All modern legal systems including those of the 27 Member States provide for the temporal limitation of civil claims. The laws governing limitation or prescription periods vary greatly with respect to the length of the time limits, when exactly the time limit starts and depending on which act or event suspends or interrupts the time limit. The law applicable to the claim also governs the limitation period affecting the claim.

Please select the relevant country's flag to obtain detailed national information.

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

I processlagen (Code judiciaire/Gerechtelijk Wetboek) anges en mängd olika tidsfrister.

Dessa kan delas upp i två typer: karensperioder och preskriptionsfrister.

Karensperioder (délais d'attente/wachttermijnen) är tidsperioder som måste löpa ut. Dessa perioder måste med andra ord löpa ut för att en rättslig åtgärd ska kunna vidtas.

Ett exempel på en karensperiod är stämningsfristen (délai de citation/dagvaardingstermijn). Stämningsfristen är den minsta tidsperiod som måste förflyta mellan utfärdandet av en stämningsansökan och anhängiggörandet av målet i domstol. Stämningsfristen är åtta dagar i huvudförfaranden (civilmål) och två dagar i interimistiska förfaranden.

Preskriptionsfrister (délais de forclusion/vervaltermijnen) är tidsfrister inom vilka en viss rättslig åtgärd måste vidtas. Åtgärden måste vidtas senast den dag fristen löper ut (dies ad quem). Om ingen åtgärd vidtas innan fristen löper ut förfaller rätten att vidta den åtgärden.

Exempel på preskriptionsfrister är de tidsfrister inom vilka en rättsprocess måste inledas, nämligen

• tidsfristen på en månad för att överklaga en dom efter rättegång (artikel 1051 i processlagen), räknat från dagen för delgivningen av domen,
• tidsfristen på en månad för att ansöka om återvinning av en tredskodom (artikel 1048 i processlagen), räknat från dagen för delgivningen av domen,
• tidsfristen på tre månader för att inge ett överklagande i en rättsfråga till kassationsdomstolen (Cour de cassation/ Hof van Cassatie) (artikel 1073 i processlagen),
• tidsfristen på tre månader för att väcka talan som tredje man (artikel 1129 i processlagen),
• tidsfristen på 30 dagar för att väcka skadeståndstalan mot en domare på grund av ett allvarligt rättegångsfel (artikel 1142 i processlagen).
• tidsfristen på sex månader för att återuppta en civilrättslig process (artikel 1136 i processlagen).

Stämningsfristen är därför en karensperiod.

I artikel 707 i processlagen anges att den normala stämningsfristen i ett huvudförfarande är åtta dagar för personer som har hemvist eller sin vanliga vistelseort i Belgien.

Samma sak gäller när

1. stämningen delges i Belgien på delgivningsadressen,
2. den person som delges stämningen inte har någon känd hemvist eller vistelseort i Belgien eller i utlandet,
3. en stämning för en part med hemvist i utlandet delges personer i Belgien.

Stämningsfristen i interimistiska förfaranden minskas till två dagar (artikel 1035 i processlagen). Stämningsfristen för förfaranden inför utmätningsdomaren (juge des saisies/beslagrechter) är också två dagar när denna domare är behörig att fatta beslut om interimistiska åtgärder.

Om svaranden saknar hemvist, vistelseort eller delgivningsadress i Belgien förlängs ovannämnda ”normalperioder” på åtta respektive två dagar i enlighet med artikel 55 i processlagen.

Perioden är därför (åtta eller två dagar + …)

1. 15 dagar om parten bor i ett grannland eller i Förenade kungariket,
2. 30 dagar om parten bor i ett annat europeiskt land,
3. 80 dagar om parten bor i en annan del av världen.

Denna förlängning måste emellertid föreskrivas i lag. För stämningar i ett huvudförfarande anges förlängningen i artikel 709 i processlagen. För stämningar i ett interimistiskt förfarande anges förlängningen i artikel 1035 i processlagen.

I vissa fall kan det vara nödvändigt att handlägga ärenden snabbt efter en stämning. I sådana situationer kan en advokat eller en domstolstjänsteman ansöka hos behörig domstol om att dessa frister ska förkortas (artikel 708 i processlagen i ett huvudförfarande, artikel 1036 i processlagen i ett interimistiskt förfarande).

När stämningen delges lämnar domstolstjänstemannen en kopia på beslutet att förkorta stämningsfristen för att informera svaranden om att den förkortade fristen har godkänts.

En av de viktigaste aspekterna med en tidsfrist är dess beräkningssätt. Beräkningssättet anges i artiklarna 48–57 i processlagen (dvs. i kapitel VIII i del ett av processlagen) (se nedan).

Dessa artiklar omfattar allmänna aspekter (artiklarna 48 och 49), preskriptionsfrister (artikel 50.1), beräkning av tidsfrister (artiklarna 52 och 53.1 och artiklarna 53 a, 54 och 57), force majeure-situationer, förlängning av tidsfristen (artiklarna 50.2, 51, 53.2 och 55) och avbrytande av tidsfristen på grund av att en av parterna har avlidit (artikel 56).

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

1 januari (nyårsdagen)

Påskdagen och annandag påsk (varierande datum)

1 maj (arbetets dag)

Kristi himmelsfärdsdag (sjätte torsdagen efter påskdagen)

Pingstdagen och annandag pingst (sjunde söndagen och måndagen efter påskdagen)

Nationella helgdagar: 21 juli

15 augusti (jungfru Marie himmelsfärd)

1 november (allhelgonadagen)

11 november (stilleståndsdagen 1918)

25 december (juldagen)

Denna förteckning förekommer inte i processlagen.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Se fråga 1 (ovan).

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Regeln är att dies a quo (dagen för den handling eller händelse som utlöste tidsfristen) INTE INGÅR i tidsfristen, men att dies ad quem (dagen för fristens utlöpande) INGÅR (dies a quo non computatur in termino).

Artikel 52 i processlagen: ”En tidsfrist beräknas från midnatt till midnatt. Den löper från dagen efter den handling eller händelse som utlöste tidsfristen och inkluderar alla dagar, även lördagar, söndagar och allmänna helgdagar.”

Därför börjar en tidsfrist inte löpa samma dag som en stämning eller dom delges (dies a quo), utan påföljande dag (närmare bestämt kl. 00.00 påföljande dag).

Om en stämning t.ex. delges måndagen den 4 maj (dies a quo), börjar stämningsperioden löpa tisdagen den 5 maj. Den första dagen i åttadagarsfristen är med andra ord tisdagen den 5 maj.

Om den 4 maj infaller på en fredag börjar stämningsperioden löpa lördagen den 5 maj. Den första dagen i en stämningsperiod kan därför infalla på en lördag, söndag eller allmän helgdag.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

A/ Delgivning av en domstolstjänsteman:

Enligt artikel 57 i processlagen börjar, om inte annat föreskrivs i lag, en tidsfrist för en invändning, ett överklagande till en överrätt eller ett överklagande i en rättsfråga till kassationsdomstolen att löpa när domen delges personen på dennes hemvist eller i förekommande fall när en kopia överlämnas eller deponeras på det sätt som anges i artiklarna 38 och 40.

För personer som saknar hemvist, vistelseort eller delgivningsadress i Belgien, och som inte kan delges personligen, börjar tidsfristen löpa när en kopia av den dom som ska delges lämnas in på posten eller, i förekommande fall, överlämnas till den allmänna åklagaren.

Om det rör sig om en person utan rättskapacitet börjar tidsfristen inte löpa förrän domen har delgetts den personens rättsliga ombud.

B/ Pappersbaserad delgivning (skrivelse):

Enligt artikel 53 a i processlagen börjar de tidsfrister som börjar löpa från delgivningen av pappershandlingen, om inte annat föreskrivs i lag, att löpa från och med följande tidpunkter:

1. Om handlingen delges med ett särskilt delgivningsbrev eller som rekommenderat brev med mottagningsbevis, från och med den första dagen efter den dag brevet delades ut till adressatens bostadsadress eller, i förekommande fall, till adressatens vistelseadress eller delgivningsadress.
2. Om handlingen delges med rekommenderat brev eller vanligt brev, från och med den tredje arbetsdagen efter den dag brevet lämnades in på posten, om inte adressaten kan visa något annat.
3. Om handlingen delges i utbyte mot ett daterat mottagningsbevis, från och med den första dagen därefter.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Regeln är att dies a quo (dagen för den handling eller händelse som utlöste tidsfristen) INTE INGÅR i tidsfristen, men att dies ad quem (dagen för fristens utlöpande) INGÅR.

DIES A QUO:

Artikel 52 i processlagen: ”En tidsfrist beräknas från midnatt till midnatt. Den löper från dagen efter den handling eller händelse som utlöste tidsfristen och inkluderar alla dagar, även lördagar, söndagar och allmänna helgdagar.”

Därför börjar en tidsfrist inte löpa samma dag som en stämning eller dom delges (dies a quo), utan påföljande dag (närmare bestämt kl. 00.00).

Om en stämning t.ex. delges måndagen den 4 maj (dies a quo), börjar stämningsperioden löpa tisdagen den 5 maj. Den första dagen i åttadagarsfristen är med andra ord tisdagen den 5 maj.

Om den 4 maj infaller på en fredag börjar stämningsperioden löpa lördagen den 5 maj. Den första dagen i en stämningsperiod kan därför infalla på en lördag, söndag eller allmän helgdag.

DIES AD QUEM:

Artikel 53 i processlagen: ”Den dag fristen löper ut ingår i tidsfristen. Om denna dag emellertid infaller på en lördag, söndag eller allmän helgdag, förlängs fristen till den första efterföljande arbetsdagen.”

Dies ad quem är den dag fristen löper ut. Den ingår i tidsfristen och utgör därför tidsfristens sista dag.

Om dies ad quem emellertid infaller på en lördag, söndag eller allmän helgdag förlängs fristen till den första efterföljande arbetsdagen.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Enligt artikel 52 i processlagen löper en frist från midnatt till midnatt. Den löper från dagen efter den handling eller händelse som utlöste tidsfristen och inkluderar alla dagar, även lördagar, söndagar och allmänna helgdagar.

Det går dock endast att företa en giltig handling på domstolens kansli de dagar och på de tider som domstolskansliet har öppet för allmänheten, såvida detta inte sker på elektronisk väg.

Därför måste kalenderdagar användas.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Enligt artikel 54 i processlagen beräknas en tidsfrist som anges i månader eller år från en kalenderdag i en månad till dagen före motsvarande kalenderdag i en annan månad.

Denna artikel gäller endast tidsfrister som anges i månader eller år (t.ex. tidsfristen för en invändning eller ett överklagande, som är en månad). Tillsammans med vad som stadgas i artikel 53 i processlagen innebär detta att en tidsfrist på en t.ex. en månad inte alltid är 30 eller 31 dagar, utan även kan vara längre eller kortare.

Med kalenderdag avses tidsfristens första dag, nämligen dagen efter delgivningen.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Enligt artikel 53.1 i processlagen ingår den dag fristen löper ut (dvs. dies ad quem) i tidsfristen.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

I artikel 53.2 i processlagen anges emellertid att om denna dag infaller på en lördag, söndag eller allmän helgdag, förlängs fristen till den första efterföljande arbetsdagen.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

a/ Tidsfrister som inte medför att en rättighet förfaller:

I artikel 49 i processlagen anges att tidsfristerna är lagstadgade och att domstolarna endast kan fastställa tidsfrister när lagen tillåter detta.

Enligt artikel 51 i processlagen kan domstolen, innan en tidsfrist löper ut, förlänga tidsfrister som inte medför att en rättighet förfaller. Om inte annat föreskrivs i lag kan en förlängning inte vara längre än den ursprungliga tidsfristen och ingen ytterligare förlängning kan beviljas, om inte detta sker i form av ett motiverat beslut och av synnerliga skäl.

b/ En part saknar hemvist, vistelseort eller delgivningsadress i Belgien:

Om det i lagen anges att tidsfristen för en person som saknar hemvist, vistelseadress eller delgivningsadress i Belgien måste förlängas, ska fristen enligt artikel 55 i processlagen förlängas med

1. 15 dagar om parten bor i ett grannland eller i Förenade kungariket,
2. 30 dagar om parten bor i ett annat europeiskt land,
3. 80 dagar om parten bor i en annan del av världen.

c/ Under domstolens semesterperiod:

Enligt artikel 50.2 i processlagen ska varje tidsfrist för en invändning eller ett överklagande enligt artiklarna 1048, 1051 och 1253 c, punkterna c och d, som börjar och slutar under domstolens semesterperiod förlängas till det nya domstolsårets femtonde dag.

Domstolens semesterperiod pågår den 1 juli–31 augusti varje år.

Om tidsfristen för en invändning eller ett överklagande börjar och slutar under denna period förlängs dies ad quem för denna tidsfrist till den 15 september.

Exempel 1: En dom delges den 30 juni (dies a quo). Tidsfristen börjar löpa den 1 juli och löper ut (dies ad quem) den 31 juli.

Exempel 2: En dom delges den 31 juli (dies a quo). Tidsfristen börjar löpa den 1 augusti och löper ut (dies ad quem) den 31 augusti.

I båda exemplen infaller både tidsfristens första dag och den dag fristen löper ut (dies ad quem) under domstolens semesterperiod. Därför förlängs fristen till den 15 september, som är sista dagen för att inge en invändning eller ett överklagande.

Exempel 3: En dom delges den 29 juni. Tidsfristen börjar löpa den 30 juni. Fristen löper ut (dies ad quem) den 29 juli.

Exempel 4: En dom delges den 1 augusti. Tidsfristen börjar löpa den 2 augusti. Fristen löper ut (dies ad quem) den 1 september.

I båda exemplen infaller antingen tidsfristens första dag eller den dag fristen löper ut (dies ad quem) utanför domstolens semesterperiod. Därför förlängs inte fristen till den 15 september.

Notera att både artikel 50.2 i processlagen (förlängning på grund av domstolens semesterperiod) och artikel 53.2 i processlagen (förlängning av fristen till efterföljande arbetsdag om fristen löper ut på en lördag, söndag eller allmän helgdag) kan vara tillämpliga om den sista dagen i domstolens semesterperiod (den 31 augusti) infaller på en lördag eller söndag och tidsfristen löper ut (dies ad quem) den 31 augusti.

