Time limits on procedures

When you are involved in a civil dispute and think you may have to litigate, you must be aware that there is certain deadline for taking action.

All modern legal systems including those of the 28 Member States provide for the temporal limitation of civil claims. The laws governing limitation or prescription periods vary greatly with respect to the length of the time limits, when exactly the time limit starts and depending on which act or event suspends or interrupts the time limit. The law applicable to the claim also governs the limitation period affecting the claim.

Please select the relevant country's flag to obtain detailed national information.

Last update: 18/01/2019

This page is maintained by the European Commission. The information on this page does not necessarily reflect the official position of the European Commission. The Commission accepts no responsibility or liability whatsoever with regard to any information or data contained or referred to in this document. Please refer to the legal notice with regard to copyright rules for European pages.

Tidsfrister - Belgien

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

I processlagen (Code judiciaire/Gerechtelijk Wetboek) anges en mängd olika tidsfrister.

Dessa kan delas upp i två typer: karensperioder och preskriptionsfrister.

Karensperioder (délais d'attente/wachttermijnen) är tidsperioder som måste löpa ut. Dessa perioder måste med andra ord löpa ut för att en rättslig åtgärd ska kunna vidtas.

Ett exempel på en karensperiod är Länken öppnas i ett nytt fönsterstämningsfristen (délai de citation/dagvaardingstermijn). Stämningsfristen är den minsta tidsperiod som måste förflyta mellan utfärdandet av en stämningsansökan och anhängiggörandet av målet i domstol. Stämningsfristen är åtta dagar i huvudförfaranden (civilmål) och två dagar i interimistiska förfaranden.

Preskriptionsfrister (délais de forclusion/vervaltermijnen) är tidsfrister inom vilka en viss rättslig åtgärd måste vidtas. Åtgärden måste vidtas senast den dag fristen löper ut Länken öppnas i ett nytt fönster(dies ad quem). Om ingen åtgärd vidtas innan fristen löper ut förfaller rätten att vidta den åtgärden.

Exempel på preskriptionsfrister är de tidsfrister inom vilka en rättsprocess måste inledas, nämligen

  • tidsfristen på en månad för att överklaga en dom efter rättegång (artikel 1051 i processlagen), räknat från dagen för delgivningen av domen,
  • tidsfristen på en månad för att ansöka om återvinning av en tredskodom (artikel 1048 i processlagen), räknat från dagen för delgivningen av domen,
  • tidsfristen på tre månader för att inge ett överklagande i en rättsfråga till kassationsdomstolen (Cour de cassation/ Hof van Cassatie) (artikel 1073 i processlagen),
  • tidsfristen på tre månader för att väcka talan som tredje man (artikel 1129 i processlagen),
  • tidsfristen på 30 dagar för att väcka skadeståndstalan mot en domare på grund av ett allvarligt rättegångsfel (artikel 1142 i processlagen).
  • tidsfristen på sex månader för att återuppta en civilrättslig process (artikel 1136 i processlagen).

Stämningsfristen är därför en karensperiod.

I artikel 707 i processlagen anges att den normala stämningsfristen i ett huvudförfarande är åtta dagar för personer som har hemvist eller sin vanliga vistelseort i Belgien.

Samma sak gäller när

  1. stämningen delges i Belgien på delgivningsadressen,
  2. den person som delges stämningen inte har någon känd hemvist eller vistelseort i Belgien eller i utlandet,
  3. en stämning för en part med hemvist i utlandet delges personer i Belgien.

Stämningsfristen i interimistiska förfaranden minskas till två dagar (Länken öppnas i ett nytt fönsterartikel 1035 i processlagen). Stämningsfristen för förfaranden inför Länken öppnas i ett nytt fönsterutmätningsdomaren (juge des saisies/beslagrechter) är också två dagar när denna domare är behörig att fatta beslut om interimistiska åtgärder.

Om svaranden saknar hemvist, vistelseort eller delgivningsadress i Belgien förlängs ovannämnda ”normalperioder” på åtta respektive två dagar i enlighet med Länken öppnas i ett nytt fönsterartikel 55 i processlagen.

Perioden är därför (åtta eller två dagar + …)

  1. 15 dagar om parten bor i ett grannland eller i Förenade kungariket,
  2. 30 dagar om parten bor i ett annat europeiskt land,
  3. 80 dagar om parten bor i en annan del av världen.

Denna förlängning måste emellertid föreskrivas i lag. För stämningar i ett huvudförfarande anges förlängningen i Länken öppnas i ett nytt fönsterartikel 709 i processlagen. För stämningar i ett interimistiskt förfarande anges förlängningen i Länken öppnas i ett nytt fönsterartikel 1035 i processlagen.

I vissa fall kan det vara nödvändigt att handlägga ärenden snabbt efter en stämning. I sådana situationer kan en advokat eller en domstolstjänsteman ansöka hos behörig domstol om att dessa frister ska förkortas (Länken öppnas i ett nytt fönsterartikel 708 i processlagen i ett huvudförfarande, Länken öppnas i ett nytt fönsterartikel 1036 i processlagen i ett interimistiskt förfarande).

När stämningen delges lämnar domstolstjänstemannen en kopia på beslutet att förkorta stämningsfristen för att informera svaranden om att den förkortade fristen har godkänts.

En av de viktigaste aspekterna med en tidsfrist är dess beräkningssätt. Beräkningssättet anges i Länken öppnas i ett nytt fönsterartiklarna 48–57 i processlagen (dvs. i kapitel VIII i del ett av processlagen) (se nedan).

Dessa artiklar omfattar allmänna aspekter (artiklarna 48 och 49), preskriptionsfrister (artikel 50.1), Länken öppnas i ett nytt fönsterberäkning av tidsfrister (artiklarna 52 och 53.1 och artiklarna 53 a, 54 och 57), Länken öppnas i ett nytt fönsterforce majeure-situationer, Länken öppnas i ett nytt fönsterförlängning av tidsfristen (artiklarna 50.2, 51, 53.2 och 55) och avbrytande av tidsfristen på grund av att en av parterna har avlidit (artikel 56).

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

1 januari (nyårsdagen)

Påskdagen och annandag påsk (varierande datum)

1 maj (arbetets dag)

Kristi himmelsfärdsdag (sjätte torsdagen efter påskdagen)

Pingstdagen och annandag pingst (sjunde söndagen och måndagen efter påskdagen)

Nationella helgdagar: 21 juli

15 augusti (jungfru Marie himmelsfärd)

1 november (allhelgonadagen)

11 november (stilleståndsdagen 1918)

25 december (juldagen)

Denna förteckning förekommer inte i processlagen.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Se fråga 1 (ovan).

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Regeln är att dies a quo (dagen för den handling eller händelse som utlöste tidsfristen) INTE INGÅR i tidsfristen, men att dies ad quem (dagen för fristens utlöpande) INGÅR (dies a quo non computatur in termino).

Länken öppnas i ett nytt fönsterArtikel 52 i processlagen: ”En tidsfrist beräknas från midnatt till midnatt. Den löper från dagen efter den handling eller händelse som utlöste tidsfristen och inkluderar alla dagar, även lördagar, söndagar och allmänna helgdagar.”

Därför börjar en tidsfrist inte löpa samma dag som en stämning eller dom delges (dies a quo), utan påföljande dag (närmare bestämt kl. 00.00 påföljande dag).

Om en stämning t.ex. delges måndagen den 4 maj (dies a quo), börjar Länken öppnas i ett nytt fönsterstämningsperioden löpa tisdagen den 5 maj. Den första dagen i åttadagarsfristen är med andra ord tisdagen den 5 maj.

Om den 4 maj infaller på en fredag börjar stämningsperioden löpa lördagen den 5 maj. Den första dagen i en stämningsperiod kan därför infalla på en lördag, söndag eller allmän helgdag.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

A/ Delgivning av en domstolstjänsteman:

Enligt artikel 57 i processlagen börjar, om inte annat föreskrivs i lag, en tidsfrist för en invändning, ett överklagande till en överrätt eller ett överklagande i en rättsfråga till kassationsdomstolen att löpa när domen delges personen på dennes hemvist eller i förekommande fall när en kopia överlämnas eller deponeras på det sätt som anges i Länken öppnas i ett nytt fönsterartiklarna 38 och Länken öppnas i ett nytt fönster40.

För personer som saknar hemvist, vistelseort eller delgivningsadress i Belgien, och som inte kan delges personligen, börjar tidsfristen löpa när en kopia av den dom som ska delges lämnas in på posten eller, i förekommande fall, överlämnas till den allmänna åklagaren.

Om det rör sig om en person utan rättskapacitet börjar tidsfristen inte löpa förrän domen har delgetts den personens rättsliga ombud.

B/ Pappersbaserad delgivning (skrivelse):

Enligt artikel 53 a i processlagen börjar de tidsfrister som börjar löpa från delgivningen av pappershandlingen, om inte annat föreskrivs i lag, att löpa från och med följande tidpunkter:

  1. Om handlingen delges med ett särskilt delgivningsbrev eller som rekommenderat brev med mottagningsbevis, från och med den första dagen efter den dag brevet delades ut till adressatens bostadsadress eller, i förekommande fall, till adressatens vistelseadress eller delgivningsadress.
  2. Om handlingen delges med rekommenderat brev eller vanligt brev, från och med den tredje arbetsdagen efter den dag brevet lämnades in på posten, om inte adressaten kan visa något annat.
  3. Om handlingen delges i utbyte mot ett daterat mottagningsbevis, från och med den första dagen därefter.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Regeln är att dies a quo (dagen för den handling eller händelse som utlöste tidsfristen) INTE INGÅR i tidsfristen, men att dies ad quem (dagen för fristens utlöpande) INGÅR.

DIES A QUO:

Länken öppnas i ett nytt fönsterArtikel 52 i processlagen: ”En tidsfrist beräknas från midnatt till midnatt. Den löper från dagen efter den handling eller händelse som utlöste tidsfristen och inkluderar alla dagar, även lördagar, söndagar och allmänna helgdagar.”

Därför börjar en tidsfrist inte löpa samma dag som en stämning eller dom delges (dies a quo), utan påföljande dag (närmare bestämt kl. 00.00).

Om en stämning t.ex. delges måndagen den 4 maj (dies a quo), börjar Länken öppnas i ett nytt fönsterstämningsperioden löpa tisdagen den 5 maj. Den första dagen i åttadagarsfristen är med andra ord tisdagen den 5 maj.

Om den 4 maj infaller på en fredag börjar stämningsperioden löpa lördagen den 5 maj. Den första dagen i en stämningsperiod kan därför infalla på en lördag, söndag eller allmän helgdag.

DIES AD QUEM:

Länken öppnas i ett nytt fönsterArtikel 53 i processlagen: ”Den dag fristen löper ut ingår i tidsfristen. Om denna dag emellertid infaller på en lördag, söndag eller Länken öppnas i ett nytt fönsterallmän helgdag, förlängs fristen till den första efterföljande arbetsdagen.”

Dies ad quem är den dag fristen löper ut. Den ingår i tidsfristen och utgör därför tidsfristens sista dag.

Om dies ad quem emellertid infaller på en lördag, söndag eller allmän helgdag förlängs fristen till den första efterföljande arbetsdagen.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Enligt artikel 52 i processlagen löper en frist från midnatt till midnatt. Den löper från dagen efter den handling eller händelse som utlöste tidsfristen och inkluderar alla dagar, även lördagar, söndagar och allmänna helgdagar.

Det går dock endast att företa en giltig handling på domstolens kansli de dagar och på de tider som domstolskansliet har öppet för allmänheten, såvida detta inte sker på elektronisk väg.

Därför måste kalenderdagar användas.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Enligt artikel 54 i processlagen beräknas en tidsfrist som anges i månader eller år från en kalenderdag i en månad till dagen före motsvarande kalenderdag i en annan månad.

Denna artikel gäller endast tidsfrister som anges i månader eller år (t.ex. tidsfristen för en invändning eller ett överklagande, som är en månad). Tillsammans med vad som stadgas i artikel 53 i processlagen innebär detta att en tidsfrist på en t.ex. en månad inte alltid är 30 eller 31 dagar, utan även kan vara längre eller kortare.

Med kalenderdag avses tidsfristens första dag, nämligen dagen efter delgivningen.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Enligt artikel 53.1 i processlagen ingår den dag fristen löper ut (dvs. dies ad quem) i tidsfristen.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

I artikel 53.2 i processlagen anges emellertid att om denna dag infaller på en lördag, söndag eller allmän helgdag, förlängs fristen till den första efterföljande arbetsdagen.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

a/ Tidsfrister som inte medför att en rättighet förfaller:

I artikel 49 i processlagen anges att tidsfristerna är lagstadgade och att domstolarna endast kan fastställa tidsfrister när lagen tillåter detta.

Enligt artikel 51 i processlagen kan domstolen, innan en tidsfrist löper ut, förlänga tidsfrister som inte medför att en rättighet förfaller. Om inte annat föreskrivs i lag kan en förlängning inte vara längre än den ursprungliga tidsfristen och ingen ytterligare förlängning kan beviljas, om inte detta sker i form av ett motiverat beslut och av synnerliga skäl.

b/ En part saknar hemvist, vistelseort eller delgivningsadress i Belgien:

Om det i lagen anges att tidsfristen för en person som saknar hemvist, vistelseadress eller delgivningsadress i Belgien måste förlängas, ska fristen enligt artikel 55 i processlagen förlängas med

  1. 15 dagar om parten bor i ett grannland eller i Förenade kungariket,
  2. 30 dagar om parten bor i ett annat europeiskt land,
  3. 80 dagar om parten bor i en annan del av världen.

c/ Under domstolens semesterperiod:

Enligt artikel 50.2 i processlagen ska varje tidsfrist för en invändning eller ett överklagande enligt Länken öppnas i ett nytt fönsterartiklarna 1048, Länken öppnas i ett nytt fönster1051 och Länken öppnas i ett nytt fönster1253 c, punkterna c och d, som börjar och slutar under domstolens semesterperiod förlängas till det nya domstolsårets femtonde dag.

Domstolens semesterperiod pågår den 1 juli–31 augusti varje år.

Om tidsfristen för en invändning eller ett överklagande börjar och slutar under denna period förlängs dies ad quem för denna tidsfrist till den 15 september.

Exempel 1: En dom delges den 30 juni (dies a quo). Tidsfristen börjar löpa den 1 juli och löper ut (dies ad quem) den 31 juli.

Exempel 2: En dom delges den 31 juli (dies a quo). Tidsfristen börjar löpa den 1 augusti och löper ut (dies ad quem) den 31 augusti.

I båda exemplen infaller både tidsfristens första dag och den dag fristen löper ut (dies ad quem) under domstolens semesterperiod. Därför förlängs fristen till den 15 september, som är sista dagen för att inge en invändning eller ett överklagande.

Exempel 3: En dom delges den 29 juni. Tidsfristen börjar löpa den 30 juni. Fristen löper ut (dies ad quem) den 29 juli.

Exempel 4: En dom delges den 1 augusti. Tidsfristen börjar löpa den 2 augusti. Fristen löper ut (dies ad quem) den 1 september.

I båda exemplen infaller antingen tidsfristens första dag eller den dag fristen löper ut (dies ad quem) utanför domstolens semesterperiod. Därför förlängs inte fristen till den 15 september.

Notera att både artikel 50.2 i processlagen (förlängning på grund av domstolens semesterperiod) och artikel 53.2 i processlagen (förlängning av fristen till efterföljande arbetsdag om fristen löper ut på en lördag, söndag eller allmän helgdag) kan vara tillämpliga om den sista dagen i domstolens semesterperiod (den 31 augusti) infaller på en lördag eller söndag och tidsfristen löper ut (dies ad quem) den 31 augusti.

Artikel 50.2 i processlagen ska i så fall tillämpas först, innan artikel 53.2 i processlagen tillämpas.

Exempel:

En dom delges den 31 juli. Tidsfristen för att inge en invändning eller ett överklagande löper från den 1 augusti till den 31 augusti, som infaller på en lördag eller söndag.

Enligt artikel 50.2 i processlagen infaller tidsfristens först och sista dag under domstolens semesterperiod. Detta medför att fristen förlängs till den 15 september.

Det är endast om den 15 september infaller på en lördag eller söndag som artikel 53.2 i processlagen kan tillämpas. I så fall förlängs fristen till efterföljande måndag.

d/ Om en person som har rätt ett inge en invändning, ett överklagande till en överrätt eller ett överklagande i en rättsfråga till kassationsdomstolen avlider:

Enligt artikel 56 i processlagen medför partens dödsfall att den partens tidsfrist för att inge en invändning, ett överklagande till en överrätt eller ett överklagande i en rättsfråga till kassationsdomstolen avbryts.

Tidsfristen börjar att löpa igen först efter det att domen har delgetts den avlidnes dödsbo och löper endast från utgången av tidsfristen för att upprätta och granska en bouppteckning, om domen delges innan dessa frister löper ut.

Domen kan delges arvingarna gemensamt, utan att deras namn och rättskapacitet anges. En berörd part kan emellertid slippa förlora sina rättigheter till följd av att tidsfristerna för att överklaga har löpt ut om denna part inte kände till delgivningen.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Enligt artikel 1050 i processlagen är huvudregeln att ett överklagande alltid kan inges så snart en dom har meddelats, även vid en tredskodom. När det gäller en dom om behörighet eller, om inte domstolen beslutar annat, en interimistisk dom, kan endast den lagakraftvunna domen överklagas.

Enligt artikel 1051 i processlagen är tidsfristen för att inge ett överklagande en månad från delgivningen av domen i enlighet med Länken öppnas i ett nytt fönsterartikel 792.2 och 792.3. I enlighet med artikel 1054 i processlagen kan svaranden emellertid när som helst inge ett anslutningsöverklagande mot alla parter i förfarandet vid appellationsdomstolen, även om domen delgavs utan reservation eller godtogs innan den delgavs.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Enligt artikel 51 i processlagen kan domstolen, innan en tidsfrist löper ut, förlänga tidsfrister som inte medför att en rättighet förfaller. Om inte annat föreskrivs i lag kan en förlängning inte vara längre än den ursprungliga tidsfristen och ingen ytterligare förlängning kan beviljas, om inte detta sker i form av ett motiverat beslut och av synnerliga skäl.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Artikel 55 i processlagen infördes just för en sådan part. Om villkoren i den artikeln är uppfyllda kan nämnda part utnyttja denna bestämmelse.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Enligt artikel 50 i processlagen kan tidsfrister som medför att en rättighet bortfaller inte förkortas eller förlängas, även om parterna går med på detta, om inte bortfallet av rättigheter omfattas av de lagstadgade villkoren.

En rättshandling måste med andra ord företas innan tidsfristen löper ut, annars är risken att den faller utanför tidsfristen och inte är tillåten.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Om en preskriptionsfrist löper ut får detta definitiva konsekvenser. Såvida det inte har skett en lagöverträdelse går det med andra ord inte längre att inge ett överklagande.

Senaste uppdatering: 29/10/2019

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Tidsfrister - Bulgarien

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

A) Rätten till rättsligt skydd för subjektiva materiella rättigheter omfattas av lagstadgade preskriptionstider och preklusionsfrister.

Preskriptionstiden är den period då innehavaren av en subjektiv rätt är overksam, och när preskriptionstiden löper ut förverkas hans/hennes möjlighet att begära rättsligt skydd för rättigheten. När en preskriptionsfrist löper ut förverkas den materiella rättigheten men också den tillhörande rätten att föra talan och rätten till verkställighet. Preskriptionstiden tillämpas inte officiellt utan enbart när gäldenären gjort en invändning hos behörig domstol eller en utmätningsman.

Bestämmelserna om preskriptionstidernas varaktighet samt avbrott i och tillfälligt upphävande av dessa fastställs i lagen om lagen om förpliktelser och avtal. En generell preskriptionstid på fem år fastställs för samtliga fordringar utan särskilda tidsfrister (se artikel 110 i lagen om förpliktelser och avtal).

En treårig preskriptionstid fastställs för tre kategorier fordringar (artikel 111 i lagen om förpliktelser och avtal):

  • Ersättningsfordringar som inte omfattas av någon annan preskriptionstid.
  • Fordringar om skadestånd och ersättning till följd av bristande fullgörande av ett avtal.
  • Fordringar om hyra, ränta och andra periodiska betalningar.

En treårig preskriptionstid fastställs också för rätten att begära lagstadgad ogiltigförklaring av avtal som ingåtts av misstag, eller till följd av bedrägeri eller hot, och avtal som ingåtts av personer som inte är beslutskompetenta eller deras ombud utan att uppfylla kraven i fråga.

En ettårig preskriptionstid fastställs för rätten att begära lagstadgad ogiltigförklaring av ett avtal som ingåtts som en exceptionell nödhandling eller till följd av påtagligt ofördelaktiga villkor (artikel 33 i lagen om förpliktelser och avtal).

En sexårig preskriptionstid föreskrivs för fordringar som avser brister vid försäljning av lös egendom eller bristande fullföljande av ett tillverkningsavtal, med undantag för byggentreprenad där fordran förverkas inom den allmänna fristen på fem år (artikel 265 i lagen om förpliktelser och avtal).

Preskriptionsfristen inleds när rätten att föra talan uppstår, vilket är beroende av vilken typ av materiell rättighet som avses. Det kan bland annat vara när avtalsskyldigheten har förfallit till betalning, när den oriktiga gärningen begicks, när gärningsmannen vid skadeståndsgrundande händelser fastställs och när ett föremål överlämnas inom ramen för en defektbaserad fordran.

Preskriptionstiden kan inte förkortas eller förlängas med parternas samtycke.

Preskriptionstiden kan avbrytas och upphävas tillfälligt.

Preskriptionstiden avbryts i sådana ärenden som anges på ett uttömmande sätt i artikel 115 i lagen om förpliktelser och avtal:

  • Mellan barn och föräldrar, när de sistnämnda utövar sina rättigheter som föräldrar.
  • Mellan personer som har vårdnadshavare eller förmyndare och vårdnadshavarna och förmyndarna under den tid som vårdnadskapet eller förmyndarskapet varar.
  • Mellan makar.
  • När det gäller fordringar från personer vars egendom, enligt lag eller genom domstolsbeslut, är föremål för boutredning, gentemot boutredningsmannen så länge som boutredningen pågår.
  • När det gäller juridiska personers ersättningsfordringar gentemot sina direktörer, under den tid då dessa är i tjänst.
  • När det gäller fordringar från barn och personer med begränsad handlingsförmåga under den period då de saknar ett juridiskt ombud eller förvaltare, och sex månader efter att en sådan person utsetts, eller efter att den bristande handlingsförmågan har upphört.
  • Så länge som ett förfarande rörande en fordran pågår.

I dessa fall fråntas parten tillfälligt och lagligen sin rätt att föra talan. Den preskriptionstid som löper fram till det tillfälliga upphävandet gäller fortfarande och fortsätter fram till att den omständighet som orsakade upphävandet inte längre föreligger.

Preskriptionstiden upphävs tillfälligt i följande fall:

  • När gäldenären gör ett erkännande av fordran.
  • När en fordran eller invändning eller en begäran om medling görs. Om fordran eller invändningen inte tillgodoses, betraktas dock inte preskriptionstiden som avbruten.
  • Genom att en fordran inges i insolvensförfarandet.
  • Genom att verkställighetsåtgärder vidtas.

I dessa fall förverkas den rättsliga relevansen hos den period som har löpt från det att rätten att föra talan uppstod till det att preskriptionstid avbröts, och en ny preskriptionstid börjar då att löpa. Om det tillfälliga upphävandet sker till följd av en fordran eller invändning fastställs det i lagen även en annan viktig konsekvens: den nya preskriptionstid som inleds efter det tillfälliga upphävandet är alltid fem år lång.

När absoluta (bindande) tidsfrister löper ut upphör även de materiella rättigheterna. Sådana tidsfrister inleds när den materiella rättigheten uppstår och inte när rätten att föra talan uppstår.

Absoluta tidsfrister får inte avbrytas eller skjutas upp som preskriptionsfrister.

De tillämpas officiellt av domstolen eller en utmätningsman och om ingen invändning görs av gäldenären.

Sådana tidsfrister inbegriper bland annat följande: en tremånadersperiod inom vilken panthavaren eller hypotekstagaren kan invända om betalning för skadeförsäkring erlagts till ägaren av föremålet och inte till honom/henne, en tvåmånadersperiod inom vilken en delägare kan väcka talan för köp av ett samägt föremål om den andra delägaren har sålt sin del till en tredje part och en ettårsperiod inom vilken en talan kan väckas för att annullera en gåva.

B) Tidsfristerna för vidtagandet av vissa processuella åtgärder från parternas och domstolens sida i förfaranden rörande en fordran, liksom i verkställighetsförfaranden, fastställs i civilprocesslagen. Tidsfristerna för vidtagandet av processuella åtgärder i insolvensförfaranden fastställs i handelslagen.

För att respektera parterna leder ett åsidosättande av tidsfristen till ett förverkande av rätten att vidta den processuella åtgärden. Om domstolen åsidosätter tidsfristen utgör inte detta något hinder för att den processuella åtgärden vidtas i ett senare skede, eftersom åtgärden alltid måste vidtas.

Tidsfristerna för vidtagandet av processuella åtgärder från parternas sida är de som fastställs i lag och av domstolen.

