Typer av juristyrken

Kroatien

Innehåll inlagt av
Kroatien

Personal i rättsliga organ

Personalen vid rättsliga organ består av domstolstjänstemän, statstjänstemän och övrig personal.

Domare (suci; sing. sudac).

Domare är fast anställda domstolstjänstemän. Endast kroatiska medborgare får utnämnas till domare.

Personer som avlagt examen vid den statliga skolan för tjänstemän inom rättsväsendet (Državna škola za pravosudne dužnosnike) eller som redan arbetar vid domstol får utnämnas till domare vid lokala domstolar (općinski sud), handelsdomstolar (trgovački sud) och förvaltningsdomstolar (upravni sud).

Personer som har minst tio års arbetslivserfarenhet som domstolstjänstemän får utnämnas till domare vid regiondomstolar (županijski sud).

Personer som har minst tolv års arbetslivserfarenhet som domstolstjänstemän får utnämnas till domare vid Kroatiens småbrottsöverdomstol (Visoki prekršajni sud Republike Hrvatske), Kroatiens handelsöverdomstol (Visoki trgovački sud Republike Hrvatske) och Kroatiens högsta förvaltningsdomstol (Visoki upravni sud Republike Hrvatske).

Till domare i Republiken Kroatiens högsta domstol(Vrhovni sud Republike Hrvatske)får personer utnämnas som har minst 15 års arbetslivserfarenhet som domstolstjänstemän eller som lika många år varit advokat, notarius publicus, juridikprofessor med avlagt statligt prov för advokater och minst 15 års arbetslivserfarenhet efter det statliga provet för advokater eller som är välrenommerade jurister med avlagt statligt prov för advokater och minst 20 års arbetslivserfarenhet, och som bevisat sin yrkeskunskap genom sitt arbete inom ett visst rättsområde, samt genom fackarbeten och akademiska arbeten.

Lagen om domstolar (Zakon o sudovima)
Lagen om statliga rättsrådet (Zakon o Državnom sudbenom vijeću)
Lagen om domares och andra domstolstjänstemäns löner (Zakon o plaćama sudaca i drugih pravosudnih dužnosnika)

Domstolspersonal

Antalet tjänstemän och övrig personal som krävs för att utföra specialiserade, administrativa och tekniska uppgifter vid domstolarna avgörs av justitieministeriet.

Anställningen av tjänstemän och övrig personal i domstolar, praktiktjänstgöring, förfarandet, metoden och programmet för avläggande av den statliga specialistexamen, ersättning och andra arbetsrelaterade rättigheter, skyldigheter och ansvarsområden samt ansvar vid fel i yrkesutövningen regleras av bestämmelserna om tjänstemän och övrig personal och de allmänna arbetsbestämmelserna.

Lediga tjänster vid domstolarna kan endast tillsättas efter justitieministeriets godkännande.

Vid rekrytering av tjänstemän och övrig personal till en domstol ska hänsyn tas till de nationella minoriteternas representation.

Bestämmelser om utbildningskrav för domstolstjänstemän och övrig personal antas av justitieministern.

Domstolsrådgivare (sudski savjetnici; sing. sudski savjetnik), förste domstolsrådgivare (viši sudski savjetnici; sing. viši sudski savjetnik) och specialiserade förste domstolsrådgivare (viši sudski savjetnici – specijalisti; sing. viši sudski savjetnik – specijalist)

En person som har en universitetsexamen i juridik på högre nivå eller en integrerad universitetsexamen i juridik på grundnivå/högre nivå och som har klarat det statliga provet för advokater får arbeta som domstolsrådgivare.

En person som har universitetsexamen i juridik på högre nivå eller en integrerad universitetsexamen i juridik på grundnivå/högre nivå, har klarat det statliga provet för advokater och har arbetat minst två år som domstolsrådgivare eller som rådgivare åt en åklagare, eller som domstolstjänsteman, advokat eller notarius publicus, eller som har arbetat minst fem år i andra juridiska yrken efter att ha klarat det statliga provet för advokater, får utnämnas till förste domstolsrådgivare eller domstolsrådgivare vid Republiken Kroatiens högsta domstol.