Artikel 50.2 i processlagen ska i så fall tillämpas först, innan artikel 53.2 i processlagen tillämpas.

Exempel:

En dom delges den 31 juli. Tidsfristen för att inge en invändning eller ett överklagande löper från den 1 augusti till den 31 augusti, som infaller på en lördag eller söndag.

Enligt artikel 50.2 i processlagen infaller tidsfristens först och sista dag under domstolens semesterperiod. Detta medför att fristen förlängs till den 15 september.

Det är endast om den 15 september infaller på en lördag eller söndag som artikel 53.2 i processlagen kan tillämpas. I så fall förlängs fristen till efterföljande måndag.

d/ Om en person som har rätt ett inge en invändning, ett överklagande till en överrätt eller ett överklagande i en rättsfråga till kassationsdomstolen avlider:

Enligt artikel 56 i processlagen medför partens dödsfall att den partens tidsfrist för att inge en invändning, ett överklagande till en överrätt eller ett överklagande i en rättsfråga till kassationsdomstolen avbryts.

Tidsfristen börjar att löpa igen först efter det att domen har delgetts den avlidnes dödsbo och löper endast från utgången av tidsfristen för att upprätta och granska en bouppteckning, om domen delges innan dessa frister löper ut.

Domen kan delges arvingarna gemensamt, utan att deras namn och rättskapacitet anges. En berörd part kan emellertid slippa förlora sina rättigheter till följd av att tidsfristerna för att överklaga har löpt ut om denna part inte kände till delgivningen.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Enligt artikel 1050 i processlagen är huvudregeln att ett överklagande alltid kan inges så snart en dom har meddelats, även vid en tredskodom. När det gäller en dom om behörighet eller, om inte domstolen beslutar annat, en interimistisk dom, kan endast den lagakraftvunna domen överklagas.

Enligt artikel 1051 i processlagen är tidsfristen för att inge ett överklagande en månad från delgivningen av domen i enlighet med artikel 792.2 och 792.3. I enlighet med artikel 1054 i processlagen kan svaranden emellertid när som helst inge ett anslutningsöverklagande mot alla parter i förfarandet vid appellationsdomstolen, även om domen delgavs utan reservation eller godtogs innan den delgavs.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Enligt artikel 51 i processlagen kan domstolen, innan en tidsfrist löper ut, förlänga tidsfrister som inte medför att en rättighet förfaller. Om inte annat föreskrivs i lag kan en förlängning inte vara längre än den ursprungliga tidsfristen och ingen ytterligare förlängning kan beviljas, om inte detta sker i form av ett motiverat beslut och av synnerliga skäl.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Artikel 55 i processlagen infördes just för en sådan part. Om villkoren i den artikeln är uppfyllda kan nämnda part utnyttja denna bestämmelse.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Enligt artikel 50 i processlagen kan tidsfrister som medför att en rättighet bortfaller inte förkortas eller förlängas, även om parterna går med på detta, om inte bortfallet av rättigheter omfattas av de lagstadgade villkoren.

En rättshandling måste med andra ord företas innan tidsfristen löper ut, annars är risken att den faller utanför tidsfristen och inte är tillåten.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Om en preskriptionsfrist löper ut får detta definitiva konsekvenser. Såvida det inte har skett en lagöverträdelse går det med andra ord inte längre att inge ett överklagande.

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

A) Utövandet av rätten till rättsligt skydd för subjektiva materiella rättigheter omfattas av lagstadgade preskriptionstider och absoluta tidsfrister (kalenderperioder).

Preskriptionstiden är den period då innehavaren av en subjektiv rätt är overksam, och när preskriptionstiden löper ut förverkas hans eller hennes möjlighet att begära rättsligt skydd för rättigheten. När en preskriptionstid löper ut förverkas inte den materiella rättigheten i sig utan den tillhörande rätten att föra talan och rätten till verkställighet, vilket omvandlar rättigheten till en naturlig rättighet (materiell rättighet som inte omfattas av rättsligt skydd). Preskriptionstiden tillämpas inte automatiskt utan enbart när gäldenären gjort en invändning hos behörig domstol eller en stämningsman.

Bestämmelserna om preskriptionstidernas varaktighet samt avbrott i och tillfälligt upphävande av dessa fastställs i lagen om förpliktelser och avtal. En generell preskriptionstid på fem år fastställs för samtliga fordringar utan särskilda tidsfrister (se artikel 110 i lagen om förpliktelser och avtal).

En treårig preskriptionstid fastställs för tre kategorier fordringar (artikel 111 i lagen om förpliktelser och avtal):

• Ersättningsfordringar som inte omfattas av någon annan preskriptionstid.
• Fordringar avseende skadestånd och ersättning till följd av bristande fullgörande av ett avtal.
• Fordringar avseende hyra, ränta och andra periodiska betalningar, t.ex. fordringar från värme- och elleverantörer, oavsett eventuella periodiska beloppsvariationer. Amorteringar av banklån räknas emellertid inte som periodiska betalningar och omfattas av standardpreskriptionstiden.

En treårig preskriptionstid fastställs också för rätten att begära lagstadgad ogiltigförklaring av avtal som ingåtts av misstag, eller till följd av bedrägeri eller hot, och avtal som omyndigförklarade personer eller deras ombud ingått utan att uppfylla kraven i fråga.

En ettårig preskriptionstid fastställs för rätten att begära lagstadgad ogiltigförklaring av ett avtal som ingåtts som en exceptionell nödhandling eller till följd av påtagligt ofördelaktiga villkor (artikel 33 i lagen om förpliktelser och avtal).

En sex månader lång preskriptionstid föreskrivs för fordringar som avser brister vid försäljning av lös egendom eller bristande fullföljande av ett tillverkningsavtal, med undantag för byggentreprenad där fordran förverkas inom den allmänna fristen på fem år (artikel 265 i lagen om förpliktelser och avtal).

En tvåårig preskriptionstid fastställs för verkställighetsförfaranden. Om en borgenär i ett verkställighetsförfarande under två års tid underlåter att ansöka om verkställighet avslutas verkställighetsförfarandet ex lege (enligt lag) med stöd av artikel 433.1.8 i civilprocesslagen och en ny preskriptionstid börjar löpa från och med den senaste giltiga verkställighetsåtgärden.

Preskriptionstiden börjar löpa när talerätten uppstår och kan utövas, vilket är beroende av vilken typ av materiell rättighet som avses. Det kan bland annat vara när avtalsskyldigheten har förfallit till betalning, när den oriktiga gärningen begicks, när gärningsmannen vid skadeståndsgrundande händelser fastställs och när ett föremål överlämnas inom ramen för en defektbaserad fordran.

Preskriptionstiden kan inte förkortas eller förlängas med parternas samtycke.

Preskriptionstiden kan emellertid upphävas tillfälligt och avbrytas.

Preskriptionstiden avbryts i sådana ärenden som anges på ett uttömmande sätt i artikel 115 i lagen om förpliktelser och avtal:

• Mellan barn och föräldrar, när de sistnämnda utövar sina rättigheter som föräldrar.
• Mellan personer som har vårdnadshavare eller förmyndare och vårdnadshavarna och förmyndarna under den tid som vårdnadskapet eller förmyndarskapet varar.
• Mellan makar.
• När det gäller fordringar från personer vars egendom, enligt lag eller genom domstolsbeslut, är föremål för boutredning, gentemot boutredningsmannen så länge som boutredningen pågår.
• När det gäller juridiska personers ersättningsfordringar gentemot sina direktörer, under den tid då dessa är i tjänst.
• När det gäller fordringar från barn och personer med begränsad handlingsförmåga under den period då de saknar ett juridiskt ombud eller förvaltare, och sex månader efter att en sådan person utsetts, eller efter att den bristande handlingsförmågan har upphört.
• Så länge som ett förfarande rörande en fordran pågår.

I dessa fall fråntas parten tillfälligt och lagligen sin rätt att föra talan. Den preskriptionstid som löper fram till det tillfälliga upphävandet gäller fortfarande och fortsätter fram till att den omständighet som orsakade upphävandet inte längre föreligger.

Preskriptionstiden upphävs tillfälligt i följande fall:

• När gäldenären erkänner fordran.
• När en fordran eller invändning eller en begäran om medling görs. Om fordran eller invändningen inte tillgodoses, betraktas dock inte preskriptionstiden som avbruten.
• Genom att en fordran inges i insolvensförfarandet.
• Genom att verkställighetsåtgärder vidtas.

I dessa fall förverkas den rättsliga relevansen hos den period som har löpt från det att rätten att föra talan uppstod till det att preskriptionstid avbröts, och en ny preskriptionstid börjar då att löpa. Om det tillfälliga upphävandet sker till följd av en fordran eller invändning fastställs det i lagen även en annan viktig konsekvens: den nya preskriptionstid som inleds efter det tillfälliga upphävandet är alltid fem år lång.

När absoluta (bindande) tidsfrister löper ut upphör även de materiella rättigheterna. Sådana tidsfrister inleds när den materiella rättigheten uppstår och inte när talerätten upphör.

Till skillnad från preskriptionsfrister får absoluta tidsfrister inte avbrytas eller skjutas upp.

De tillämpas på eget initiativ av domstolen eller en stämningsman, vilket innebär att skyddet inte kräver en invändning från gäldenären. Utgången av en absolut tidsfrist medför att en talan inte kan tas upp till sakprövning, medan utgången av en preskriptionsfrist (förutsatt att en invändning har gjorts) gör att talan betraktas som ogrundad.

Sådana bindande frister inbegriper bland annat följande: en tremånadersperiod inom vilken panthavaren eller hypotekstagaren kan invända om betalning för skadeförsäkring erlagts till ägaren av föremålet och inte till honom eller henne, en tvåmånadersperiod inom vilken en delägare kan väcka talan för köp av ett samägt föremål om den andra delägaren har sålt sin del till en tredje part och en ettårsperiod inom vilken en talan kan väckas för att annullera en gåva.

B) Tidsfristerna för vidtagandet av vissa processuella åtgärder från parternas och domstolens sida i förfaranden rörande en fordran, liksom i verkställighetsförfaranden, fastställs i civilprocesslagen. Tidsfristerna för vidtagandet av processuella åtgärder i insolvensförfaranden fastställs i handelslagen (Targovski zakon) och i lagen om bankers insolvens (Zakon za bankovata nesastoyatelnost), när det gäller bankers insolvens, samt i annan speciallagstiftning.

För parterna leder ett åsidosättande av tidsfristen till ett förverkande av rätten att vidta den processuella åtgärden.  Om domstolen åsidosätter en fastställd tidsfrist utgör inte detta något hinder för att den processuella åtgärden vidtas i ett senare skede, eftersom åtgärden alltid måste vidtas. De tidsfrister som fastställs för domstolen är endast indikativa.

Tidsfristerna för vidtagandet av processuella åtgärder från parternas sida är de som fastställs i lag och av domstolen.

De lagstadgade tidsfristerna (de rättsliga tidsfristerna) är bland annat följande:

• Tidsfrist för att åtgärda oegentligheter i stämningsansökan (en vecka från det att parten delges enligt artikel 129.2 i civilprocesslagen, men domstolen kan fastställa en längre tidsfrist).
• Tidsfrist för att inge svaromål, inkomma med bevisning, bestrida uppgifterna i stämningsansökan, inkomma med ett genkäromål, presentera tredje parter (medhjälpare) från svarandens sida och väcka talan gentemot dem och för att invända mot det förfarande som domstolen fastställt för prövningen av ärendet. Tidsfristen inleds när svaranden erhållit en kopia av stämningsansökan och är på en månad eller två veckor, beroende på om förfarandena omfattas av standardförfarandet eller förfarandet för särskilda fordringar i handelstvister (artiklarna 131 och 367 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för begärande av ytterligare uppgifter från fordringsägaren i förfaranden som rör handelstvister – inom två veckor från mottagandet av svarandens svaromål (artikel 372 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för att svara på ytterligare uppgifter från svaranden i förfaranden som rör handelstvister – inom två veckor från mottagandet av de ytterligare uppgifterna (artikel 373 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för överklagande av domstolens domar – inom två veckor från det att parten delges domen (artikel 259 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för att svara på motpartens överklagande och inge ett anslutningsöverklagande – inom två veckor från mottagandet av en kopia av överklagandet (artikel 263 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för kassationsöverklagande av domstolens domar – inom en månad från det att parten delges domen (artikel 283 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för överklagande av domstolens domar – inom en vecka från det att parten delges, och om delgivningen sker vid en domstolsförhandling som parten deltar i, tidsfristen från och med det datum då förhandlingen hålls (artikel 275 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för ingivande av en ansökan om upphävande av ett verkställt beslut – inom tre månader från det att skälet till upphävandet uppstått (artikel 305 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist inom vilken parten kan begära domarens avvisning av talan – den första förhandlingen efter att skälet till upphävandet uppstått eller blivit känt (artikel 23 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist inom vilken parten kan invända på grund av bristande exklusiv behörighet – fram till att förfarandena avslutats i andra instans (artikel 119 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist inom vilken en part kan invända på grund av bristande lokal behörighet i och med den fasta egendomens belägenhet – fram till att den rättsliga utredningen i första instans avslutats (artikel 119 i civilprocesslagen). I alla andra fall där bestämmelserna om lokal behörighet kringgåtts, får en invändning göras enbart av svaranden inom den period som gäller för svar på ansökan (artikel 119 i civilprocesslagen). I konsumenttvister och när en skadelidande har väckt talan mot en försäkringsgivare, garantifonden (Garantsionen fond) och sammanslutningen av bulgariska trafikförsäkringsbolag (Natsionalno byuro na balgarskite avtomobilni zastrachovateli), ser domstolen på eget initiativ till att den lokala lagstiftningen följs fram till dess att den första förhandlingen har avslutats.
• Tidsfrist inom vilken fordringsägaren kan dra tillbaka sin stämningsansökan utan svarandens samtycke – fram till att den första domstolsförhandlingen avslutats (artikel 232 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist inom vilken en part kan inge en interimistisk talan – för fordringsägarens del under den första domstolsförhandlingen och för svarandens del inom den period som gäller för svaromål (artikel 212 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för bestridande av uppgifterna i en handling – senast tillsammans med svaret på den talan som handlingen avser, och om bestridandet görs tillsammans med stämningsansökan bör svaranden bestrida denna skriftligen (artikel 193 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för att invända mot ett betalningsföreläggande – inom två veckor från det att föreläggandet delges (artikel 414 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för att överklaga ett beslut om att inget betalningsföreläggande utfärdas – inom en vecka från det att sökanden delges (artikel 413 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för överklagande av ett beslut om utfärdande av en exekutionstitel – inom två veckor från det att sökanden delges beslutet och från det att gäldenären delges begäran om frivillig efterlevnad (artikel 407 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för gäldenärens frivilliga efterlevnad i verkställighetsförfaranden – inom två veckor från det att stämningsmannen delger begäran (artikel 428 i civilprocesslagen)
• Tidsfrist för överklagande av stämningsmannens åtgärder – inom en vecka från det att åtgärden vidtagits om parten var närvarande vid tillfället, eller om parten kallats på vederbörligt sätt, och i andra fall – från och med delgivningsdatumet (artikel 436 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för ingivande av en fordran i insolvensförfaranden – inom en månad respektive tre månader från det att beslutet om att inleda insolvensförfaranden noteras i handelsregistret (artiklarna 685 och 688 i handelslagen).
• Tidsfrist för tillämpning av en återbetalningsplan – inom en månad från det att domstolens dom om godkännande av förteckningen över godkända fordringar noteras i handelsregistret (artikel 696 i handelslagen).
• Tidsfrist för invändningar mot förteckningen över godkända fordringar – inom sju dagar från det att förteckningen offentliggörs i handelsregistret (artikel 690 i handelslagen).
• Tidsfrist för invändningar mot den rekonstruktionsplan som konkursförvaltaren lagt fram – inom 14 dagar från det att planen tagits med i handelsregistret (artikel 727 i handelslagen).
• Absoluta tidsfrister för att företa de relevanta processhandlingarna regleras även i annan speciallagstiftning som inte kan anges på ett uttömmande sätt: handelslagen när det gäller förfarandet för stabilisering av näringsidkares verksamhet, lagen om bankers insolvens, försäkringslagen (Kodeks za zastrachovaneto) etc.