De lagstadgade tidsfristerna (de rättsliga tidsfristerna) är bland annat följande:

  • Tidsfrist för att åtgärda oegentligheter i stämningsinlagan (en vecka från det att parten delges – artikel 129.2 i civilprocesslagen).
  • Tidsfrist för att svara på svarandens fordran, inkomma med bevisning, bestrida uppgifterna i stämningsinlagan, inkomma med ett genkäromål, presentera tredje parter (medhjälpare) från svarandens sida och väcka talan gentemot dem och för att invända mot det förfarande som domstolen fastställt för prövningen av ärendet. Tidsfristen inleds när svaranden erhållit en kopia av stämningsinlagan och är en eller två månader lång, beroende på om förfarandena omfattas av det allmänna förfarandet eller förfarandet för särskilda fordringar (artiklarna 131, 133 och 367 i civilprocesslagen).
  • Tidsfrist för begärande av ytterligare uppgifter från fordringsägaren i förfaranden för handelstvister – inom två veckor från mottagandet av svarandens svar (artikel 372 i civilprocesslagen).
  • Tidsfrist för begärande av ytterligare uppgifter från svaranden i förfaranden för handelstvister – inom två veckor från mottagandet av den tillkommande stämningsinlagan (artikel 373 i civilprocesslagen).
  • Tidsfrist för överklagande av domstolens domar – inom två veckor från det att parten delges domen (artikel 259 i civilprocesslagen).
  • Tidsfrist för att svara på motpartens överklagande och inge ett anslutningsöverklagande – inom två veckor från mottagandet av en kopia av överklagandet (artikel 263 i civilprocesslagen).
  • Tidsfrist för kassationsöverklagande av domstolens domar – inom en månad från det att parten delges domen (artikel 283 i civilprocesslagen).
  • Tidsfrist för överklagande av domstolens domar – inom en vecka från det att parten delges, och om delgivningen sker vid en domstolsförhandling som parten deltar i, tidsfristen från och med det datum då förhandlingen hålls (artikel 275 i civilprocesslagen).
  • Tidsfrist för ingivande av en ansökan om upphävande av ett verkställt beslut – inom tre månader från det att skälet till upphävandet uppstått (artikel 305 i civilprocesslagen).
  • Tidsfrist inom vilken parten kan begära domarens avvisning av talan – den första förhandlingen efter att skälet till upphävandet uppstått eller blivit känt (artikel 23 i civilprocesslagen).
  • Tidsfrist inom vilken parten kan invända på grund av bristande exklusiv behörighet – fram till att förfarandena avslutats i andra instans (artikel 119 i civilprocesslagen).
  • Tidsfrist inom vilken en part kan invända på grund av bristande lokal behörighet i och med den fasta egendomens belägenhet – fram till att den rättsliga utredningen i första instans avslutats (artikel 119 i civilprocesslagen). I alla andra fall där bestämmelserna om lokal behörighet kringgåtts, får en invändning göras enbart av svaranden inom den period som gäller för svar på ansökan (artikel 119 i civilprocesslagen).
  • Tidsfrist inom vilken fordringsägaren kan dra tillbaka sin stämningsinlaga utan svarandens samtycke – fram till att den första domstolsförhandlingen avslutats (artikel 232 i civilprocesslagen).
  • Tidsfrist inom vilken en part kan inge en interimistisk talan – under den första domstolsförhandlingen för fordringsägaren och inom den period som gäller för svar på svarandens stämningsinlaga (artikel 212 i civilprocesslagen).
  • Tidsfrist för bestridande av uppgifterna i en handling – senast tillsammans med svaret på den talan som handlingen avser, och om bestridandet görs tillsammans med stämningsinlagan bör svaranden bestrida denna skriftligen (artikel 193 i civilprocesslagen).
  • Tidsfrist för att invända mot ett betalningsföreläggande – inom två veckor från det att föreläggandet delges (artikel 414 i civilprocesslagen).
  • Tidsfrist för att överklaga ett beslut om att inget betalningsföreläggande utfärdas – inom en vecka från det att sökanden delges (artikel 413 i civilprocesslagen).
  • Tidsfrist för överklagande av ett beslut om utfärdande av en exekutionstitel – inom två veckor från det att sökanden delges beslutet och från det att gäldenären delges begäran om frivillig efterlevnad (artikel 407 i civilprocesslagen).
  • Tidsfrist för gäldenärens frivilliga efterlevnad i verkställighetsförfaranden – inom två veckor från det att utmätningsmannen delger begäran (artikel 428 i civilprocesslagen).
  • Tidsfrist för överklagande av utmätningsmannens åtgärder – inom en vecka från det att åtgärden vidtagits om parten var närvarande vid tillfället, eller om parten kallats på vederbörligt sätt, och i andra fall – från och med delgivningsdatumet (artikel 436 i civilprocesslagen).
  • Tidsfrist för ingivande av en fordran i insolvensförfaranden – inom en månad respektive tre månader från det att beslutet om att inleda insolvensförfaranden noteras i handelsregistret (artiklarna 685 och 688 i handelslagen).
  • Tidsfrist för tillämpning av en återbetalningsplan – inom en månad från det att domstolens dom om godkännande av förteckningen över godkända fordringar noteras i handelsregistret (artikel 696 i handelslagen).
  • Tidsfrist för invändningar mot förteckningen över godkända fordringar – inom sju dagar från det att förteckningen offentliggörs i handelsregistret (artikel 690 i handelslagen).
  • Tidsfrist för invändningar mot den rekonstruktionsplan som insolvensförvaltaren lagt fram – inom 14 dagar från det att planen tagits med i handelsregistret (artikel 727 i handelslagen).
  • Övrigt.

Domstolen fastställer bland annat följande tidsfrister:

  • Tidsfrist för insamling av bevisning (artikel 157 i civilprocesslagen).
  • Tidsfrist för betalning av kostnaderna för insamling av bevisning (kallande av vittnen, betalning av ersättning för expertvittnen osv.) – artikel 160 i civilprocesslagen.
  • Tidsfrist för åtgärdande av oegentligheter i en processuell åtgärd som parten vidtagit (artikel 101 i civilprocesslagen).
  • Övrigt.

Tidsfristerna delas även in i två olika typer, beroende på om de kan förlängas av domstolen eller inte.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Följande dagar är helgdagar:

den 1 januari – Nyårsdagen

den 3 mars – Frigörelsedagen – nationell helgdag

den 1 maj – Arbetarrörelsens högtidsdag

den 6 maj – S:t Georgs dag, modets och den bulgariska arméns dag

den 24 maj – Dagen för bulgarisk utbildning och kultur samt slavisk litteratur

den 6 september – Enhetsdagen

den 22 september – Självständighetsdagen

den 1 november –Nationalledarnas dag – arbetsfri dag för alla utbildningsinrättningar

den 24 december – Julafton, och den 25–26 december – juldagen och annandag jul

Långfredagen, påskafton och påskdagen – två dagar (söndagen och måndagen) är reserverade för firande varje år.

Ministerrådet kan också, men dock endast vid ett tillfälle, utlysa andra helgdagar och dagar för firande av vissa yrken samt ändra datum för arbetsfria dagar under året.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

De generella reglerna om tidsfrister för vidtagandet av processuella åtgärder från parternas och domstolens sida i förfaranden rörande en fordran, liksom i verkställighetsförfaranden, fastställs i civilprocesslagen från 2007. Utförlig information om de generella reglerna i kapitel 7 i civilprocesslagen om tidsfrister och återställande av tidsfrister ges i svaren på frågorna 4, 5 och 6.

De generella reglerna om preskriptionstider anges i artikel 110 och efterföljande artiklar i lagen om förpliktelser och avtal. Utförlig information om dessa ges i svaret på fråga 1.

De generella reglerna om tidsfrister för fullgörandet av skyldigheter till följd av avtalsförbindelser anges i artiklarna 69–72 i lagen om förpliktelser och avtal.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Tidsfristen för att vidta en viss processuell åtgärd inleds som huvudregel det datum då parten informeras om att han/hon bör vidta åtgärden eller följaktligen delges en dom som avkunnats av en domstol och som kan överklagas.

  • Tidsfristen för att åtgärda eventuella brister i stämningsinlagan inleds det datum då domstolen ger parten instruktioner.
  • Tidsfristen för svarandens ingivande av ett skriftligt svar på stämningsinlagan inleds när en kopia av stämningsinlagan och tillhörande bevis erhålls. Tidsfristen för att svara och konsekvenserna om denna inte respekteras måste anges i det meddelande som domstolen skickar kopiorna till svaranden med.
  • Tidsfristen för att överklaga domen inleds när parten delgetts.
  • Tidsfristen för att överklaga en dom i ett ärende som behandlas inom ramen för en summarisk process (del 3, kapitel 25 i civilprocesslagen) inleds det datum då domstolen meddelar att den ska offentliggöra domen.
  • Tidsfristen för överklagande av domen inleds när parten delgetts, och om delgivningen sker vid en domstolsförhandling som parten deltar i inleds tidsfristen det datum då förhandlingen hålls.
  • Ett överklagande av utmätningsmannens åtgärder ska inges inom en vecka från det att åtgärden vidtagits om parten var närvarande vid tillfället, eller om parten kallats på vederbörligt sätt, och i andra fall – från och med delgivningsdatumet.
  • I insolvensförfaranden inleds tidsfristerna när insolvensförvaltaren offentliggjort åtgärden i fråga (t.ex. genom att upprätta en förteckning över fordringsägare med godkända fordringar) eller när en processuell rättshandling offentliggjorts i handelsregistret.

Det finns också tidsfrister som inleds när förfarandena rörande en fordran börjar, eftersom det i lagen endast anges när förfarandena ska ha genomförts.

Exempel:

  • Fordringsägaren får ändra skälen eller yrkandet i sin fordran eller dra tillbaka fordran utan svarandens samtycke fram till att den första förhandlingen i ärendet hållits.
  • Var och en av arvingarna i ett uppdelningsförfarande får, vid den första förhandlingen, skriftligen begära att annan egendom ska ingå i uppdelningen.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Tidsfristen inleds när parten delgetts. Den tidpunkt då en handling anses ha delgetts parten på vederbörligt sätt fastställs på olika sätt, beroende på hur delgivningen går till. I kapitel VI om handlingar och stämningar i civilprocesslagen fastställs bestämmelser om hur parterna ska delges handlingar och stämningar samt om när handlingar anses ha delgetts på vederbörligt sätt.

Om handlingen delges personligen till adressaten eller hans/hennes ombud, eller till en annan person som bor eller arbetar på adressen, måste det i stämningen anges vilket datum personen mottog handlingen, oavsett om handlingen delgavs av ett rättegångsombud eller en posttjänsteman. Tidsfristen för den processuella åtgärden i fråga inleds detta datum.

Handlingar får även delges till en e-postadress som parten angett. De anses ha delgetts när de har förts in i det särskilda informationssystemet.

Om rättsliga villkor finns (t.ex. när parten har bytt till en annan adress än den som angetts för ärendet utan att meddela domstolen), får domstolen begära att delgivningen ska ske genom att kallelsen bifogas ärendet. Tidsfristen inleds då det datum då kallelsen bifogas.

Om en svarande inte finns på sin stadigvarande adress och om ingen kan ta emot kallelsen, måste stämningsmannen sätta upp ett meddelande på dörren, eller lägga det i brevlådan, i vilket man anger att handlingarna finns vid domstolens kansli och kan erhållas inom två veckor från delgivningen. Om svaranden inte hämtar handlingarna betraktas de som delgivna när tidsfristen för mottagandet löper ut.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Tidsfristen uttrycks i år, veckor och dagar. En tidsfrist som uttrycks i år inleds dagen efter den dag då perioden börjar och upphör vid den sista dagens slut. Om parten instrueras att åtgärda brister i en talan inom sju dagar och delgivning sker den 1 juni är det detta datum som tidsfristen inleds, men man börjar räkna från och med den 2 juni, och perioden löper ut den 8 juni.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Tidsfristerna uttrycks i kalenderdagar.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

En tidsfrist som uttrycks i veckor löper ut motsvarande dag under den sista veckan. Om parten instrueras att åtgärda brister i stämningsinlagan inom en vecka och delgivning sker på fredagen är det från och med detta datum som perioden börjar löpa, och tidsfristen kommer att löpa ut på fredagen nästkommande vecka.

En tidsfrist som uttrycks i månader löper ut motsvarande datum under den sista månaden, och om den sista månaden inte har något sådant datum ska perioden löpa ut på månadens sista dag.

En tidsfrist som uttrycks i år löper ut motsvarande datum under det sista året, och om det sista året inte har något sådant datum ska perioden löpa ut på årets sista dag.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Se svaret på fråga 8.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Om periodens sista dag är en arbetsfri dag, löper tidsfristen alltid ut första påföljande arbetsdag.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Det är bara tidsfristerna för att överklaga domar och beslut och för att inge begäranden om upphävande av en verkställd dom som inte kan förlängas av domstolen, liksom tidsfristen för överklagande av ett betalningsföreläggande.

Alla andra rättsliga tidsfrister och tidsfrister som fastställts av domstol får förlängas av domstolen på den berörda partens begäran, som ska inges innan tidsfristen löper ut om goda skäl finns (artikel 63 i civilprocesslagen). Den nya tidsfristen får inte vara kortare än den första. Den förlängda tidsfristen börjar löpa den dag då den ursprungliga tidsfristen löper ut.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

I civilprocesslagen anges de generella reglerna för överklagande av domar och beslut på privaträttens område:

  • Överklaganden av domstolens domar ska inges inom två veckor, från det att parten delgetts domen.
  • Kassationsöverklaganden av domstolens domar ska inges inom en månad, från det att parten delgetts domen.
  • Överklaganden av domstolens domar ska inges inom en vecka från det att parten delgetts, och om delgivningen sker vid en domstolsförhandling som parten deltar i ska tidsfristen inledas det datum då förhandlingen hålls.

Undantag till dessa generella regler fastställs på ett uttömmande sätt i lagen och baseras på rättegångarnas särdrag. Följande undantag finns:

  • Beslut om inledande av insolvensförfaranden vilka överklagas inom sju dagar efter att de offentliggjorts i handelsregistret.
  • Beslut om avslag på en ansökan om inledande av insolvensförfaranden, vilka överklagas inom sju dagar från delgivningen inom ramen för förfarandet i civilprocesslagen.
  • Ett beslut i uppdelningsförfaranden vilket domstolen fattar utifrån käromål från samägarna av räkenskaperna, ett beslut om att en odelbar fast egendom ska bli föremål för offentlig auktion, ett beslut om att en odelbar fast egendom ska överlåtas till en av samägarna och ett beslut om att offentliggöra det slutliga uppdelningsavtalet får bli föremål för ett gemensamt överklagande inom tidsfristen för överklagande av det senaste beslutet.
  • Ett beslut som fattats i partens frånvaro kan inte överklagas, men den part som beslutet riktar sig till kan inom en månad från delgivningen begära att appellationsdomstolen ska upphäva beslutet om parten inte kunde närvara vid förhandlingen.
  • Ett beslut om beviljande av äktenskapsskillnad med båda makarnas samtycke får inte överklagas.
  • Andra överklaganden, om sådana uttryckligen anges i lag.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Domstolarna kan inte förkorta de tidsfrister som de själva fastställt eller som fastställs i lag, men de kan förlänga tidsfristerna på parternas begäran. Det är bara tidsfristerna för att överklaga domar och beslut och för att inge begäranden om upphävande av en verkställd dom som inte kan förlängas av domstolen, liksom tidsfristen för överklagande av ett betalningsföreläggande.

Domstolen kan dock, på eget initiativ eller på någon av parternas begäran, ändra förhandlingsdatumet genom att tidigare- eller senarelägga detta, om det finns starka skäl. I sådana fall bör dock domstolen underrätta parterna om det nya datumet, och delgivningen bör ske minst en vecka före förhandlingen.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

De processuella reglerna i civilprocesslagen, inklusive reglerna om förlängning av en tidsfrist, gäller alla deltagare i rättegången, oavsett var de bor.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Den gemensamma principen är att domstolen inte tar någon hänsyn till processuella åtgärder som vidtas när tidsfristerna har löpt ut. Bortsett från denna regel anges det uttryckligen i civilprocesslagen att stämningsinlagan skickas tillbaka om bristerna i denna inte åtgärdas i tid. Om ett överklagande, en begäran om upphävande eller en invändning mot ett verkställighetsbeslut inges när tidsfristen har löpt ut anses de ha ingetts för sent. Om parten inte lämnar in tillgänglig bevisning inom vederbörlig tid kommer bevisningen inte att godtas i ärendet, om det inte finns särskilda oförutsedda händelser som orsakat underlåtenheten.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

En part som inte har respekterat den tidsfrist som fastställts i lag eller av domstol får begära att tidsfristen återställs om parten bevisar att det har funnits särskilda oförutsedda händelser som gjorde att parten inte kunde respektera tidsfristen. Tidsfristen återställs inte om en förlängd tidsfrist hade kunnat begäras för vidtagandet av den processuella åtgärden.

En begäran om en återställd tidsfrist måste inges inom en vecka från det att parten informerats om att tidsfristen inte har respekterats, och alla de omständigheter som gör en sådan begäran motiverad och styrkande uppgifter till denna måste presenteras. Begäran måste inges till den domstol inför vilken den processuella åtgärden skulle ha vidtagits. Även de handlingar för vilka en återställd tidsfrist begärs ska inges tillsammans med begäran om en återställd tidsfrist, och om tidsfristen avser betalning av kostnader ska domstolen fastställa en ny tidsfrist för ingivandet av handlingarna.

Senaste uppdatering: 28/09/2018

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Tidsfrister - Tjeckien

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

I regel är de tidsfrister som är relevanta i civilrättsliga förfaranden antingen förfarandefrister eller materiella frister.

Det finns två typer av förfarandefrister: lagstadgade tidsfrister och rättsliga tidsfrister.

Lagstadgade tidsfrister fastställs i lag. Underlåtenhet att följa en lagstadgad förfarandefrist får alltid processuella följder (t.ex. att en viss uppgift inte längre kan utföras eller att vite utdöms). Underlåtenhet att följa en lagstadgad tidsfrist kan ursäktas (se § 58 i lag nr 99/1963, civilprocesslagen (zákon č. 99/1963 Sb., občanský soudní řád, ve znění pozdějších předpisů) (civilprocesslagen), i dess ändrade lydelse, om parten eller dess juridiska ombud missade tidsfristen av ett ursäktligt skäl, och till följd av detta inte kunde företa en handling som han eller hon har rätt att företa. En ansökan måste inges inom 15 dagar från den dag hindret upphörde att vara en faktor, och den missade handlingen måste företas vid samma tidpunkt. På en parts begäran får en domstol ge en ansökan suspensiv verkan, för att ursäkta den missade tidsfristen.

Om en tidsgräns för att företa en handling inte uttryckligen anges i lagstiftningen fastställs tidsgränsen av domarpanelens ordförande (eller av en ensam domare). Domarpanelens ordförande (eller en ensam domare) får inte bara fastställa en tidsfrist i de ärenden som anges i lagstiftningen utan även när detta behövs för att säkerställa att förfarandet genomförs på effektivt sätt och med vederbörlig skyndsamhet. En domstol kan förlänga en rättslig tidsfrist grundat på de faktiska omständigheterna i det enskilda fallet (se § 55 i lag nr 99/1963, civilprocesslagen, i dess ändrade lydelse). Det är inte tillåtet att ursäkta en missad tidsfrist.

De tidsfrister som fastställts för domstolen, t.ex. tidsfrister för att utfärda ett beslut, är inte förfarandefrister utan administrativa frister.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Dagen för förnyelsen av den självständiga tjeckiska staten, nyårsdagen: den 1 januari

Annandag påsk: dagen infaller på olika datum men vanligtvis i slutet av mars eller början av april

Arbetarrörelsens dag: den 1 maj

Segerdagen: den 8 maj

De slaviska apostlarna Kyrillos och Methodios dag: den 5 juli

Dagen då Jan Hus brändes på bål: den 6 juli

Den tjeckiska statsbildningens dag: den 28 september

Dagen för grundandet av den självständiga tjeckoslovakiska staten: den 28 oktober

Dagen för kampen för frihet och demokrati: den 17 november

Julafton: den 24 december

Juldagen: den 25 december

Annandag jul: den 26 december

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Bestämmelserna om vilken metod som ska användas för att beräkna tidsfrister anges i §§ 55–58 i lag nr 99/1963, civilprocesslagen, i dess ändrade lydelse.

En tidsfrist angiven i dagar börjar löpa dagen efter den händelse som räknas som startpunkt.

En halv månad motsvarar 15 dagar.

Slutdagen för en tidsfrist angiven i veckor, månader eller år är den dag som genom sitt namn i veckan eller tal i månaden motsvarar den dag då den händelse som räknas som startpunkt inträffade. Om motsvarande dag i slutmånaden inte finns, så är den månadens sista dag slutdag.

Om fristen löper ut en lördag, söndag eller allmän helgdag förlängs fristen till påföljande arbetsdag.

En frist angiven i timmar löper ut vid utgången av den tidpunkt som motsvarar tidpunkten för den händelse som utlöste inledandet av fristen.

En förfarandefrist har iakttagits om det på slutdagen företas en handling vid en domstol eller inges en inlaga till en myndighet som är skyldig att delge den, dvs. vanligtvis innehavaren av ett tillstånd att bedriva postverksamhet.

Om förfarandet har avbrutits, avbryts även förfarandefristerna (§ 111.1 i civilprocesslagen). Om förfarandet återupptas börjar fristerna åter att löpa.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Dagen för den händelse som räknas som startpunkt för en frist inkluderas inte i själva fristen. Detta gäller inte om tidsfristen anges i timmar. En tidsfrist börjar därför i regel löpa dagen efter den dag då den händelse som räknas som startpunkt inträffade (se § 57.1 i lag nr 99/1963, civilprocesslagen, i dess ändrade lydelse).

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Nej.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Dagen för den händelse som räknas som startpunkt för en frist inkluderas inte i själva fristen. Detta gäller inte om tidsfristen anges i timmar (se § 57.1 i lag nr 99/1963, civilprocesslagen, i dess ändrade lydelse.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

En tidsfrist uttrycks i kalenderdagar.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Tidsfrister angivna i veckor är sällsynta i civilprocesslagen (lag nr 99/1963, i dess ändrade lydelse) (t.ex. § 260.3, § 295.1 och § 295.2). I rättstillämpningen förekommer dock den typen av frister ofta som rättsliga tidsfrister.

Tidsfrister angivna i månader förekommer i civilprocesslagen i form av tidsfrister på en månad (t.ex. § 82.3, § 336m.2 och § 338za.2), två månader (t.ex. § 240.1 och § 247.1), tre månader (t.ex. § 111.3, § 233.1 och § 234.1) och sex månader (t.ex. § 77a.2 och § 260g.3).

Två typer av tidsfrister angivna i år förekommer i civilprocesslagen: en tidsfrist på ett år (t.ex. § 111.3) och en tidsfrist på tre år (t.ex. § 99.3, § 233.2 och § 234.2).

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Tidsfrister angivna i veckor, månader eller år löper ut den dag som motsvarar den dag från vilken tidsfristen startade. Om motsvarande dag i slutmånaden inte finns, så är den månadens sista dag slutdag (se § 57.2 i lag nr 99/1963, civilprocesslagen, i dess ändrade lydelse).

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Ja (se § 57.2 i lag nr 99/1963, civilprocesslagen, i dess ändrade lydelse).

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Lagstadgade förfarandefrister kan inte ändras genom domstolsbeslut.

En rättslig tidsfrist kan förlängas av en domstol, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

En part kan överklaga ett avgörande som meddelats av en distriktsdomstol (okresní soud) eller en regional domstol (krajský soud) i första instans, om inte annat föreskrivs i lag (se § 201 i lag nr 99/1963, civilprocesslagen, i dess ändrade lydelse). Ett överklagande måste inges inom femton dagar från delgivningen av ett skriftligt avgörande, till den domstol som meddelade avgörandet. Tidsfristen för att inge ett överklagande inkluderar inte den dag avgörandet delgavs parten. För att iaktta denna förfarandefrist räcker det att överklagandet på slutdagen överlämnas till en myndighet som är skyldig att delge det (i synnerhet en innehavare av ett tillstånd att bedriva postverksamhet, en kriminalvårdsanstalt i händelse av fängslade eller häktade personer, en institution för institutionell vård eller skyddsvård av en person som placerats på en sådan institution etc.) eller till domstolen.

Om en rättelse har utfärdats till avgörandet löper tidsfristen från den dag rättelsen började gälla (se § 204.1 i civilprocesslagen).

Om ett överklagande inges efter det att femtondagarsperioden har löpt ut, och detta enbart beror på att klaganden följde felaktiga instruktioner från domstolen beträffande överklaganden, ska överklagandet anses ha inkommit i tid. Om ett avgörande inte innehåller instruktioner om hur det kan överklagas, en tidsfrist för att inge överklagandet eller uppgifter om till vilken domstol överklagandet ska inges, eller om det felaktigt anges att avgörandet inte kan överklagas, får ett överklagande inges inom tre månader från delgivningen av avgörandet.

Om ett betalningsföreläggande utfärdades i ett mål kan det föreläggandet hindras från att få rättsverkan om svaranden inom den lagstadgade perioden på femton dagar från delgivningen av föreläggandet inger ett bestridande till den utfärdande domstolen (se § 172.1 i civilprocesslagen). Ett bestridande innebär att betalningsföreläggandet upphävs, och domstolen kallar till muntlig förhandling. Endast redovisningen av kostnaderna för förfarandet kan överklagas, men detta upphäver naturligtvis inte betalningsföreläggandet.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Enligt civilprocesslagen (lag nr 99/1963, i dess ändrade lydelse) kan en förhandling skjutas upp av viktiga skäl, om ett ärende inte kan diskuteras och avgöras vid en enda förhandling (se § 119 i civilprocesslagen). Ett viktigt skäl för att skjuta upp en förhandling kan t.ex. vara att en av parterna i förfarandet inte inställde sig vid domstolen och att det inte går att genomföra förhandlingen i dennes utevaro (se § 101.3 i civilprocesslagen), eller att en av parterna inte hade tillräckligt med tid att förbereda sig inför förhandlingen på grund av att kallelsen att inställa sig inte delgavs i tillräckligt god tid eller på grund av andra viktiga skäl.

