekvenserna av transaktionen.

Notarier ska på begäran utföra följande notariatshandlingar:

  • Utfärda intyg (avtal, fullmakter, testamenten) och styrka dokument (kopior, underskrifter, utskrifter osv.).
  • Avgöra arvsfrågor.
  • Utfärda intyg om förberedelse av notariatshandlingar som ska verkställas i Estland, på grundval av artikel 60 i eller bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EUT L 351, 20.12.2012, s. 1).
  • Utfärda intyg om den rättsliga verkan hos notariatshandlingar i Estland, på grundval av artikel 59.1 i och bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 650/2012 om behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt godkännande och verkställighet av officiella handlingar i samband med arv och om inrättandet av ett europeiskt arvsintyg (EUT L 201, 27.7.2012, s. 107) samt utfärda intyg om förberedelse av notariatshandlingar som ska verkställas i Estland, på grundval av artikel 60.2 och bilaga II.
  • Utfärda utdrag om förberedelse av notariatshandlingar som ska verkställas i Estland, på grundval av artikel 48.3 i och bilagorna III och IV i rådets förordning (EG) nr 4/2009 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (EUT L 7, 10.1.2009, s. 1).
  • Ogiltigförklara fullmakt i enlighet med lagen om notarietjänster.
  • Förklara avtal som slutits med en jurist som förlikningsman eller via en annan notarie som verkställbara.
  • Utfärda apostillstämplar (stödintyg eller andra handlingar).
  • På begäran av juridiska personer lämna in deras årsredovisningar till den registerförande domstolen.
  • Bekräfta vigslar och skilsmässor och förbereda registerföringen av vigslar och skilsmässor.
  • Ta emot insättningar, värdepapper och värdehandlingar.
  • Ge tillgång till uppgifter som förts in i fastighetsregistret eller i inskrivningsmyndighetens register eller till handlingar som lagras i dessa register.
  • Lämna in meddelanden och ansökningar till ekonomiska förvaltningsmyndigheter på begäran av ett företag, motta handlingar eller annan information från ekonomiska förvaltningsmyndigheter och överlämna förvaltningshandlingar till företag.
  • Föra in uppgifter i registret på begäran av ett företag.
  • På begäran av en juridisk person eller förvaltare, lämna information om verklig huvudman.

Klienten ska betala den notarieavgift som har fastställts i lag för dessa transaktioner.

Notarier kan erbjuda följande officiella tjänster:

  • Juridisk rådgivning utanför intygsförfarandet.
  • Rådgivning om beskattningsrätt och utländska lagar, i samband med eller oberoende av ett intygsförfarande.
  • Förlikning i enlighet med lagen om förlikning.
  • Tjänster som skiljeman på grundval av civilprocesslagen.
  • Genomförande av auktioner, röstningar, lotterier och lottdragningar, och verifiering av resultaten.
  • Bistånd vid avläggning av eder och autentisering av edsvurna certifikat.
  • Vidarebefordran av framställningar och meddelanden utan koppling till officiell tjänsteutövning samt utfärdande av intyg om vidarebefordran eller om omöjligheten att vidarebefordra sådana framställningar och/eller meddelanden.
  • Tjänster som kontaktperson.
  • Mottagande av insättningar av pengar (med undantag av kontanter), värdepapper, dokument och annat, om det inte är en notariatshandling eller en uppgift som är en följd därav.
  • Besvarande av en begäran om förklaring som lämnats in av ett företag.

Information om de officiella tjänster som erbjuds av notarier finns på Notariekammarens webbplats. Avgifterna för notarietjänster ska överenskommas mellan klienten och notarien innan tjänsten tillhandahålls.

Övriga juristyrken

Exekutionstjänstemän

I Estland är detta ett fritt juridiskt yrke: exekutionstjänstemännen agerar för egen räkning och är ansvariga för sina egna handlingar. En exekutionstjänsteman ska vara opartisk och ta ansvar för sina uppgifter. Exekutionstjänstemännens officiella verksamhet regleras av lagen om exekutionstjänstemän.

Sedan januari 2010 finns det en gemensam branschorganisation för exekutionstjänstemän och konkursförvaltare – Kammaren för exekutionstjänstemän och konkursförvaltare (kammaren). Exekutionstjänstemännens officiella uppgifter, tillsyn, disciplinära ansvar och verksamheten i branschorganisationen regleras i lagen om exekutionstjänstemän. Kammarens roll är att utveckla och främja fria juridiska yrken, inklusive att utveckla och övervaka efterlevnaden av god yrkessed och tjänsteutövning, samt att utarbeta rekommendationer för att harmonisera yrkesverksamheten, organisera utbildningar, utveckla informationssystem osv. Kammaren har även en avdelning för disciplinärenden. Mer information om verksamheten finns på kammarens webbplats.

En exekutionstjänstemans yrkesmässiga skyldigheter är följande:

  1. Ansvara för att genomföra förfaranden i enlighet med lagen om verkställighetsförfaranden.
  2. Delge handlingar i enlighet med processlagstiftningen.
  3. Upprätta register för egendomar och förvalta egendomar i enlighet med successionslagen.
  4. I de fall som föreskrivs i lag och i enlighet med det i lagen föreskrivna förfarandet, genomföra auktioner utanför verkställighetsförfarandet på begäran av en domstol eller ett administrativt organ.
  5. Agera som mellanhand när det gäller underhåll som mottas från ett annat land, i enlighet med lagen om familjeförmåner.
  6. Sammanställa gäldenärers verkställighetsprofiler.