En person som har universitetsexamen i juridik på högre nivå eller en integrerad universitetsexamen i juridik på grundnivå/högre nivå, har klarat det statliga provet för advokater och har arbetat minst fyra år som domstolsrådgivare eller som rådgivare åt en åklagare, eller som domstolstjänsteman, advokat eller notarius publicus, eller som har arbetat minst åtta år i andra juridiska yrken efter att ha klarat det statliga provet för advokater, får utnämnas till specialiserad förste domstolsrådgivare.

En person som har universitetsexamen i juridik på högre nivå eller en integrerad universitetsexamen i juridik på grundnivå/högre nivå, har klarat det statliga provet för advokater och har arbetat minst fyra år som domstolsrådgivare eller som rådgivare åt en åklagare, eller som domstolstjänsteman, advokat eller notarius publicus, eller som har arbetat minst åtta år i andra juridiska yrken efter att ha klarat det statliga provet för advokater, får utnämnas till förste domstolsrådgivare vid Republiken Kroatiens högsta domstol.

En person som har universitetsexamen i juridik på högre nivå eller en integrerad universitetsexamen i juridik på grundnivå/högre nivå, har klarat det statliga provet för advokater och har arbetat minst sex år som domstolsrådgivare eller som rådgivare åt en åklagare, eller som domstolstjänsteman, advokat eller notarius publicus, eller som har arbetat minst tio år i andra juridiska yrken efter att ha klarat det statliga provet för advokater, får utnämnas till specialiserad förste domstolsrådgivare vid Republiken Kroatiens högsta domstol.

Domstolsrådgivares och förste domstolsrådgivares befogenheter

Domstolsrådgivare, förste domstolsrådgivare och specialiserade förste domstolsrådgivare deltar i rättegångar och är bemyndigade att självständigt genomföra vissa domstolsförfaranden, värdera bevisning och bekräfta fakta. Efter förfarandet lämnar de in ett utkast till domaren, vilket fungerar som underlag för dennes beslut, och offentliggör det antagna beslutet efter att domaren har gett sitt tillstånd.

Enligt de tillämpliga bestämmelserna i domstolslagen har domstolsrådgivare, förste domstolsrådgivare och specialiserade förste domstolsrådgivare rätt att genomföra förfaranden och föreslå utkast till beslut, enligt följande:

  1. I tvistemål som rör betalning av en penningfordran eller ersättning där beloppet i fråga inte överstiger 100 000,00 kuna och i handelstvister där beloppet i fråga inte överstiger 500 000,00 kuna.
  2. I arbetstvister som har sin grund i kollektivavtal.
  3. I administrativa tvister som rör rättsliga åtgärder i samband med ärenden för vilka ett rättsligt avgörande håller på att antas på grundval av ett slutligt beslut i ett prejudikat, eller vid rättsliga åtgärder mot en handling eller underlåtenhet av ett offentligrättsligt organ, samt i administrativa tvister där det berörda beloppet inte överstiger 100 000,00 kuna.
  4. I verkställighetsförfaranden.
  5. I arvsförfaranden.
  6. I fastighetsregistreringsförfaranden.
  7. I överträdelseförfaranden.
  8. Vid frivillig rättsvård, förutom vid förfaranden om fråntagande av arbetsmöjligheter, upplösning av en förening som omfattas av samäganderätt, fastställande av gränser och förfaranden enligt familjelagen (Obiteljski zakon).
  9. I registreringsförfaranden.
  10. I förkortade insolvensförfaranden.
  11. När det gäller kostnaderna för domstolsförfaranden.

Domstolsrådgivare, förste domstolsrådgivare och specialiserade förste domstolsrådgivare är behöriga att inleda och fatta beslut i vissa förfaranden när så föreskrivs i särskild lagstiftning.

Vid prövning i andra instans och förfaranden med extraordinära rättsmedel rapporterar domstolsrådgivare, förste domstolsrådgivare och specialiserade förste domstolsrådgivare om hur ärendet fortskrider och utarbetar ett utkast till beslut.

Domarkandidater (sudački vježbenici; sing. sudački vježbenik)

Varje år fastställer justitieministeriet antalet kandidatplatser i domstolarna i enlighet med de tillgängliga medel som öronmärkts i den nationella budgeten.

Villkoren och metoden för antagande av domarkandidater till domstolar samt varaktigheten och arrangemangen för kandidatpraktiken regleras av en särskild lag.

Sakkunniga (stručni suradnici; sing. stručni suradnik)

Domstolarna kan också ha personal som har slutfört relevant yrkesutbildning eller ett universitetsprogram på grundnivå eller högre nivå och har erforderlig arbetslivserfarenhet inom defektologi, sociologi, utbildning, ekonomi, bokföring och finanser, eller ett annat relevant område.