En part kan be domstolen skjuta upp en förhandling. Domstolen grundar sitt beslut om en parts förhandsbegäran om att skjuta upp förhandlingen på hur allvarliga de anförda skälen är. Om domstolen inte beviljar partens begäran måste parten inställa sig till förhandlingen.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Den tjeckiska lagstiftningen reglerar inte uttryckligen en sådan situation.

I ett mål med internationella inslag, där en handling ska delges en part i utlandet, tillämpas principen om lex fori, dvs. domstolslandets lag tillämpas.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Varje underlåtenhet att iaktta en förfarandefrist får processuella följder.

Om en viss tidsfrist anges i civilprocesslagen (lag nr 99/1963, i dess ändrade lydelse) för att företa en handling (t.ex. inge ett överklagande eller använda ett extraordinärt rättsmedel), innebär underlåtenhet att iaktta denna frist att handlingen inte kan företas på ett framgångsrikt sätt. En missad tidsfrist kan ursäktas om parten eller dennes ombud har missat fristen på grund av ett ursäktligt skäl (t.ex. plötslig sjukdom, skada etc.) och därför inte kunde företa den handling som han eller hon har rätt att företa (se § 58 i civilprocesslagen), såvida missandet av en bestämd tidsfrist inte går att ursäkta enligt civilprocesslagen (enligt § 235.1 i civilprocesslagen kan t.ex. missandet av en tidsfrist inte ursäktas vid ansökningar om återupptagande av förfarandet och ansökningar om ogiltigförklaring). Om en tidsfrist har fastställts för att fullgöra en viss skyldighet medför underlåtenhet att iaktta tidsfristen vissa påföljder (t.ex. vite).

Varje gång en rättslig förfarandefrist missas får detta vissa följder enligt lagstiftningen. En rättslig tidsfrist kan förlängas av domarpanelens ordförande (eller en ensam domare). Det är inte tillåtet att ursäkta en missad rättslig tidsfrist.

Ett betalningsföreläggande som inte har bestridits har samma rättsverkan som en lagakraftvunnen dom (se § 174.1 i civilprocesslagen).

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Att missa en förhandling får andra följder än att missa en tidsfrist. Om en part som vederbörligen har kallats att inställa sig till en förhandling underlåter att inställa sig och inte i rätt tid och av viktiga skäl har begärt att förhandlingen ska skjutas upp, får domstolen behandla och avgöra ärendet i partens utevaro (se § 101.3 i lag nr 99/1963, civilprocesslagen, i dess ändrade lydelse). Om villkoren i § 153b i civilprocesslagen är uppfyllda kan domstolen även meddela en tredskodom.

Om svaranden av ursäktliga skäl missar den första förhandlingen i ett ärende i vilket en tredskodom meddelades, ska domstolen på svarandens begäran upphäva domen och besluta om en ny förhandling i ärendet. En part kan lämna in en sådan ansökan ända fram till den dag tredskodomen vinner laga kraft (se § 153b.4 i civilprocesslagen).

Ett överklagande beträffande saken i målet får även riktas mot en tredskodom. Om svaranden, utöver att ansöka om att en dom som meddelats av en förstainstansdomstol ska upphävas (se § 153b.5 i civilprocesslagen) även har överklagat domen, och ansökan om upphävande av domen har beviljats i ett verkställbart beslut, ska domstolen bortse från överklagandet (se § 153b.5 i civilprocesslagen).

Senaste uppdatering: 22/07/2019

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Tidsfrister - Grekland

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Tidsfrister är de perioder inom vilka en handling måste företas eller som måste löpa ut innan ett mål prövas eller en handling företas. Syftet med införandet av tidsfrister är att möjliggöra snabb rättvisa och att garantera rätten att höras. Förfarandefrister är sådana frister vars iakttagande eller brist på iakttagande får processuella följder. De kan delas upp i följande två huvudkategorier: 1) Den föreskrivna perioden för att företa en HANDLING, dvs. tidsfrister inom vilka en processhandling måste företas, t.ex. den rättsliga tidsfristen för att inge ett överklagande (se artikel 318.1 i civilprocesslagen). 2) FÖRBEREDANDE tidsfrister, dvs. sådana frister efter vars utgång processhandlingen måste företas. Dessa tidsfrister, som t.ex. fristen för att kalla svaranden att inställa sig (se artikel 228 i civilprocesslagen) gynnar vanligtvis svarande, eftersom de ges tid att förbereda sig. Ovannämnda åtskillnad är viktig eftersom tidsfrister för att företa en handling kan förlängas efter ömsesidig överenskommelse mellan parterna, medan förberedande tidsfrister inte kan förlängas. Tidsfrister för att företa en handling löper ut påföljande arbetsdag om slutdagen infaller på en dag som enligt lagstiftningen inte är en arbetsdag. Förberedande tidsfrister löper däremot ut på slutdagen, oavsett om den dagen är en helgdag eller en dag som inte är en arbetsdag. Enligt civilprocesslagen är följande tidsfrister viktiga förfarandefrister:

  1. Tidsfristen för att kalla parterna efter att en talan har väckts (sextio [60] dagar före förhandlingen, om inte en part bor utomlands eller hans eller hennes hemvist är okänd, då tidsfristen är nittio [90] dagar före förhandlingen – se artikel 228 i civilprocesslagen).
  2. Tidsfristen för en ansökan om upphävande av en dom (femton [15] dagar från delgivningen av beslutet, om den part i vars utevaro målet prövades bor i Grekland, om inte den part som underlät att inställa sig bor utomlands eller hans eller hennes hemvist är okänd, då tidsfristen är sextio [60] dagar före förhandlingen – se artikel 503 i civilprocesslagen).
  3. Tidsfristen för överklagande (trettio [30] dagar efter det att den lagakraftvunna domen har delgetts om den part som inger överklagandet bor i Grekland, om inte den part som ingav överklagandet bor utomlands eller hans eller hennes hemvist är okänd, då tidsfristen är sextio [60] dagar efter delgivningen av den lagakraftvunna domen. Om den lagakraftvunna domen inte delges är tidsfristen för att överklaga domen tre [3] år från offentliggörandet av domen – se artikel 518 i civilprocesslagen).
  4. Tidsfristen för att återuppta en rättegång (sextio [60] dagar, om inte den part som väckte talan bor utomlands eller hans eller hennes hemvist är okänd, då tidsfristen är etthundratjugo [120] dagar – se artikel 545 i civilprocesslagen).
  5. Tidsfristen för ytterligare överklaganden (trettio [30] dagar efter det att domen har delgetts om klaganden bor i Grekland, om inte den part som ingett överklagandet bor utomlands eller hans eller hennes hemvist är okänd, då tidsfristen är nittio [90] dagar efter delgivningen av domen. Om domen inte delges är tidsfristen för ytterligare överklaganden tre [3] år från offentliggörandet av domen – se artikel 564 i civilprocesslagen).

I civilprocesslagen fastställs dessutom framför allt tidsfrister för andra förfaranden, t.ex. förfaranden i äktenskapsmål (äktenskapsskillnad, annullering av äktenskap etc.), ansökan om betalningsföreläggande och bestridande av ett sådant föreläggande (se artikel 632 i civilprocesslagen), hyrestvister, arbetsrättsliga tvister, interimistiska åtgärder och invändningar mot sådana verkställighetsförfaranden.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

I Grekland anges helgdagar i en icke-uttömmande förteckning i lag nr 1157/1981. Kriteriet för en helgdag är att det i allmänhet inte utförs några transaktioner den dagen. Helgdagar för särskilda yrken eller tjänster är därför irrelevanta. Helgdagar kan vara nationella helgdagar, religiösa helgdagar eller andra helgdagar. Helgdagar kan även ha en lokal eller icke-permanent karaktär. Helgdagarna för den offentliga förvaltningen är inte arbetsdagar. Följande dagar betraktas som helgdagar: den 25 mars (nationell helgdag), den 28 oktober (nationell helgdag), nyårsdagen, trettondedag jul (6 januari), långfredagen, påskafton, den 1 maj, den 15 augusti, juldagen och annandag jul, annandag pingst, den s.k. rena måndagen (första dagen i fastan), annandag påsk och alla söndagar.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Tidsfrister behandlas i artiklarna 144–151 i civilprocesslagen. Beroende på vad som avgör tidsfristernas längd delas de upp i lagstadgade tidsfrister (tidsfrister som fastställs i lag, t.ex. tidsfrister för att väcka en talan), rättsliga tidsfrister (tidsfrister som fastställs av den domstol som prövar målet t.ex. tidsfrister för parterna att personligen inställa sig – se artikel 245 i civilprocesslagen), suspensiva tidsfrister (som om de inte iakttas medför att förhandlingen skjuts upp) och obligatoriska tidsfrister (som om de inte iakttas medför att en viss rättighet går förlorad). Nedan redogörs närmare för när olika frister startar och löper ut. En tidsfrist avbryts om en part avlider innan fristen har löpt ut. Om delgivningen av en handling innebär att fristen börjar löpa, börjar den nya fristen att löpa efter delgivningen av den rättsliga efterföljaren till den avlidna personen. Om en annan händelse medför att fristen börjar löpa löper den nya fristen från dagen för delgivningen av den relevanta förklaringen till ovannämnda personer. Om en rättegång avbryts under en tidsfrist avbryts tidsfristen, och den nya tidsfristen börjar löpa från dagen för den nya rättegången. Perioden den 1–31 augusti inkluderas inte i tidsfrister för att företa en sådan handling som avses i artikel 147.7 i civilprocesslagen. Dessa inbegriper tidsfrister för att väcka talan och tidsfrister för bestridanden.

Enligt lagstiftningen får en tidsfrist förlängas, inte bara efter ömsesidig överenskommelse mellan parterna utan även med domarens samtycke. Både lagstadgade och rättsliga tidsfrister kan förlängas, förutsatt att detta inte äventyrar tredje parts rättigheter. Domaren är inte bunden att förlänga överenskommelsen och kan, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, fastställa vissa delar av överenskommelsen eller förkasta den. Detta innebär att parterna måste kunna åberopa grunder till stöd för förlängningen. Slutligen kan domstolen besluta att förkorta tidsfristen, om parterna går med på detta. Alla lagstadgade tidsfrister kan förkortas, med undantag av tidsfrister för att väcka talan.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Tidsfristerna löper från dagen efter den dag då den händelse räknas som startpunkt inträffade (a momento ad momentum).

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Civilprocesslagen innehåller inte några bestämmelser om förlängning eller förkortning av tidsfristen om handlingar överlämnas eller sänds med post eller andra transporttjänster.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Den dag då den händelse som räknas som startpunkt inträffade får endast inkluderas om detta uttryckligen anges i lagstiftningen, domen eller avtalet. Bestämmelsen om att en bestämd tidsfrist löper från dagen för delgivningen är inte ett sådant fall. De kritiska tidsfristerna för rättsmedel som överklagande, ytterligare överklagande eller bestridande löper därför från dagen efter delgivningen eller offentliggörandet av domen. Om det anges att tidsfristen löper från och med en viss dag tar man dock hänsyn till den dagen vid beräkningen. När den händelse som räknas som startpunkt är delgivningen är varje annat sätt att förmedla innehållet i den handling som ska delges irrelevant för beräkningen av tidsfristen.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Huruvida det finns mellanliggande helgdagar är irrelevant. Arbetsdagar tas endast med i beräkningen om detta uttryckligen anges (t.ex. vid tidsfristen för att överklaga ett betalningsföreläggande).

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Om tidsfristen anges i månader eller år är det också irrelevant om det finns mellanliggande helgdagar, om det inte uttryckligen anges i lagstiftningen att tidsfristerna avser arbetsdagar.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Om tidsfristen uttrycks i år löper den ut motsvarande dag under slutåret. Det är irrelevant huruvida ett skottår infaller mellan de berörda åren eller inte.

Om tidsfristen uttrycks i veckor löper den ut den dag i slutmånaden som motsvarar startdagen. Om någon sådan motsvarande dag i slutmånaden inte finns, så är den månadens sista dag slutdag. Antalet dagar i varje månad är irrelevant.

Tidsfristen på ett halvår motsvarar en tidsfrist på sex (6) månader, och tidsfristen på en halv månad motsvarar en tidsfrist på femton (15) dagar.

Om tidsfristen uttrycks i veckor löper den ut den veckodag som motsvarar startdagen, det vill säga om händelsen inträffade på en måndag löper en tidsfrist på en vecka ut följande måndag.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Om tidsfristen löper ut på en lördag, söndag, helgdag eller annan dag som inte är en arbetsdag förlängs den till påföljande arbetsdag.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Enligt lagstiftningen får en tidsfrist förlängas, inte bara efter ömsesidig överenskommelse mellan parterna utan även med domarens samtycke. Både lagstadgade och rättsliga tidsfrister kan förlängas, förutsatt att detta inte äventyrar tredje parts rättigheter. Domaren är inte bunden att förlänga överenskommelsen och kan, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, fastställa vissa delar av överenskommelsen eller förkasta den.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

  1. Tidsfrist för en ansökan om upphävande av en dom (femton [15] dagar från delgivningen av beslutet, om den part i vars utevaro målet prövades bor i Grekland, om inte den part som underlät att inställa sig bor utomlands eller hans eller hennes hemvist är okänd, då tidsfristen är sextio [60] dagar före förhandlingen – se artikel 503 i civilprocesslagen).
  2. Tidsfristen för överklagande anges i artikel 518.1 i civilprocesslagen. Om klaganden bor i Grekland är denna tidsfrist trettio [30] dagar, och om han eller hon bor utomlands eller hans eller hennes hemvist är okänd är tidsfristen sextio [60] dagar. Tidsfristen på sextio (60) dagar omfattar inte personer som tillfälligt vistas utomlands (semesterresa, några dagars bortavaro i ett särskilt syfte), men har en viss varaktighet kopplad till deras yrkesställning eller civilstånd.
  3. Tidsfristen för att återuppta en rättegång (sextio [60] dagar, om inte den part som väckte talan bor utomlands eller hans eller hennes hemvist är okänd, då tidsfristen är etthundratjugo [120] dagar – se artikel 545 i civilprocesslagen).
  4. Tidsfristen för ytterligare överklaganden (trettio [30] dagar efter det att domen har delgetts om klaganden bor i Grekland, om inte den part som ingett överklagandet bor utomlands eller hans eller hennes hemvist är okänd, då tidsfristen är nittio [90] dagar efter delgivningen av domen. Om domen inte delges är tidsfristen för ytterligare överklaganden tre [3] år från offentliggörandet av domen – se artikel 564 i civilprocesslagen).

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

En ansökan om rättsligt skydd enligt grekisk lagstiftning omfattar, oavsett tvistens natur, både permanenta och interimistiska skyddsåtgärder. Prövningen av de mål i vilka domstolar på grund av ett ärendes brådskande natur eller för att förhindra en omedelbar fara kan besluta om åtgärder för att säkra eller skydda en rättighet eller för att reglera en situation, eller ändra eller återkalla dessa åtgärder, sker med hjälp av ett summariskt förfarande (enligt artiklarna 682–738 i civilprocesslagen). På grund av interimistiska åtgärders brådskande natur har domaren, för att få till stånd en snabb lösning och med beaktande av parternas rätt att höras, behörighet att fastställa tid och plats för en förhandling om en ansökan om sådana åtgärder. Domaren har rätt att själv välja metod för utfärdandet av en kallelse att inställa sig och tidsfristen för att inställa sig. Detta gäller även för personer som bor utomlands eller vars hemvist är okänd. Förhandlingen kan även fastställas till en sön- eller helgdag. Ovannämnda tidsfrister gäller för alla civilrättsliga förfaranden förutom interimistiska åtgärder och kan inte förlängas.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Den grekiska lagstiftningen innehåller inte någon sådan bestämmelse.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Om tidsfrister i samband med en rättslig handling inte iakttas får detta inga processuella följder. Om tidsfristen för att reagera på parternas handlingar överskrids medför detta att rättigheten går förlorad, medan överskridandet av förberedande tidsfrister får andra följder, t.ex. att förhandlingen inte kan hållas (se artikel 271.1 i civilprocesslagen).

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Återställande av försutten tid (restitutio in integrum) är ett rättsmedel som anges i författningen. Det innebär att om en part inte iakttog en tidsfrist, och detta antingen berodde på force majeure eller på bedrägliga avsikter från motpartens sida, har parten rätt att återfå den ställning som han eller hon hade innan tidsfristen löpte ut.

I undantagsfall får emellertid en sådan ansökan inte göras om den grundas på a) ett fel som begåtts av sökandens advokat eller juridiska ombud, b) fakta som domaren bedömde under prövningen av en ansökan om förlängning eller uppskjutande av en tidsfrist för att bevilja den relevanta förlängningen eller uppskjutandet. I ansökan måste det anges varför tidsfristen inte iakttogs, bevisningen för att fastställa sanningen och den uteblivna handlingen, eller så måste det anges att handlingen har företagits. Ansökan om återställande av försutten tid (restitutio in integrum) måste behandlas inom trettio (30) dagar från den dag det hinder som utgjorde force majeure har försvunnit eller en bedräglig avsikt har konstaterats, under förutsättning att en ny tidsfrist inte får tillämpas om ovannämnda tidsfrist av något skäl inte iakttas (se artiklarna 152–158 i civilprocesslagen).

I undantagsfall får emellertid en sådan ansökan inte göras om den grundas på a) ett fel som begåtts av sökandens advokat eller juridiska ombud, b) fakta som domaren bedömde under prövningen av en ansökan om förlängning eller uppskjutande av en tidsfrist för att bevilja den relevanta förlängningen eller uppskjutandet. I ansökan måste det anges varför tidsfristen inte iakttogs, bevisningen för att fastställa sanningen och den uteblivna handlingen, eller så måste det anges att handlingen har företagits. Ansökan om återställande av försutten tid (restitutio in integrum) måste behandlas inom trettio (30) dagar från den dag det hinder som utgjorde force majeure har försvunnit eller en bedräglig avsikt har konstaterats, under förutsättning att en ny tidsfrist inte får tillämpas om ovannämnda tidsfrist av något skäl inte iakttas (se artiklarna 152–158 i civilprocesslagen).

Senaste uppdatering: 20/06/2018

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Tidsfrister - Frankrike

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Utöver rena förfarandefrister (délais de procédure) innehåller fransk lagstiftning även bestämmelser om preskriptionsfrister (délais de prescription) och preklusionsfrister (délais de forclusion).

Preskriptionsfrister (délais de prescription) är tidsperioder som när de löper ut innebär att en person förvärvar äganderätt till egendom (délai de prescription acquisitive) eller en innehavare av en rättighet förlorar sin rätt att utöva denna (délai de prescription extinctive). Tidsfrister kan skjutas upp (suspendu) eller avbrytas (interrompu). Om en preskriptionsfrist skjuts upp och orsaken till uppskjutningen senare förvinner fortsätter fristen att löpa under den tid som är kvar. Om en preskriptionsfrist avbryts och orsaken senare försvinner börjar fristen löpa på nytt.

Preklusionsfrister (délais de forclusion) begränsar hur länge rätten att väcka talan kan utövas. Preklusionsfrister får inte skjutas upp. I regel får de inte heller avbrytas. Enligt artiklarna 2241 och 2244 i civillagen avbryter emellertid vissa steg i processen, som t.ex. kallelse att inställa sig vid domstol eller utmätning eller andra verkställighetsåtgärder dessa frister.

Förfarandefrister (délais de procédure) är sådana frister som tillämpas när ett domstolsförfarande har inletts. De fastställs i lag eller av domstolen. Till skillnad från preklusionsfrister hindrar förfarandefrister inte talan från att väckas. Dessa frister får inte skjutas upp eller avbrytas.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Enligt gällande lagstiftning har Frankrike följande allmänna helgdagar:

  • Söndagar
  • Den 1 januari
  • Annandag påsk
  • Den 1 maj
  • Den 8 maj
  • Kristi himmelfärdsdag
  • Annandag pingst
  • Den 14 juli
  • Jungfru Marie himmelsfärdsdag (den 15 augusti)
  • Alla helgons dag (den 1 november)
  • Den 11 november
  • Juldagen (den 25 december)

Allmänna helgdagar har inrättats på vissa platser (vissa utomeuropeiska departement départements) och förvaltningsområden (communautés territoriales)) för att minnas avskaffandet av slaveriet: den 27 maj för Guadeloupe, den 10 juni för Franska Guyana, den 22 maj för Martinique, den 20 december för Réunion och den 27 april för Mayotte.

I departementen Alsace-Moselle är annandag jul (den 26 december) och långfredagen allmänna helgdagar.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Sedan lag nr 2008-561 av den 17 juni 2008 trädde i kraft (som innehåller övergångsbestämmelser) är den preskriptionsfrist efter vilken en rättighet går förlorad enligt allmän lag fem år (i stället för som tidigare 30 år).

Det finns dock en mängd undantag till denna princip. Vid en talan om civilrättsligt ansvar vid en händelse som lett till kroppsskada har preskriptionsfristen fastställts till 10 år från dagen för den ursprungliga skadan eller den händelse som förvärrade skadan. Vid en talan om äganderätt till fast egendom är preskriptionsfristen 30 år.

Preklusions- och förfarandefristernas längd varierar beroende på saken i målet och det aktuella förfarandet.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

När det gäller förfarandefrister anges det i artikel 640 i civilprocesslagen att när en handling eller formalitet måste företas inom en angiven tidsperiod så börjar tiden att löpa från dagen för den handling, händelse, beslut eller delgivning som gett upphov till fristen.

Samma regel gäller för preskriptions- och preklusionsfrister, med förbehåll för vissa särskilda bestämmelser. Enligt artikel 2226 i civilprocesslagen kan t.ex. en talan om civilrättsligt ansvar vid kroppsskada inte väckas när det har gått 10 år från dagen för den ursprungliga skadan eller den händelse som förvärrade skadan.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

När en handling delges av en stämningsman (huissier) är delgivningsdagen enligt artikel 664-1 i civilprocesslagen den dag handlingen personligen delges i adressatens hem eller bostad, eller den dag stämningsmannen upprättar den officiella delgivningsrapporten med de åtgärder som vidtagits för att hitta adressaten. När en handling delges på elektronisk väg är delgivningsdagen och delgivningstidpunkten den dag och den tidpunkt handlingen överförs till adressaten.

När en handling delges med post är delgivningsdagen enligt artiklarna 668 och 669 i civilprocesslagen, för avsändaren, dagen för avsändandet och, för adressaten, den dag brevet mottogs. Avsändningsdagen är den dag som anges på poststämpeln. Mottagningsdagen är den dag som anges på det undertecknade mottagningsbeviset (récipissé) eller det delgivningskvitto (émargement) som adressaten har undertecknat. Om handlingen delges med rekommenderat brev med mottagningsbevis (avis de réception) är mottagningsdagen den dag som posten anger när brevet överlämnas till adressaten.

Som ett undantag anges i artikel 647-1 i civilprocesslagen att delgivningsdagen vid en stämning i ett utomeuropeiskt territorium, Nya Kaledonien eller utomlands, för avsändaren är den dag stämningsmannen eller domstolens kansli (greffe) sände iväg stämningen, eller i annat fall den dag stämningen mottogs av ansvarig åklagarmyndighet (parquet).

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Om en tidsfrist uttrycks i dagar inkluderas enligt artikel 641 i civilprocesslagen inte dagen för den handling, den händelse, det beslut eller den delgivning som gett upphov till fristen.

Tidsfristens startpunkt påverkas inte av delgivningsformen. När en handling inte delges genom personlig delgivning är det enligt vissa bestämmelser tillåtet att låta fristen börja löpa från den dag handlingen faktiskt delgavs personen eller den dag verkställighetsåtgärder vidtas grundat på handlingen.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Enligt artikel 642 i civilprocesslagen ska en tidsfrist som löper ut på en lördag, söndag, allmän helgdag eller någon annan dag som inte är en arbetsdag förlängas till den första påföljande arbetsdagen.

Tidsfrister fortsätter således att löpa på söndagar och allmänna helgdagar men förlängs om de skulle löpa ut på en lördag, söndag, allmän helgdag eller någon annan dag som inte är en arbetsdag.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Om en tidsfrist uttrycks i månader eller år löper den enligt artikel 641 i civilprocesslagen ut den dag i slutmånaden, eller den månad i slutåret, som genom sitt tal i månaden motsvarar dagen för den handling, den händelse, det beslut eller den delgivning som gett upphov till fristen. Om motsvarande dag i slutmånaden inte finns, så är den månadens sista dag slutdag.

Om en tidsfrist uttrycks i månader och dagar räknas månaderna först och därefter dagarna.

Den regel som anges i artikel 642 i civilprocesslagen (se föregående fråga) gäller för alla tidsfrister, oavsett om de uttrycks i dagar, månader eller år.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Som förklarades ovan löper alla tidsfrister enligt artikel 642 i civilprocesslagen ut kl. 24.00 på slutdagen, om inte tidsfristen förlängs på grund av att slutdagen annars skulle infalla på en lördag, söndag, allmän helgdag eller någon annan dag som inte är en arbetsdag.