Exekutionstjänstemannens arvode för att utföra dessa officiella uppgifter fastställs i lagen om exekutionstjänstemän.

På begäran av en person kan en exekutionstjänsteman erbjuda följande professionella tjänster:

  1. Hålla auktioner för fast och lös egendom.
  2. Delge handlingar.
  3. Erbjuda juridisk rådgivning och upprätta juridiska handlingar om hans eller hennes utbildning motsvarar kraven i § 47.1.1 i domstolslagen.
  4. Fastställa rättsliga omständigheter utanför domstolsförfarandet.
  5. Agera som förlikningsman i enlighet med lagen om förlikning.
  6. Agera som skiljeman på grundval av civilprocesslagen.

Exekutionstjänstemän har rätt att vägra att tillhandahålla en professionell tjänst.

Villkoren för tillhandahållandet av en professionell tjänst och ersättningsförfarandet ska avtalas skriftligen med den person som begär tjänsten innan tjänsten tillhandahålls. De avtalade villkoren och ersättningen ska vara förenliga med god yrkessed.

När exekutionstjänstemän tillhandahåller professionella tjänster får de inte utöva de rättigheter som genom lag har beviljats exekutionstjänstemän för deras utövande av sina yrkesuppgifter eller som följer av deras ämbete.

Information om de tjänster som tillhandahålls av exekutionstjänstemän finns på kammarens webbplats.

Den statliga tillsynen av exekutionstjänstemännens officiella verksamhet utförs av justitieministern och kammaren.

Exekutionstjänstemän är ansvariga för skada som åsamkas felaktigt under deras yrkesutövning. Det gäller även om skadan åsamkats av en anställd till exekutionstjänstemannen. Om en begäran om ersättning för skada som åsamkats av exekutionsmannen under dennes yrkesutövning inte kan fullgöras genom exekutionstjänstemannens tillgångar eller tillgångarna hos en annan person som bär ansvar för skadan, eller om en sådan begäran inte kan fullgöras i sin helhet, blir kammaren ansvarig för skadan. Staten bär det yttersta ansvaret för exekutionstjänstemäns handlingar. Både kammaren och staten har regressrätt gentemot den person som orsakat skadan. Staten har även regressrätt gentemot kammaren.

Konkursförvaltare

En konkursförvaltare är en förvaltare som utnämns av en domstol och har i denna roll rätt att genomföra transaktioner och andra åtgärder som rör ett konkursbo och representera gäldenären i domstol i tvister som rör konkursboet. Konkursförvaltarens huvudsakliga skyldighet är att tillvarata gäldenärernas och borgenärernas rättigheter och intressen och garantera en laglig, skyndsam och ekonomiskt rimlig konkursförvaltning. En konkursförvaltare utför personligen sina uppgifter. Följande personer har rätt att agera som konkursförvaltare: fysiska personer som av kammaren har beviljats tillstånd att agera som konkursförvaltare, jurister, auktoriserade revisorer och exekutionstjänstemän. Kammaren för en förteckning över konkursförvaltare. Förteckningen innehåller uppgifter om alla de som har rätt att agera som konkursförvaltare och är tillgänglig för allmänheten på kammarens webbplats. En förvaltare som finns upptagen i förteckningen måste garantera att uppgifterna är korrekta.

En konkursförvaltares huvudsakliga uppgifter är följande:

  1. Fastställa borgenärernas krav, förvalta konkursboet och organisera bildandet och försäljningen av det, samt tillgodose borgenärernas fordringar i boet.
  2. Fastställa orsakerna till och datum för gäldenärens insolvens.
  3. Vid behov se till att gäldenärens verksamhet kan fortsätta.
  4. Vid behov genomföra en avveckling av gäldenären, om gäldenären är en juridisk person.
  5. Erbjuda information till borgenärer och gäldenären i lagstadgade fall.
  6. Rapportera om sin verksamhet och tillhandahålla information om konkursförfaranden till domstolen, den tjänsteman som utöver tillsyn över förfarandet och konkurskommittén.

Den administrativa tillsynen av konkursförvaltarnas verksamhet utförs av justitieministeriet, på grundval av klagomål eller andra uppgifter som lämnas till myndigheten och som ger anledning att misstänka att förvaltaren inte har uppfyllt sina skyldigheter. Justitieministeriet har rätt att undersöka om förvaltarens verksamhet är lämplig och lagenlig. Justitieministern kan vidta disciplinära åtgärder mot förvaltare som underlåter att uppfylla skyldigheter som följer av lagstiftning om konkursförvaltares yrkesverksamhet. Justitieministern har dock ingen möjlighet att vidta disciplinära åtgärder mot jurister som agerar som konkursförvaltare. Däremot kan han eller hon ta upp saken vid advokatsamfundets hedersdomstol.

Förutom den administrativa tillsynen övervakas konkursförvaltarnas verksamhet av konkurskommittén, borgenärssammanslutningen, domstolen och kammaren inom respektive kompetensområde.

Länkar

Justitieministeriet

Den icke-vinstdrivande organisationen Advokatförbundet

Stiftelsen för rättshjälp

Estlands advokatsamfund

Åklagarmyndigheten

Notariekammaren

Kammaren för exekutionstjänstemän och konkursförvaltare

Senaste uppdatering: 20/04/2023

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.