Domstolen fastställer bland annat följande tidsfrister:

• Tidsfrist för insamling av bevisning (artikel 157 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för betalning av kostnaderna för insamling av bevisning (kallande av vittnen, betalning av ersättning för expertvittnen osv.) (artikel 160 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för åtgärdande av oegentligheter i en processuell åtgärd som parten vidtagit (artikel 101 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för ingivande av stämningsansökan, som vanligtvis är längre än en vecka.

Tidsfristerna delas även in i två olika typer, beroende på om de kan förlängas av domstolen eller inte. Alla tidsfrister som domstolen fastställer kan förlängas. Tidsfristerna för överklaganden och för att inge en ansökan om upphävande av en verkställbar dom kan inte förlängas (artikel 63.3 i civilprocesslagen).

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Följande dagar är helgdagar:

1 januari – Nyårsdagen

3 mars – Frigörelsedagen – nationell helgdag

1 maj – Arbetarrörelsens högtidsdag

6 maj – Sankt Georgsdagen, tapperhetens och bulgariska arméns dag

24 maj – Den bulgariska utbildningens, kulturens och slaviska litteraturens dag

6 september – Enhetsdagen

22 september – Självständighetsdagen

1 november – Folkupplysarnas dag – arbetsfri dag för utbildningsinrättningar

24 december – Julafton, och 25–26 december – juldagen och annandag jul

Långfredagen, påskafton och påskdagen – två dagar (söndagen och måndagen).

Regeringen kan också, men dock endast vid ett tillfälle, utlysa andra helgdagar och hyllningsdagar för vissa yrken samt ändra datum för arbetsfria dagar under året.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

De generella reglerna om tidsfrister för vidtagandet av processuella åtgärder från parternas och domstolens sida i förfaranden rörande en fordran, liksom i verkställighetsförfaranden, fastställs i civilprocesslagen. I flera speciallagar fastställs också absoluta tidsfrister för utövande av processuella rättigheter, t.ex. i artikel 74 i handelslagen, artiklarna 19 och 25 i lagen om handelsregistret och registret över icke-vinstdrivande juridiska personer (Zakon za targovskiya registar i registara na yuridicheskite litsa s nestopanska tsel). Allmän information om de generella reglerna i kapitel 7 i civilprocesslagen om tidsfrister och återställande av tidsfrister ges i svaren på frågorna 4, 5 och 6.

De generella reglerna om preskriptionstider anges i artikel 110 ff i lagen om förpliktelser och avtal. Se punkt 1.

De generella reglerna om tidsfrister för fullgörandet av skyldigheter till följd av avtalsförbindelser anges i artiklarna 69–72 i lagen om förpliktelser och avtal.

Om de förutsättningar som definieras i processrätten föreligger (artiklarna 61, 229 och 432 i civilprocesslagen) avbryts de fastställda processuella tidsfristerna. I så fall avbryts fristen från och med den händelse som ledde till att förfarandet vilandeförklarades. Ett förfarande vilandeförklaras när det har uppstått hinder som gör att förfarandet inte kan fortsätta, och innan hindret har avlägsnats kan inga andra processuella åtgärder än åtgärder för att säkra talan vidtas. Efter att hindret har avlägsnats (dvs. en part avlider, förmyndarskap måste inrättas, ett underliggande förfarande pågår etc.) kan förfarandet återupptas och alla handlingar som företogs innan förfarandet vilandeförklarades anses fortfarande giltiga.

I speciallagstiftning fastställs andra tidsfrister, som är kortare än standardpreskriptionstiden.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Tidsfristen för att vidta en viss processuell åtgärd inleds som huvudregel det datum då parten informeras om att han eller hon bör vidta åtgärden eller delges en dom som avkunnats av en domstol och som kan överklagas.

• Tidsfristen för att åtgärda eventuella brister i stämningsinlagan inleds det datum då domstolen ger parten instruktioner.
• Tidsfristen för svarandens ingivande av svaromål inleds när en kopia av stämningsansökan och tillhörande bevis erhålls. Tidsfristen för att svara och konsekvenserna om denna inte respekteras måste anges i det meddelande som domstolen skickar kopiorna till svaranden med.
• Tidsfristen för att överklaga domen inleds när parten delgetts.
• Tidsfristen för att överklaga en dom i ett ärende som behandlas inom ramen för en summarisk process (del 3, kapitel 25 i civilprocesslagen) inleds det datum då domstolen meddelar att den ska offentliggöra domen.
• Tidsfristen för överklagande av domen inleds när parten delgetts, och om delgivningen sker vid en domstolsförhandling som parten deltar i inleds tidsfristen det datum då förhandlingen hålls.
• Ett överklagande av stämningsmannens åtgärder ska inges inom en vecka från det att åtgärden vidtagits om parten var närvarande vid tillfället, eller om parten kallats på vederbörligt sätt, och i andra fall – från och med delgivningsdatumet.
• I insolvensförfaranden inleds tidsfristerna när konkursförvaltaren offentliggjort åtgärden i fråga (t.ex. genom att upprätta en förteckning över fordringsägare med godkända fordringar) eller när en processuell rättshandling offentliggjorts i handelsregistret.

Det finns också tidsfrister som inleds när förfarandena rörande en fordran börjar, eftersom det i lagen endast anges när förfarandena ska ha genomförts.

Exempel:

• Fordringsägaren får ändra skälen eller yrkandet i sin fordran eller dra tillbaka fordran utan svarandens samtycke fram till att den första förhandlingen i ärendet hållits.
• Var och en av arvingarna i ett bodelningsförfarande får, vid den första förhandlingen, skriftligen begära att annan egendom ska ingå i bodelningen.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Tidsfristen inleds när parten delgetts. Den tidpunkt då en handling anses ha delgetts parten på vederbörligt sätt fastställs på olika sätt, beroende på hur delgivningen går till. I kapitel VI om handlingar och stämningar i civilprocesslagen fastställs bestämmelser om hur parterna ska delges handlingar och stämningar samt om när handlingar anses ha delgetts på vederbörligt sätt.

Om handlingen delges personligen till adressaten eller hans eller hennes ombud, eller till en annan person som bor eller arbetar på adressen, måste det i stämningen anges vilket datum personen mottog handlingen, oavsett om handlingen delgavs av en domstolstjänsteman eller en posttjänsteman. Tidsfristen för den processuella åtgärden i fråga inleds detta datum.

Handlingar får även delges till en e-postadress som parten angett. De anses ha delgetts när de har förts in i det särskilda informationssystemet.

Om rättsliga villkor finns (t.ex. när parten har bytt till en annan adress än den som angetts för ärendet utan att meddela domstolen), får domstolen begära att delgivningen ska ske genom att kallelsen bifogas ärendet. Tidsfristen inleds då det datum då kallelsen bifogas. Detta kallas för indirekt delgivning och tillgrips när en processuell skyldighet inte efterlevs.

Om en svarande inte finns på sin permanenta adress och om ingen kan ta emot kallelsen, ska stämningsmannen fästa ett meddelande på dörren, eller lägga det i brevlådan. I meddelandet anges att handlingarna har lämnats på domstolens kansli och att de kan hämtas inom två veckor från meddelandedatumet. Om svaranden inte hämtar handlingarna betraktas de som delgivna när tidsfristen för att ta emot dem löper ut.

I en sådan situation är indirekt delgivning en följd av att den fysiska personen inte har fullgjort sin skyldighet att ange en permanent eller aktuell adress som han eller hon kan nås på.

Näringsidkare och juridiska personer som är registrerade i ett relevant register delges på den senaste angivna adressen. Om det inte finns något kontor på den adressen och det inte går att hitta några företagsskyltar, dvs. det finns anledning att misstänka att personen inte längre finns på adressen, förs alla meddelanden till ärendeakten och anses ha delgetts på vederbörligt sätt (artikel 50.2 i civilprocesslagen).

Om näringsidkaren finns på den adress som angetts i registret men stämningsmannen inte får tillträde till kontoret eller inte hittar en person som kan ta emot meddelandet fäster delgivningsmannen ett meddelande på dörren, och om handlingarna inte hämtas inom två veckor från att meddelandet fästs på dörren anses de delgivna (indirekt delgivning).

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Tidsfristen uttrycks i år, veckor och dagar. En tidsfrist som uttrycks i år inleds dagen efter den dag då perioden börjar och upphör vid den sista dagens slut. Om parten instrueras att åtgärda brister i en talan inom sju dagar och delgivning sker den 1 juni är det detta datum som tidsfristen inleds. Man börjar dock räkna från och med den 2 juni, och perioden löper ut den 8 juni.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Tidsfristerna uttrycks i kalenderdagar. Om tidsfristen löper ut en arbetsfri dag (dvs. på en helg eller en allmän helgdag) anses den emellertid löpa ut den första arbetsdagen efter den arbetsfria dagen.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

En tidsfrist som uttrycks i veckor löper ut motsvarande dag under den sista veckan. Om parten instrueras att åtgärda brister i stämningsansökan inom en vecka och delgivning sker på fredagen löper tidsfristen ut på fredagen nästkommande vecka.

En tidsfrist som uttrycks i månader löper ut motsvarande datum under den sista månaden, och om den sista månaden inte har något sådant datum ska perioden löpa ut på månadens sista dag.

En tidsfrist som uttrycks i år löper ut motsvarande datum under det sista året, och om det sista året inte har något sådant datum ska perioden löpa ut på årets sista dag.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Se svaret på fråga 8.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Om periodens sista dag är en arbetsfri dag löper tidsfristen alltid ut första påföljande arbetsdag.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Det är bara tidsfristerna för att överklaga domar och beslut och för att inge begäranden om upphävande av en verkställd dom som inte kan förlängas av domstolen, liksom tidsfristen för överklagande av ett betalningsföreläggande.

Alla andra rättsliga tidsfrister och tidsfrister som fastställts av domstol får förlängas av domstolen på den berörda partens begäran, som ska inges innan tidsfristen löper ut om goda skäl finns (artikel 63 i civilprocesslagen). Den nya tidsfristen får inte vara kortare än den första. Den förlängda tidsfristen börjar löpa den dag då den ursprungliga tidsfristen löper ut. Beslutet att förlänga tidsfristen (och beslutet att inte bevilja en sådan förlängning) meddelas inte parten, som därför aktivt bör bevaka verksamheten vid domstolen.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

I civilprocesslagen anges de generella reglerna för överklagande av domar och beslut på privaträttens område:

• Överklaganden av domstolens domar ska inges inom två veckor, från det att parten delgetts domen.
• Kassationsöverklaganden av domstolens domar ska inges inom en månad, från det att parten delgetts domen.
• Överklaganden av domstolens domar ska inges inom en vecka från det att parten delgetts, och om delgivningen sker vid en domstolsförhandling som parten deltar i ska tidsfristen inledas det datum då förhandlingen hålls.

Undantag till dessa generella regler fastställs på ett uttömmande sätt i lagen och baseras på rättegångarnas särdrag. Följande undantag finns:

• Beslut om inledande av insolvensförfaranden vilka överklagas inom sju dagar efter att de offentliggjorts i handelsregistret.
• Beslut om avslag på en ansökan om inledande av insolvensförfaranden, vilka överklagas inom sju dagar från delgivningen inom ramen för förfarandet i civilprocesslagen.
• Ett beslut i ett bodelningsförfarande, vilket domstolen fattar utifrån från samägarnas käromål, ett beslut om att en odelbar fast egendom ska bli föremål för offentlig auktion, ett beslut om att en odelbar fast egendom ska överlåtas till en av samägarna och ett beslut om att offentliggöra det slutliga bodelningsavtalet får bli föremål för ett gemensamt överklagande inom tidsfristen för överklagande av det senaste beslutet.
• Ett beslut som fattats i en parts utevaro kan inte överklagas, men den part som beslutet riktar sig till kan inom en månad från delgivningen begära att appellationsdomstolen ska upphäva beslutet om parten inte kunde närvara vid förhandlingen.
• Ett beslut om beviljande av äktenskapsskillnad med båda makarnas samtycke får inte överklagas.
• Det finns även andra särskilda situationer som reglerar tidsfristerna för att överklaga en dom. Ett beslut om registrering av ett politiskt parti kan t.ex. överklagas inom sju dagar.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Domstolarna kan inte förkorta de tidsfrister som de själva fastställt eller som fastställs i lag, men de kan förlänga tidsfristerna på parternas begäran. Det är bara tidsfristerna för att överklaga domar och beslut och för att inge begäranden om upphävande av en verkställd dom som inte kan förlängas av domstolen, liksom tidsfristen för överklagande av ett betalningsföreläggande.