Sakkunniga och sakkunnigassistenter (stručni pomoćnici; sing. stručni pomoćnik) bistår domarna i arbetet med mål där det krävs sakkunskap.

Lekmannadomare (suci porotnici; sing. sudac porotnik)

Lekmannadomare är kroatiska medborgare som deltar i vissa rättegångsförfaranden utan att vara ordinarie domare. Som domstolsledamöter är de likställda med domare när det gäller att besluta om frågor i straffrättsliga förfaranden.

För att utnämnas till lekmannadomare måste man vara en vuxen kroatisk medborgare som är lämpad att utöva ett sådant uppdrag.

Lekmannadomare utnämns för en fyraårsperiod och kan utnämnas igen efter utgången av den perioden.

Lekmannadomare vid lokala domstolar och regionala domstolar utnämns av den regionala församlingen (županijska skupština) eller, när det gäller Zagreb, av Zagreb stads församling (Gradska skupština Grada Zagreba) efter inlämnande av förslag från region- eller stadsfullmäktige, fackföreningar, arbetsgivarorganisationer och handelskammare.

Innan lekmannadomare utnämns måste man erhålla ett yttrande från den berörda domstolens ordförande om de föreslagna kandidaterna.

Chef för domstolsförvaltningen (ravnatelj sudske uprave)

Domstolar med mer än 15 domare har en särskild chef för domstolsförvaltningen.

Chefen för domstolsförvaltningen bistår domstolens ordförande med administrativa uppgifter, särskilt genom att

  • utföra särskilda uppgifter i samband med planeringen och förvaltningen av domstolens personalresurser,
  • organisera domstolstjänstemännens och den övriga personalens arbete och övervaka deras arbetsprestationer,
  • övervaka och planera utbildningen av domstolstjänstemän och övrig personal,
  • säkerställa underhållet av domstolsbyggnaden, arbetsutrymmena och utrustningen, samt ansvara för investeringar,
  • organisera och samordna utarbetandet av den årliga upphandlingsplanen i enlighet med lagen och domstolens behov,
  • organisera upphandlingsförfaranden,
  • övervaka domstolens finansiella och löpande verksamhet och genomförandet av sekreteraruppgifter och kompletterande tekniska uppgifter,
  • ta hand om och övervaka användningen av domstolens budgetmedel och egna medel,
  • delta i utarbetandet och genomförandet av domstolsförvaltningens projekt och övervaka genomförandet av dem,
  • säkerställa att statistiken om domstolens arbete utarbetas på rätt sätt och i tid,
  • samarbeta med lokala och regionala myndigheter vid inköp av utrustning och tillhandahållande av resurser för domstolens specifika verksamhet,
  • utföra andra uppgifter som han eller hon anförtros av domstolens ordförande.

Chefen för domstolsförvaltningen är redovisningsskyldig för sitt arbete inför domstolens ordförande.

En person som har universitetsexamen i juridik på högre nivå, en integrerad universitetsexamen i juridik på grundnivå/högre nivå eller en specialistexamen i ekonomi på högre nivå och som har minst fem års arbetslivserfarenhet på området får utses till chef för domstolsförvaltningen.

Domstolens talesperson (glasnogovornik suda)

Varje domstol har en talesperson.
En domstols talesperson är en domare, domstolsrådgivare eller en person som utsetts av domstolens ordförande i det årliga arbetsprogrammet.

Ordföranden för en regiondomstol får utse en domare från den domstolen till talesperson för den domstolen och för distriktsdomstolarna inom dess geografiska behörighetsområde. En biträdande talesperson får utnämnas.

Domstolens talesperson tillhandahåller information om domstolens arbete i enlighet med domstolslagen, domstolarnas arbetsordning (Sudski poslovnik) och lagen om fri tillgång till information (Zakon o pravu na pristup informacijama).

Allmänna åklagare (državni odvjetnici; sing. državni odvjetnik)

En person som uppfyller de allmänna och särskilda villkoren för att utnämnas till biträdande riksåklagare (zamjenik Glavnog državnog odvjetnika Republike Hrvatske) får utnämnas till riksåklagare (Glavni državni odvjetnik Republike Hrvatske).