Som förklarades ovan utgår alla tidsfrister från dagen för den handling, den händelse, det beslut eller den delgivning som gett upphov till fristen.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Som förklarades ovan förlängs en tidsfrist som annars skulle löpa ut på en lördag, söndag, allmän helgdag eller någon annan dag som inte är en arbetsdag till den första påföljande arbetsdagen.

Den tidpunkt då en tidsfrist börjar löpa måste fastställas eller kunna fastställas. Om det råder tvekan kan domstolen fastställa när en tidsfrist ska börja löpa. Förlängningen av en tidsfrist till den första påföljande arbetsdagen gäller alla ärenden och alla förfaranden.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Om en talan väcks vid en domstol i Frankrike (det franska fastlandet) förlängs enligt artikel 643 i civilprocesslagen tidsfristerna för inställelse (comparution), ingivande av ett vanligt överklagande (appel), ingivande av en invändning (opposition), en ansökan om förnyad prövning (révision) och ett överklagande till kassationsdomstolen grundat på en rättsfråga (recours en cassation) med

  • en månad för personer som bor i ett utomeuropeiskt departement eller ett utomeuropeiskt territorium eller förvaltningsområde,
  • två månader för personer som bor utomlands.

När en talan väcks vid en domstol i ett utomeuropeiskt territorium eller förvaltningsområde ska domstolen enligt artikel 644 i civilprocesslagen förlänga tidsfristerna för inställelse, ingivande av ett överklagande, ingivande av en invändning och ansökan om förnyad prövning med

  • en månad för personer som inte bor i det territorium eller förvaltningsområde för vilket domstolen har behörighet,
  • två månader för personer som bor utomlands.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Enligt artikel 538 i civilprocesslagen är i princip tidsfristen för ett vanligt överklagande en månad i tvistemål, eller femton dagar i mål som inte är tvistemål. I flera andra bestämmelser anges emellertid undantag till denna princip. Tidsfristen för ett sådant överklagande är t.ex. femton dagar vid interimistiska beslut, domstolsbeslut om verkställighet, familjedomstolsbeslut, ungdomsdomstolsbeslut i ärenden som rör undervisningsstöd etc.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

I brådskande fall kan domstolar förkorta tidsfristerna för att inställa sig, och kan tillåta att det redan i den ursprungliga kallelsen fastställs en dag för förhandlingen om saken i målet. Omvänt kan domstolarna skjuta upp prövningen av målet till ett senare datum för att ge parterna möjlighet att inställa sig.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, gäller enligt artikel 647 i civilprocesslagen endast de tidsfrister som lokalinvånarna omfattas av.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

När en preskriptions- eller preklusionsfrist löper ut innebär detta att rätten att väcka talan upphör och att inget förfarande får inledas. En ansökan kommer att avvisas utan att sakinnehållet bedöms.

Vid en förfarandefrist som fastställts i lag eller av domstol varierar följderna av underlåtenhet att iaktta fristen beroende på vilken roll fristen spelar och vilken karaktär de åtgärder som ska vidtas har. Underlåtenhet att iaktta en tidsfrist för att inställa sig upphäver en dom som meddelats innan tidsfristen löper ut och svaranden inte har inställt sig. Om parterna underlåter att vida vederbörlig aktsamhet plockas målet vanligtvis bort från uppropslistan. Underlåtenhet att i rätt tid vidta ett visst steg i processen medför att detta steg blir ogiltigt.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Det finns inga rättsmedel som kan användas för att återställa en förlorad rätt att väcka talan, när detta följer av att en preskriptions- eller preklusionsfrist har löpt ut.

Vid de fall som anges i lagstiftningen har domstolen emellertid möjlighet att undanta en part från de följder som underlåtenhet att iaktta en preklusionsfrist medför. Artikel 540 i civilprocesslagen tillåter ett delvist undantag från följderna av underlåtenhet att iaktta tidsfristen för att invända mot en tredskodom, eller en dom som anses ha meddelats efter ett kontradiktoriskt förfarande, om parten utan egen förskyllan inte fick kännedom om domen i tid för att kunna invända mot den eller om han eller hon av någon annan anledning var oförmögen att agera.

En domstols beslut att ett steg i processen är ogiltigt kan överklagas eller bli föremål för en ansökan om återvinning (rétractation). Denna typ av ogiltighet avslutar dessutom det pågående förfarandet. Rätten att väcka talan förblir emellertid intakt. En ny ansökan kan därför lämnas in så länge det inte finns något som stoppar förfarandet, framför allt att preklusionsfristen har löpt ut.

Ett beslut att ta bort ett mål från uppropslistan kan inte överklagas. Rätten att väcka talan förblir dock intakt. Preskriptions- eller preklusionsfrister har avbrutits på grund av delgivningen av kallelserna, och den effekten kvarstår. Att ett mål tas bort från uppropslistan innebär att prövningen av talan skjuts upp, men detta kan avhjälpas genom att ansöka om att målet på nytt ska föras upp på uppropslistan.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterSite Legifrance – Civilprocesslagen (på franska)

Länken öppnas i ett nytt fönsterSite Legifrance – Civilprocesslagen på engelska och spanska

Länken öppnas i ett nytt fönsterSite Legifrance – Allmänna helgdagar

Senaste uppdatering: 23/07/2018

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Tidsfrister - Kroatien

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

I Kroatien regleras tidsfristerna i civilrättsliga förfaranden av bestämmelserna i artiklarna 111–114 i civilprocesslagen (Zakon o parničnom postupku) (Kroatiens officiella kungörelseorgan (Narodne Novine (NN)), nr 53/91, 91/92, 112/99, 129/00, 88/01, 117/03, 88/05, 2/07, 96/08, 84/08, 123/08, 57/11, 25/13 och 89/14, nedan kallad ZPP).

En tidsfrist är en viss tidsperiod under vilken en processhandling får företas, eller innan vars utgång handlingen inte får företas.

Den kroatiska processlagstiftningen innehåller flera olika typer av tidsfrister:

• Lagstadgade (zakonski) och rättsliga (sudski) tidsfrister. Lagstadgade tidsfristers längd fastställs i lag och kan inte ändras av domstolen eller av parterna, medan längden på rättsliga tidsfrister fastställs av domstolen själv i varje enskilt fall, grundat på rättsligt tillstånd.

• Förlängningsbara (produživi) och icke förlängningsbara (neproduživi) tidsfrister. Lagstadgade tidsfrister kan inte förlängas, medan rättsliga tidsfrister får förlängas. Domstolen fattar beslut om förlängning efter ansökan från berörd person, om det finns skälig grund för en förlängning (artikel 111.2 i ZPP).

• Subjektiva (subjektivni) och objektiva (objektivni) tidsfrister. Subjektiva tidsfrister är tidsfrister vars startpunkt beror på när den bemyndigade personen får kännedom om en händelse som är relevant för beräkningen av tidsfristen, och objektiva tidsfrister beräknas från den relevanta händelsen, oavsett om den bemyndigade personen fått kännedom om denna eller inte.

• Negativa preskriptionsfrister (prekluzivni) och indikativa (instruktivni) tidsfrister. Underlåtelse att iaktta en negativ preskriptionsfrist innebär att man förlorar rätten att senare företa en viss processhandling, medan underlåtelse att iaktta en indikativ tidsfrist inte får några negativa följder och processhandlingen får företas senare.

• Minimifrister (dilatorni) och utförandefrister (paricijski). Minimifrister innebär att en processhandling inte får företas förrän en vis tidsperiod har löpt ut, medan utförandefrister innebär att domstolen inte får utföra en viss aktivitet förrän utförandefristen har löpt ut.

• Civilrättsliga tidsfrister (građanskopravni) och förfarandefrister (procesnopravni). Civilrättsliga tidsfrister är sådana frister som fastställer en viss tidsperiod inom vilken tillstånd ska beviljas eller skyldigheter som följer av civilrättsliga materiella bestämmelser ska fullgöras, medan förfarandefrister fastställer en period för att beviljas tillstånd eller fullgöra skyldigheter som följer av (civil)processlagstiftningen.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

I Kroatien regleras förteckningen över dagar som inte är arbetsdagar av lagen om helgdagar, minnesdagar och dagar som inte är arbetsdagar i Kroatien (Zakon o blagdanima, spomendanima i neradnim danima u Republici Hrvatskoj) (NN nr 33/96, 96/01, 13/02, 136/02, 112/05, 59/06, 55/08, 74/11, 130/11).

Kroatien har följande allmänna helgdagar:

Den 1 januari – nyårsdagen

Den 6 januari – trettondagen

Påskdagen och annandag påsk

Kristi lekamens fest (Corpus Christi)

Den 1 maj – arbetarrörelsens dag

Den 22 juni – dagen för kampen mot fascismen

Den 25 juni – nationaldagen

Den 5 augusti – seger- och fosterländska tacksägelsedagen och de kroatiska försvararnas dag

Den 15 augusti – Jungfru Marie himmelsfärdsdag

Den 8 oktober – självständighetsdagen

Den 1 november – Alla helgons dag

Den 25 december – juldagen

Den 26 december – annandag jul

I Kroatien är allmänna helgdagar inte arbetsdagar.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Tidsfristerna anges i dagar, månader och år.

Reglerna för att beräkna tidsfrister gäller för alla tidsfrister. Tidsfristerna anges i hela dagar, från midnatt till midnatt (computatio civilis, a die ad diem), och inte från en tidpunkt till en annan, genom att räkna timmar och minuter (computation naturalis, a momento ad momentum). För mer information om de allmänna reglerna, se svaret på fråga 1.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Startdagen är den dag förfarandet inleds eller någon annan handling företas (t.ex. delgivning, kungörelse) från vilken fristens längd ska beräknas. Startdagen inkluderas inte i tidsfrister som uttrycks i dagar. Den första påföljande dagen räknas som tidsfristens startdag.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Den allmänna regeln för delgivning är att delgivning ska ske kl. 7–20 på en arbetsdag, i bostaden som tillhör den person som ska delges eller på dennes arbetsplats, eller vid domstolen om personen befinner sig där. Undantaget från ovannämnda regel om att delgivning ska ske kl. 7–20 på en arbetsdag gäller inte delgivning med post eller delgivning via en notarius publicus.

Delgivningen får även verkställas vid en annan tidpunkt och på en annan plats om den person som delgivningen riktar sig till samtycker till detta.

Om domstolen anser det nödvändigt beslutar den att delgivningen ska verkställas på en annan plats eller vid en annan tidpunkt. Vid sådan delgivning ska den person som ska delges handlingen få en kopia av det domstolsavgörande där detta beslutades. Avgörandet behöver inte motiveras.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Om en tidsfrist anges i dagar inkluderas inte dagen för delgivningen eller överlämnandet eller dagen för den händelse som räknas som startpunkt i själva tidsfristen. I stället startar tidsfristen påföljande dag.

Om en händelse från vilken en tidsfrist på femton dagar ska börja löpa t.ex. inträffade den 5 februari löper femtondagarsfristen ut den 20 februari.

Tidsfristen börjar således inte löpa på dagen för en händelse (dies a quo), utan först påföljande dag.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Om en tidsfrist uttrycks i dagar avser det angivna antalet dagar kalenderdagar. Om en tidsfrists slutdag emellertid infaller på en allmän helgdag, en söndag eller någon annan dag då domstolen inte är öppen löper en sådan tidsfrist ut den första påföljande arbetsdagen.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Tidsfrister angivna i månader eller år löper ut i slutet av den dag i slutmånaden eller slutåret som har samma nummer som den dag då tidsfristen började löpa.

Om motsvarande dag i slutmånaden inte finns, så är den månadens sista dag slutdag.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Se punkt 8.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Ja.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

En tidsfrist som fastställts av en domstol får bara förlängas en gång på begäran av en berörd person om det finns skälig grund för detta.

Begäran ska ha gjorts innan den tidsfrist som den begärda förlängningen avser har löpt ut.

Ett beslut om förlängning av en tidsfrist kan inte överklagas.

Den förlängda tidsfristen startar den första dagen efter utgången av den tidsfrist som den begärda förlängningen avsåg.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Parter får överklaga en dom som meddelats av en förstainstansdomstol inom femton dagar från den dag en kopia av domen delgavs, om inte någon annan tidsfrist föreskrivs i denna lag. I tvister som rör checkar och växlar är denna tidsfrist åtta dagar.

I småmålsförfaranden, förfaranden vid handelsdomstolar och arbetsrättsliga tvister är tidsfristen för att överklaga också åtta dagar.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

En tidsfrist som fastställts av en domstol får bara förlängas en gång på begäran av en berörd person om det finns skälig grund för detta.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Den kroatiska civilprocesslagstiftningen innehåller inte några bestämmelser om förlängning av en tidsfrist grundat på parternas hemvist.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Följderna beror på fristernas rättsliga natur, dvs. om det finns lagstadgade tidsfrister som inte kan förlängas och parten underlåter att företa en processhandling inom den föreskrivna fristen varvid rätten att senare företa denna handling går förlorad.

Å andra sidan finns det tidsfrister som om man underlåter att iaktta dem inte leder till att rätten att senare företa en handling går förlorad. Dessa tidsfrister kallas indikativa frister.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Om en part underlåter att inställa sig till en förhandling eller inte iakttar en tidsfrist för att företa en processhandling, och därför förlorar sin rätt att företa denna handling, får domstolen tillåta en sådan part att, på hans eller hennes begäran, företa handlingen vid ett senare tillfälle (ansökan om återställande av försutten tid), om den anser att det fanns skälig grund för underlåtenheten.

Ansökan ska inges inom åtta dagar från den dag orsaken till underlåtenheten upphörde. Om en part fick kännedom om underlåtenheten vid en senare tidpunkt börjar ovannämnda period att löpa den dag han eller hon fick kännedom om den. När det har gått två månader sedan dagen för underlåtenheten får en ansökan om återställande av försutten tid inte längre ges in.

Senaste uppdatering: 23/08/2018

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Tidsfrister - Cypern

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Följande är de huvudsakliga tidsfrister som fastställts i den cypriotiska civilprocesslagen:

Tidsfrist för inlämning av handlingar:

Vid allmän stämningsansökan inger käranden en inledande ansökan till domstolen och överlämnar den till den svarande inom tio dagar från och med det datum då den svarande förklarat sig vilja bestrida käromålet, om inte domstolen föreskriver något annat.

Ett svaromål från en svarande som redan har förklarat sig vilja bestrida käromålet ska inges inom 14 dagar från och med datumet för mottagande av den inledande ansökan, såvida inte denna tidsfrist förlängs av domstolen.

Tidsfrist för verkställande av ett domstolsavgörande:

Ett domstolsavgörande kan verkställas inom sex år från och med det datum då avgörandet blev verkställbart. Om verkställandet inte är möjligt inom angiven tid kan käranden begära att beslutet förnyas (vilket motsvarar en indirekt förlängning av tidsfristen).

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Följande är Cyperns helgdagar, förutom lördagar och söndagar:

  • 1 januari (nyårsdagen).
  • 6 januari (trettondagen).
  • Rena måndagen (rörlig helgdag).
  • 25 mars (nationaldag – början av revolutionen 1821).
  • 1 april (nationaldag – början av frihetskampen 1955–1959).
  • 1 maj (arbetarrörelsens helgdag).
  • Långfredagen.
  • Annandag påsk.
  • Pingst (rörlig helgdag).
  • 15 augusti (jungfru Marie himmelfärd).
  • 1 oktober (självständighetsdagen).
  • 28 oktober (nationaldag – Ochidagen [1940]).
  • 24 december (julafton).
  • 25 december (juldagen).
  • 26 december (annandag jul).

I enlighet med bestämmelse 61 i civilprocesslagen är dessutom följande perioder officiella helgdagar för rättsförvaltningen:

  • Perioden från och med den 10 juli till och med den 9 september (sommarledighet).
  • Perioden från och med den 24 december till och med den 6 januari (julledighet).
  • Perioden från och med skärtorsdagen till och med Tomassöndagen (andra söndagen i påsk) (påskledighet).

Under ovannämnda perioder får förhör eller andra förfaranden endast genomföras på uppdrag av högsta domstolen eller en domare, om förfarandet faller under dennes behörighet.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

  • Reglerna i civilprocesslagen är tillämpliga vad gäller tidsfrister.
  • Bestämmelserna i lag 165(I)/2002 om preskription är tillämpliga vad gäller tidsfrister för att väcka talan.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Tidsfristen inleds dagen efter delgivningen eftersom man, i enlighet med artikel 2 i lagen om tolkning, med ”dagar” avser de ”hela” dagarna.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

I enlighet med civilprocesslagen ska delgivning inom Cypern utföras personligen av en stämningsman (utom i undantagsfall då domstolen, på begäran, kan besluta annorlunda). Tidsfristen påverkas inte av delgivningsdatumet.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Nej. Se svaret på fråga 4 ovan.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

När tidsfristen anges i dagar handlar det om ”kalenderdagar”, om inte domstolen beslutar annorlunda i det specifika fallet. Domstolen kan till exempel besluta att den svarandes talan ska vara registrerad ”inom tre arbetsdagar från och med dagens datum” eller att delgivningen av beslutet (exempelvis till den svarande inom ramen för ett förfarande ex parte eller till en bank inom ramen för ett förfarande för spärrning av konto) ska ske ”inom fem arbetsdagar från och med dess avfattande”.

I enlighet med lagen om tolkning avses för övrigt alltid med ”dagar” de ”hela” dagarna.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Tidsfristen anges i kalenderveckor eller kalendermånader.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

I dessa fall löper tidsfristen ut när den sista timmen har förflutit på tidsfristens sista vecko-, månads- eller årsdag.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Ja, i dessa fall förlängs tidsfristen till nästa arbetsdag.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Enligt bestämmelse 57.2 i civilprocesslagen har domstolen befogenhet att göra en skönsmässig bedömning i fråga om att förlänga eller korta av de tidsfrister som föreskrivs i lagen eller som fastställs genom beslut, ovillkorligt eller på villkor som motiveras av rättsskipningens intresse.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Talan mot ett tillfälligt eller slutgiltigt beslut avseende en fråga som inte utgör ett tvistemål eller mot avslag av en delansökan ska väckas inom 14 dagar från och med den dag då beslutet blir tvingande eller den dag då ansökan avslås.

I alla andra fall (exempelvis talan mot ett slutgiltigt beslut inom ramen för ett tvistemål) ska talan väckas inom sex veckor från och med den dag då beslutet blir tvingande.

Tidsfristen kan bara förlängas i enstaka och ytterst ovanliga fall.

De fastställda tidsfristerna för att väcka talan föreskrivs i lag 165(Ι)/2002 om preskription.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Efter delgivningen av stämningsansökan har den svarande tio dagar på sig att förklara sig vilja bestrida käromålet.

Vad det övriga beträffar bestämmer domstolen själv datumen för parternas inställelse vid domstolen.

Datumet för första inställelsen fastställs av domstolens kansli vid registreringen av ansökan, om inte ett visst datum av särskilt skäl kan motiveras. I detta fall fastställs det särskilda datumet först efter att tillstånd har beviljats av den domstol vid vilken talan väckts.

Se svaret på fråga 11 ovan vad gäller ändring av andra tidsfrister.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Om den för förfarandet tillämpliga rätten är cypriotisk rätt gäller samma regler och samma tidsfrister oberoende av den plats där den part som delges ansökan har sin hemvist.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Om den svarande inte har förklara sig vilja bestrida käromålet eller, därefter, gått i svaromål inom angivna tidsfrister, kan käranden begära att ett beslut ska fattas till dennes fördel.

Vid allmän stämningsansökan kan den svarande på samma sätt begära att talan ska avslås om käranden underlåter att inge en inledande ansökan inom de angivna tidsfristerna.

En talan som väcks för sent kan dessutom avvisas såsom ogrundad av domstolen och den svarande går då miste om sin rätt att bli hörd.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

En kärande som uteblivit och vars talan avslagits kan begära att talan väcks igen.

En svarande som uteblivit och gentemot vilken ett beslut har fattats kan begära att beslutet ska ogiltigförklaras.

Sådana framställningar godtas endast i enstaka fall.

Senaste uppdatering: 15/10/2019

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Tidsfrister - Litauen

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

I civillagen (Civilinis kodeksas) anges en generell tidsfrist och kortare tidsfrister. Tidsfristerna kan fastställas i återställande- eller förvärvssyfte eller vara av resolutiv karaktär.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Helgdagar:

den 1 januari: nyårsdagen

den 16 februari: firandet av Litauens oavhängighetsförklaring

den 11 mars: självständighetsdagen

påskdagen och annandag påsk (enligt västerländsk tradition)

den 1 maj: arbetarrörelsens internationella högtidsdag

första söndagen i maj: mors dag

första söndagen i juni: fars dag

den 24 juni: midsommardagen

den 6 juli: Staten Litauens bildande (kung Mindaugas kröningsdag)

den 15 augusti: Jungfru Marie himmelsfärd

den 1 november: Alla helgons dag

den 24 december julafton

den 25–26 december: juldagen och annandag jul

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

En tidsfrist som regleras i lag, genom avtal eller av en rättslig myndighet anges i kalenderdagar eller antal år, månader, veckor, dagar eller timmar.

En tidsfrist kan också uttryckas i en händelse som oundvikligen måste äga rum. Tidsfristerna kan vara återställbar, förvärvsrelaterade eller resolutiva. En återställbar tidsfrist är en tidsfrist som kan återställas av domstol efter att den löpt ut, förutsatt att det finns betydande skäl till att tidsfristen inte har respekterats. En förvärvsrelaterad tidsfrist är en frist i slutet av vilken en viss medborgerlig rättighet eller skyldighet uppstår (förvärvas). En resolutiv tidsfrist är en frist i slutet av vilken en viss medborgerlig rättighet eller skyldighet förverkas. Resolutiva tidsfrister kan inte återställas av domstol eller genom skiljedom.

Den generella tidsfristen är tio år.

I litauisk lagstiftning fastställs kortare tidsfrister för vissa typer av fordringar.

En kortare tidsfrist på en månad tillämpas på fordringar som uppstår till följd av upphandlingsförfaranden.

En kortare tidsfrist på tre månader tillämpas på fordringar om ogiltigförklaring av beslut som fattats av en rättslig enhet.

En kortare tidsfrist på sex månader tillämpas på följande:

  1. Fordringar som rör verkställighet till följd av försummelse (böter och dröjsmålsränta).
  2. Fordringar som rör defekta sålda varor.

En kortare tidsfrist på sex månader tillämpas på fordringar som uppstår utifrån avtalsförhållanden mellan transportföretag och deras kunder när det gäller sändningar inom Litauen, och när det gäller sändningar till utlandet tillämpas en tidsfrist på ett år.

En kortare tidsfrist på ett år tillämpas på försäkringsfordringar.

En kortare tidsfrist på tre år tillämpas på skadeståndskrav, inklusive skadeståndskrav till följd av produkter av bristande kvalitet.

En kortare tidsfrist på fem år tillämpas på fordringar om ränta och andra periodiska betalningar.

10. Fordringar som rör bristfälligt utfört arbete är föremål för kortare tidsfrister.

Fordringar till följd av transport av gods, passagerare och bagage omfattas av de tidsfrister som anges i tillämpliga lagar för transportsätten i fråga.

En tidsfrist eller regler om beräkning av en tidsfrist får inte ändras genom överenskommelse mellan parterna.

Följande omfattas inte av tidsfrister:

1. Fordringar till följd av kränkning av individuella immateriella rättigheter, förutom i lagstadgade fall.

2. Fordringar från insättare om återbetalning av de insättningar som de gjort vid en bank eller något annat kreditinstitut.

3. Andra skadeståndskrav som uppstått genom följande brott som anges i Länken öppnas i ett nytt fönsterstrafflagen (Baudžiamasis kodeksas):

1) Folkmord (artikel 99).

2) Behandling av personer som är förbjuden enligt internationell rätt (artikel 100).

3) Mord på personer som åtnjuter skydd enligt internationell humanitär rätt (artikel 101).

4) Utvisning eller överföring av civila (artikel 102).

5) Vållande av kroppsskada på eller tortyr eller annan omänsklig behandling av personer som åtnjuter skydd enligt internationell humanitär rätt (artikel 103).

6) Åtgärder för att tvinga civila eller krigsfångar att delta i väpnade fiendegrupper (artikel 105).

7) Förstörelse av skyddade föremål eller plundring av nationella skatter (artikel 106).

8) Aggressionshandlingar (artikel 110).

9) Förbjudna militära angrepp (artikel 111).

10) Användning av förbjudna stridsmedel (artikel 112).

11) En befälhavares underlåtenhet att fullgöra sina förpliktelser.

4. Andra lagstadgade fall och fordringar

Tidsfrister för förhandlingar i tvistemål: En domstol måste sträva efter att pröva ett tvistemål snarast möjligt, undvika dröjsmål och säkerställa att tvistemålet prövas inom ramen för en och samma domstolsförhandling.