Domstolen kan dock, på eget initiativ eller på någon av parternas begäran, ändra förhandlingsdatumet genom att tidigare- eller senarelägga detta, om det finns starka skäl. I sådana fall bör dock domstolen underrätta parterna om det nya datumet, och delgivningen bör ske minst en vecka före förhandlingen.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

De processuella reglerna i civilprocesslagen, inklusive reglerna om förlängning av en tidsfrist, gäller alla deltagare i rättegången, oavsett var de bor.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Den gemensamma principen är att domstolen inte tar någon hänsyn till processuella åtgärder som vidtas när tidsfristerna har löpt ut. Bortsett från denna regel anges det uttryckligen i civilprocesslagen att stämningsansökan skickas tillbaka om bristerna i denna inte åtgärdas i tid. Om ett överklagande, en begäran om upphävande eller en invändning mot ett verkställighetsbeslut inges när tidsfristen har löpt ut anses de ha ingetts för sent. Om parten inte lämnar in tillgänglig bevisning inom vederbörlig tid kommer bevisningen inte att godtas i ärendet, om det inte finns särskilda oförutsedda händelser som orsakat underlåtenheten. Om tidsfristerna inte iakttas kan de rättigheter som tidsfristerna avser inte utövas.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

En part som inte har respekterat den tidsfrist som fastställts i lag eller av domstol får begära att tidsfristen återställs om parten bevisar att det har funnits särskilda oförutsedda händelser som gjorde att parten inte kunde respektera tidsfristen. Tidsfristen återställs inte om en förlängd tidsfrist hade kunnat begäras för vidtagandet av den processuella åtgärden.

En begäran om en återställd tidsfrist måste inges inom en vecka från det att parten informerats om att tidsfristen inte har respekterats, och alla de omständigheter som gör en sådan begäran motiverad och styrkande uppgifter till denna måste presenteras.  Begäran måste inges till den domstol inför vilken den processuella åtgärden skulle ha vidtagits. Även de handlingar för vilka en återställd tidsfrist begärs ska inges tillsammans med begäran om en återställd tidsfrist, och om tidsfristen avser betalning av kostnader ska domstolen fastställa en ny tidsfrist för ingivandet av handlingarna.

Domstolen ska pröva begäran vid offentlig förhandling. Om begäran beviljas återställs de förverkade rättigheterna.

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

I regel är de tidsfrister som är relevanta i civilrättsliga förfaranden antingen förfarandefrister eller materiella frister.

Det finns två typer av förfarandefrister: lagstadgade tidsfrister och rättsliga tidsfrister.

Lagstadgade tidsfrister fastställs i lag. Underlåtenhet att följa en lagstadgad förfarandefrist får alltid processuella följder (t.ex. att en viss uppgift inte längre kan utföras eller att vite utdöms). Underlåtenhet att följa en lagstadgad tidsfrist kan ursäktas (se § 58 i lag nr 99/1963, civilprocesslagen (zákon č. 99/1963 Sb., občanský soudní řád, ve znění pozdějších předpisů) (civilprocesslagen), i dess ändrade lydelse, om parten eller dess juridiska ombud missade tidsfristen av ett ursäktligt skäl, och till följd av detta inte kunde företa en handling som han eller hon har rätt att företa. En ansökan måste inges inom 15 dagar från den dag hindret upphörde att vara en faktor, och den missade handlingen måste företas vid samma tidpunkt. På en parts begäran får en domstol ge en ansökan suspensiv verkan, för att ursäkta den missade tidsfristen.

Om en tidsgräns för att företa en handling inte uttryckligen anges i lagstiftningen fastställs tidsgränsen av domarpanelens ordförande (eller av en ensam domare). Domarpanelens ordförande (eller en ensam domare) får inte bara fastställa en tidsfrist i de ärenden som anges i lagstiftningen utan även när detta behövs för att säkerställa att förfarandet genomförs på effektivt sätt och med vederbörlig skyndsamhet. En domstol kan förlänga en rättslig tidsfrist grundat på de faktiska omständigheterna i det enskilda fallet (se § 55 i lag nr 99/1963, civilprocesslagen, i dess ändrade lydelse). Det är inte tillåtet att ursäkta en missad tidsfrist.

De tidsfrister som fastställts för domstolen, t.ex. tidsfrister för att utfärda ett beslut, är inte förfarandefrister utan administrativa frister.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Dagen för förnyelsen av den självständiga tjeckiska staten, nyårsdagen: den 1 januari

Annandag påsk: dagen infaller på olika datum men vanligtvis i slutet av mars eller början av april

Arbetarrörelsens dag: den 1 maj

Segerdagen: den 8 maj

De slaviska apostlarna Kyrillos och Methodios dag: den 5 juli

Dagen då Jan Hus brändes på bål: den 6 juli

Den tjeckiska statsbildningens dag: den 28 september

Dagen för grundandet av den självständiga tjeckoslovakiska staten: den 28 oktober

Dagen för kampen för frihet och demokrati: den 17 november

Julafton: den 24 december

Juldagen: den 25 december

Annandag jul: den 26 december

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Bestämmelserna om vilken metod som ska användas för att beräkna tidsfrister anges i §§ 55–58 i lag nr 99/1963, civilprocesslagen, i dess ändrade lydelse.

En tidsfrist angiven i dagar börjar löpa dagen efter den händelse som räknas som startpunkt.

En halv månad motsvarar 15 dagar.

Slutdagen för en tidsfrist angiven i veckor, månader eller år är den dag som genom sitt namn i veckan eller tal i månaden motsvarar den dag då den händelse som räknas som startpunkt inträffade. Om motsvarande dag i slutmånaden inte finns, så är den månadens sista dag slutdag.

Om fristen löper ut en lördag, söndag eller allmän helgdag förlängs fristen till påföljande arbetsdag.

En frist angiven i timmar löper ut vid utgången av den tidpunkt som motsvarar tidpunkten för den händelse som utlöste inledandet av fristen.

En förfarandefrist har iakttagits om det på slutdagen företas en handling vid en domstol eller inges en inlaga till en myndighet som är skyldig att delge den, dvs. vanligtvis innehavaren av ett tillstånd att bedriva postverksamhet.

Om förfarandet har avbrutits, avbryts även förfarandefristerna (§ 111.1 i civilprocesslagen). Om förfarandet återupptas börjar fristerna åter att löpa.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Dagen för den händelse som räknas som startpunkt för en frist inkluderas inte i själva fristen. Detta gäller inte om tidsfristen anges i timmar. En tidsfrist börjar därför i regel löpa dagen efter den dag då den händelse som räknas som startpunkt inträffade (se § 57.1 i lag nr 99/1963, civilprocesslagen, i dess ändrade lydelse).

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Nej.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Dagen för den händelse som räknas som startpunkt för en frist inkluderas inte i själva fristen. Detta gäller inte om tidsfristen anges i timmar (se § 57.1 i lag nr 99/1963, civilprocesslagen, i dess ändrade lydelse.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

En tidsfrist uttrycks i kalenderdagar.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Tidsfrister angivna i veckor är sällsynta i civilprocesslagen (lag nr 99/1963, i dess ändrade lydelse) (t.ex. § 260.3, § 295.1 och § 295.2). I rättstillämpningen förekommer dock den typen av frister ofta som rättsliga tidsfrister.

Tidsfrister angivna i månader förekommer i civilprocesslagen i form av tidsfrister på en månad (t.ex. § 82.3, § 336m.2 och § 338za.2), två månader (t.ex. § 240.1 och § 247.1), tre månader (t.ex. § 111.3, § 233.1 och § 234.1) och sex månader (t.ex. § 77a.2 och § 260g.3).

Två typer av tidsfrister angivna i år förekommer i civilprocesslagen: en tidsfrist på ett år (t.ex. § 111.3) och en tidsfrist på tre år (t.ex. § 99.3, § 233.2 och § 234.2).

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Tidsfrister angivna i veckor, månader eller år löper ut den dag som motsvarar den dag från vilken tidsfristen startade. Om motsvarande dag i slutmånaden inte finns, så är den månadens sista dag slutdag (se § 57.2 i lag nr 99/1963, civilprocesslagen, i dess ändrade lydelse).

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Ja (se § 57.2 i lag nr 99/1963, civilprocesslagen, i dess ändrade lydelse).

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Lagstadgade förfarandefrister kan inte ändras genom domstolsbeslut.

En rättslig tidsfrist kan förlängas av en domstol, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

En part kan överklaga ett avgörande som meddelats av en distriktsdomstol (okresní soud) eller en regional domstol (krajský soud) i första instans, om inte annat föreskrivs i lag (se § 201 i lag nr 99/1963, civilprocesslagen, i dess ändrade lydelse). Ett överklagande måste inges inom femton dagar från delgivningen av ett skriftligt avgörande, till den domstol som meddelade avgörandet. Tidsfristen för att inge ett överklagande inkluderar inte den dag avgörandet delgavs parten. För att iaktta denna förfarandefrist räcker det att överklagandet på slutdagen överlämnas till en myndighet som är skyldig att delge det (i synnerhet en innehavare av ett tillstånd att bedriva postverksamhet, en kriminalvårdsanstalt i händelse av fängslade eller häktade personer, en institution för institutionell vård eller skyddsvård av en person som placerats på en sådan institution etc.) eller till domstolen.

Om en rättelse har utfärdats till avgörandet löper tidsfristen från den dag rättelsen började gälla (se § 204.1 i civilprocesslagen).

Om ett överklagande inges efter det att femtondagarsperioden har löpt ut, och detta enbart beror på att klaganden följde felaktiga instruktioner från domstolen beträffande överklaganden, ska överklagandet anses ha inkommit i tid. Om ett avgörande inte innehåller instruktioner om hur det kan överklagas, en tidsfrist för att inge överklagandet eller uppgifter om till vilken domstol överklagandet ska inges, eller om det felaktigt anges att avgörandet inte kan överklagas, får ett överklagande inges inom tre månader från delgivningen av avgörandet.

Om ett betalningsföreläggande utfärdades i ett mål kan det föreläggandet hindras från att få rättsverkan om svaranden inom den lagstadgade perioden på femton dagar från delgivningen av föreläggandet inger ett bestridande till den utfärdande domstolen (se § 172.1 i civilprocesslagen). Ett bestridande innebär att betalningsföreläggandet upphävs, och domstolen kallar till muntlig förhandling. Endast redovisningen av kostnaderna för förfarandet kan överklagas, men detta upphäver naturligtvis inte betalningsföreläggandet.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Enligt civilprocesslagen (lag nr 99/1963, i dess ändrade lydelse) kan en förhandling skjutas upp av viktiga skäl, om ett ärende inte kan diskuteras och avgöras vid en enda förhandling (se § 119 i civilprocesslagen). Ett viktigt skäl för att skjuta upp en förhandling kan t.ex. vara att en av parterna i förfarandet inte inställde sig vid domstolen och att det inte går att genomföra förhandlingen i dennes utevaro (se § 101.3 i civilprocesslagen), eller att en av parterna inte hade tillräckligt med tid att förbereda sig inför förhandlingen på grund av att kallelsen att inställa sig inte delgavs i tillräckligt god tid eller på grund av andra viktiga skäl.

En part kan be domstolen skjuta upp en förhandling. Domstolen grundar sitt beslut om en parts förhandsbegäran om att skjuta upp förhandlingen på hur allvarliga de anförda skälen är. Om domstolen inte beviljar partens begäran måste parten inställa sig till förhandlingen.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Den tjeckiska lagstiftningen reglerar inte uttryckligen en sådan situation.

I ett mål med internationella inslag, där en handling ska delges en part i utlandet, tillämpas principen om lex fori, dvs. domstolslandets lag tillämpas.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Varje underlåtenhet att iaktta en förfarandefrist får processuella följder.

Om en viss tidsfrist anges i civilprocesslagen (lag nr 99/1963, i dess ändrade lydelse) för att företa en handling (t.ex. inge ett överklagande eller använda ett extraordinärt rättsmedel), innebär underlåtenhet att iaktta denna frist att handlingen inte kan företas på ett framgångsrikt sätt. En missad tidsfrist kan ursäktas om parten eller dennes ombud har missat fristen på grund av ett ursäktligt skäl (t.ex. plötslig sjukdom, skada etc.) och därför inte kunde företa den handling som han eller hon har rätt att företa (se § 58 i civilprocesslagen), såvida missandet av en bestämd tidsfrist inte går att ursäkta enligt civilprocesslagen (enligt § 235.1 i civilprocesslagen kan t.ex. missandet av en tidsfrist inte ursäktas vid ansökningar om återupptagande av förfarandet och ansökningar om ogiltigförklaring). Om en tidsfrist har fastställts för att fullgöra en viss skyldighet medför underlåtenhet att iaktta tidsfristen vissa påföljder (t.ex. vite).

Varje gång en rättslig förfarandefrist missas får detta vissa följder enligt lagstiftningen. En rättslig tidsfrist kan förlängas av domarpanelens ordförande (eller en ensam domare). Det är inte tillåtet att ursäkta en missad rättslig tidsfrist.

Ett betalningsföreläggande som inte har bestridits har samma rättsverkan som en lagakraftvunnen dom (se § 174.1 i civilprocesslagen).

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Att missa en förhandling får andra följder än att missa en tidsfrist. Om en part som vederbörligen har kallats att inställa sig till en förhandling underlåter att inställa sig och inte i rätt tid och av viktiga skäl har begärt att förhandlingen ska skjutas upp, får domstolen behandla och avgöra ärendet i partens utevaro (se § 101.3 i lag nr 99/1963, civilprocesslagen, i dess ändrade lydelse). Om villkoren i § 153b i civilprocesslagen är uppfyllda kan domstolen även meddela en tredskodom.

Om svaranden av ursäktliga skäl missar den första förhandlingen i ett ärende i vilket en tredskodom meddelades, ska domstolen på svarandens begäran upphäva domen och besluta om en ny förhandling i ärendet. En part kan lämna in en sådan ansökan ända fram till den dag tredskodomen vinner laga kraft (se § 153b.4 i civilprocesslagen).