Allmänna åklagare, biträdande riksåklagare, biträdande åklagare vid en specialiserad åklagarmyndighet och biträdande regionala åklagare som har tjänstgjort som biträdande regional åklagare i minst två år får utses till regionala åklagare (županijski državni odvjetnici).

De regionala åklagarna utnämns av åklagarnas råd (Državnoodvjetničko vijeće) för en fyraårsperiod på grundval av ett förslag från Kroatiens riksåklagare och efter att åklagarmyndighetens kollegiala organ (Kolegij Državnog odvjetništva Republike Hrvatske) har avgett ett yttrande.

Åklagare och biträdande åklagare får utnämnas till lokala åklagare (općinski državni odvjetnici).

De lokala åklagarna utnämns av rådet för en fyraårsperiod på grundval av ett förslag från Kroatiens riksåklagare och efter att den regionala åklagarmyndighetens kollegiala organ och den regionala åklagaren har avgett ett yttrande.

Biträdande åklagare (zamjenici državnog odvjetnika)

Biträdande åklagare utses på ett sätt, på villkor och genom ett förfarande som syftar till att säkerställa deras sakkunskap, oberoende och värdighet för en åklagares uppgifter.

En kroatisk medborgare som har klarat det statliga provet för advokater och uppfyller de särskilda villkor som fastställs i lagen om åklagarnas råd (Zakon o državnoodvjetničkom vijeću) får utnämnas till biträdande åklagare.

Personer som avlagt examen vid den statliga skolan för tjänstemän inom rättsväsendet får utnämnas till biträdande lokal åklagare.

Personer som har minst tio års arbetslivserfarenhet som domstolstjänstemän får utnämnas till biträdande regional åklagare.

Till biträdande riksåklagare får personer utnämnas som har haft ett domarämbete i domstol i minst 15 år eller som lika många år varit advokat, notarius publicus eller juridikprofessor med avlagt statligt prov för advokater och minst 15 års arbetslivserfarenhet efter det statliga provet för advokater, eller som är välrenommerade jurister med avlagt statligt prov för advokater och minst 20 års arbetslivserfarenhet, och som bevisat sin yrkeskunskap genom sitt arbete inom ett visst rättsområde, samt genom fackarbeten och akademiska arbeten.

För att utses till biträdande åklagare vid en högre åklagarmyndighet, och för att uppfylla de lagstadgade villkoren, ska den berörda personen åtminstone ha ansetts »framgångsrikt fullgöra sina uppgifter« i den senaste bedömningen.

En eller flera biträdande åklagare utses vid åklagarmyndigheten och fullgör sina uppgifter på stadigvarande basis.

Åklagare och biträdande åklagare måste agera på ett sådant sätt att deras eget rykte inte skadas, att åklagarmyndigheten inte får dåligt rykte eller att åklagarmyndighetens opartiskhet eller självständighet och oberoende inte ifrågasätts.

När åklagare och biträdande åklagare utför representationsuppdrag, och i deras förbindelser med statliga myndigheter och juridiska personer, är de skyldiga att följa principerna om laglighet, professionalism och opartiskhet, samtidigt som de respekterar tidsfristerna för särskilda förfaranden och följer prioritetsreglerna vid handläggning av ärenden.

När åklagare och biträdande åklagare uppträder i domstol eller vid ett administrativt organ måste de respektera och bevara den berörda domstolens eller det berörda organets värdighet, sin egen personliga värdighet och åklagarmyndighetens värdighet.

Åklagare och biträdande åklagare får inte röja uppgifter och annan kunskap om parternas och andra personers privat- och familjeliv som de erhåller i tjänsten och som i lag inte klassificeras som officiella hemligheter, om detta inte utgör ett brott, och ska hemlighålla alla uppgifter som inte är offentliga.

Åklagare och biträdande åklagare får inte tillhöra något politiskt parti eller vara politiskt engagerade.

Kroatiens riksåklagare, Kroatiens biträdande riksåklagare, allmänna åklagare och biträdande allmänna åklagare kan inte hållas ansvariga för något juridiskt utlåtande som har lämnats i ett ärende som de tilldelats, såvida inte lagen har överträtts och ett brott har begåtts.