Det kan i lag fastställas särskilda tidsfrister inom vilka vissa typer av tvistemål ska prövas. Om en domstol i första instans inte vidtar den processuella åtgärd som krävs enligt civillagen, har en part i förfarandet med intresse i den talan som väcks rätt att vända sig till en appellationsdomstol för att begära en tidsfrist för genomförandet. Ansökan måste inges via den domstol som prövar ärendet, och domstolen måste pröva ansökans tillåtlighet senast arbetsdagen efter mottagandet. Om den domstol som inte vidtog den processuella åtgärd som gav upphov till ansökan vidtar åtgärderna inom sju arbetsdagar efter mottagandet av ansökan, anses parten ha avstått från sin ansökan. I annat fall översänds ansökan till appellationsdomstolen inom sju dagar från mottagandet. Sådana ansökningar prövas vanligtvis genom ett skriftligt förfarande utan att parterna informeras om var och när prövningen kommer att ske eller bjuds in för att delta vid den. Ansökan måste prövas inom sju arbetsdagar från det att appellationsdomstolen mottagit den. Prövningen och beslutet om ansökan måste ombesörjas av appellationsdomstolens ordförande, ordföranden för avdelningen för tvistemål eller en domare som utsetts av dessa. Avgörandet kan inte bestridas genom ett separat överklagande.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Tidsfristen börjar löpa kl. 00.00 påföljande kalenderdag eller efter den händelse som innebär att tidsfristen inleds, om inte annat föreskrivs i särskilda lagar.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Alla skriftliga ansökningar och delgivningar som skickas med post, telegram eller andra kommunikationssätt före midnatt under tidsfristens sista dag anses ha skickats i tid (artikel 1.122 i civillagen).

I artikel 123.3–4 i civilprocesslagen (Civilinio proceso kodeksas) anges att om en person som levererar en rättegångshandling inte hittar adressaten på hans/hennes adress eller arbetsplats, måste handlingen delges till en vuxen familjemedlem som bor med honom/henne (barn/fosterbarn, föräldrar/fosterföräldrar, make/maka osv.). Detta gäller inte när familjemedlemmarna har motsatta juridiska intressen i att målet ska avgöras, och om även familjemedlemmar saknas ska handlingen delges till arbetsplatsens administrativa avdelning.

Om en person som levererar en rättegångshandling inte hittar adressaten vid en juridisk persons säte eller vid en annan plats som den juridiska personen uppgett, måste rättegångshandlingen delges till en anställd hos den juridiska personen som finns på plats vid tiden för leveransen. Om en rättegångshandling inte levereras på det sätt som anges i denna punkt, måste den skickas med post till den juridiska personens kontor. Den anses då ha levererats inom tio dagar från det att den postades.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Tidsfristen börjar löpa kl. 00.00 efter den händelse som innebär att tidsfristen inleds, om inte annat föreskrivs i särskilda lagar (artikel 73 i civilprocesslagen).

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

En tidsfrist beräknas i antal kalenderdagar. Den börjar löpa kl. 00.00 påföljande kalenderdag eller efter den händelse som innebär att tidsfristen inleds, om inte annat föreskrivs i särskilda lagar.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

En tidsfrist som uttrycks i år, månader, veckor eller dagar börjar löpa kl. 00.00 påföljande kalenderdag eller efter den händelse som innebär att tidsfristen inleds, om inte annat föreskrivs i särskilda lagar.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

En tidsfrist som uttrycks i veckor löper ut kl. 00.00 motsvarande dag under tidsfristens sista vecka. En tidsfrist som uttrycks i månader löper ut kl. 00.00 motsvarande dag under tidsfristens sista månad. En tidsfrist som uttrycks i år löper ut kl. 00.00 motsvarande dag under tidsfristens sista år. Om en tidsfrist som uttrycks i år eller månader löper ut under en månad som inte har datumet i fråga, löper tidsfristen ut på månadens sista dag.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Tidsfristen omfattar allmänna helgdagar och vilodagar (lördagar och söndagar). Om tidsfristens sista dag är en vilodag eller allmän helgdag, löper tidsfristen ut nästkommande arbetsdag.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Återställande av tidsfrister: Sådana personer kan få tidsfristen återställd som missar en tidsfrist som fastställts i särskilda lagar eller av en domstol av skäl som domstolen anser vara viktiga. En domstol har rätt att återställa en tidsfrist på eget initiativ om det finns uppgifter i akten i målet som visar att tidsfristen har missats av betydande skäl.

En ansökan om att få tidsfristen återställd måste inges till den domstol som skulle vidta den processuella åtgärden. Den kommer att granskas genom ett skriftligt förfarande. Den processuella åtgärd (ingivandet av en fordran eller handlingar eller vidtagandet av andra åtgärder) vars tidsfrist har missats måste vidtas parallellt med ansökan. En ansökan om att få tidsfristen återställd måste motiveras. Den måste åtföljas av bevis som styrker att tidsfristen måste återställas.

En tidsfrist återställs genom ett domstolsbeslut. Ett avslag på en ansökan om att få en tidsfrist återställd ges i form av ett motiverat domstolsbeslut. Ett domstolsbeslut om avslag på en ansökan om att få en missad tidsfrist återställd kan bestridas genom ett separat överklagande.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

En dom från en regional domstol kan överklagas inom 30 dagar från det att domen avkunnades av förstainstansdomstolen.

Ett separat överklagande kan inges mot ett beslut från en regional domstol

  • inom sju dagar från det att beslutet fattades i mål där förstainstansdomstolens överklagade beslut fattats vid en muntlig förhandling,
  • inom sju dagar från det att en styrkt kopia av beslutet delgavs i mål där förstainstansdomstolens överklagade beslut fattats vid ett skriftligt förfarande.

Överklaganden kan inges mot domar från regionala domstolar som prövar ett ärende efter sakliga hänsyn. Separata överklaganden kan inges mot beslut om interimistiska åtgärder från sådana regionala domstolar som uttryckligen avses i civilprocesslagen (t.ex. mot beslut om avslag på en ansökan om återställande av en tidsfrist (artikel 78.6 i civilprocesslagen), mot beslut om rättegångskostnader (artikel 100 i civilprocesslagen) eller mot beslut om avslag på krav om ytterligare förfaranden).

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Ett domstolssammanträde måste i samtliga fall genomföras på ett sammanhängande sätt förutom vid ajournering, som får vara i högst fem arbetsdagar. En ajournering får meddelas för att domstolen och parterna i förfarandet ska få ta en paus i en utdragen förhandling och samla in bevisning som saknas, vilket därmed ger garantier för att ärendet kan avslutas så snart som möjligt.

Om en domstol ajournerar en förhandling måste tidpunkten för nästa domstolsförhandling fastställas och meddelas deltagarna mot ett undertecknat mottagningsbevis. Personer som inte har infunnit sig vid domstolen eller som nyss tagits med i rättegången informeras om tidpunkten för nästa domstolsförhandling i enlighet med bestämmelserna i civilprocesslagen.

En domstolsförhandling kan upphävas tillfälligt i vissa situationer. Ett sådant tillfälligt upphävande innebär att en processuell åtgärd som ska vidtas för att pröva ärendet efter sakliga hänsyn upphävs tillfälligt under obegränsad tid. Ett ärende kan enligt särskilda lagar upphävas tillfälligt av sakliga hänsyn som utgör hinder för förhandlingar i tvistemål och som inte är något som parterna eller domstolen kan råda över eller i situationer som inte omfattas av särskilda lagar men som likväl hindrar domstolen från att göra en saklig prövning av ärendet.

Domstolen måste upphäva en förhandling tillfälligt i följande fall:

  • Om en fysisk person avlider eller vid upplösning av en juridisk person som var part i målet om arvsrätt medges mot bakgrund av rättsförhållandena i tvisten. Om en part mister sin rättskapacitet måste ärendet upphävas tillfälligt tills arvingen till den avlidna fysiska personen eller den upplösta juridiska personen utsetts eller tills de omständigheter som leder till uteblivet arv har förtydligats eller en lagstadgad förvaltare för en fysisk person som har förlorat sin rättskapacitet utsetts.
  • Om ett visst ärende inte kan prövas innan ett annat har avslutats, kommer ett ärende i tvistemåls-, brottmåls- eller förvaltningsprocesser att upphävas tillfälligt tills ett domstolsbeslut, en dom, ett avgörande eller ett beslut träder i kraft eller tills ett avgörande görs i en förvaltningsprocess.
  • Om det i ett ärende som rör egendomsanspråk gentemot en svarande framkommer att sådana egendomsanspråk kan tillgodoses genom prövning av ett brottmål, kommer ärendet att upphävas tillfälligt tills brottmålet har prövats eller tillfälliga begränsningar av äganderätten har upphävts. Även andra situationer finns angivna i särskilda lagar.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Ej tillämpligt.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Om en fordran inges efter att tidsfristen löpt ut, kommer käromålet att avvisas.

Om domstolen medger att en tidsfrist har missats av viktiga skäl, måste den åsidosatta rättigheten försvaras och tidsfristen återställas.

Egendomsrättsliga frågor som rör egendom vars återtagande omfattas av tidsfrister som har löpt ut prövas enligt bestämmelserna i del IV i civillagen.

Rätten att vidta en processuell åtgärd upphör när den tidsfrist som fastställts i lag eller av domstol har löpt ut. Rättegångshandlingar som inges efter att tidsfristen löpt ut återsänds till kärandena. Att missa en tidsfrist för fullgörandet av en viss processuell skyldighet innebär inte att personen i fråga befrias från skyldigheten.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Om tidsfrister har åsidosatts av viktiga skäl och om högst tre månader har gått sedan domstolen avkunnade sin dom, kan domstolen återställa tidsfristerna på ansökan av klaganden. En tidsfrist för ingivande av ett överklagande kan återställas om domstolen medger att tidsfristen i fråga har missats av viktiga skäl. Ett domstolsbeslut om avslag på en ansökan om att få en missad tidsfrist för överklagande återställd kan bestridas genom ett separat överklagande. Om appellationsdomstolen beviljar ett separat överklagande och återställer tidsfristen för överklagande, måste ordföranden för appellationsdomstolens avdelning för tvistemål översända överklagandet, tillsammans med akten i målet, till appellationsdomstolens specialinstans eller återförvisa frågan om överklagandets tillåtlighet till förstainstansdomstolen för avgörande. Om akten i målet översänds till appellationsdomstolens specialinstans, måste appellationsdomstolen skicka en kopia av överklagandet och dess bilagor till parterna i förfarandet inom tre arbetsdagar från det att överklagandet beviljats. Så snart tidsfristen för att bestrida en dom och svara på ett överklagande har löpt ut, ska förstainstansdomstolen skicka ärendet till appellationsdomstolen inom sju dagar och underrätta parterna. Om ärendet skickas till appellationsdomstolen och denna fastställer att tidsfristen för överklagande har missats, kan domstolen återställa tidsfristen på eget initiativ (ex officio), förutsatt att akten i målet tydligt visar att tidsfristen har missats av viktiga skäl. I annat fall kan domstolen rekommendera parten i förfarandet att inge en ansökan om att få tidsfristen för överklagande återställd (artiklarna 307.2–3, 338 och 78 i civilprocesslagen). Ett beslut om avslag på klagandens ansökan om att få en tidsfrist återställd kan bestridas genom ett separat överklagande (artikel 78.6 i civilprocesslagen).

Senaste uppdatering: 21/10/2019

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Tidsfrister - Luxemburg

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Till de olika förfarandefristerna i luxemburgsk rätt hör bland annat tidsfrister för att väcka talan och att uppfylla kraven på skyndsamhet i förfaranden, inställelsefrister och avståndsfrister.

Preskriptionsfrister och preklusionsfrister, som inte är av rent processuell art, behandlas inte här.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Som arbetsfria dagar betraktas lördagar och söndagar samt följande lagstadgade helgdagar:

  • nyårsdagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, annandag pingst, nationaldagen den 23 juni,
  • Marie himmelsfärd, allhelgonadagen, juldagen och annandag jul.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Förfarandefristerna kan variera beroende på ärendet och förfarandet.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Fristen löper från midnatt från datumet för handlingen, händelsen, beslutet eller delgivningen.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Ja, om lagen kräver delgivning genom stämningsman eller justitiesekreterare kan delgivningen anses utförd en annan dag än den då dokumentet verkligen lämnades direkt till den berörda mottagaren (t.ex. vid vägran att ta emot en handling och vid delgivning i hemmet).

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Samtliga förfarandefrister beräknas från midnatt datumet för handlingen, händelsen, beslutet eller delgivningen.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Lagstadgade helgdagar, lördagar och söndagar räknas in i fristerna.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Lagstadgade helgdagar, lördagar och söndagar räknas in i fristerna.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Samtliga förfarandefrister löper ut vid midnatt den sista dagen.

När en frist anges i veckor löper den ut samma veckodag i den sista veckan som veckodagen för handlingen, händelsen, beslutet eller delgivningen.

När en frist anges i månader eller år löper den ut samma veckodag i den sista månaden eller året som veckodagen för handlingen, händelsen, beslutet eller delgivningen. I brist på identisk dag löper fristen ut den sista dagen i månaden.

När fristen anges i månader och dagar eller i delar av en månad räknas först hela månader, därefter dagar eller delar av en månad. Vid beräkningen av delar av en månad anses en månad bestå av 30 dagar.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

En frist som normalt löper ut en lördag, söndag, lagstadgad helgdag eller annan arbetsfri dag förlängs till första påföljande arbetsdag. Detta gäller även delgivningar som lämnas till stadshuset när detta är stängt för allmänheten på fristens sista dag.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Personer som bor i utlandet har rätt till en avståndsfrist när talan väcks mot dem inför en luxemburgsk domstol. Den här fristen kan vara mellan 15 och 35 dagar beroende på den stämdes hemvist.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Besvärstiden är i regel 40 dagar med tillägg för en avståndsfrist för dem som har hemvist i utlandet. En dom som inte är omedelbart verkställbar kan för övrigt inte överklagas inom åtta dagar.

Fristen för att lämna in en invändning mot en tredskodom är 15 dagar och börjar löpa vid delgivningen.

Interimistiska beslut kan överklagas inom 15 dagar efter delgivningen. Vid eventuella brister kan invändningar mot beslutet inges inom åtta dagar från delgivningen. Invändningsfristen löper samtidigt med överklagandefristen.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

När det gäller interimistiska förfaranden kan ansökningar inges genom hänvisning till en audiens som hålls för detta ändamål på ordinarie dag och tidpunkt för interimistiska förfaranden. Om ärendet fordrar skyndsamhet kan ordföranden, eller den domare som är ersättare, tillåta att ansökningar inges på angiven tid även på helgdagar eller normalt arbetsfria dagar, antingen vid en audiens eller genom att dörrarna hålls öppna på dennes hemvist.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

När en stämningsansökan mot en part med hemvist utanför Luxemburg ska lämnas till denne personligen i Luxemburg tillämpas sedvanliga frister, såvida inte domstolen förlänger dem.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

När besvärstiden löper ut går besvärsrätten förlorad (preklusion). När en frist för att uppfylla kraven på skyndsamhet i förfaranden löper ut går i regel rätten till fordran förlorad (preskription) eller ärendet avskrivs.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Om en part inte vidtagit rättsliga åtgärder inom angiven tidsfrist kan denna i alla slags ärenden ändå befrias från preklusion. Detta kan ske om parten utan egen förskyllan inte fått kännedom om den handling som fått fristen att börja löpa i tillräckligt god tid eller om han/hon inte varit i stånd att handla. Ansökan godkänns endast om den lämnas in inom 15 dagar från den tidpunkt då den berörda parten fick kännedom om den handling som fick fristen att börja löpa eller då det inte längre var omöjligt att agera. Ansökan godkänns inte om det gått mer än ett år sedan en normal frist för handlingen löpte ut. Dessa frister är inte suspensiva.

I alla mål avskrivs en talan om den rättsliga processen avbryts under tre år. Om en begäran görs om att processen ska återupptas eller en ny advokat utses förlängs fristen med sex månader. Preskriptionen hindrar inte att ny talan väcks – den medför bara att (den pågående) processen avskrivs. Part som önskar vidta åtgärder kan då väcka talan på nytt för att hävda sina rättigheter förutsatt att denna talan inte är preskriberad.

Ett beslut om avskrivning med anledning av att advokaterna inte har respekterat de fastställda fristerna kan inte överklagas.

Länkar

Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.legilux.lu/

Senaste uppdatering: 02/05/2019

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Tidsfrister - Nederländerna

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

De olika tidsfrister som finns inom civilprocessrätten kan i allmänhet inordnas i följande grupper:

a. Kortaste tillåtna tidsfrist för att kalla den andra parten och eventuella tredje parter och vittnen till rättegången. I regel tillämpas en tidsfrist på minst en vecka. En tidsfrist på minst 1 vecka gäller i princip också när berörda parter kallas till ansökningsförfaranden, om inte domstolen anger annat (artiklarna 114–119 och 276 (om kallande av parter och tredje parter) och artiklarna 170 och 284 (om kallande av vittnen) i civilprocesslagen (Wetboek van Burgerlijke Rechtsvordering)). Det bör noteras att om svaranden har en känd adress eller vanligtvis bor i ett annat land än i Nederländerna är tidsfristen för att kalla parten minst fyra veckor (artikel 115 i civilprocesslagen).

b. Längsta tillåtna tidsfrist för utnyttjande av rättsmedel. Rättsmedlet invändning (verzet) måste i regel utnyttjas inom fyra veckor. Generellt sett gäller tidsfrister på tre månader för överklaganden (hoger beroep), kassationsöverklaganden (cassatie) och en talan för att upphäva en lagakraftvunnen dom (herroeping) (se artikel 143 om invändningar, artiklarna 339 och 358 om överklaganden, artiklarna 402 och 426 om kassationsöverklaganden och artiklarna 383 och 391 om upphävande av en lagakraftvunnen dom i civilprocesslagen).

c. Tidsfrister för processuella åtgärder från parternas sida och för domstolsbeslut. Dessa tidsfrister är vanligtvis 2–6 veckor långa. Under vissa omständigheter kan domstolen tillåta att processuella åtgärder vidtas i ett senare skede.

d. Preskriptionstider för vidtagande av rättsliga åtgärder och utövande av verkställande befogenheter. Den generella preskriptionstiden är 20 år. I flera fall tillämpas dock en kortare preskriptionstid på fem år. Viten löper ut sex månader efter ådragandet. En redan pågående preskriptionstid kan avbrytas, varpå en ny kan inledas. Preskriptionstiden för utövandet av verkställande befogenheter kan till exempel avbrytas genom delgivning av en dom eller annan verkställighetsåtgärd (artiklarna 306–325, tredje boken i civillagen (Burgerlijk Wetboek).

Lagstadgade tidsfrister omfattas också av bestämmelserna i den allmänna lagen om utökade tidsfrister (Länken öppnas i ett nytt fönsterAlgemene Termijnenwet).

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Förutom lördagar och söndagar fastställs följande dagar som allmänna helgdagar Länken öppnas i ett nytt fönster i den allmänna lagen om utökade tidsfrister:

  • Nyårsdagen: den 1 januari
  • Långfredagen: fredagen före påsk
  • Annandag påsk: måndagen efter påsk
  • Kristi Himmelfärdsdag: torsdagen 40 dagar efter påsk
  • Kungens dag: den 27 april
  • Frihetsdagen: den 5 maj
  • Annandag pingst: måndagen efter pingst
  • Juldagen och annandag jul: den 25–26 december.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Lagstadgade tidsfrister omfattas av bestämmelserna i den allmänna lagen om utökade tidsfrister. I lagen anges att en tidsfrist som fastställts i en handling och som löper ut på en lördag, söndag eller allmän helgdag förlängs till slutet på nästa dag som inte är en lördag, söndag eller allmän helgdag. En tidsfrist om minst tre dagar utökas i nödvändiga fall till att omfatta minst två dagar som inte är en lördag, söndag eller allmän helgdag.

I de nationella bestämmelserna om civilrättsliga förfaranden som inletts genom stämning (Landelijk procesreglement voor civiele dagvaardingen bij de rechtbanken) fastställs en ursprunglig tidsfrist på sex veckor för parternas vidtagande av de processuella åtgärderna och avkunnandet av domen. I enlighet med de nationella processrättsliga reglerna för underdistriktsinstansernas civilrättsliga roll (Landelijk reglement voor de civiele rol van de kantonsectoren) tillämpar underdistriktsinstanserna generellt sett tidsfrister på fyra veckor (Länken öppnas i ett nytt fönsterhttp://www.rechtspraak.nl/).

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

En tidsfrist börjar alltid löpa dagen efter händelsen i fråga.

Kallelser

Ej tillämpligt.

Rättsmedel

Tidsfristen för rättsmedlet invändning (kan endast utnyttjas mot domar vid utevaro) kan inledas vid tre olika tidpunkter:

  1. När domen delges den dömda parten personligen.
  2. Om en annan delgivningsmetod används: när den dömda parten vidtar en åtgärd som visar att han eller hon känner till domen eller inledandet av verkställighet.
  3. I andra fall: när domen verkställts fullt ut.

Tidsfristen för överklaganden och kassationsöverklaganden mot domar räknas från den dag då domen avges. Tidsfristens första dag är dagen efter det att domen delges. Se även fråga 12.

Tidsfristen för överklaganden och kassationsöverklaganden av domar räknas på följande sätt:

  • Från det datum då domen meddelas, om käranden och berörda parter infinner sig vid rättegången.
  • Efter att domen meddelats eller delgetts på annat sätt, om det rör sig om andra berörda parter.

Tidsfristen för att väcka talan om upphävande av en dom eller ett beslut som vunnit laga kraft inleds efter att grunden för upphävandet har uppstått och fordringsägaren eller käranden har fått kännedom därom. Tidsfristen får dock inte i något fall inledas förrän domen eller beslutet har vunnit laga kraft, vilket innebär att den inte längre kan undanröjas genom invändning, överklagande eller kassationsöverklagande.

Processuella åtgärder

De fastställda tidsfristerna för vidtagandet av processuella åtgärder räknas generellt sett i antal veckor utifrån det tidigare turordningslistdatumet. Exempel: Efter att en förhandling hållits enligt turordningslistan på en onsdag sätts ärendet återigen upp på turordningslistan för den onsdag som infaller fyra veckor senare och inlagor ska inges senast kl. 10.00. Om ärendet stryks från listan, fastställer domstolen vilket datum ärendet åter ska tas upp på listan.

Preskriptionstider

Preskriptionstider för rättsliga åtgärder inleds vid olika tidpunkter, beroende på åtgärdens slag. En rätt att föra talan för att begära fullgörande av en avtalsskyldighet om att tillhandahålla eller utföra något förverkas till exempel fem år efter den dag som följer på den då fordran blev indrivningsbar. Exempel: En rätt att föra talan för att begära att en olaglig situation ska upphöra förverkas fem år efter den dag som följer på den då omedelbart upphörande av situationen kan åberopas.

Verkställighet

Verkställande befogenheter upphör i princip 20 år efter den dag som följer på den då domen avges.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Nej. I vissa fall kan det sätt på vilket en part får kännedom om domen påverka den tidsfrist från vilken rättsmedel kan utnyttjas, till exempel invändningar. Se även fråga 4.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Nej. Tidsfristen inleds dagen efter den då händelsen ägde rum.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Om inte annat anges uttrycks tidsfrister i antal kalenderdagar i nederländsk lagstiftning. I den allmänna lagen om utökade tidsfrister anges att en tidsfrist som fastställts i en handling och som löper ut på en lördag, söndag eller allmän helgdag förlängs till slutet på nästa dag som inte är en lördag, söndag eller allmän helgdag.

I nödvändiga fall utökas dessutom en tidsfrist om minst tre dagar till att omfatta minst två dagar som inte är en lördag, söndag eller allmän helgdag.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Dessa tidsfrister anges också i kalendermånader och kalenderår.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Kallelser

Ej tillämpligt.

Rättsmedel

I stämningsförfaranden utnyttjas rättsmedel genom utfärdande av en kallelse. Om utmätningsmannen inte har fått tillstånd från den domstol till vilken parten kallats, får han/hon inte utfärda sin stämningsansökan efter kl. 20.00. Tidsfristen löper därför ut kl. 20.00 den sista dagen. Man bör komma ihåg att vare sig den dag då kallelsen utfärdas eller den dag då parten kallas till domstol (det datum som den första turordningslistan avser) räknas i sådana förfaranden vid beräkningen av kallelsetidsfristen. Kortaste tillåtna tidsfrist måste dock vara mellan dessa två datum.

I ansökningsförfaranden utnyttjas rättsmedel genom ingivande av en ansökan till domstolens kansli. Detta kan göras per post eller personligen under kansliets öppettider eller per fax fram till midnatt under tidsfristens sista dag.

När det gäller överklaganden i familjerättsliga ärenden inleds tidsfristen vid en annan tidpunkt än överklaganden i andra ansökningsförfaranden (se även fråga 4 – Rättsmedel). Käranden får inge ett överklagande inom tre månader från den dag då domen avgavs. Andra berörda parter får överklaga inom tre månader från det att beslutet delgetts eller på annat sätt meddelats dem.

Processuella åtgärder

Om ett ärende finns med på turordningslistan gäller följande för ingivandet av handlingar: En handling som avser en turordningslista för ett visst datum ska i princip inges till domstolens kansli senast på den sista inlämningsdagen. Denna dag är den då domstolen senast måste ha fått alla handlingar (förutom kallelser) och rapporter. Enligt de nationella förfarandebestämmelserna måste handlingarna inlämnas senast följande dag och tid: onsdagar kl. 10.00. Om ingen förhandling hålls eftersom ärendet prövas skriftligen, ska handlingarna inges till domstolskansliet senast det datum som turordningslistan avser. Underavdelningarna vid en domstol håller alltid förhandlingar, om processuella åtgärder också kan vidtas muntligen i ärendet i fråga. Handlingarna måste inges till domstolens kansli senast dagen före det datum som turordningslistan avser. Detta kan göras per post eller personligen under kansliets öppettider eller per fax fram till midnatt dagen i fråga.