Ett överklagande beträffande saken i målet får även riktas mot en tredskodom. Om svaranden, utöver att ansöka om att en dom som meddelats av en förstainstansdomstol ska upphävas (se § 153b.5 i civilprocesslagen) även har överklagat domen, och ansökan om upphävande av domen har beviljats i ett verkställbart beslut, ska domstolen bortse från överklagandet (se § 153b.5 i civilprocesslagen).

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

De generella reglerna för processfrister fastställs i §§ 214–229 i civilprocesslagen (Zivilprozessordnung, ZPO), medan särskilda bestämmelser om enskilda frister finns spridda i lagtexten.

Man skiljer generellt mellan s.k. egentliga frister (eigentliche Fristen), dvs. perioder inom vilka parterna kan eller ska vidta rättegångshandlingar för att inte förlora vissa rättigheter, och sådana som inte är frister i egentlig mening (uneigentliche Fristen), utan lagbestämmelser om att domstolen ska vidta vissa rättsliga åtgärder inom en viss tid.

Bland de ”egentliga fristerna” skiljer man vidare mellan lagstadgade tidsfrister, som är fastställda i själva lagen, och domstolsfrister, som fastställs av domstolen. Till de lagstadgade fristerna räknas även ”nödfrister” (Notfristen) (§ 224.1 andra meningen i civilprocesslagen), som i lagen konsekvent betecknas på detta sätt. Dessa kan varken förkortas eller förlängas.

Domstolsfrister och lagstadgade frister (dock inte nödfrister och sådana frister som riktar sig till domstolen och inte är frister i egentlig mening enligt ovan) kan förkortas genom avtal mellan parterna. Däremot kan de inte förlängas. Domstolen har möjlighet att ändra (dvs. förlänga eller förkorta) en frist som den själv har fastställt (domstolsfrist). Vad gäller lagstadgade frister är detta endast möjligt om det medges i lagen. I båda fallen kan dock domstolen endast göra en sådan ändring om någon av parterna kan övertyga domstolen om att det föreligger väsentliga skäl till att ändra fristen.

För parterna i en civilprocess gäller bl.a. följande frister:

a) Ansökan om betalningsföreläggande

I ärenden som rör betalningsförelägganden (Mahnverfahren) är fristen för att bestrida ett betalningsföreläggande (§ 692.1 punkt 3 i civilprocesslagen) respektive överklaga ett beslut om handräckning (§ 700.1 och § 339.1) fastställd till två veckor. Om inget bestridande görs och sökanden inte ansöker om ett betalningsföreläggande inom sex månader upphör betalningsföreläggandet att gälla enligt § 701 i civilprocesslagen.

b) Fastställelsetalan

1. För att en muntlig förhandling i ett kontradiktoriskt förfarande ska kunna förberedas i god tid fastslås det i § 132 i civilprocesslagen att det förberedande skriftliga underlaget i regel ska vara domstolen tillhanda i så god tid att det kan skickas till motparten minst en vecka före den muntliga förhandlingen i domstol. Förberedande skriftligt underlag mot nya inlagor måste inges i så pass god tid att det kan delges minst tre dagar före förhandlingen.
2. När domstolen fastställer en tidpunkt för den första muntliga förhandlingen ska svaranden ges en svarsfrist på minst två veckor (§ 275.1 första meningen, § 275.3 och § 277.3 i civilprocesslagen). Om domstolen beslutar om skriftlig förberedelse ska svaranden tillkännage sin avsikt att bestrida yrkandena inom den fastställda fristen på två veckor (§ 276.1 första meningen i civilprocesslagen). Svaranden ges därefter minst ytterligare två veckor för att inkomma med sitt svaromål (§ 276.1 andra meningen i civilprocesslagen). Domstolens ordförande kan å sin sida ge käranden en tidsfrist för att inkomma med skriftliga synpunkter på svaromålet (§ 276.3 i civilprocesslagen).
3. Om svaranden inte inom den utsatta tiden tillkännager sin avsikt att bestrida kärandens yrkande kan domstolen enligt § 331.3 i civilprocesslagen, på kärandens begäran och utan muntlig förhandling, meddela en s.k. tredskodom (Versäumnisurteil) till förmån för käranden. En sådan dom meddelas dessutom om käranden eller svaranden inte kommer till den avtalade förhandlingen eller inte yttrar sig i saken. Den part mot vilken tredskodomen riktas kan överklaga domen inom två veckor från det att den delgavs (§ 338 och § 339.1 i civilprocesslagen). Om överklagandet kan tas upp till sakprövning (och har getts in inom den föreskrivna fristen) återförs processen till den situation som rådde före tredskodomen.
4. Fristen för att inkomma med ett överklagande är enligt § 517 i civilprocesslagen en månad, och fristen för att ange vilka grunder som anförs till stöd för överklagandet är två månader enligt § 520.2 i civilprocesslagen. Båda fristerna börjar löpa den dag då domen delges, dock senast den dag som infaller fem månader efter det att domen meddelades. Domstolens frist för att bemöta överklagandet är minst två veckor (§ 521.2 och § 277.3 i civilprocesslagen).
5. Om appellationsdomstolen (Berufungsgericht) beslutar att inte ta upp en rättsfråga till prövning, kan detta beslut överklagas inom den fastställda fristen på en månad från delgivningen av domen (§ 544.1 och 544.3 första meningen i civilprocesslagen). De grunder som anförs till stöd för överklagandet måste inges inom två månader från den dag domen delgavs, dock senast sju månader efter det att domen meddelades.
6. Även fristen för överklagande till högre instans är en månad (§ 548 i civilprocesslagen). Fristen för att ange vilka grunder som anförs till stöd för överklagandet är två månader (§ 551.2 andra meningen i civilprocesslagen). Båda fristerna börjar löpa den dag då domen delges, dock senast den dag som infaller fem månader efter det att domen meddelades.
7. Omedelbara överklaganden (sofortige Beschwerde) av beslut ska inges inom två veckor från delgivningen av beslutet, dock senast fem månader och två veckor efter det att beslutet meddelades (§ 569.1 i civilprocesslagen). Överklaganden i rättsfrågor (Rechtsbeschwerde) på grund av en lagöverträdelse ska inges inom en månad från delgivningen av beslutet (§ 575.1 första meningen i civilprocesslagen) och ska motiveras inom en tidsfrist på ytterligare en månad (§ 575.2 i civilprocesslagen).
8. Om en part utan egen förskyllan försummar att vidta en av de processhandlingar som omnämns i § 233 i civilprocesslagen (t.ex. att iaktta en obligatorisk frist eller en tidsfrist för att ange vilka grunder som anförs till stöd för överklagande) ska parten, på egen begäran, ändå ges möjlighet att företa denna processhandling. En sådan begäran ska enligt § 234.1 och 234.2 i civilprocesslagen göras inom två veckor från det att hindret hävts.

Om det datum då en frist börjar löpa är beroende av delgivningstidpunkten (se fråga 4), måste det kontrolleras att delgivningen har genomförts. Vid indirekt delgivning är giltigheten i princip inte beroende av om mottagaren faktiskt tagit emot handlingen. En förutsättning är dock att delgivningsmottagarens bostad eller företag finns på delgivningsadressen.

Om mottagaren inte har fått vetskap om förfarandet och därför inte haft möjlighet att överklaga det fattade beslutet kan han eller hon under vissa förutsättningar begära förnyad behandling av ärendet (se fråga 4). Vad gäller fristens startdatum i dessa fall, se svaret på fråga 16.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

• Nyårsdagen: den 1 januari.
• Trettondedag jul: den 6 januari (endast i Baden-Württemberg, Bayern och Sachsen-Anhalt).
• Internationella kvinnodagen: den 8 mars (endast i Berlin).
• Långfredagen: datumet skiftar, slutet av mars eller början av april.
• Påskdagen: datumet skiftar, slutet av mars eller början av april.
• Annandag påsk: datumet skiftar, slutet av mars eller början av april.
• 1. Första maj: den 1 maj.
• Kristi himmelsfärdsdag: datumet skiftar, dock i maj.
• Pingstdagen: datumet skiftar, dock i maj eller juni.
• Annandag pingst: datumet skiftar, dock i maj eller juni.
• Kristi lekamens fest (Corpus Christi): datumet skiftar, dock mellan slutet av maj och mitten av juni (endast i Baden-Württemberg, Bayern, Hessen, Nordrhein Westfalen, Rheinland-Pfalz, Saarland, Sachsen (regionalt) och Thüringen (regionalt)).
• Marie himmelsfärd: den 15 augusti (endast i Bayern (regionalt) och Saarland).
• Den tyska enhetens dag: den 3 oktober.
• Reformationsdagen: den 31 oktober (endast i Brandenburg, Bremen, Hamburg, Mecklenburg-Vorpommern, Niedersachsen, Sachsen, Sachsen-Anhalt, Schleswig-Holstein och Thüringen).
• Allhelgonadagen: den 1 november (endast i Baden-Württemberg, Bayern, Nordrhein-Westfalen, Rheinland-Pfalz och Saarland).
• Bot- och bönedagen: datumet skiftar, dock mellan mitten och slutet av november (endast i Sachsen).
• Juldagen: den 25 december.
• Annandag jul: den 26 december.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Enligt § 222.1 i civilprocesslagen är det bestämmelserna i civillagen (Bürgerliches Gesetzbuch, BGB), nämligen §§ 187–193 i civillagen, som ska tillämpas vid beräkningen av processfrister.

För beräkning av frister, se även frågorna 7–9.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

I regel börjar en frist löpa i samband med delgivningen av den handling som ska bemötas eller det beslut som ska överklagas (jfr § 276.1 första meningen, § 329.2 andra meningen och § 339.1 i civilprocesslagen). Enligt §§ 517, 548 och 569.1 andra meningen i civilprocesslagen ska fristen för överklaganden löpa från och med delgivningen av beslutet. Om ingen delgivning eller ingen giltig delgivning har skett, och detta inte har åtgärdats enligt § 189 i civilprocesslagen, inleds fristen emellertid fem månader efter det att beslutet meddelades. Fristen på fem månader ersätter i dessa fall delgivningen. I § 544.3 första meningen i civilprocesslagen finns en liknande bestämmelse för överklagande av att ett ärende inte tas upp till prövning i högre instans. Här anses delgivningen dock ersatt först efter sex månader.

Andra starttidpunkter för frister gäller framför allt rättsmedel som i särskilda fall kan upphäva domens rättsverkan:

• Fristen för ansökan om återställande av försutten tid (Wiedereinsetzung in den vorigen Stand) inleds samma dag som hindret hävs (§ 234.2 i civilprocesslagen).
• Fristen för klagomål avseende möjligheten att höras i enlighet med § 321a i civilprocesslagen (Anhörungsrüge) inleds när det blir känt att rätten att bli hörd inte medges (§ 321a.2 första meningen i civilprocesslagen).
• Fristen för ansökningar om ogiltigförklaring (Nichtigkeitsklage) och om resning (Restitutionsklage) (§ 578 ff. i civilprocesslagen) inleds samma dag som parten får kännedom om skälet till överklagandet, dock inte innan domen har vunnit laga kraft (§ 586.2 första meningen i civilprocesslagen).

När det gäller frågan om huruvida en åtgärd ska anses ha vidtagits inom den utsatta tidsfristen:

En processfrist anses ha följts om en handling eller en formalitet utförs innan tidsfristen löper ut, och det innebär i regel att domstolen ska ha tagit emot de berörda handlingarna. I princip är det alltså inte dagen då försändelsen skickas som är avgörande, utan dagen då försändelsen når domstolen. Fristen får dock utnyttjas fullt ut, dvs. fram till kl. 00.00 den aktuella dagen, även om det inte längre kan förväntas att handlingen faktiskt registreras av domstolen den dagen.

När det gäller frågan om hur fristens startdatum beräknas:

Om det datum då fristen börjar löpa är beroende av en händelse eller en viss tidpunkt på dagen, ska den dag då denna händelse sker respektive den dag då den tidpunkten infaller inte räknas in i fristen (§ 187.1 i civillagen).

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Nej. Om det datum då en frist börjar löpa är beroende av delgivningstidpunkten (se fråga 4), spelar det ingen roll hur delgivningen sker. Delgivningen anses vara genomförd i samma stund som handlingen antingen överlämnats till mottagaren (§ 177 i civilprocesslagen) eller när någon av de former av indirekt delgivning som anges i §§ 178, 180 resp. 181 i civilprocesslagen (t.ex. överlämnande till en myndig familjemedlem eller lämning i brevlåda) fullgjorts.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Om det datum då fristen börjar löpa är beroende av en händelse eller en viss tidpunkt på dagen, ska den dag då denna händelse sker respektive den dag då den tidpunkten infaller inte räknas in i fristen (§ 187.1 i civillagen).

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Det är kalenderdagarna och inte arbetsdagarna som räknas. Om fristen löper ut en söndag, lördag eller allmän helgdag anses fristen dock inte löpa ut denna dag utan närmast påföljande arbetsdag (vardag) (§ 222.1 i civilprocesslagen och § 193 i civillagen).

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Om en handling eller en viss tidpunkt under dagen utlöser en frist som uttrycks i veckor, månader eller perioder om flera månader (ett år, ett halvår, ett kvartal) – dvs. denna dag räknas inte in i tidsfristen – löper tidsfristen ut i och med utgången av den dag i den sista veckan eller den sista månaden som genom sin benämning eller sitt datum motsvarar den dag då handlingen utfördes respektive tidpunkten inföll. Om fristen däremot inleds med en viss dag – dvs. denna dag räknas in i tidsfristen – löper tidsfristen ut i och med utgången av den dag i den sista veckan eller den sista månaden som infaller före den dag som genom sin benämning eller sitt datum motsvarar fristens begynnelsedag (§ 222.1 i civilprocesslagen och § 188.2 i civillagen).

Om en frist uttrycks i månader och det datum som skulle markera fristens slut inte finns i månaden, löper fristen ut i och med denna månads sista dag (en frist som börjar den 30 januari kan då t.ex. löpa ut den 28 februari) (§ 188.3 i civillagen).

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Se fråga 8.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Om fristen löper ut en lördag, söndag eller allmän helgdag anses fristen inte löpa ut denna dag utan närmast påföljande arbetsdag (vardag) (§ 222.1 i civilprocesslagen och § 193 i civillagen).