Rådgivare åt en åklagare (Državnoodvjetnički savjetnici)

Rådgivare åt en åklagare, högre rådgivare åt en åklagare (viši državnoodvjetnički savjetnici) och specialiserade högre rådgivare åt en åklagare (viši državnoodvjetnički savjetnici – specijalisti) hjälper åklagaren och den biträdande åklagaren i deras arbete, utarbetar utkast till beslut, registrerar rapporter, inlagor och utsagor och fullgör andra specialiserade uppgifter som fastställs i lag och tillämpningsföreskrifter, självständigt eller under tillsyn och i enlighet med åklagarens och den biträdande åklagarens instruktioner.

I åklagarmyndigheternas straffrättsliga avdelningar får de väcka åtal för brott som kan bestraffas med böter eller fängelse på upp till fem år.

I åklagarmyndigheternas civil- och förvaltningsrättsliga avdelningar får de uppträda i domstol och vid administrativa och andra organ på grundval av en särskild fullmakt från behörig åklagare, enligt följande:

  • Vid lokala åklagarmyndigheter, i tvister där det berörda beloppet inte överstiger 100 000,00 kuna.
  • Vid regionala åklagarmyndigheter, i tvister där det berörda beloppet inte överstiger 500 000,00 kuna.

Byrån för förebyggande av korruption och organiserad brottslighet (Ured za suzbijanje korupcije i organiziranog kriminaliteta) – Uskok

Byrån för förebyggande av korruption och organiserad brottslighet är en särskild åklagarmyndighet för hela Kroatien som handlägger brott med anknytning till korruption och organiserad brottslighet.

Byrån för förebyggande av korruption och organiserad brottslighet
Gajeva 30a
10 000 Zagreb

tfn: +385 4591 874
fax: 385 1 4591 878

e-post: tajnistvo@uskok.dorh.hr
Lagen om myndigheten för förebyggande av korruption och organiserad brottslighet (Zakon o Uredu za suzbijanje korupcije i organiziranog kriminaliteta)

Direktören för byrån för förebyggande av korruption och organiserad brottslighet (Uskok)

Uskok leds av en direktör som utses av riksåklagaren efter att justitieministern och åklagarmyndighetens kollegiala organ har avgett varsitt yttrande. Direktören utses för en fyraårsperiod och kan utses på nytt till denna tjänst.

Juristyrket – en självständig och oberoende tjänst

Juristyrket är självständigt och oberoende och innebär att man tillhandahåller rättsligt bistånd till fysiska och juridiska personer så att de kan utöva och försvara sina rättigheter och rättsliga intressen.

Advokater (odvjetnici; sing. odvjetnik)

Advokater får tillhandahålla alla typer av rättsligt bistånd.

I synnerhet får de tillhandahålla juridisk rådgivning, upprätta handlingar (avtal, testamenten, förklaringar osv.) och utarbeta yrkanden, klagomål, förslag, fordringar, ansökningar, extraordinära rättsmedel och andra framställningar, samt företräda sina klienter.

En advokat får bedriva sin verksamhet antingen ensam, i ett gemensamt kontor eller i en advokatbyrå. De måste avstå från alla handlingar som är oförenliga med en advokats rykte och oberoende.

Advokater måste iaktta tystnadsplikt avseende all information från klienterna och all kunskap som de förvärvar på ett annat sätt genom att företräda dem. Denna tystnadsplikt ska också iakttas av alla andra personer som arbetar eller har arbetat i advokatbyrån.

En advokat har rätt till en avgift för juridiska tjänster och ersättning för kostnader i samband med det arbete som utförts, enligt den taxa som fastställts av kroatiska advokatsamfundet (Hrvatska odvjetnička komora) och som godkänts av justitieministern.

När en advokat tillhandahåller sina tjänster på eget initiativ fastställs avgiften för arbetet av justitieministeriet.

Endast en advokat får företräda en svarande vid en regiondomstol (županijski sud), vilket innebär att endast en advokat med minst åtta års erfarenhet som advokat eller domstolstjänsteman får försvara en klient på eget initiativ eller på statens bekostnad i straffrättsliga förfaranden för ett brott som kan bestraffas med ett långvarigt fängelsestraff.

Advokater ska utfärda en faktura till sina kunder när en tjänst utförs. Om fullmakten upphävs eller återkallas utfärdar advokaten en faktura inom 30 dagar från den dag då fullmakten upphävdes eller återkallades.

Advokater måste vara medlemmar i Kroatiens advokatsamfund, som är en självständig och oberoende sammanslutning i form av en juridisk person. Kroatiens advokatsamfund representerar advokatyrket i Kroatien som helhet.