Preskriptionstider

Se även ”Preskriptionstider” under fråga 4. Tidpunkten när en part får kännedom om en viss omständighet spelar roll för vissa rättigheter att föra talan. Exempel: En rätt att föra talan för att begära återbetalning av felaktigt utbetalda belopp förverkas fem år efter den dag som följer på den då käranden fick kännedom om fordran och om mottagarens identitet, och i varje fall 20 år efter att fordran uppstod.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Ja. En tidsfrist som fastställts i en handling och som löper ut på en lördag, söndag eller allmän helgdag förlängs till slutet på nästa dag som inte är en lördag, söndag eller allmän helgdag. Enligt den allmänna lagen om utökade tidsfrister gäller dock detta inte tidsfrister som fastställs genom att räkna retroaktivt från en viss tidpunkt eller händelse. Med andra ord tillämpas denna regel på längsta tillåtna tidsfrister och inte på kortaste tillåtna tidsfrister.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

I vissa fall föreskrivs det i lagen att en tidsfrist ska förlängas. En ny tidsfrist om tre månader tillämpas exempelvis om den förlorande parten avlider under ett överklagande och partens arvingar vill efterträda honom/henne i överklagandeförfarandet.

Reglerna om tidsfrister tillämpas dock strikt generellt sett, men Högsta domstolen (Hoge Raad der Nederlanden) har gjort undantag i fall där den överklagande parten inte omgående fått kännedom om domen på grund av fel eller underlåtelse från domstolens sida. I dessa fall har parten missat tidsfristen utan egen förskyllan, och en kort förlängning beviljas då.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Tidsfristen för överklagande är vanligtvis tre månader. I civilrättsliga ärenden, till exempel interimistiska förfaranden (skyndsamma förfaranden), kan kortare tidsfrister tillämpas för överklaganden och kassationsöverklaganden, nämligen fyra respektive åtta veckor.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Alla tidsfrister inom vilka personer måste inställa sig är kortaste tillåtna tidsfrister. Inga längsta tillåtna tidsfrister har fastställts.

Kallelser

Tidsfristerna för att kalla en part kan förkortas av domstolen på kärandens begäran, om detta är nödvändigt under vissa förutsättningar. Inom ramen för interimistiska förfaranden kan kallelser endast utfärdas efter att domaren har fastställt datum och tid för förhandlingen, som till och med kan hållas på en söndag. I nödvändiga fall kan en part kallas med mycket kort varsel. Domstolen kan också fastställa en kortare tidsfrist för att kalla en part i ansökningsförfaranden.

Domstolen kan inte förlänga tidsfristerna för att kalla en part, men den kan fastställa längre tidsfrister för inställelse vid ansökningsförfaranden (se frågorna 7 och 8).

Processuella åtgärder

Domstolen kan förlänga de tidsfrister inom vilka parterna måste vidta processuella åtgärder, om detta är ett gemensamt krav från parternas sida. Om ett krav ställs från den ena parten kan uppskov endast beviljas av tvingande skäl eller på grund av force majeure. Tvingande skäl är exempelvis ärendets faktiska eller rättsliga komplexitet, behovet att invänta en dom i andra relevanta förfaranden eller en situation där parten eller hans/hennes advokat är sjuk eller på semester.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Den nederländska lagstiftningen innehåller inga bestämmelser för en sådan situation.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Kallelser

Om en part kallas med för kort varsel och svaranden inte inställelser sig, ogiltigförklarar domstolen kallelsen. Den ogiltigförklaras inte per automatik. Käranden kan åtgärda en sådan felaktighet genom att inge en ändrad stämningsansökan före det datum som den första turordningslistan avser.

Om svaranden inte inställer sig det datum som den första turordningslistan avser, kontrollerar man att det inte finns några felaktigheter i kallelsen som gör den ogiltig. Om kallelsen är i sin ordning meddelas svaranden tredskodom, och fordran medges generellt sett när svaranden uteblir. Om svaranden inte inställer sig och det är troligt att han/hon inte fått stämningsansökan på grund av felaktigheten, kommer domstolen att ogiltigförklara kallelsen.

Om svaranden inte inställer sig eller inte utser en advokat trots att han/hon uppmanats att göra detta i kallelsen och det framkommer att stämningsansökan innehåller en felaktighet som gör den ogiltig, meddelas inte svaranden någon tredskodom. Domstolen fastställer ett nytt datum för turordningslistan och beslutar att felaktigheten ska åtgärdas på kärandens bekostnad. Om svaranden inställer sig och inte åberopar felaktigheten anses kallelsen ha utfärdats på rätt sätt.

Rättsmedel

Om tidsfristen för utnyttjande av rättsmedel har överskridits ogillas överklagandet. Det bakomliggande domstolsbeslutet blir då slutgiltigt, vilket innebär att det inte längre kan upphävas genom invändning, överklagande eller kassationsöverklagande.

Processuella åtgärder

Om en processuell åtgärd inte vidtas inom den fastställda tidsfristen kan uppskov erhållas under vissa omständigheter (se fråga 10). Om uppskov inte kan erhållas förverkas rätten att vidta den processuella åtgärden.

Preskriptionstider

Om den berörda parten inte har vidtagit rättsliga åtgärder inom tidsfristen, föreligger fortfarande den rätt att föra talan som skyddas av fordran. Rätten kan emellertid inte längre utövas i domstol.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Följande rättsmedel finns tillgängliga för parter som har missat tidsfristen:

Kallelser

En svarande som inte inställer sig det datum som den första turordningslistan avser meddelas vanligtvis tredskodom. Fram tills den slutliga domen har avkunnats kan svaranden förhindra tredskodom genom att inställa sig som part vid rättegången. När den slutliga domen har avkunnats kan den part som meddelats tredskodom utnyttja rättsmedlet invändning. Tredskodom, förhindrande av tredskodom genom inställelse och invändningar är inte tillämpliga i ansökningsförfaranden. I sådana fall kan den berörda part som uteblivit inge ett överklagande.

Rättsmedel

Tidsfristerna för utnyttjande av rättsmedel verkställs av domstolen på eget initiativ. Tidsfristerna för överklaganden och kassationsöverklaganden är obligatoriska. Domstolen tillämpar dessa tidsfrister på ett mycket strikt sätt i rättssäkerhetens namn. Nederländernas högsta domstol har dock infört en viss flexibilitet när det gäller överklaganden i ansökningsförfaranden. I överklagandet måste grunderna för överklagandet anges, men om domen har avkunnats men ännu inte skickats och käranden därför inte har tillgång till det bakomliggande domskälet får grunderna för överklagandet presenteras i en efterföljande, tillkommande överklagandeskrivelse. Överklagandet i sig måste dock ha ingetts inom tidsfristen. Tidsfristen förlängs med 14 dagar efter mottagandet av domen endast i undantagsfall där domstolen har gjort mer än ett fel. Så är fallet om den part som ingav överklagandet inte kände till och inte kunde ha känt till när domen skulle avkunnas eftersom domstolen (eller domstolens kansli) gjort fel och om domen delgavs eller utfärdades först efter att tidsfristen för överklagande hade löpt ut, till följd av ett fel som klaganden inte råder över. I stämningsförfaranden måste inte grunderna för överklagandet anges i överklagandet. Dessa anges inte förrän senare i förfarandena.

Processuella åtgärder

Under vissa omständigheter kan uppskov begäras för vidtagandet av processuella åtgärder (se fråga 13). Om uppskov inte erhålls förverkas rätten att vidta den processuella åtgärden.

Preskriptionstider

Inga rättsmedel finns tillgängliga mot preskriptionstiders upphörande, utan preskriptionstiderna får endast avbrytas inom vederbörlig tid (se fråga 1 d.) Domstolen kan dock, i mycket särskilda fall, fastställa att det strider mot skälighets- och rättviseprinciperna att åberopa en begränsning av dessa.

Senaste uppdatering: 01/10/2019

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på tyska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

Tidsfrister - Österrike

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Inom österrikisk rätt finns flera olika typer av tidsfrister.

Åtskillnad görs mellan processuella frister (dvs. frister inom vilka en part i en process eller en annan person som berörs av en process får eller måste utföra en viss processuell handling) och materiella frister (dvs. frister inom vilka en viss händelse måste inträffa för att rättsordningen ska knyta vissa materiella konsekvenser till den, t.ex. fristen för ingivande av klagomål om besittningsintrång enligt § 454 i civilprocesslagen (ZPO) eller de hyresrättsliga fristerna för uppsägning enligt § 560 i civilprocesslagen). När det gäller processuella frister bör det noteras att tid för postgång inte medräknas (detta är inte fallet när det gäller materiella frister). Exempel: Även om ett överklagande (här rör det sig om en processuell frist) skulle inkomma till domstolen först en längre tid efter utgången av fristen, anses det ha anhängiggjorts i rätt tid om det ingivits till posten den sista dagen för överklagandet (poststämpelns datum gäller).

Dessutom görs det även åtskillnad mellan frister vars längd fastställs i lag (t.ex. överklagande) och frister vars längd fastställs av domstol, på grundval av behoven i det enskilda ärendet (t.ex. fristen för erläggande av s.k. aktorische Kaution (en typ av säkerhet)). Utredningsfristerna utgör en kombination av de båda ovan nämnda typerna av frister: I lagen fastställs endast en viss ram för utredningsfristerna (minimi- eller maximilängd eller ungefärlig längd, som i § 257.1 i civilprocesslagen, där det rör sig om att bestämma vid vilken tidpunkt ett förberedande möte mellan domstolen och parterna ska äga rum).

Absoluta frister bestäms av den tid då de löper ut (vanligen en kalenderdag). När det rör sig om relativa frister anges den tid då fristen börjar löpa och fristens varaktighet.

Frister får som regel förlängas av domstolen. Frister som får förlängas kallas förlängbara frister. I de fall då lagen undantagsvis inte medger förlängning (som när det gäller fristerna för överklagande) talas det om icke-förlängbara frister eller fatalietider (Notfristen).

Åtskillnaden mellan restituerbara frister och icke restituerbara frister har att göra med om ett återställande av försutten tid är möjligt i händelse av en försummelse att iaktta en frist. Som regel gäller restituerbarhet. Om återställande av försutten tid undantagsvis inte medges, talas det om preklusionsfrister eller ”fallfrister” (Fallfristen). Ett exempel på en processuell preklusionsfrist är klagofristen för en talan om ogiltigförklaring av ett beslut eller om återupptagande av ett förfarande (§ 534 i civilprocesslagen).

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Arbetsfria dagar i Österrike är lördag, söndag och långfredag samt de helgdagar som fastställts i lag. De helgdagar som fastställts i lag i Österrike är nyårsdagen (1.1), trettondagen (6.1), annandag påsk, första maj (Staatsfeiertag), Kristi himmelsfärdsdag, annandag pingst, Kristi lekamens fest, Marie himmelsfärdsdag (15.8), nationaldagen (Nationalfeiertag) (26.10), allhelgonadagen (1.11), Jungfru Marie utkorelse och fullkomliga renhet (8.12), juldagen (25.12) och annandag jul (26.12).

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Bestämmelserna om frister finns huvudsakligen i § 123–129 och § 140–143 i civilprocesslagen och i § 89 i domstolsorganisationslagen.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Fristen börjar som regel löpa i och med delgivningen av det beslut på grundval av vilket fristen fastställts. Om delgivning inte är nödvändig, börjar fristen löpa i och med att beslutet tillkännages (§ 124 i civilprocesslagen).

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Nej. Såsom framgår av punkt 4 är det som regel delgivningen som är den händelse som utlöser en (processuell) frist, detta oberoende av på vilket sätt delgivningen sker.

Fristen börjar löpa i och med delgivningen av det beslut på grundval av vilket fristen fastställts eller i och med tillkännagivandet av beslutet.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Fristen omfattar inte dagen för den fristutlösande händelsen (t.ex. delgivningen).

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Fristen räknas i kalenderdagar.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Även i detta fall räknas fristen i kalenderdagar.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Frister som är angivna i veckor, månader eller år löper ut vid utgången av den dag i den sista veckan eller den sista månaden av fristen som till namn eller nummer svarar mot den dag då fristen började löpa (§ 125.2 i civilprocesslagen). Om det inte finns någon sådan dag i den sista månaden av en frist som är angiven i månader eller år, löper fristen ut vid utgången av den sista dagen i månaden i fråga (§ 125.2 i civilprocesslagen). Arbetsfria dagar har ingen inverkan på fristers början och förlopp.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Ja. Om fristen löper ut en lördag eller söndag eller på långfredagen eller en helgdag som fastställts i lag, så förlängs den till nästa arbetsdag.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Fatalietider för överklaganden avbryts mellan den 15 juli och den 17 augusti samt mellan den 24 december och den 6 januari. Om någon av dessa tidsperioder infaller under en sådan fatalietid, eller om en fatalietid inleds inom dessa tidsperioder, förlängs fatalietiden med hela tidsperioden eller med den del av denna som återstår när fatalietiden inleds.

Detta gäller ej för några särskilda förfaranden, särskilt tvister om besittningsintrång, underhåll, talan om verkställighet och interimistiska förelägganden samt för tredskodomar och domar varigenom kärandens talan bifalles på grund av svarandens medgivande.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Fristerna för överklagande är i princip avhängiga av beslutsformen (dom eller beslut) och av ärendets natur. I ett kontradiktoriskt civilrättsligt förfarande är fristen för den typ av överklagande som kallas Rekurs som regel 14 dagar och fristen för den typ av överklagande som kallas Berufung fyra veckor.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Frister får som regel förlängas av domstolen. I de fall då lagen undantagsvis inte medger förlängning (som när det gäller fristerna för överklagande) talas det om icke-förlängbara frister eller fatalietider (Notfristen).

Alla frister får förkortas genom överenskommelse parterna emellan. Sådana överenskommelser måste dock styrkas med handlingar. Domstolen får besluta om förkortning av en frist på begäran av endera parten ifall det på ett trovärdigt sätt kan visas att detta förefaller vara lämpligt för att avvärja hotande, väsentliga nackdelar och det är möjligt för den part vars handlande fristen är avsedd för att utan problem utföra den processuella handling det rör sig om inom den förkortade fristen (§ 129 i civilprocesslagen).

Förlängning av en frist får beviljas på begäran, om den part som fristen kommer till godo av oavvärjbara eller annars mycket väsentliga skäl är förhindrad att utföra den fristbelagda processuella handlingen i rätt tid och särskilt skulle lida irreparabel skada om fristen inte förlängs (§ 128.2 i civilprocesslagen). Förlängning av frister genom överenskommelse parterna emellan är inte tillåten (§ 128.1 i civilprocesslagen).

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Nej, eftersom det det gäller här är utförandet i rätt tid av en processuell handling visavi en österrikisk domstol.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

En försummelse från en parts sida av en processuell handling får i allmänhet till följd att parten inte längre får utföra den processuella handlingen (preklusionsverkan, § 144 i civilprocesslagen). Det finns dock undantag från denna allmänna regel, t.ex i § 289.2 i civilprocesslagen (vid uteblivande från bevisupptagning) och i § 491 i civilprocesslagen (vid uteblivande från en förhandling i samband med en typ av överklagande (Berufung)).

En för sent utförd processuell handling avvisas som regel automatiskt, i vissa fall dock enbart på begäran.

Utöver de allmänna följderna av försummelser finns det även särskilda sådana följder, av många olika typer. Den viktigaste särskilda följden av en försummelse från en parts sida är att den andra parten kan ansöka om en tredskodom (§ 396 och § 442 i civilprocesslagen). Ett par ytterligare exempel: Om båda parterna uteblir från ett möte i domstolen, leder detta enligt § 170 i civilprocesslagen till att förfarandet blir vilande (under åtminstone 3 månader). Om käranden i ett äktenskapsförfarande uteblir från förhandlingen, förklarar domstolen på begäran av svaranden talan såsom återkallad utan uppgivande av anspråket (§ 460 punkt 5 i civilprocesslagen).

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

För att undanröja de rättsliga följderna av ett uteblivande från ett möte eller av en försummelse av en processuell handling kommer följande rättsmedel i fråga:

Återställande av försutten tid (§ 146 och de följande paragraferna i civilprocesslagen):

Återställande av försutten tid är tillåtet ifall den berörda partens eller dennes företrädares försummelse kan ledas tillbaka till en oförutsedd eller oavvärjbar händelse och skulden för försummelsen inte alls kan läggas parten eller dennes företrädare till last eller inte annat än i mindre utsträckning kan läggas parten eller dennes företrädare till last (ringa försumlighet). Detta rättsmedel måste inges inom 14 dagar efter det att hindret bortfallit.

Ett överklagande kallat Widerspruch (§ 397a och § 442a i civilprocesslagen):

Widerspruch är ett rättsmedel som kan användas för att upphäva en tredskodom enligt § 396 och § 442 i civilprocesslagen. Överklagandet i fråga måste som regel inges inom en icke-förlängbar frist på 14 dagar efter delgivningen av tredskodomen, i form av en förberedande inlaga till domstolen.

Ett överklagande kallat Berufung (§ 461 och de följande paragraferna i civilprocesslagen):

En tredskodom kan överklagas genom Berufung särskilt på grundval av att det inte föreligger någon försummelse med anledning av att någon av ogiltighetsgrunderna i punkterna 4 och 5 (ingen delgivning respektive bristande representation för parten under förfarandet) i § 477.1 i civilprocesslagen är för handen.

Senaste uppdatering: 16/10/2019

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på polska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

Tidsfrister - Polen

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Inom den polska civilprocessen finns 1) lagstadgade, rättsliga och avtalsbaserade tidsfrister för processuella åtgärder som vidtas av parterna och 2) vägledande tidsfrister för processuella åtgärder som vidtas av domstol.

De lagstadgade och rättsliga tidsfristerna är slutgiltiga och får inte överskridas.

Lagstadgade tidsfrister definieras som preklusionsfrister (vilket innebär ogiltigförklaring av en viss processuell åtgärd om fristen inte respekteras) och fastställs i lag. Sådana tidsfrister får inte förlängas eller förkortas. En lagstadgad tidsfrist börjar löpa vid den tidpunkt som anges i lag. Det finns två typer av lagstadgade tidsfrister: tidsfrister före vilka en åtgärd måste vidtas och tidsfrister efter vilka en åtgärd får vidtas. Lagstadgade tidsfrister inbegriper tidsfrister för utnyttjande av rättsmedel, till exempel en tidsfrist för överklagande eller klagan.

Rättsliga tidsfrister definieras också som preklusionsfrister men fastställs av en domstol eller domare. Rättsliga tidsfrister kan förlängas eller förkortas, men endast av viktiga skäl och utifrån ett yrkande som inges innan tidsfristen löper ut, även utan att höra motparten. Dessa tidsfrister inleds när ett beslut eller en dom avges i detta avseende. I de fall där civilprocesslagen föreskriver automatisk delgivning inleds tidsfristerna när beslutet eller domen delges. Rättsliga tidsfrister inbegriper tidsfrister för att reglera bristande rättslig eller processuell handlingsförmåga eller för att åtgärda formella felaktigheter i ett överklagande eller en klagan.

Avtalsmässiga tidsfrister fastställs, liksom framgår av namnet, enligt överenskommelse mellan parterna. Ett klassiskt exempel är att vilandeförklaring görs efter gemensamt yrkande av parterna. Om parterna inger ett sådant yrkande kan domstolen vilandeförklara ärendet (domstolen är dock inte skyldig att göra detta). Denna typ av tidsfrist tillämpas enbart om parterna vill detta.

Vägledande tidsfrister tillämpas i regel på rättsliga myndigheter (domstolar) och inte på parter. Det får inga rättsliga konsekvenser om tidsfristerna inte hålls. Det grundläggande syftet är att principen om skyndsamma förfaranden ska tillämpas. Ett exempel på en sådan tidsfrist är den inom vilken en domstol ska fastställa domskäl.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Enligt lagen av den 18 januari 1951 om icke arbetsdagar finns följande lagstadgade icke arbetsdagar:

  • Alla söndagar (lördagar är inte icke arbetsdagar enligt lag)
  • Den 1 januari – nyårsdagen
  • Den 6 januari – trettondagen
  • Påskdagen
  • Annandag påsk
  • Den 1 maj – allmän helgdag
  • Den 3 maj – Polens nationaldag
  • Pingstdagen
  • Kristi lekamens fest
  • Den 15 augusti – Marie himmelsfärd
  • Den 1 november – Alla helgons dag
  • Den 11 november – nationell helgdag – självständighetsdagen
  • Den 25 december – juldagen
  • Den 26 december – annandag jul

Under 2017 inföll påskdagen den 16 april, annandag påsk den 17 april, pingstdagen den 4 juni och Kristi lekamens fest den 15 juni.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Inom civilrätten kan begreppet ”tidsfrist” ha två olika betydelser. Det kan avse antingen ett specifikt tillfälle (t.ex. den 5 april 2017) eller en specifik period med början och slut (t.ex. 14 dagar).

Om en slutlig tidsfrist fastställs (ett datum då något ska ha gjorts) är det den exakta tidpunkten för tidsfristens upphörande som spelar roll. En tidsfrist behöver inte anges som en viss dag, men den måste avse en händelse som kontrahenterna ska ombesörja i en viss situation.

Processuella tidsfrister fastställs i tidsenheter som antal dagar, veckor, månader eller år. Enligt artikel 165 i civilprocesslagen regleras metoden för beräkning av tidsfrister i ett civilrättsligt förfarande genom bestämmelserna i civillagen om tidsfrister, om det i en lag, ett rättsligt avgörande, ett beslut av en annan statlig myndighet eller en rättsakt fastställs en tidsfrist utan uppgift om hur den ska räknas (artikel 110 i civillagen). Att posta en rättegångshandling vid ett polskt postkontor eller ett postkontor tillhörande en aktör som tillhandahåller allmänna posttjänster i en annan medlemsstat i Europeiska unionen anses likvärdigt med att inge rättegångshandlingen till domstol. Så är även fallet när det gäller handlingar som inges av en soldat till en enhets högkvarter, av en frihetsberövad person till fängelsets administrativa avdelning eller av en besättningsmedlem på ett havsgående fartyg till fartygskaptenen.

En dag har 24 timmar och börjar och slutar kl. 24.00. En tidsfrist som anges i dagar löper ut vid den sista dagens slut. En tidsfrist som uttrycks i veckor, månader eller år löper ut vid slutet av den dag som, genom veckodagens namn eller datum, motsvarar tidsfristens första dag eller, om den sista månaden inte har någon sådan dag, månadens sista dag. Om en tidsfrist anges som början, mitten eller slutet av en månad avser detta den första, den femtonde eller den sista dagen i månaden, eftersom en halv månad motsvarar 15 dagar. Om en tidsfrist anges i månader eller år och kontinuitet inte är ett krav, poneras en månad ha 30 dagar och ett år 365 dagar. Om slutet av en tidsfrist för att vidta en åtgärd infaller på en lagstadgad icke arbetsdag eller lördag, löper tidsfristen ut nästkommande dag som inte är en icke arbetsdag eller en lördag.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Om början av en tidsfrist som är angiven i år utgörs av en specifik händelse, beaktas inte den dag då händelsen sker vid beräkningen av tidsfristen. Om en domstol den 11 januari 2017 delger en part och begär att han/hon ska vidta en särskild åtgärd inom en sju dagar lång tidsfrist, löper tidsfristen ut vid midnatt (kl. 24.00) den 18 januari 2017.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

En domstol kan utföra delgivning på flera olika sätt: per post eller genom utmätningsman, vaktmästare eller domstolsdelgivning. En adressat kan också delges genom att handlingen överlämnas till adressaten vid domstolens kansli. Så länge som delgivningen har skett på vederbörligt sätt är alla dessa metoder lika giltiga, och vilken metod som väljs påverkar inte tidsfristernas längd.

Sedan den 8 september 2016 kan en domstol utföra delgivning genom dataöverföringssystem om adressaten har ingett handlingar via ett sådant system eller valt detta alternativ. En adressat som har valt alternativet delgivning via dataöverföringssystem får välja bort elektronisk delgivning.

En handling som delges elektroniskt anses ha delgetts det datum som anges på det elektroniska mottagningskvittot, även om detta datum infaller på en lagstadgad icke arbetsdag. Det faktum att elektronisk korrespondens tas emot vid midnatt påverkar inte genomförandet av delgivningen. Om inget elektroniskt mottagningskvitto ges anses delgivningen vara genomförd 14 dagar efter det datum då handlingen laddas upp i dataöverföringssystemet. Bestämmelserna ovan innebär att parterna måste kontrollera sina elektroniska konton minst en gång var 14:e dag.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Om början av en tidsfrist som är angiven i år utgörs av en specifik händelse, beaktas inte den dag då händelsen sker vid beräkningen av tidsfristen.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Tidsfrister som anges i dagar uttrycks i kalenderdagar. Om slutet av en tidsfrist för att vidta en åtgärd infaller på en lagstadgad icke arbetsdag eller lördag, löper tidsfristen ut nästkommande dag som inte är en icke arbetsdag eller en lördag.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

En tidsfrist som uttrycks i veckor, månader eller år löper ut vid slutet av den dag som, genom veckodagens namn eller datum, motsvarar tidsfristens första dag eller, om den sista månaden inte har någon sådan dag, månadens sista dag.

Om en tidsfrist anges som början, mitten eller slutet av en månad avser detta den första, den femtonde eller den sista dagen i månaden. En halv månad motsvarar 15 dagar.

Om en tidsfrist anges i månader eller år och kontinuitet inte är ett krav, poneras en månad ha 30 dagar och ett år 365 dagar.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

En tidsfrist som uttrycks i veckor, månader eller år löper ut vid slutet av den dag som, genom veckodagens namn eller datum, motsvarar tidsfristens första dag eller, om den sista månaden inte har någon sådan dag, månadens sista dag.