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Enligt huvudregeln kan en fastställd tidsfrist endast förlängas av domstolen. Nödfrister kan dock inte förlängas. I vissa fall krävs motpartens samtycke.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

1. Fristen för att inkomma med ett överklagande är enligt § 517 i civilprocesslagen en månad, och fristen för att ange vilka grunder som anförs till stöd för överklagandet är två månader enligt § 520.2 i civilprocesslagen. Båda fristerna börjar löpa den dag då domen delges, dock senast den dag som infaller fem månader efter det att domen meddelades. Domstolens frist för att bemöta överklagandet är minst två veckor (§ 521.2 och § 277.3 i civilprocesslagen).
2. Om appellationsdomstolen (Berufungsgericht) beslutar att inte ta upp en rättsfråga till prövning, kan detta beslut överklagas inom den fastställda fristen på en månad från delgivningen av domen (§ 544.1 och 544.3 första meningen i civilprocesslagen). De grunder som anförs till stöd för överklagandet ska inges inom två månader från den dag domen delgavs, dock senast sju månader efter det att domen meddelades (§ 544 i civilprocesslagen).
3. Även fristen för överklagande till högre instans är en månad (§ 548 i civilprocesslagen). Fristen för att ange vilka grunder som anförs till stöd för överklagandet är två månader (§ 551.2 andra meningen i civilprocesslagen). Båda fristerna börjar löpa den dag då domen delges, dock senast den dag som infaller fem månader efter det att domen meddelades.
4. Omedelbara överklaganden (sofortige Beschwerde) av beslut ska inges inom två veckor (§ 569.1 i civilprocesslagen). Fristen börjar löpa vid delgivningen av beslutet, dock senast fem månader efter det att beslutet meddelades. Överklaganden i rättsfrågor (Rechtsbeschwerde) på grund av en lagöverträdelse ska inges inom en månad från delgivningen av beslutet (§ 575.1 första meningen i civilprocesslagen) och ska motiveras inom en tidsfrist på ytterligare en månad (§ 575.2 i civilprocesslagen).
5. Om en part utan egen förskyllan försummar att vidta en av de processhandlingar som omnämns i § 233 i civilprocesslagen (t.ex. att iaktta en obligatorisk frist eller en tidsfrist för att ange vilka grunder som anförs till stöd för överklagandet) ska parten, på egen begäran, ändå ges möjlighet att företa denna processhandling. En sådan begäran ska enligt § 234.1 och 234.2 i civilprocesslagen göras inom två veckor från det att hindret hävts.

Utöver dessa frister förekommer bland annat följande särskilda frister inom tysk civil- och civilprocessrätt:

1. I skiljeförfaranden kan skiljedomen enligt § 1059.3 första och andra meningen i civilprocesslagen överklagas (ogiltighetstalan) inom tre månader från delgivningen av skiljedomen, såvida inte parterna inbördes avtalat något annat.
2. Ett förfarande som har avslutats genom en lagakraftvunnen dom kan återupptas genom en ansökan om ogiltigförklaring eller om resning enligt § 586.1 och 586.2 i civilprocesslagen inom en månad från den dag då parten fick kännedom om grunderna för att upphäva domen.
3. Domstolen kan också fastställa en frist för väckande av talan i mål som inbegriper oberoende bevisupptagning (selbständiges Beweisverfahren) (§ 494a.1 i civilprocesslagen) respektive kvarstad (Arrest) (§ 926.1 i civilprocesslagen).
4. Om en hyresgäst inte godtar hyresvärdens önskan om att höja hyran till den normala nivån i området före utgången av den andra kalendermånaden efter det att hyreshöjningen meddelades, kan hyresvärden stämma hyresgästen inom en tidsfrist på ytterligare tre månader (§ 558b.2 i civillagen).
5. Om en arbetstagare vill hävda att en uppsägning är ogiltig, måste han eller hon enligt § 4 första meningen i lagen om skydd mot uppsägning (Kündigungsschutzgesetz, KschG) väcka talan vid arbetsdomstolen senast tre veckor efter det att den skriftliga uppsägningen mottagits. Om denna tidsfrist inte iakttas anses uppsägningen vara giltig.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Det är i princip domstolens sak att fastställa dag och tidpunkt för förhandlingar i rätten. Domstolens bedömning omfattas här av plikten att främja domstolsförfarandet och bestämmelserna om att förhandlingar endast i nödfall får förläggas till lördagar, söndagar eller allmänna helgdagar.

När domstolen kallar en part till förhandling har parten rätt till en inställelsefrist på minst en vecka i processer där advokater medverkar, och minst tre dagar i övriga processer. Dessa perioder kan endast förkortas genom avtal mellan parterna eller på begäran av endera parten.

Vid den muntliga förhandlingen ska domstolen enligt § 141.1 i civilprocesslagen förordna om att båda parterna personligen ska inställa sig, om detta krävs för att fastställa sakförhållandena. Domstolen kan emellertid frångå principen om personlig inställelse om endera partens personliga närvaro i rätten rimligen inte kan krävas, p.g.a. att denne bor långt från domstolen (se fråga 8) eller av något annat väsentligt skäl. Med ”annat väsentligt skäl” (sonstiger wichtiger Grund) avses enligt § 141.1 andra meningen i civilprocesslagen varje skäl som kan vara väsentligt för den berörda parten, t.ex. sjukdom, planerad semester, förhöjd arbetsbelastning eller psykisk press som kan förväntas vid mötet med den andra parten.

Vidare framgår det av § 227.1 första meningen i civilprocesslagen att domstolen på begäran av endera parten kan ställa in eller skjuta upp en muntlig förhandling i rätten om ”väsentliga skäl” (erhebliche Gründe) föreligger. Med ”väsentliga skäl” avses i denna bestämmelse inte en parts självförvållade frånvaro eller bristande förberedelse, men däremot bristande iakttagande av kallelsefrister, ett nödvändigt byte av advokat, sjukdom som drabbat ett vittne, en advokat eller endera parten respektive hinder att inställa sig p.g.a. dödsfall i familjen. Att det anförda skälet till att flytta förhandlingen verkligen är väsentligt ska på domstolens begäran kunna styrkas. Ju närmare förhandlingen man kommer desto mer kritiskt bedöms de anförda skälen. Efter avskaffandet av domstolarnas semesterstängning är det enligt § 227.3 i civilprocesslagen dessutom lättare att flytta förhandlingar i rätten som är förlagda till perioden 1 juli–31 augusti, om någon av parterna skulle begära detta.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Eftersom den här typen av geografiska skillnader inte förekommer i Tyskland finns det inte heller något behov av specialreglering på området. Den tyska civilprocessrätten medger alltså ingen allmän fristförlängning för personer som är bosatta på ett större avstånd från den behöriga domstolen. Dock fastställs det i § 141.1 andra meningen i civilprocesslagen att domstolen i enskilda fall kan frångå principen om att en part ska infinna sig i rätten personligen, om detta på grund av att parten bor på ett ”stort avstånd” (große Entfernung) från domstolen inte rimligen kan krävas. Eftersom dagens kommunikationer i regel är goda räcker det dock inte med ett avstånd på flera hundra kilometer för att det automatiskt ska betraktas som ”stort”. Avgörande är de sammantagna omständigheterna i det enskilda fallet, däribland partens hälsotillstånd.

Det finns alltså inga regler om fristförlängning för parter som är bosatta på avlägsna orter och det tyska rättsväsendet är därför inte bekant med denna problematik.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Om en frist inte iakttas kan det få olika rättsföljder, exempelvis följande:

1. Enligt § 296.1 i civilprocesslagen kan yrkanden och argument som framställs efter det att en fastställd frist har löpt ut endast godkännas om domstolen anser att ett sådant godkännande inte kommer att försena processen, eller om den berörda parten tillräckligt väl kan motivera denna försening. Yrkanden och argument som avvisas med stöd av dessa bestämmelser kan inte heller ges in till högre instans (§ 531.1 i civilprocesslagen).
2. Om svaranden inom ramen för den skriftliga förberedelsen enligt § 276 i civilprocesslagen inte tillkännager sin avsikt att bestrida talan senast två veckor efter det att stämningen delgetts, kan domstolen på kärandens begäran meddela en tredskodom mot svaranden (§§ 276.1 första meningen, 276.2 och 331.3 i civilprocesslagen).
3. Om gäldenären i ett ärende som rör betalningsföreläggande inte bestrider betalningsföreläggandet inom den föreskrivna fristen (§ 692.1 punkt 3 och § 694 i civilprocesslagen), kan domstolen på borgenärens begäran utfärda ett beslut om handräckning (§ 669.1 första meningen i civilprocesslagen).
4. Underlåtenhet att iaktta en överklagandefrist medför att beslutet vinner laga kraft (§ 705 i civilprocesslagen). Detsamma gäller vid underlåtenhet att iaktta överklagandefristen i samband med en tredskodom eller ett beslut om handräckning. (I strikt mening rör det sig i detta fall inte om ett ”överklagande”, eftersom invändningen prövas av samma domstol och inte av en högre instans.) Om en frist för att ange grunderna för ett överklagande eller ett bestridande inte iakttas, får det aktuella rättsmedlet inte tillämpas (§§ 522.1, 552.1 och 577.1 i civilprocesslagen).
5. Detsamma gäller i fråga om fristen för att ange vilka grunder som anförs till stöd för ett överklagande av ett beslut om att inte ta upp ett ärende i högre instans (§ 544.4 i civilprocesslagen).

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Om en frist inte har iakttagits har den berörda parten följande möjligheter att undgå de följder som anges i fråga 15:

1. I de fall som omfattas av § 296.1 i civilprocesslagen har parten möjlighet att motivera förseningen (se ovan). Parten ska då redogöra för på vilket sätt underlåtenheten att iaktta fristen inte var självförvållad, och på domstolens begäran styrka detta. Om förklaringen godtas ska domstolen även beakta den för sent inkomna inlagan.
2. En part som blivit föremål för en tredskodom kan överklaga beslutet (§ 338 i civilprocesslagen). Om överklagandet är tillåtligt, dvs. uppfyller alla formkrav och har kommit in i rätt tid (§§ 339–340 i civilprocesslagen), och domstolen bedömer det som välgrundat, återgår processen i enlighet med § 342 i civilprocesslagen till den situation som rådde före utevaron.
3. Det går även att överklaga ett beslut om handräckning som utfärdats i anslutning till ett betalningsföreläggande, eftersom sådana beslut enligt § 700 i civilprocesslagen är att likställa med en tredskodom.
4. Vad gäller frister för överklaganden och andra rättsmedel är det fråga om s.k. nödfrister. Om en part oförskyllt har varit förhindrad från att följa en nödfrist kan denne begära att ärendet tas upp till förnyad behandling (§§ 233 ff. i civilprocesslagen). I så fall gäller vissa lagstadgade frister och formkrav (§ 234 och § 236.1 i civilprocesslagen). En redogörelse för och dokumentation av de förhållanden som åberopas som motivering för att fristen inte iakttagits ska lämnas (§ 236.2 i civilprocesslagen). Det är även ett krav att den försummade rättegångshandlingen, t.ex. ingivandet av ett överklagande, företas inom den frist som fastställts för detta.
5. Slutligen finns det även en möjlighet till förnyad behandling om det var fristen för att ange grunderna för ett överklagande eller ett bestridande som inte iakttogs.

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Vid beräkning av tidsfrister i rättsliga förfaranden tillämpas bestämmelserna om frister och slutdatum i den allmänna delen av civillagen (tsiviilseadustiku üldosa seadus, TsÜS), om inte annat anges i lag. Enligt 134.2 § i TsÜS kan en frist anges i år, månader, dagar, timmar eller kortare tidsenheter eller vara knuten till en händelse som med säkerhet kommer att inträffa. En frist börjar löpa dagen efter den kalenderdag eller den händelse som har angetts som början på fristen och löper ut på angivet datum. Om ett slutdatum anges som en frist på ett visst antal dagar eller längre tidsenheter löper fristen ut 24:00 det angivna datumet, om inte annat fastställs i lag. En avsiktsförklaring som inom en frist ska lämnas till en person som deltar i ekonomisk eller yrkesmässig verksamhet ska vara personen tillhanda och eventuella handlingar som ska utföras gentemot personen inom en frist ska vara utförda senast den dag då fristen löper ut vid den tid då arbetet normalt avslutas på den plats där avsiktsförklaringen ska lämnas eller handlingen utföras. Om en processhandling ska utföras vid en domstol anses fristen löpa ut när domstolens arbetsdag är slut.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Helgdagar anges i lagen om allmänna helgdagar och dagar av vikt för nationen (pühade ja tähtpäevade seadus) (i kraft sedan den 23 februari 1998). Dessa är följande:

1. Självständighetsdagen och Republiken Estlands årsdag – 24 februari.

2. Nyårsdagen – 1 januari.

3. Långfredagen.

4. Påskdagen.

5. Första maj – 1 maj.

6. Pingst.

7. Segerdagen – 23 juni.

8. Midsommardagen – 24 juni.

9. Självständighetens återupprättelsedag – 20 augusti.

10. Julafton – 24 december.

11. Juldagen – 25 december.

12. Annandag jul – 26 december.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Enligt 65.1 § i civilprocesslagen (tsiviilkohtumenetluse seadustik, TsMS) ska bestämmelserna om frister och slutdatum i TsÜS tillämpas vid beräkningen av tidsfrister i rättsliga förfaranden om inte annat anges i lag.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Den allmänna regeln fastställs i 135.1 § i TsÜS, enligt vilken en frist börjar löpa dagen efter den kalenderdag eller den händelse som har angetts som fristens början, om inte annat anges i lag eller avtal. En frist som fastställts av domstol börjar löpa dagen efter den dag då den handling där fristen fastställs delgivits, om inte annat föreskrivs när fristen fastställs. Om ingen delgivning av handlingen krävs börjar fristen löpa då meddelande om att den fastställts har mottagits (63 § i TsMS).