En person får rätt att arbeta som advokat i Kroatien genom att föras upp på förteckningen över advokater.

Kroatiens advokatsamfund
Koturaška 53/II
10 000 Zagreb

tfn: +385 1 6165 200
fax: +385 1 6170 686

hok-cba@hok-cba.hr
http://www.hok-cba.hr/
Lagen om advokatyrket

Notarietjänst

Notarius publicus (javni bilježnici; sing. javni bilježnik)

Notarius publicus är personer med allmänhetens förtroende som utses av justitieministeriet efter ett uttagningsprov som anordnas av Kroatiens notariekammare (Hrvatska javnobilježnička komora).

De är kvalificerade jurister som har avlagt statligt prov för advokater och statligt prov för notarius publicus, har nödvändig erfarenhet, självständigt och oberoende tillhandahåller en allmännyttig tjänst och är opartiska experter som anlitas av klienter.

De har rätt att

  • upprätta och utfärda notariehandlingar – officiella dokument rörande rättsliga transaktioner och förklaringar som ligger till grund för parternas rättigheter,
  • upprätta protokoll om de rättshandlingar som de har utfört eller vid vilka de var närvarande,
  • styrka förhållanden som de har bevittnat,
  • ta emot dokument, pengar, värdepapper och värdeföremål för förvaring i syfte att överlämna dem till andra personer eller behöriga organ (deposition),
  • giltigförklara (bestyrka) privata handlingar,
  • vidta åtgärder och anta beslut som domstolsutnämnda förvaltare i arvsförfaranden,
  • genomföra verkställighetsförfaranden på grundval av en officiell handling,
  • företräda sina klienter i domstolar och andra offentliga organ, men endast om de berörda frågorna har ett direkt samband med en av deras handlingar.

Det faktum att parterna inte kan ändra domstolens behörighet i ett arvsförfarande innebär att de inte kan välja en notarius publicus som domstolsutsedd förvaltare.

När en notarius publicus företräder en part i domstol eller ett annat offentligt organ har han eller hon en advokats rättigheter och skyldigheter.

Notarius publicus får inte vägra att utföra officiella uppgifter utan giltiga skäl, och de ska iaktta tystnadsplikt om vad de får reda på inom ramen för tjänsteutövningen.

Notarius publicus har rätt till arvoden och ersättning för de kostnader som är förenade med utförandet av officiella handlingar inom deras behörighetsområde, i enlighet med reglerna om tillfälliga taxor för notarius publicus (Pravilnik o privremenoj javnobilježničkoj tarifi), reglerna om ersättning och kostnadsersättning för notarius publicus som fungerar som domstolsutnämnda förvaltare i arvsförfaranden (Pravilnik o visini nagrade i naknade troškova javnog bilježnika kao povjerenika suda u ostavinskom postupku) samt reglerna om ersättning och kostnadsersättning för notarius publicus i verkställighetsförfaranden (Pravilnik o nagradama i naknadi troškova javnih bilježnika u ovršnom postupku).

I Kroatien måste notarius publicus vara medlem av Kroatiens notariekammare.

Notarius publicus arbete övervakas av notariekammaren och justitieministeriet inom deras respektive behörighetsområden.

En notarius publicus arbete som domstolsutsedd förvaltare i arvsförfaranden övervakas av den domstol som utsett honom eller henne.

Kroatiens notariekammare
Koturaška 34/II
10 000 Zagreb

tfn: +385 1 4556 566
fax: +385 1 4551 544

e-post: hjk@hjk.hr
http://www.hjk.hr/Uredi
Lagen om notarieyrket (Zakon o javnom bilježništvu)
Lagen om notariers arvoden (Zakon o javnobilježničkim pristojbama)

Rättsakademin

Rättsakademin är en oberoende offentlig inrättning som tillhandahåller grundutbildning till kandidater om hur de ska utföra domaruppgifter på ett självständigt, ansvarsfullt och oberoende sätt, yrkesutbildning för praktikanter, rådgivare vid domstolar och annan domstolspersonal samt kompetensutveckling för domstolstjänstemän. Akademin leds av en direktör och ett råd med nio medlemmar. Akademins lärare är utbildad personal med en bakgrund som domare, åklagare och biträdande åklagare, högskolelärare och vid behov även andra yrken.

Akademin främjar aktivt internationellt samarbete och deltar i EU-projekt som stödmottagare eller deltagare. Syftet med dessa projekt är att stärka akademin som institution och säkerställa målgruppernas yrkesutveckling.