Om en tidsfrist anges som början, mitten eller slutet av en månad avser detta den första, den femtonde eller den sista dagen i månaden. En halv månad motsvarar 15 dagar.

Om en tidsfrist anges i månader eller år och kontinuitet inte är ett krav, poneras en månad ha 30 dagar och ett år 365 dagar.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Om slutet av en tidsfrist för att vidta en åtgärd infaller på en lagstadgad icke arbetsdag eller lördag, löper tidsfristen ut nästkommande dag som inte är en icke arbetsdag eller en lördag.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Endast rättsliga tidsfrister, det vill säga tidsfrister som fastställts av domstol eller rättens ordförande, kan förlängas eller förkortas. Ett beslut om att förlänga eller förkorta en tidsfrist kan fattas av rättens ordförande eller domstolen, men endast om det finns viktiga skäl till detta. Det är rättens ordförande eller domstolen som gör en bedömning av skälen.

En tidsfrist kan endast förlängas eller förkortas på yrkande av en part, en person som deltar i frivillig rättsvård, en intervenient, en allmän åklagare, en yrkesinspektör, en konsumentombudsman, en icke-statlig organisation, en expert som utsetts av domstol eller ett vittne, om deras åtgärder omfattas av tidsfristen. Ett sådant beslut kan inte fattas på domstolens eller domarens eget initiativ.

Ett yrkande måste inges innan den fastställda tidsfristen löper ut.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

I den polska civilprocesslagen fastställs lagstadgade processuella tidsfrister för vidtagandet av rättsliga åtgärder utifrån typen av rättsligt beslut (dom (wyrok), avgörande i sakfrågan inom frivillig rättsvård (postanowienie co do istoty sprawy w postępowaniu nieprocesowym), tredskodom (wyrok zaoczny), betalningsorder i ett förfarande genom betalningsföreläggande (nakaz zapłaty w postępowaniu upominawczym), betalningsorder i ett betalningsföreläggande (nakaz zapłaty w postępowaniu nakazowym) och beslut (postanowienie)). I synnerhet har följande lagstadgade tidsfrister fastställts:

  • En dom och ett avgörande i sakfrågan inom frivillig rättsvård: Domskälen ska upprättas skriftligen på en parts yrkande för delgivning av domen och motiveringen, vilket ska ske inom en vecka från det datum då domslutet meddelas. I två fall (dels när en part som inte företrätts av en advokat, ett juridiskt biträde eller ett patentombud var frånvarande när domen meddelades på grund av frihetsberövande, dels när en dom meddelats bakom lyckta dörrar) ska detta ske inom en vecka från det datum då domslutet delges. Ett överklagande kan inges vid den domstol som meddelat den bestridda domen inom två veckor från det att klaganden delges domen och motiveringen. Om en part inte har begärt delgivning av domen och motiveringen inom en vecka från det datum då domslutet meddelas, börjar tidsfristen för överklagande att löpa den dag då tidsfristen för ingivande av ett sådant yrkande löper ut.
  • Ett beslut: Tidsfristen för överklagande är en vecka och inleds när beslutet delges eller när beslutet meddelas, om en part inte har begärt delgivning av det beslut som fattats vid förhandlingen inom den föreskrivna tidsfristen.
  • En tredskodom mot svaranden: En svarande som meddelats tredskodom kan inge ett bestridande inom två veckor efter delgivningen.
  • En tredskodom mot käranden: Domstolen anger skälen till en tredskodom om åtgärden har avvisats helt eller delvis och käranden har begärt att bli underrättad om skälen inom en vecka efter delgivningen eller om en kärande som inte har gjort en sådan begäran har överklagat inom den föreskrivna tidsfristen.
  • En betalningsorder i ett förfarande genom betalningsföreläggande: Enligt betalningsordern ska svaranden antingen tillgodose hela fordran, samt kostnaderna, eller inge ett bestridande inom två veckor efter delgivningen.
  • En betalningsorder i ett betalningsföreläggande: När domstolen utfärdar en betalningsorder fastställer domstolen att svaranden antingen måste tillgodose hela fordran, samt kostnaderna, inom två veckor från delgivningen eller åberopa grunder inom denna tidsfrist.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Ett vittne eller en part i förfarandet har en absolut plikt att inställa sig i domstol. Vittnen måste också inställa sig i domstol även om de inte känner till omständigheterna i ärendet eller redan har beslutat att utöva sin rätt att vägra vittna. Ett vittne måste skriftligen ursäkta sitt förfall (sin utevaro) före det datum då förhandlingen ska hållas. Om förklaringar inges vid ett senare datum kan dock domstolen tilldöma vittnet vite vid förhandlingen. Ett vittne bör till den skriftliga ursäkten bifoga en handling där han/hon motiverar sin utevaro. Giltiga ursäkter för ett vittnes utevaro kan vara sjukdom, en viktig affärsresa eller en allvarlig oförutsedd olycka. Om vittnet anger sjukdom som skäl till utevaro vid kallelsen, måste en hovläkare utfärda ett intyg där han/hon bekräftar att vittnet är oförmöget att inställa sig. I ett sådant fall kommer domstolen fastställa ett nytt inställelsedatum.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

En part eller ett vittne omfattas av de processrättsliga regler som den rättsliga myndigheten (domstolen) tillämpar.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

En processuell åtgärd som vidtas av en part efter att tidsfristen löpt ut är ogiltig. Denna princip tillämpas på såväl lagstadgade som rättsliga tidsfrister. Att en processuell åtgärd är ogiltig innebär att en åtgärd som vidtagits för sent inte får någon rättsverkan när den vidtas enligt lag. En processuell åtgärd som vidtas efter att tidsfristen löpt ut är ogiltig även om domstolen ännu inte har meddelat sin dom som en konsekvens av att tidsfristen löpt ut.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Om en tidsfrist överskrids kan en part ansöka om att få den återställd och om att förhandlingarna ska inledas på nytt.

Om parten har missat tidsfristen för att vidta en processuell åtgärd utan egen förskyllan, kommer domstolen att återställa tidsfristen på partens yrkande. Tidsfristen återställs dock inte om det inte medför några processuella konsekvenser för parten att han/hon har missat tidsfristen. En inlaga med ett yrkande om en återställd tidsfrist ska inges till den domstol vid vilken åtgärden skulle ha vidtagits, senast en vecka efter att skälet till att tidsfristen missats inte längre föreligger. Grunderna till yrkandet bör anges i inlagan. Parten bör vidta den processuella åtgärden samtidigt som yrkandet inges. Tidsfristen kan återställas ett år efter att den missats, men endast i undantagsfall. En tidsfrist för överklagande av en dom om annullering av ett äktenskap eller skilsmässoförklaring eller om att ett äktenskap inte föreligger kan inte ens återställas om en av parterna har gift om sig efter att domen vunnit laga kraft. Ett yrkande om att få en tidsfrist återställd som inges för sent eller är ogiltigt enligt lag tillbakavisas av domstolen. Det faktum att en begäran om att få en tidsfrist återställd inges innebär inte att rättegången eller verkställandet av avgörandet avbryts. Domstolen kan dock avbryta rättegången eller verkställandet av avgörandet, beroende på omständigheterna. Om domstolen bifaller yrkandet kan den omedelbart påbörja prövningen av ärendet.

Genom förnyad prövning kan ett ärende som blivit föremål för en lagakraftvunnen dom prövas på nytt. En klagan med krav om förnyad prövning behandlas ofta som ett extraordinärt rättsmedel (extraordinärt överklagande) som används för att bestrida slutliga avgöranden, i motsats till ordinära rättsmedel (som används vid preliminära avgöranden). Ansökningar om förnyad prövning kan inges på följande grunder: om domen baserats på en förfalskad eller ändrad handling eller på en brottmålsdom som senare upphävts eller om domen erhållits genom brott. Ansökningar om förnyad prövning kan också inges i följande fall: om det senare visar sig att det finns en lagakraftvunnen dom avseende samma rättsförhållande eller bevis som kan påverka utgången av ärendet och som parten inte kunnat använda i tidigare prövningar; om domens innehåll påverkats av ett beslut som inte har lett till att rättegången avslutats i ärendet och som fattats utifrån en rättsakt som författningsdomstolen anser strida mot Länken öppnas i ett nytt fönsterkonstitutionen, ett ratificerat internationellt fördrag eller lagar (som upphävts eller ändrats i enlighet med civilprocesslagen).

Ansökningar om förnyad prövning får inges högst tio år efter det datum då en dom vunnit laga kraft (med undantag för om en part haft bristande handlingsförmåga eller inte har företrätts på vederbörligt sätt.

Senaste uppdatering: 27/06/2018

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Tidsfrister - Portugal

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Tiden är en viktig faktor inom juridiken. Inom civilrätten påverkas de rättsliga situationerna av två olika typer av tidsfrister: civilrättsliga och processuella. Reglerna för tidsfristerna och metoderna för beräkningen av dem varierar beroende på om de är faktiska eller processuella.

Om inget annat uttryckligen sägs är de tidsfrister som fastställs i lagen civilrättsliga.

Vad beträffar de civilrättsliga tidsfristerna anges i portugisisk lagstiftning särskilt preskription, bortfall och icke-utnyttjande (artikel 298 i civillagen).

Rätten att åberopa preskription uppkommer alltid när innehavaren av rätten inte har utövat denna inom en i lag fastställd tidsfrist, på villkor att personen fritt förfogar över denna rätt och att rätten inte omfattas av undantag i lag. Därmed bekräftas vikten av tillförlitlighet och säkerhet i de rättsliga förhållandena genom att en rättighet inte tillåts utövas på obestämd tid. Preskriptionen måste åberopas av den person som drar nytta av den. Domstolen kan inte besluta om den på eget initiativ.

Bortfall innebär i strikt mening att en rättighet eller rättslig situation upphör att gälla, utan retroaktiv verkan, i och med att en tidsfrist löper ut.

Om bortfallet fastställs i frågor som inte parterna får avgöra enligt eget gottfinnande, avgör domstolen på eget initiativ huruvida bortfall föreligger, och det kan åberopas när som helst under förfarandet. Om bortfallet har fastställts i frågor som parterna får avgöra enligt eget gottfinnande, måste det åberopas i eller utanför domstol för att det ska gälla.

Med icke-utnyttjande menas underlåtenhet att utöva rätten att helt eller delvis utnyttja en sak, dvs. att dra nytta av dess egenskaper eller ekonomiska fördelar under en i lag fastställd tidsperiod. Detta medför att rättigheten upphör.

En domstol får inte på eget initiativ besluta om bristande utnyttjande.

De processuella tidsfristerna är tidsperioder som fastställts i lag i syfte att inverka på ett visst sätt på en process (t.ex. tidsfrister för väckande av talan eller överklagande) och tidsfristen kan antingen förlängas eller vara tvingande.

Syftet med en tidsfrist som kan förlängas är att skjuta upp möjligheten att företa en viss handling eller inleda en annan tidsperiod till en konkret tidpunkt i framtiden.

Om en tvingande tidsfrist följer på en tidsfrist som kan förlängas räknas båda perioderna som en tidsperiod.

Processuella tidsfrister kan fastställas genom lag eller domstolsbeslut.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Enligt ovannämnda förordning är följande dagar helgdagar i Portugal:

1 januari, långfredagen, 25 april, 1 maj, 10 juni, 15 augusti, 8 och 25 december.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

I den portugisiska civilprocessrätten är det en generell regel att om inte annat föreskrivs har parterna tio dagar på sig att begära att rättsliga åtgärder vidtas, åberopa ogiltighetsgrund, göra särskilda omständigheter gällande eller utöva varje annan processuell rättighet. En part har även en frist på tio dagar för att gå i svaromål gentemot motparten (artikel 149 i civilprocesslagen).

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Den generella regeln är att tidsfristen för att gå i svaromål alltid börjar löpa från och med tidpunkten för delgivningen av den skriftliga handling som svaromålet gäller (artikel 149.2 i civilprocesslagen).

Delgivningar till parterna under förfarandet mottas av deras juridiska ombud.

När syftet med delgivningen är att få en part att inställa sig i egen person, delges inte endast det juridiska ombudet, utan även parten via rekommenderad försändelse med angivande av tid, plats och motiv.

De juridiska ombuden delges via e-post (för närmare detaljer se Länken öppnas i ett nytt fönstergenomförandeförordning (Portaria) nr 280/13 av den 26 augusti 2013), och datorsystemet intygar vilken dag delgivningen gjordes. Delgivningen antas ha skett den tredje dagen efter det att handlingen upprättades eller den första arbetsdagen därefter om den dagen inte är en arbetsdag.

Delgivning via rekommenderad försändelse anses ha skett på den dag då mottagningsbeviset undertecknas och brevet anses ha mottagits av den person som är föremål för stämningen även om mottagningsbeviset undertecknades av en tredje part, och där det, såvida det inte finns bevis för motsatsen, antas att försändelsen delades ut i tid till mottagaren (artikel 230.1 i civilprocesslagen).

I mål om fullgörande av ekonomiska skyldigheter till följd av skriftliga avtal i vilka parterna har valt sin delgivningsadress, sker delgivningen per post till vald adress, förutsatt att värdet på fordringarna inte överstiger 30 000,00 euro eller, om värdet överstiger detta belopp, skyldigheten att fortsätta leverera varor eller tjänster. Om mottagaren vägrar att underteckna mottagningsbeviset eller motta brevet ska postbudet notera detta och sedan återsända handlingen. I och med noteringen anses handlingen delgiven. I denna situation börjar tidsfristen löpa från och med den dag då noteringen gjordes.

Om brevet returneras på grund av att mottagaren inte har hämtat ut det på postkontoret inom den tidsfrist som fastställts i lag, eller för att en annan person än mottagaren har vägrat att underteckna mottagningsbeviset eller motta brevet, upprepas delgivningen och ett nytt rekommenderat brev med mottagningsbevis sänds till den som ska delges. I detta fall levereras brevet i form av ett officiellt godkänt formulär tillsammans med kopior av samtliga obligatoriska upplysningar. Postbudet ska notera datum och plats för överlämnandet av brevet och omedelbart sända dessa upplysningar till domstolen. Om det inte är möjligt att posta brevet i den som ska delges brevlåda, lämnar postbudet en avi till adressaten. I en sådan situation anses delgivning ha utförts den dag som noterats av postbudet eller, om en avi har lämnats, på åttonde dagen efter den dagen (och adressaten har informerats om detta i det senaste brevet som har skickats till honom eller henne). Det är från och med denna tidpunkt för delgivningen som den processrättsliga tidsfristen börjar löpa.

Om delgivningen sker via juridiskt ombud, tjänsteman inom exekutionsväsendet eller domstolstjänsteman börjar tidsfristen löpa från och med det att mottagaren undertecknar mottagningsbeviset.

Enligt civilprocesslagen får tidsfristen förlängas (kompletterande tidsfrist beviljad av domstolen) för att kompensera för det geografiska avståndet mellan delgivningsorten och den domstol där saken prövas eller för att svaranden inte har delgetts personligen. I dessa fall börjar den tvingande tidsfristen att löpa först i slutet av denna förlängda period.

Om det råder osäkerhet om var personen uppehåller sig, sker delgivningen via kungörelse och annonser i pressen, följt av en annons på en offentlig webbplats (se ovannämnda artikel 24 i genomförandeförordning nr 280/13 av den 26 augusti 2013). I en sådan situation anses delgivningen ha skett när den sista annonsen publicerades. Förlängningen av tidsfristen börjar löpa från och med delgivningsdagen. Tidsfristen för att inkomma med svaromål löper från och med den lagliga förlängningen av tidsfristen.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Ja. Se svaret på förra frågan.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Datumet för handlingen, händelsen, beslutet, delgivningen eller tillkännagivandet medräknas inte.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Processrättsliga tidsfrister som är fastställda i lag eller av domstol är fortlöpande. De avbryts dock under den tid domstolarna har semesterstängt om de inte löper under sex månader eller mer, eller om de rör processhandlingar som ska utföras i mål som enligt lag är brådskande, om inte domstolen genom ett motiverat beslut och efter att ha hört parterna beslutar att förlänga den processrättsliga tidsfristen. Om tidsfristen för att utföra en processhandling löper ut då domstolen är stängd förlängs den till den första därpå följande arbetsdagen.

Domstolarna har semesterstängt mellan den 22 december och den 3 januari, mellan palmsöndagen och annandag påsk samt mellan den 16 juli och den 31 augusti.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

När en tidsfrist är angiven i månader eller år, bestäms dess inledning på samma sätt, dvs. den börjar löpa dagen efter stämningen, delgivningen eller den relevanta händelse som markerar att tidsfristen börjar löpa.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

En tidsfrist som är angiven i dagar löper ut efter det att antalet dagar i perioden läggs till dess inledning (se svaret på del b i denna fråga).

En tidsfrist som är angiven i veckor, månader eller år och som påbörjas ett bestämt datum löper ut kl. 24.00 på motsvarande dag i den sista veckan, månaden eller året. Om motsvarande dag i den sista månaden saknas löper fristen ut på den sista dagen i den innevarande månaden (artikel 279 c i civillagen).

Eftersom domstolarna har stängt på söndagar och allmänna helgdagar förskjuts perioder som avslutas på en söndag eller allmän helgdag till den första påföljande arbetsdagen om den aktuella handlingen ska behandlas i domstol.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Domstolarna håller endast öppet på arbetsdagar.

Vid beräkningen av processuella tidsfrister gäller alltid regeln att den sista dagen i fristen för att företa en processhandling förlängs till följande arbetsdag om den infaller när domstolen är stängd.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

En processuell tidsfrist som fastställs i lagen får förlängas i de fall som föreskrivs i lagen. Fristen får med parternas medgivande förlängas en gång och med samma tidsperiod (artikel 141 i civilprocesslagen).

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Fristen för att inge ett överklagande är 30 dagar räknat från den dag avgörandet meddelades och 15 dagar i brådskande fall och de fall som anges Länken öppnas i ett nytt fönsteri artikel 644.2 och Länken öppnas i ett nytt fönsterartikel 677 i civilprocesslagen.

Om parten är på obestånd och inte ska delges i enlighet med artikel 249 i civilprocesslagen börjar fristen för att inge ett överklagande att löpa från och med offentliggörandet av beslutet, om inte parten upphör att vara i obestånd före slutet på den perioden och då ska delges domen eller domstolsavgörandet och fristen börjar löpa från och med delgivningsdatumet.

Vid muntliga beslut eller domar som återges under förfarandet börjar fristen löpa från och med den dag de avkunnades, under förutsättning att parten var närvarande eller hade uppmanats att närvara vid handlingen.

Om, förutom i ovannämnda fall, ingen delgivning behöver göras börjar fristen löpa från och med den dag personen fick kännedom om beslutet.

För svaranden gäller samma tidsfrist som vid ingivandet av ett överklagande om han eller hon vill inkomma med svaromål på klagandens talan.

I målet kan svaranden invända mot upptagandet av överklagandet till sakprövning, tidpunkten för överklagandet samt klagandens rätt att inge överklagandet.

Om syftet med överklagandet är att gå igenom tidigare bevisning förlängs fristen för att inge ett överklagande och inkomma med svaromål med 10 dagar.

Om svaranden begär att överklagandets räckvidd ska utsträckas kan klaganden inkomma med svaromål inom 15 dagar från begäran.

Om det finns flera klagande eller flera svarande har varje talan sin egen tidsfrist. Detta gäller även om de företräds av olika advokater. Sekretariatet ansvarar för att se till att alla mål prövas inom de tidsfrister som de har tilldelats.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Lagstadgade processuella tidsfrister får inte förkortas.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

En svarande som har delgetts en stämningsansökan i ett tvistemål har en tidsfrist för att inkomma med svaromål. Tidsfristen kan förlängas när delgivningen har skett utanför det distrikt där domstolen har sitt säte och där domstolsförhandlingen ska hållas. Förlängningen av tidsfristen för att inkomma med svaromål beror på att delgivningen skedde utanför det distrikt där domstolen har sitt säte och där domstolsförhandlingen ska hållas, och inte på var mottagaren har sin hemvist – Länken öppnas i ett nytt fönsterartikel 245 i civilprocesslagen.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

När den tvingande tidsfristen löper ut upphör rätten att företa handlingen. Handlingen kan emellertid företas efter det att tidsfristen har löpt ut om det föreligger ett giltigt förhinder. Handlingen kan även företas senast tre arbetsdagar efter fristens utgång på villkor att böter betalas omedelbart.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Handlingen kan företas efter det att tidsfristen har löpt ut om det föreligger ett giltigt förhinder (se fråga 14), dvs. förhinder till följd av en händelse som personen, eller dennes ombud, inte kan lastas för, och som förhindrar honom eller henne från att företa handlingen inom den ålagda fristen. I en sådan situation måste den part som anför förhinder genast styrka detta.

Oavsett om det föreligger giltigt förhinder kan handlingen även företas senast tre arbetsdagar efter fristens utgång på villkor att böter betalas (se ovan). I undantagsfall kan domstolen besluta om nedsättning av eller befrielse från böter för personer med stora ekonomiska svårigheter eller när beloppet anses uppenbart oproportionellt, särskilt vid en talan där det inte är obligatoriskt att utse ett juridiskt ombud och handlingen har företagits av parten själv.

Ytterligare information

Senaste uppdatering: 12/09/2019

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Tidsfrister - Rumänien

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Ur förfarandemässig synvinkel är tidsfristen för ett förfarande, generellt sett, det tidsintervall inom vilket vissa processuella åtgärder måste vidtas eller är förbjudna. Detta regleras i artiklarna 180–186 i lag nr 134/2010 om civilprocesslagen, enligt senare ändringar och tillägg (i kraft från och med den 15 februari 2013).

De olika slags tidsfrister som tillämpas inom civilprocessen är alla klassificerade utifrån deras definition, det vill säga om det rör sig om rättsliga, juridiska eller konventionella tidsfrister (oavsett slag). Rättsliga tidsfrister är sådana som uttryckligen anges i lag, och de är i princip fastställda på ett sådant sätt att de inte kan förkortas eller förlängas av domaren eller parterna (t.ex. den fem dagar långa tidsfristen för delgivning av en ansökan). Som ett undantag medger lagen förlängning eller förkortning av vissa rättsliga tidsfrister. Juridiska tidsfrister är sådana som domstolen fastställer vid uppgörelser för parternas inställelse, förhör av vittnen och hantering av annan bevisning, det vill säga handlingar, expertrapporter och så vidare. Konventionella tidsfrister är sådana som kan fastställas av parterna när tvister prövas, och de kräver inget godkännande från domstolens sida.

Processuella tidsfrister är, beroende på typ, tvingande (påtagliga) och prohibitiva (möjliga att uppskjuta), där de förstnämnda är sådana inom vilka en viss processuell åtgärd måste vidtas (t.ex. tidsfrister inom vilka ett överklagande måste inges – ett överklagande, ett andra överklagande osv.). De sistnämnda tidsfristerna är sådana inom vilka processuella åtgärder är förbjudna enligt lag.

Ett annat kriterium som används vid klassificering av tidsfrister rör vilken påföljd som är tillämplig om tidsfristerna inte iakttas, beroende på om tidsfristerna är absoluta eller relativa. Om absoluta tidsfrister inte iakttas kommer de processuella åtgärdernas giltighet att påverkas i slutändan. Om relativa tidsfrister inte följs måste inte detta innebära att de processuella åtgärderna ogiltigförklaras, men det kan medföra att disciplinära eller ekonomiska påföljder tillämpas gentemot de felande parterna (tidsfrist för avgörande, tidsfrist för förberedelser osv.).

När det gäller tidsfristernas varaktighet kan denna anges i timmar, dagar, veckor, månader och år, och denna klassificering ges även i artikel 181 i civilprocesslagen. Dessutom finns det särskilda fall när lagen inte särskilt föreskriver en viss typ av tidsfrist (timmar, dagar osv.) utan en viss tidpunkt för vidtagandet av den processuella åtgärden (t.ex. invändning mot verkställighet som kan inges fram tills den sista verkställighetsåtgärden vidtagits). I andra fall kan lagen föreskriva att åtgärden bör vidtas ”utan dröjsmål”, ”snarast möjligt” eller ”omgående”.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Enligt rumänsk lagstiftning är alla lördagar och söndagar icke arbetsdagar, vilka kompletteras av dagar som betraktas som nationella helgdagar (nationaldagen – den 1 december, arbetarrörelsens dag – den 1 maj). Därtill kommer viktiga religiösa helgdagar (juldagen och annandag jul – den 25 respektive den 26 december, påsk – två dagar och pingst – en dag beroende på kalenderdatum, Marie himmelsfärd – den 15 augusti, Andreasdagen – den 30 november) samt nyår – den 1–2 januari.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

De generella reglerna om tidsfrister är de som anges i artiklarna 180–186 i civilprocesslagen.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Varje tidsfrist har en start- och en sluttid och en viss tid däremellan.

När det gäller starttiden anges det i artikel 184.1 i civilprocesslagen att tidsfristerna inleds det datum då de processuella åtgärderna delges, om inte annat föreskrivs i lag.

Det finns också fall där tidsfristerna kan inledas genom processuella åtgärder som är likvärdiga med delgivning (”ekvipollensfall”). Delgivning av en processuell åtgärd som inleder tidsfrister ersätts därmed, i vissa fall, med andra förfaranden som innebär att tidsfristen inleds (t.ex. begäran om att motparten ska delges den processuella åtgärden, överklagande eller delgivning av exekutionstitel).