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Nej. I enlighet med civilprocesslagen börjar en frist som fastställts av domstol löpa dagen efter delgivning av rättegångshandlingen. Detta gäller oavsett på vilket sätt en handling delges.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Nej. I enlighet med 135.1 § i TsÜS börjar en frist löpa dagen efter den kalenderdag eller den händelse som har angetts som fristens början, om inte annat anges i lag eller avtal.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Enligt 136.9 § i TsÜS anses en dag vid beräkning av en tidsfrist vara tidsperioden från midnatt till midnatt. Om en frist uttrycks i dagar avses alltså kalenderdagar.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Som regel uttrycks tidsfrister i rättsliga förfaranden i dagar.

En frist uttrycks i månader om t.ex. inga överklaganden kan lämnas in efter fristens utlöpande. Enligt 632 § i TsMS ska ett eventuellt överklagande lämnas in inom 30 dagar efter det att den överklagande parten delgivits domen, men inte senare än fem månader efter det datum då domen från första instans offentliggjorts. När fem månader har förlöpt sedan det datum då domen offentliggjordes kan inget överklagande lämnas in även om det skulle vara mindre än 30 dagar kvar tills den femmånadersperiod som följer på delgivning och offentliggörande har löpt ut. Denna absoluta gräns har fastställts för att garantera rättssäkerhet. På samma sätt har en absolut tidsgräns på fem månader fastställts för exempelvis överklagande av domstolsavgörande och kassationstalan.

Ett exempel på en frist som uttrycks i år är fristen för att kräva återbetalning av en statlig avgift eller säkerhet – fristen löper ut när två år har förlöpt från slutet av det år under vilket säkerheten eller den statliga avgiften betalades, men inte innan förfarandet har lett fram till ett domslut som kommer att vinna laga kraft. Här rör det sig dock om en frist inom vilken ett anspråk måste göras och inte om en tidsfrist i ett rättsligt förfarande – sådana tidsbegränsningar kan varken förlängas eller återställas.

En frist inom vilken ett anspråk måste göras uttrycks också i år. Då rör det sig inte heller om en tidsfrist i ett rättsligt förfarande. I enlighet med 143 § i TsÜS tar en domstol hänsyn till den frist inom vilken ett anspråk måste göras endast på begäran av den förpliktade personen.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

En frist löper ut på angivet datum. Om ett slutdatum anges med hjälp av en period uttryckt i veckor infaller slutdatumet på motsvarande dag i periodens sista vecka. Om ett slutdatum anges med hjälp av en period uttryckt i månader infaller slutdatumet på motsvarande dag i periodens sista månad. Om ett slutdatum anges med hjälp av en period uttryckt i år infaller slutdatumet på motsvarande dag i periodens sista år. Om ett slutdatum anges med hjälp av en period uttryckt i månader eller år och slutdatumet infaller i en månad i vilken det aktuella datumet saknas, infaller slutdatumet i stället sista dagen i månaden (136.2–5 § i TsÜS).

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Ja. I 136.8 § i den allmänna delen av civillagen fastställs att om en frist för att lämna en avsiktsförklaring eller uppfylla en skyldighet löper ut en helgdag eller annan arbetsfri dag ska slutdatumet anses infalla den första arbetsdag som följer på den arbetsfria dagen.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Enligt 64.1 § i TsMS kan en domstol på begäran i form av en motiverad ansökan eller på eget initiativ förlänga en tidsfrist i ett rättsligt förfarande som domstolen fastställt när det finns goda skäl för en sådan förlängning. En tidsfrist kan förlängas mer än en gång endast om motparten samtycker.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Ett överklagande måste lämnas in inom 30 dagar efter det att den överklagande parten delgivits domen, men inte senare än fem månader efter det datum då domen från första instans (esimese astme kohus) offentliggjorts (632.1 § i TsMS). Det finns dock undantag från denna allmänna regel:

1. Om en distriktsdomstol (maakohus) i domslutet anger att relevant lagstiftning av allmän tillämplighet står i konflikt med konstitutionen (põhiseadus) och att domstolen därför inte kan tillämpa den börjar fristen för överklagande inte löpa förrän Högsta domstolen (Riigikohus) meddelat utgången av en konstitutionell granskning av den allmänt tillämpliga lagstiftningen.

2. Om en tilläggsdom tillkommer i ett ärende under överklagandefristen börjar fristen löpa från det datum då tilläggsdomen meddelas, även för den ursprungliga domen. I fall där den utelämnade delen läggs till i domar som meddelats utan beskrivande del eller motivering börjar överklagandefristen löpa på nytt det datum då den fullständiga domen meddelas.

Överklagandefristen kan förkortas om parterna når en överenskommelse om detta och meddelar domstolen. Den kan också förlängas upp till fem månader från det att domen offentliggjorts.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

I enlighet med civilprocesslagen fastställer domstolen en tid för domstolsförhandling omedelbart efter det att den mottagit en inlaga eller ansökan samt tillhörande svar, alternativt när svarsfristen löper ut. Domstolen kan också fastställa en tid för domstolsförhandling innan den mottagit ett svar och innan svarsfristen löpt ut om det kan antas att det oavsett svaret kommer att krävas en domstolsförhandling för att avgöra ärendet eller om omständigheterna av andra skäl motiverar att tiden för förhandling fastställs omedelbart. Om domstolen inte behöver något svar fastställer den tiden för domstolsförhandling omedelbart efter det att den mottagit en inlaga eller ansökan. Om möjligt tar domstolen hänsyn till vad som passar deltagarna i förfarandet när tiden för domstolsförhandling fastställs.

Domstolen får ställa in, ändra tidpunkten för eller skjuta upp en domstolsförhandling endast om det finns goda skäl (352.1 § i TsMS).

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Om förfarandet handläggs i enlighet med estniska rättegångsregler kan en person inte förlora sin rätt till förlängning av en tidsfrist i ett rättsligt förfarande endast på grundval av huruvida tidsfristen kan förlängas eller ej på den plats där personen delgavs handlingen.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Om en processhandling inte utförs i tid har parten i förfarandet inte rätt att utföra handlingen vid ett senare tillfälle, om inte en domstol återställer en lagstadgad frist, förlänger en frist som domstolen fastställt eller tar upp den framställning, den ansökan, det bevis eller den invändning som parten i förfarandet inkommit med. Detta gäller oavsett om parten i förfarandet på förhand har varnats om dessa följder.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Om en domstol meddelat tredskodom sedan en svarande inte infunnit sig i rätten kan svaranden ansöka om återvinning av tredskodomen (415 § i TsMS). Svaranden kan ansöka om återvinning av tredskodomen om det fanns goda skäl för den underlåtenhet att agera från svarandens sida som föranledde tredskodomen. Som goda skäl för underlåtenhet att svara på en talan eller infinna sig vid en domstolsförhandling utan att meddela domstolen om detta betraktas framför allt trafikstörningar, att som part drabbas av oväntad sjukdom eller att en person som står parten nära drabbas av svår oväntad sjukdom som förorsakar partens underlåtenhet att svara på talan eller infinna sig i domstolen och att sända ett ombud till domstolen (422.1 §).

Det går att ansöka om återvinning av tredskodom oavsett om goda skäl föreligger om

1. svaranden underlåtit att svara på en talan och denna talan delgivits svaranden eller dennes ombud på något annat sätt än genom personligt överräckande mot underteckning eller på elektronisk väg,

2. svaranden underlåtit att infinna sig till en domstolsförhandling och kallelsen till denna delgivits svaranden eller dennes ombud på något annat sätt än genom personligt överräckande mot underteckning eller i samband med domstolsförhandling eller i elektronisk form,

3. det inte funnits grund för att meddela tredskodom.

Ansökan om återvinning av tredskodom ska lämnas in inom 30 dagar efter delgivning av tredskodomen. Om en tredskodom delges genom offentliggörande ska ansökan om återvinning lämnas in inom 30 dagar från det datum då tredskodomen kom till svarandens kännedom eller då förfarandet för verkställande av tredskodomen inleddes. Om ännu en tredskodom meddelas mot svaranden efter det att förfarandet återupptagits får svaranden överklaga denna dom endast på grundval av underlåtenhet att säkerställa att villkoren för meddelande av tredskodom varit uppfyllda.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Tidsfrister - Irland

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

De viktigaste typerna av frister är följande:

Tidsfrister för att svara på en stämning: Efter att ha delgetts en stämning från High Court har svaranden åtta dagar på sig att bekräfta mottagandet, vilket kallas appearance. Tidsfristen på åtta dagar gäller dock inte för en ”särskild stämning” enligt Rules of the Superior Courts föreskrift 12.2, vilken kan bekräftas när som helst.

Den allmänna åttadagarsperioden omfattar inte delgivningsdagen, såvida inte domstolen beslutar något annat. Svaranden har därefter ytterligare 28 dagar på sig att inkomma med ett svaromål, räknat från dagen då stämningsinlagan översändes eller från tidsfristen för att bekräfta mottagandet, beroende på vilket som infaller sist [Rules of the Superior Courts, föreskrift 21.1].

I ett civilrättsligt förfarande vid en grevskapsdomstol (Circuit Court) måste svaranden översända sitt svaromål till käranden inom tio dagar efter det att mottagandet av stämningen bekräftades [Circuit Court Rules 2001, föreskrift 15.4]. Vid distriktsdomstolen ska mottagandet bekräftas och ett svaromål lämnas in senast 28 dagar efter delgivningen av stämningen [District Court Rules, föreskrift 42].

Tidsfrister för att verkställa en dom: Vid High Court kan en dom verkställas inom sex år från den dag då domen blev verkställbar [Rules of the Superior Courts föreskrift 42.23]. Om sex år har gått eller om parterna har förändrats genom dödsfall eller på annat sätt måste en ansökan om rätt till verkställighet lämnas in till domstolen. En dom kan inte verkställas senare än tolv år efter den dag då domen blev verkställbar [Statute of Limitations 1957, § 11].

Preskriptionstider: I avtalsrättsliga mål har en avtalspart sex år på sig att väcka talan från den dag grunden till talan uppstod. I mål om skadestånd har en person i allmänhet sex år på sig att väcka talan, men särskilda regler gäller i mål om personskada och ärekränkning.

I mål om personskador har en person två år på sig att väcka talan från och med dagen för skadan eller från och med dagen då personen fick reda på orsaken till skadan, om denna infaller senare [Civil Liability and Courts Act 2004, § 7].

I mål om ärekränkning har en person ett år på sig att väcka talan, vilket under exceptionella omständigheter kan förlängas till två år.

Talan mot dödsbo ska väckas inom två år efter dödsfallet eller inom den ordinarie preskriptionstiden, beroende på vilken frist som är kortast [Civil Liability Act 1961, § 9(2)].

Talan av sambor måste väckas inom två år efter att förhållandet upphörde, i enlighet med del 15 i Civil Partnership and Certain Rights and Obligations of Cohabitants Act 2010.

För återkrav av mark är preskriptionstiden tolv år.

För indrivning av utestående fordringar på konventionell hyra är preskriptionstiden sex år. För inlösen av inteckning är perioden tolv år. För bärgningsanspråk gäller två års preskriptionstid. En skadeståndstalan på grund av brott mot implicita villkor som härrör från ett defekt motorfordon måste väckas inom två år [Sale of Goods and Supply of Services Act 1980, § 13(8)]. En skadeståndstalan avseende en defekt produkt måste väckas inom tre år [Liability for Defective Products Act 1991, § 7(1)].

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Reglerna för domstolarnas sammanträden och rättsferier nås via länken i slutet av detta dokument.

Utöver lördag och söndag är följande dagar helgdagar i Irland:

Nyårsdagen (den 1 januari)

St Patrick’s Day (den 17 mars)

Annandag påsk

Juldagen (den 25 december)

St Stephen’s Day (den 26 december)

Den första måndagen i maj, juni och augusti

Den sista måndagen i oktober

Om juldagen, St Stephen’s Day eller nyårsdagen infaller på en helg blir nästa vardag en allmän helgdag. Observera även rättsferierna, under vilka domstolssammanträdena är begränsade i form av ”feriesammanträden” och endast brådskande ansökningar behandlas. Under den långa rättsferien i augusti och september är exempelvis domstolssammanträdena begränsade i överrätterna och i grevskapsdomstolen.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

I Statute of Limitations 1957, i dess ändrade lydelse, anges tidsfrister för rättsliga förfaranden. En talan som väcks efter det att preskriptionstiden löpt ut förhindras eller avvisas endast om en svarande åberopar Statute of Limitations till sitt försvar. Följaktligen påverkar inte Statute of Limitations en kärandes saklegitimation, men den kan påverka hans eller hennes arvsrätt. Även om talan väcks inom den tillämpliga tidsfristen har dock High Court fortfarande en konstitutiv behörighet att avvisa talan i rättvisans intresse, om det har gått så lång tid mellan dagen då grunden till talan uppstod och dagen för talan att det skulle innebära en orättvisa gentemot svaranden. Se även svaret på fråga 1 ovan.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Tidsfristen börjar löpa på dagen för den berörda händelsen eller den dag en person fick reda på en berörd händelse (t.ex. en skada). Om en domstol beslutar att man ska företa något inom en vecka ska den berörda åtgärden fullgöras eller den berörda handlingen inges inom en vecka efter det att beslutet om detta fattades. Om en part har sex år på sig att verkställa en dom har man på samma sätt sex år på sig från den dag då domen blev verkställbar.

I allmänhet, och utom när motsatsen anges i den bestämmelse enligt vilken en tidsfrist ska inledas en viss dag, ingår den dagen i tidsfristen [Interpretation Act 2005, § 18(h)]. Enligt föreskrift 122.10 i Rules of the Superior Courts är dock den första dagen utesluten vid beräkningen av tidsfristen om ett visst antal dagar (inte hela dagar) föreskrivs i dessa regler.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Om en handling ska delges den andra parten senast en viss dag eller inom ett visst antal dagar, ska delgivning normalt ske genom vanligt frankerat brev eller genom rekommenderat brev. Om handlingen delges genom vanligt frankerat brev ska den anses ha delgetts den andra parten vid den tidpunkt då kuvertet med handlingen normalt skulle ha nått fram vid ordinarie postgång, normalt dagen efter att det skickas. [Regler för delgivning av en stämning vid grevskapsdomstolen (Civil Bill) finns i Circuit Court Rules 2001 föreskrifterna 11.10 och 14.3(vi); regler för delgivning av en stämning vid distriktsdomstolen finns i Rules of the District Court föreskrift 41; regler för delgivning av en stämning vid High Court finns i Rules of the Superior Courts föreskrift 9].