Lagen om rättsakademin (Zakon o Pravosudnoj akademiji)

Statens rättsliga råd (Državno sudbeno vijeće)

Statens rättsliga råd är ett självständigt och oberoende organ som garanterar domstolsväsendets självständighet och oberoende i Kroatien. Det beslutar självständigt, i enlighet med författningen och lagstiftningen, om utnämning, befordran, överföring och entledigande av samt disciplinansvar för domare och domstolsordförande, förutom för ordföranden för Republiken Kroatiens högsta domstol. Statens rättsliga råd har elva ledamöter, varav sju är domare, två är juridikprofessorer och två är parlamentsledamöter, varav en måste tillhöra oppositionen.

Zakon o državnom sudbenom vijeću)" target="_blank">Lagen om statliga rättsrådet (Zakon o državnom sudbenom vijeću)

Åklagarnas råd (Državnoodvjetničko vijeće)

Åklagarnas råd är ett självständigt och oberoende organ som garanterar åklagarnas självständighet och oberoende i Kroatien.

Det har ansvar för att utnämna och entlediga biträdande åklagare samt regionala och lokala åklagare, genomföra förfaranden och besluta om biträdande åklagares disciplinansvar, förflytta biträdande åklagare, förvalta och kontrollera åklagares och biträdande åklagares tillgångsredovisningar och utföra andra uppgifter i enlighet med lagen.

Rådet har elva ledamöter, varav sju är biträdande åklagare, två är juridikprofessorer och två är parlamentsledamöter, varav en måste tillhöra oppositionen.

Ledamöterna i åklagarnas råd väljs för en fyraårsperiod, och ingen får tjänstgöra under två på varandra följande perioder.

Lagen om åklagarnas råd (Zakon o Državnoodvjetničkom vijeću)

Kroatiens författningsdomstol (Ustavni sud Republike Hrvatske)

Författningsdomstolens inrättande, organisation och behörighet fastställs i Kroatiens författning (Ustava Republike Hrvatske) och i författningslagen om Kroatiens författningsdomstol (Ustavni zakon o Ustavnom sudu Republike Hrvatske). 
Kroatiens författningsdomstol består av 13 domare som väljs av det kroatiska parlamentet med två tredjedelars majoritet av det totala antalet parlamentsledamöter, bland framstående juridiska experter, särskilt domare, allmänna åklagare, advokater och juridikprofessorer, på det sätt och enligt det förfarande som fastställs i författningslagen. Mandatperioden för författningsdomstolens domare är åtta år och förlängs i undantagsfall med upp till sex månader om den löper ut innan en ny domare har utnämnts eller tillsatts. Parlamentsutskottet för konstitutionella frågor begär in ansökningar från kandidater till en tjänst som domare i författningsdomstolen och föreslår kandidater som väljs av det kroatiska parlamentet. Kroatiens författningsdomstol väljer en ordförande för en fyraårsperiod. 
I författningslagen om Kroatiens författningsdomstol fastställs villkoren och förfarandet för val av domare i författningsdomstolen och för avslutande av deras mandatperiod, villkoren och tidsfristerna för att inleda förfaranden för att se över en lags författningsenlighet samt andra föreskrifters författnings- och lagenlighet, förfarandet och de rättsliga följderna av dess beslut, det skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna som garanteras i författningen samt andra frågor av betydelse för fullgörandet av författningsdomstolens skyldigheter och uppgifter. 
Författningsdomstolen säkerställer att Kroatiens författning respekteras och tillämpas och följer bestämmelserna i författningen och författningslagen om Kroatiens författningsdomstol. 
Författningsdomstolen är oberoende av alla statliga myndigheter och beslutar själv hur den ska använda de medel som öronmärkts för den i den nationella budgeten, i enlighet med sin årliga budget och lagen. Författningsdomstolens interna organisation regleras av dess arbetsordning. Författningsdomstolens arbete är offentligt och dess domare åtnjuter immunitet som ledamöterna av det kroatiska parlamentet.

Kroatiens författningsdomstol
Trg Svetoga Marka 4
10000 Zagreb

tfn: +385 1 640 02 50
Fax: +385 1 455 10 55

E-post: Ustavni_sud@usud.hr
https://www.usud.hr/

Senaste uppdatering: 10/01/2022

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.