Som ett undantag till den allmänna regeln finns även fall där tidsfristerna inleds vid andra tidpunkter än vid delgivningen, det vill säga från och med avgörandet (där preskriptionstidens slut fastställs, som ett tillägg till domen), från och med medgivandet av bevisningen (för ingivande av begärda belopp eller förteckningar över vittnen inom fem dagar) och från och med offentliggörandet av vissa handlingar (för meddelande om försäljning av en byggnad inom fem dagar).

Fullbordandetiden är den tidpunkt då effekten av tidsfristen erhålls. Det förfarande för vilket en tidsfrist fastställts kan inte längre genomföras efter denna tid (prohibitiva tidsfrister). Fullbordandetiden kan också avse den tidpunkt då rätten att genomföra vissa processuella åtgärder uppstår (för prohibitiva tidsfrister).

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Tidsfristerna löper i ett sträck och i princip utan någon möjlighet till avbrott eller tillfälligt upphävande från det att de börjar löpa till det att de fullbordats. Hinder till följd av en omständighet som parten inte råder över – i enlighet med artikel 186 i civilprocesslagen – är dock ett skäl till att avbryta en processuell tidsfrist. Det finns även andra särskilda omständigheter som motiverar avbrott (t.ex. avbrott i tidsfristen för överklagande – artikel 469 i civilprocesslagen). Samtidigt föreskrivs det i lagen att en processuell tidsfrist även kan upphävas tillfälligt (liksom preskriptionstider – artikel 418 i civilprocesslagen). Om tidsfristen avbryts enligt artikel 186 i civilprocesslagen, efter att hindret inte längre föreligger, inleds en fast tidsfrist på 15 dagar, oberoende av längden på den avbrutna tidsfristen. Vid tillfälligt upphävande kommer tidsfristen att fortsätta löpa från den tidpunkt då det tillfälliga upphävandet skedde. Dessutom kommer den tid som gått före det tillfälliga upphävandet av tidsfristen att läggas till.

I enlighet med artikel 183 i civilprocesslagen anses tidsfristen ha respekterats om rättegångshandlingen har ingetts inom den rättsliga tidsfristen per rekommenderat brev till ett postkontor, ett expressbud eller en särskild kommunikationsavdelning. Tidsfristen anses också ha respekterats om en berörd part inger en handling inom den rättsliga tidsfristen till en militär enhet eller administrativ avdelning på den ort där parten hålls i förvar. Bevis för det datum då parten i frågan inledde åtgärden utgörs av mottagandet från postkontoret samt registrering eller attestering av expressbudet, den särskilda kommunikationsavdelningen, den militära enheten eller den administrativa avdelningen på den ort där parten i fråga hålls i förvar.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

I enlighet med artikel 181 i civilprocesslagen beräknas tidsfrister som uttrycks i dagar enligt ett särskilt system, nämligen utifrån antalet ”fria” dagar (dvs. inte den dag då tidsfristen inleds – dies a quo – och inte den dag då tidsfristen upphör – dies ad quem). Tillämpliga regler är de som anges i anslutning till starttiden, liksom anges i avsnitt 4.

Tidsfrister som uttrycks i dagar beräknas alltid i antal fulla dagar, men handlingen kan endast lämnas in under domstolarnas arbetstider. Rättegångshandlingen kan dock i stället skickas per e-post, där posttjänstemannen anger vilket datum och på vilket sätt mottagaren delgetts. Se även svaret på fråga 4.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Om en person måste vidta åtgärder eller delges en handling måndagen den 4 april 2005 och måste svara inom 14 dagar från delgivningen, innebär detta att personen i fråga måste svara före

i. måndagen den 18 april (räknat i kalenderdagar), eller

ii. fredagen den 22 april (räknat i arbetsdagar)?

Det rätta svaret är att det angivna antalet dagar avser kalenderdagar. Personen i fråga måste vidta effektiva åtgärder senast den 18 april.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

I enlighet med artikel 182 i civilprocesslagen löper sådana tidsfrister ut som är angivna i år, månader eller veckor på motsvarande dag under ifrågavarande år, månad eller vecka.

En tidsfrist som inleds den 29, den 30 eller den 31 i en viss månad och som löper ut under en månad där inget sådant datum finns, anses upphöra föregående dag i månaden.

En tidsfrist som löper ut på en allmän helgdag eller när delgivningen tillfälligt upphävs kommer att förlängas fram till första efterföljande arbetsdag.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

En tidsfrist som anges i veckor, månader eller år löper ut motsvarande dag under den sista veckan eller månaden eller under det sista året. Om den sista månaden inte har något motsvarande datum till tidsfristens inledande, löper tidsfristen ut under månadens sista dag. Om tidsfristens sista dag är en icke arbetsdag, förlängs tidsfristen till första påföljande arbetsdag.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Ja, om tidsfristens sista dag är en icke arbetsdag, förlängs tidsfristen till första påföljande arbetsdag.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Enligt artikel 184 i civilprocesslagen ska den processuella tidsfristen avbrytas och en ny tidsfrist inledas från och med datumet för ny delgivning i följande fall:

  • När någon av parterna har avlidit: I detta fall delges arvingen en ny handling vid den avlidnes senaste hemvist, utan omnämnande av arvingens namn och ställning.
  • När någon parts ombud har avlidit: I detta fall delges parten i fråga en ny handling.

Den processuella tidsfristen inleds inte, och om den redan har inletts avbryts den med hänsyn till den part som saknar eller har bristande handlingsförmåga, tills en ny person har utsetts för att företräda eller bistå parten, där så är lämpligt.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Ja, särskilda tidsfrister har fastställts på olika rättsområden. Den allmänna tidsfristen för överklagande och kassationsöverklagande är 30 dagar enligt civilprocesslagen. I vissa fall (vid särskilda förfaranden), till exempel när det rör sig om presidentdekret, är tidsfristen för överklagande fem dagar, vilket är kortare än tidsfristen för att inge allmänrättsliga överklaganden.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Svaret är ja. Detta innebär att domare enligt lag, i vissa undantagsfall, kan förlänga tidsfristen (t.ex. med fem dagar enligt artiklarna 469 och 490 i civilprocesslagen – när det gäller överklaganden respektive kassationsöverklaganden) eller förlänga tidsfristen (t.ex. enligt artikel 159 i civilprocesslagen i anslutning till tidsfristen för delgivning av en handling fem dagar före förhandlingen).

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Enligt artikel 1087 i civilprocesslagen ska domstolen tillämpa rumänsk processrätt i internationella civilrättsliga förfaranden, om inte annat uttryckligen föreskrivs. Se även svaret på frågorna 5, 11 och 16.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Om absoluta tidsfrister inte iakttas kommer förfarandenas giltighet att påverkas i slutändan, liksom anges ovan. Om relativa tidsfrister inte följs måste inte detta innebära att de processuella åtgärderna ogiltigförklaras, men det kan medföra att disciplinära eller ekonomiska påföljder tillämpas gentemot de felande parterna (tidsfrist för avgörande, tidsfrist för förberedelser osv.).

Bristande efterlevnad av processuella tidsfrister kan leda till olika slags påföljder:

  • Ogiltigförklaring av en processuell åtgärd.
  • Förlust av tidsfristen för vidtagandet av den processuella åtgärden.
  • Ogiltigförklaring av den begäran som gjorts till domstolen.
  • Upphörande av preskriptionstiden för rätten till tvångsvis verkställighet.
  • Ekonomiska påföljder.
  • Disciplinära påföljder.
  • Skyldighet att vidta en ny åtgärd eller göra ändringar i en åtgärd som vidtagits utan respekt för formella krav.
  • Skyldighet att ge kompensation till målsäganden vid åsidosättande av förfarandemässiga formaliteter.

Enligt artikel 185 i civilprocesslagen förverkas en processuell rättighet som inte utövas inom en viss tidsfrist, om inte annat anges i lag. En processuell åtgärd som vidtas efter att tidsfristen löpt ut ogiltigförklaras. Om lagen föreskriver avbrytande av en processuell åtgärd inom en viss tidsfrist, kan den åtgärd som vidtagits innan tidsfristen löpte ut annulleras på den berörda partens begäran.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Enligt artikel 186 i civilprocesslagen ska den part som missat en processuell tidsfrist ges en ny tidsfrist, förutsatt att parten kan styrka att det finns vederbörliga skäl till förseningen. Den berörda parten ska vidta den processuella åtgärden senast 15 dagar efter att tidsfristen återupptagits och samtidigt begära en ny tidsfrist. Om parten utnyttjar rättsmedel är tidsfristen densamma som för överklagande. Begäran om en ny tidsfrist behandlas av den domstol som är behörig att pröva begäran avseende den rättighet som inte utövats inom tidsfristen. Om parten är skyldig ställs inga processuella rättsmedel till förfogande.

Senaste uppdatering: 28/06/2018

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Tidsfrister - Slovakien

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

a) Lagstadgade tidsfrister – varaktigheten fastställs i lag.

b) Rättsliga tidsfrister – domstolen kan förlänga en tidsfrist på den berörda enhetens begäran.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Med icke arbetsdagar avses dagar för återhämtning för arbetstagare under veckan samt lagstadgade helgdagar.

a) Icke arbetsdagar i Slovakien: den 6 januari, långfredagen, påskdagen, annandag påsk, den 1 maj, den 8 maj, den 15 september, den 1 november, den 24 december, den 25 december och den 26 december.

b) Lagstadgade helgdagar i Slovakien: den 1 januari, den 5 juli, den 29 augusti, den 1 september och den 17 november.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

a) Enligt lag nr 160/2015 (tvistemålsprocesslagen) (zákona č. 160/2015 Civilný sporový poriadok), och om inget annat anges, fastställs tidsfristen för vidtagandet av en åtgärd av domstolen. Dagen för den händelse som utlöser tidsfristen i fråga beaktas inte vid beräkningen av en tidsfrist som anges i antal dagar.

b) En tidsfrist löper inte med avseende på en person som har förlorat sin kapacitet som part i ett förfarande eller part i ett mål (avsnitt 119 i tvistemålsprocesslagen).

c) Om en ny part, ett juridiskt ombud eller en förmyndare till en part ansluter sig till förhandlingarna omfattas de av nya tidsfrister från och med anslutningen (avsnitt 120 i tvistemålsprocesslagen).

d) En tidsfrist iakttas om åtgärden i fråga verkställs vid domstol eller om en inlaga överlämnas till en myndighet som är skyldig att utfärda denna, på tidsfristens sista dag (avsnitt 121.5 i tvistemålsprocesslagen).

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

En tidsfrist inleds dagen efter den då den händelse som utlöste tidsfristen ägde rum.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Nej.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Nej.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Kalenderdagar används vid beräkningen av tidsfrister.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Tidsfrister som anges i veckor, månader och år beräknas också i antal kalenderdagar.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Tidsfrister som anges i veckor, månader eller år löper ut i slutet av den dag motsvarande den från vilken tidsfristen startade. Om motsvarande dag i slutmånaden inte finns är slutdagen månadens sista dag. Om en tidsfrist löper ut på en lördag, söndag eller allmän helgdag är tidsfristens sista dag första påföljande arbetsdag (avsnitt 121 i tvistemålsprocesslagen).

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Ja.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Om det i lagen inte anges någon sista dag för genomförandet av en viss åtgärd ska detta fastställas av domstol, om så krävs. En domstol får också förlänga en tidsfrist som den själv fastställt (avsnitt 118.2 i tvistemålsprocesslagen).

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Ett överklagande ska inges inom 15 dagar från delgivningen av ett beslut, vid den domstol vars dom eller beslut överklagas (avsnitt 362 i tvistemålsprocesslagen).

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Ja, men endast tidsfrister för att hålla förhör i informativt syfte.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Följderna av att en tidsfrist inte iakttas är att tidsfristen missas.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

En domstol kan godta att en tidsfrist missats om en part eller dess ombud har ett godtagbart skäl till att inte ha kunnat vidta en åtgärd som han/hon var behörig att vidta. En ansökan måste inges inom 15 dagar från det att hindret inte längre föreligger, och den uteblivna åtgärden måste vidtas inom denna tid (avsnitt 122 i tvistemålsprocesslagen). Det är helt och hållet upp till domstolen att bedöma om en part eller ett ombud har missat en lagstadgad tidsfrist av ett godtagbart skäl.

Senaste uppdatering: 14/01/2019

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Tidsfrister - Finland

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Med tidsfrist avses den tid inom vilken ett visst skede i ett förfarande måste slutföras. Tidsfristen kan vara bestämd i lag eller av domstol.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Utöver lördagar och söndagar är följande dagar helgdagar i Finland:

  • Nyårsdagen (1 januari)
  • Trettondag jul (6 januari)
  • Långfredagen (rörlig)
  • Påskdagen (rörlig)
  • Annandag påsk (rörlig)
  • Första maj
  • Kristi himmelfärdsdag (rörlig)
  • Pingstdagen (rörlig)
  • Midsommarafton (rörlig)
  • Midsommardagen (rörlig)
  • Alla helgons dag (rörlig)
  • Självständighetsdagen (6 december)
  • Juldagen (25 december)
  • Annandag jul (26 december).

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Regler för hur tidsfristerna ska beräknas finns i lagen om beräknande av laga tid (150/1930). Bestämmelser om längden på tidsfristerna finns också i rättegångsbalken och flera andra författningar (150/1930).

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

I regel börjar tidsfristen löpa från det dygn som följer efter den händelse som har lett till åtgärden. Tidsfristen för klander av ett testamente börjar till exempel löpa från och med det dygn som följer efter dagen för delgivningen av testamentet.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Delgivningssättet påverkar inte tidpunkten för då tidsfristen börjar löpa. Tidsfristen börjar löpa först då handlingen har delgetts.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Då tidsfristen är angiven i antal dagar efter ett visst datum räknas det sistnämnda datumet inte med i tidsfristen. Delgivningsdagen räknas exempelvis inte in i tidsfristen.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

I det angivna antalet dagar ingår alla kalenderdagar, inte bara arbetsdagar. Om tidsfristen löper ut på en sådan dag som anges i fråga 2 förlängs fristen till följande vardag.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

För en tidsfrist som är fastställd i veckor, månader eller år, är slutdagen den dag som genom sitt namn i veckan eller tal i månaden motsvarar den från vilken tidsfristen startade. Om motsvarande dag i slutmånaden inte finns, är månadens sista dag slutdag.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Se svaret på fråga 8.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Se svaret på fråga 7.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Tidsfristerna kan förlängas om det finns ett motiverat behov av detta. Förlängningar av tidsfrister för pågående mål kan till exempel beviljas av domstolen vid ansökan. Det är den ansvarige som har tilldelats målet som beslutar om en förlängning ska beviljas.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

En part som vill överklaga ett avgörande från tingsrätten måste senast den sjunde dagen från det att tingsrätten meddelade sitt avgörande meddela sin önskan att överklaga. Tidsfristen för att inge ett överklagande (som även kallas besvär) är 30 dagar från det datum då tingsrätten meddelade avgörandet. Sökanden ska inge sin besvärsskrivelse till tingsrättens kansli senast tidsfristens sista dag, under kontorstid.

När det gäller avgöranden från hovrätten är tidsfristen för att ansöka om prövningstillstånd och inge bevärsskrivelse 60 dagar från det datum då hovrätten meddelade sitt avgörande. Sökanden ska inge besvärsskrivelsen till högsta domstolen, bifoga ansökan om prövningstillstånd och själva överklagandet och lämna in handlingarna till hovrättens kansli senast tidsfristens sista dag.

Om överklagandet rör ett mål som hovrätten prövat som första instans är överklagandefristen 30 dagar från det datum då hovrätten meddelade sitt avgörande.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

En tidsfrist som är angiven i lagen om beräknande av laga tid kan inte förkortas. I de flesta fall kan domstolen bestämma den tidsfrist den finner lämplig för vissa åtgärder och formaliteter och också förlänga den. I vissa fall kan domstolen även förlänga en överklagandefrist.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Finland har inga sådana områden, så en sådan situation kan inte uppstå.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Generellt sett kan det sägas att underlåtenhet att iaktta tidsfrister tillskrivs den försumlige och kan leda till rättsförlust.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Det finns inget allmänt medel för att korrigera försummelse av en tidsfrist. I vissa fall kan tidsfristen återställas på ansökan. Detta är dock ytterst sällsynt.

Senaste uppdatering: 12/09/2019

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Tidsfrister - Sverige

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Det finns flera olika typer av tidsfrister i civilprocessen. Det finns bland annat frister som till tid bestämts i författning. Exempel på detta är överklagandefrister (tid inom vilken ett överklagande måste ske) samt klander- och återvinningsfrister (tid inom vilken en talan vid domstol måste väckas). Det finns vidare bestämmelser som endast föreskriver att en åtgärd ska vidtas och där det är upp till domstolen att bestämma inom vilken tid detta ska ske. Exempel på detta är frister att komma in med kompletteringar, bevisuppgift eller svaromål.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Som icke arbetsdagar anses lördagar, söndagar och helgdagar.

Enligt lagen (1989:253) om allmänna helgdagar är helgdagar i Sverige:

  • Nyårsdagen (den 1 januari)
  • Trettondedag jul (den 6 januari)
  • Långfredagen (fredagen närmast före påskdagen)
  • Påskdagen (söndagen närmast efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter den 21 mars)
  • Annandag påsk (dagen efter påskdagen)
  • Kristi himmelsfärdsdag (sjätte torsdagen efter påskdagen)
  • Pingstdagen (sjunde söndagen efter påskdagen)
  • Nationaldagen (den 6 juni)
  • Midsommardagen (den lördag som infaller under tiden 20-26 juni)
  • Alla helgons dag (den lördag som infaller under tiden 31 oktober-6 november)
  • Juldagen (den 25 december)
  • Annandag jul (den 26 december)

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Utgångspunkten vad gäller tidsfrister är att den som enligt domstolens beslut ska fullgöra något i rättegången ska erhålla skälig tid för detta (32 kap. 1 § rättegångsbalken, RB). I flertalet fall är det domstolen som själv har att fastställa tidsfristen och den bör då bestämma fristen så att parten får godtagbar tid till sitt förfogande.

I några få fall finns det i rättegångsbalken fastställt en bestämd tid. Det gäller framför allt tid för överklagande av domstols dom eller beslut samt frister för att ansöka om ett återupptagande av en avslutad process eller i vissa fall att få en tidsfrist återställd.

Den som vill överklaga tingsrättens dom i ett tvistemål ska göra detta inom tre veckor från den dag då domen meddelades. Den som vill överklaga tingsrättens beslut i ett tvistemål ska göra detta inom samma tidsfrist. Om ett beslut under rättegången inte har meddelats vid en förhandling och det inte heller vid en förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas ska dock överklagandetiden räknas från den dag då klaganden fick del av beslutet. För överklagande av hovrättens dom eller beslut gäller en överklagandefrist på fyra veckor (se 50 kap. 1 §, 52 kap. 1 §, 55 kap. 1 § och 56 kap. 1 § RB).

Om tingsrätten har meddelat tredskodom mot en part, får denne ansöka om återvinning, dvs. ansöka om att handläggningen av målet ska återupptas, inom en månad från den dag då domen meddelades (se 44 kap. 9 § RB).

Om ett överklagande har förfallit, på grund av att klaganden uteblivit från en förhandling i hovrätt, kan klaganden inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades ansöka om att hovrätten ska återuppta målet (se 50 kap. 22 § RB).

Om en part inte i rätt tid har överklagat eller ansökt om återvinning eller återupptagande av ett mål, kan parten ansöka om få den missade tidsfristen återställd. En sådan ansökan ska göras inom tre veckor från det att förfallet upphörde och sist inom ett år från det att tiden gick ut (se 58 kap. 12 § RB).

I den summariska processen hos Kronofogdemyndigheten finns också olika tidsfrister. En svarande ska föreläggas att yttra sig över en ansökan inom viss tid från dagen för delgivning. Denna tid får inte utan särskilda skäl vara längre än två veckor (25 § lagen [1990:746] om betalningsföreläggande och handräckning). Om svaranden bestrider ansökan har sökanden att senast inom fyra veckor från den dag då underrättelse om bestridandet sändes till honom begära att målet överlämnas till tingsrätt för vidare handläggning (34 §). Om Kronofogdemyndigheten meddelar ett utslag i ett mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning kan svaranden ansöka om återvinning inom en månad från dagen för utslaget (53 §). Övriga utslag och beslut av myndigheten kan överklagas inom tre veckor från dagen för beslutet (55-57 §§).

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Om en handling ska utföras inom en angiven tidsperiod, så börjar fristen som huvudregel att löpa den dag beslutet eller föreläggandet att fullgöra något meddelas. I de fall handlingen ska delges parten förskjuts dock starttiden till den dag parten mottar handlingen (dag för delgivning).

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

I de fall handlingen ska delges parten förskjuts starttiden till den dag parten mottar handlingen (dag för delgivning).

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

I de fall starttiden är dagen för beslutet eller föreläggandet anges ofta fristen i form av ett bestämt datum, då den åtgärden som följer av beslutet/föreläggandet senast ska ha utförts. Det förekommer dock även att tidsfristen anges genom att det uttalas att en åtgärd ska vidtas inom ett visst antal dagar, veckor, månader eller år, vilka alltid utgår från starttidpunkten. I de fall starttiden är dagen för delgivning anges alltid att en åtgärd ska vidtas inom ett visst antal dagar, veckor, månader eller år från dagen för delgivning, vilket är den dag parten tar emot handlingen.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

När tidsfristen uttrycks i dagar så inkluderar det angivna antalet dagar kalenderdagar och inte endast arbetsdagar.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Om en handling ska utföras inom en angiven tidsperiod, så börjar fristen som huvudregel att löpa den dag beslutet eller föreläggandet att fullgöra något meddelas. I de fall handlingen ska delges parten förskjuts dock starttiden till den dag parten mottar handlingen (dag för delgivning).

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Av lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid framgår att när tidsfristen uttrycks i veckor, månader eller år, är slutdagen den dag som genom sitt namn i veckan eller tal i månaden motsvarar den, från vilken tidsfristen startade. Om motsvarande dag i slutmånaden inte finns, så är den månadens sista dag, slutdag.

Om den tid då en åtgärd senast ska fullgöras, infaller på en lördag, söndag, annan allmän helgdag (se 2 ovan), midsommarafton (dagen före midsommardagen), julafton (den 24 december) eller nyårsafton (den 31 december), förlängs fristen till den första därpå följande arbetsdagen vilket innebär att åtgärden inte behöver fullgöras förrän nästföljande vardag. Detta gäller även i de fall då fristen tar sin början den dag då delgivning sker.

I de fall Rådets förordning nr 1182/81 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum och frister är tillämplig, gäller i stället vad som föreskrivs i den förordningen.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Om den tid då en åtgärd senast ska fullgöras, infaller på en lördag, söndag, annan allmän helgdag (se 2 ovan), midsommarafton (dagen före midsommardagen), julafton (den 24 december) eller nyårsafton (den 31 december), förlängs fristen till den första därpå följande arbetsdagen vilket innebär att åtgärden inte behöver fullgöras förrän nästföljande vardag. Detta gäller även i de fall då fristen tar sin början den dag då delgivning sker.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Det finns inga särskilda regler om förlängning av tidsfrister i de fall parten har sitt hemvist/säte eller i övrigt befinner sig utanför riket eller på en svåråtkomlig plats. Som nämnts ska dock domstolen i många fall själv bestämma hur lång frist som ska gälla och då se till att parten får skälig tid till sitt förfogande.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Vanligtvis är tidsfristerna för överklagande av domstols dom eller beslut tre eller fyra veckor.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Om en tidsfrist är angiven i lag (t.ex. överklagandefrist) kan den tiden varken förkortas eller förlängas. Om en part har förelagts att infinna sig vid en förhandling eller annars fullgöra något, kan domstolen förlänga den tidsfrist som bestämts genom att bestämma en ny sluttid. I en akut situation finns det inget som hindrar domstolen från att ställa in en planerad förhandling och sätta ut en ny sådan vid ett tidigare datum. En förutsättning är dock att parterna erhåller skälig tid att förbereda sig.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Nej, se 11 ovan.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Tidsfrister att svara på förelägganden m.m.

Om käranden inte följer ett föreläggande att komplettera sin stämningsansökan eller om det annars finns något hinder mot att pröva saken, avvisas käromålet. Om svaranden underlåter att inkomma med svaromål kan tredskodom meddelas mot honom eller henne. I övrigt kan underlåtelse att följa ett föreläggande i tid leda till att domstolen avgör målet ändå.

Utevaro från en förhandling

Om det är fråga om ett dispositivt tvistemål (t.ex. kommersiella tvister) kan en parts utevaro från en förhandling i tingsrätt leda till att tredskodom meddelas. I annat fall kan vite dömas ut. Är det däremot fråga om ett indispositivt tvistemål (t.ex. familjerättsliga tvister) kan kärandens utevaro innebära att hennes talan förfaller medan motparten kan antingen åläggas att betala ett vite eller att bli hämtad till förhandlingen. Om klaganden inte inställer sig vid en förhandling i hovrätten kan överklagandet förfalla. Om motparten uteblir kan vite dömas ut.

Tidsfrist att överklaga

Om en part överklagar för sent, ska överklagandet avvisas.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

I de fall tidsfristen inte är fastställd i lag bör parten, innan fristen har gått ut, begära anstånd och be domstolen att förlänga fristen. Om fristen har gått ut och domstolen därefter har vidtagit en åtgärd, t.ex. avgjort målet, finns vissa såväl ordinära som extraordinära åtgärder som en part kan vidta. Dessa går ut på att antingen få till stånd ett återupptagande av den avslutade processen eller i visst fall att få tidsfristen återställd (se 3 ovan).

Senaste uppdatering: 24/03/2015

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.