Föreskrift 122 i Rules of the Superior Courts innehåller allmänna regler om tid, inbegripet när delgivning anses ha skett [Rules of the Superior Courts föreskrift 122.9].

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Om en tidsfrist ska inledas eller räknas från en viss dag, till exempel om en handling ska delges en part ”inom sju dagar”, ska den första dagen (exempelvis den dag då beslutet fattas), med förbehåll för domstolens stadga eller regler, anses ingå i denna frist. Enligt föreskrift 122.10 i Rules of the Superior Courts är dock den första dagen utesluten om ett visst antal dagar (inte hela dagar) föreskrivs i dessa regler. Om en tidsfrist ska löpa ut eller räknas fram till en viss dag ska den dagen anses ingå i denna frist. Om en handling ska delges eller ett förfarande inledas på mindre än sex dagar ska lördag, söndag, juldagen och långfredagen inte räknas med vid beräkningen av tidsfristen. [Rules of the Superior Courts, föreskrift 122].

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Kalenderdagar, on inte annat anges.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Om tidsfristen för att fullgöra en åtgärd eller inleda ett förfarande anges i månader eller år beräknas denna tid i kalendermånader, om inte annat anges.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

I allmänhet, och utom när motsatsen anges i den bestämmelse enligt vilken en tidsfrist ska inledas eller räknas från en viss dag, ingår den dagen i tidsfristen. Om en tidsfrist ska löpa ut eller räknas fram till en viss dag ingår den dagen i tidsfristen [Interpretation Act 2005, § 18(h)]. Enligt föreskrift 122.10 i Rules of the Superior Courts är dock den första dagen utesluten vid beräkningen av tidsfristen om ett visst antal dagar (inte hela dagar) föreskrivs i dessa regler.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Ja, om tidsfristen för att fullgöra en åtgärd eller inleda ett förfarande löper ut en lördag, söndag eller annan dag då domstolskanslierna är stängda, och åtgärden därför inte kan fullgöras den dagen, kommer fristen att löpa ut nästföljande dag då domstolskanslierna är öppna. Denna regel gäller alltid i samband med utgången av tidsfrister.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Om en preskriptionstid har stadgats har domstolarna inte befogenhet att förlänga den perioden. I vissa fall får dock domstolarna efter eget skön förlänga eller förkorta de tidsfrister som fastställs i domstolsreglerna eller i domstolsbeslut. Om käranden anser att det föreligger exceptionella skäl kan han eller hon begära att domstolen omedelbart prövar en ansökan utan att vänta på att svaranden delges några handlingar. Detta kallas ansökan ex parte eller ”utan delgivning”. Om domaren beslutar att målet ska avgöras ex parte underrättas den andra parten om detta och ges därefter möjlighet att inställa sig i domstolen och begära att beslutet ändras eller upphävs. I allmänhet kan fristen för att inge domstolshandlingar förlängas genom att parterna kommer överens om detta. Om en part vill förlänga fristen för överklagande måste parten fastställa att han eller hon hade för avsikt att överklaga inom tidsfristen, att underlåtenheten att överklaga i tid berodde på ett misstag och att överklagandet är välgrundat. Om den andra parten har förorsakats skada på grund av att fristen har löpt ut kan domstolen välja att inte förlänga tidsfristen.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Ett beslut av High Court måste överklagas inom 28 dagar efter att det överklagade beslutet utfärdades.

Grevskapsdomstolens beslut måste överklagas inom tio dagar från den dag domen eller beslutet meddelades [Rules of the Superior Courts, föreskrift 61.3]

Distriktsdomstolens beslut måste överklagas inom 14 dagar från beslutet [föreskrift 101.1 i District Court Rules].

För att det ska kunna prövas om ett beslut av en domare eller myndighet är lagligt måste en ansökan inges snarast och inom tre månader från den dag då grunderna för ansökan först uppkom, såvida inte domstolen anser att det finns goda skäl att förlänga fristen. [Rules of the Superior Courts, föreskrift 84.21(1)]

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Om en preskriptionstid har stadgats har domstolarna inte befogenhet att förlänga eller förkorta den perioden. Om inte annat följer av tillämpliga lagstadgade bestämmelser får dock domstolen efter eget skön förlänga eller förkorta fristen för fullgörandet av vissa åtgärder. Enligt både Rules of the Superior Courts och Rules of the Circuit Court har domstolen befogenhet att förlänga eller förkorta frister som anges i dessa regler eller fastställts av en domstol.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Nej, parten förlorar inte rätten till den förlängda tidsfristen.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Varje part som underlåter att iaktta de tidsfrister som fastställts av domstolen eller som anges i domstolsreglerna eller i lagstiftningen kan få sitt mål avfört. Om en svarande exempelvis underlåter att bekräfta mottagandet av en stämning eller underlåter att inkomma med ett svaromål får käranden lämna in en ansökan om tredskodom.

Om en dom meddelas mot en svarande under dessa omständigheter kan han eller hon ansöka om att domen ska upphävas eller överklaga till en högre instans. Om käranden inte lämnar närmare uppgifter om sin talan i tid får svaranden lämna in en ansökan om att talan ska avföras på grund av försening. Käranden kan överklaga detta beslut till en högre instans. Domstolen får också utöva sin bestämmanderätt när det gäller rättegångskostnaderna på ett sådant sätt att den straffbelägger en part som gjort sig skyldig till orimlig försening eller underlåtit att iaktta de tillämpliga tidsfristerna.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Den som har missat tidsfristen kan begära ett domstolsbeslut om förlängning av tidsfristen. Om utgången av tidsfristen har lett till en tredskodom kan parten ansöka om att domen ska upphävas eller, om ansökan inte beviljas, överklaga till en högre instans.

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Tidsfrister är de perioder inom vilka en handling måste företas eller som måste löpa ut innan ett mål prövas eller en handling företas. Syftet med införandet av tidsfrister är att möjliggöra snabb rättvisa och att garantera rätten att höras. Förfarandefrister är sådana frister vars iakttagande eller brist på iakttagande får processuella följder. De kan delas upp i följande två huvudkategorier: 1) Den föreskrivna perioden för att företa en HANDLING, dvs. tidsfrister inom vilka en processhandling måste företas, t.ex. den rättsliga tidsfristen för att inge ett överklagande (se artikel 318.1 i civilprocesslagen). 2) FÖRBEREDANDE tidsfrister, dvs. sådana frister efter vars utgång processhandlingen måste företas. Dessa tidsfrister, som t.ex. fristen för att kalla svaranden att inställa sig (se artikel 228 i civilprocesslagen) gynnar vanligtvis svarande, eftersom de ges tid att förbereda sig. Ovannämnda åtskillnad är viktig eftersom tidsfrister för att företa en handling kan förlängas efter ömsesidig överenskommelse mellan parterna, medan förberedande tidsfrister inte kan förlängas. Tidsfrister för att företa en handling löper ut påföljande arbetsdag om slutdagen infaller på en dag som enligt lagstiftningen inte är en arbetsdag. Förberedande tidsfrister löper däremot ut på slutdagen, oavsett om den dagen är en helgdag eller en dag som inte är en arbetsdag. Enligt civilprocesslagen är följande tidsfrister viktiga förfarandefrister:

1. Tidsfristen för att kalla parterna efter att en talan har väckts (sextio [60] dagar före förhandlingen, om inte en part bor utomlands eller hans eller hennes hemvist är okänd, då tidsfristen är nittio [90] dagar före förhandlingen – se artikel 228 i civilprocesslagen).
2. Tidsfristen för en ansökan om upphävande av en dom (femton [15] dagar från delgivningen av beslutet, om den part i vars utevaro målet prövades bor i Grekland, om inte den part som underlät att inställa sig bor utomlands eller hans eller hennes hemvist är okänd, då tidsfristen är sextio [60] dagar före förhandlingen – se artikel 503 i civilprocesslagen).
3. Tidsfristen för överklagande (trettio [30] dagar efter det att den lagakraftvunna domen har delgetts om den part som inger överklagandet bor i Grekland, om inte den part som ingav överklagandet bor utomlands eller hans eller hennes hemvist är okänd, då tidsfristen är sextio [60] dagar efter delgivningen av den lagakraftvunna domen. Om den lagakraftvunna domen inte delges är tidsfristen för att överklaga domen tre [3] år från offentliggörandet av domen – se artikel 518 i civilprocesslagen).
4. Tidsfristen för att återuppta en rättegång (sextio [60] dagar, om inte den part som väckte talan bor utomlands eller hans eller hennes hemvist är okänd, då tidsfristen är etthundratjugo [120] dagar – se artikel 545 i civilprocesslagen).
5. Tidsfristen för ytterligare överklaganden (trettio [30] dagar efter det att domen har delgetts om klaganden bor i Grekland, om inte den part som ingett överklagandet bor utomlands eller hans eller hennes hemvist är okänd, då tidsfristen är nittio [90] dagar efter delgivningen av domen. Om domen inte delges är tidsfristen för ytterligare överklaganden tre [3] år från offentliggörandet av domen – se artikel 564 i civilprocesslagen).

I civilprocesslagen fastställs dessutom framför allt tidsfrister för andra förfaranden, t.ex. förfaranden i äktenskapsmål (äktenskapsskillnad, annullering av äktenskap etc.), ansökan om betalningsföreläggande och bestridande av ett sådant föreläggande (se artikel 632 i civilprocesslagen), hyrestvister, arbetsrättsliga tvister, interimistiska åtgärder och invändningar mot sådana verkställighetsförfaranden.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

I Grekland anges helgdagar i en icke-uttömmande förteckning i lag nr 1157/1981. Kriteriet för en helgdag är att det i allmänhet inte utförs några transaktioner den dagen. Helgdagar för särskilda yrken eller tjänster är därför irrelevanta. Helgdagar kan vara nationella helgdagar, religiösa helgdagar eller andra helgdagar. Helgdagar kan även ha en lokal eller icke-permanent karaktär. Helgdagarna för den offentliga förvaltningen är inte arbetsdagar. Följande dagar betraktas som helgdagar: den 25 mars (nationell helgdag), den 28 oktober (nationell helgdag), nyårsdagen, trettondedag jul (6 januari), långfredagen, påskafton, den 1 maj, den 15 augusti, juldagen och annandag jul, annandag pingst, den s.k. rena måndagen (första dagen i fastan), annandag påsk och alla söndagar.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Tidsfrister behandlas i artiklarna 144–151 i civilprocesslagen. Beroende på vad som avgör tidsfristernas längd delas de upp i lagstadgade tidsfrister (tidsfrister som fastställs i lag, t.ex. tidsfrister för att väcka en talan), rättsliga tidsfrister (tidsfrister som fastställs av den domstol som prövar målet t.ex. tidsfrister för parterna att personligen inställa sig – se artikel 245 i civilprocesslagen), suspensiva tidsfrister (som om de inte iakttas medför att förhandlingen skjuts upp) och obligatoriska tidsfrister (som om de inte iakttas medför att en viss rättighet går förlorad). Nedan redogörs närmare för när olika frister startar och löper ut. En tidsfrist avbryts om en part avlider innan fristen har löpt ut. Om delgivningen av en handling innebär att fristen börjar löpa, börjar den nya fristen att löpa efter delgivningen av den rättsliga efterföljaren till den avlidna personen. Om en annan händelse medför att fristen börjar löpa löper den nya fristen från dagen för delgivningen av den relevanta förklaringen till ovannämnda personer. Om en rättegång avbryts under en tidsfrist avbryts tidsfristen, och den nya tidsfristen börjar löpa från dagen för den nya rättegången. Perioden den 1–31 augusti inkluderas inte i tidsfrister för att företa en sådan handling som avses i artikel 147.7 i civilprocesslagen. Dessa inbegriper tidsfrister för att väcka talan och tidsfrister för bestridanden.

Enligt lagstiftningen får en tidsfrist förlängas, inte bara efter ömsesidig överenskommelse mellan parterna utan även med domarens samtycke. Både lagstadgade och rättsliga tidsfrister kan förlängas, förutsatt att detta inte äventyrar tredje parts rättigheter. Domaren är inte bunden att förlänga överenskommelsen och kan, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, fastställa vissa delar av överenskommelsen eller förkasta den. Detta innebär att parterna måste kunna åberopa grunder till stöd för förlängningen. Slutligen kan domstolen besluta att förkorta tidsfristen, om parterna går med på detta. Alla lagstadgade tidsfrister kan förkortas, med undantag av tidsfrister för att väcka talan.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Tidsfristerna löper från dagen efter den dag då den händelse räknas som startpunkt inträffade (a momento ad momentum).

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Civilprocesslagen innehåller inte några bestämmelser om förlängning eller förkortning av tidsfristen om handlingar överlämnas eller sänds med post eller andra transporttjänster.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Den dag då den händelse som räknas som startpunkt inträffade får endast inkluderas om detta uttryckligen anges i lagstiftningen, domen eller avtalet. Bestämmelsen om att en bestämd tidsfrist löper från dagen för delgivningen är inte ett sådant fall. De kritiska tidsfristerna för rättsmedel som överklagande, ytterligare överklagande eller bestridande löper därför från dagen efter delgivningen eller offentliggörandet av domen. Om det anges att tidsfristen löper från och med en viss dag tar man dock hänsyn till den dagen vid beräkningen. När den händelse som räknas som startpunkt är delgivningen är varje annat sätt att förmedla innehållet i den handling som ska delges irrelevant för beräkningen av tidsfristen.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Huruvida det finns mellanliggande helgdagar är irrelevant. Arbetsdagar tas endast med i beräkningen om detta uttryckligen anges (t.ex. vid tidsfristen för att överklaga ett betalningsföreläggande).

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Om tidsfristen anges i månader eller år är det också irrelevant om det finns mellanliggande helgdagar, om det inte uttryckligen anges i lagstiftningen att tidsfristerna avser arbetsdagar.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Om tidsfristen uttrycks i år löper den ut motsvarande dag under slutåret. Det är irrelevant huruvida ett skottår infaller mellan de berörda åren eller inte.

Om tidsfristen uttrycks i veckor löper den ut den dag i slutmånaden som motsvarar startdagen. Om någon sådan motsvarande dag i slutmånaden inte finns, så är den månadens sista dag slutdag. Antalet dagar i varje månad är irrelevant.

Tidsfristen på ett halvår motsvarar en tidsfrist på sex (6) månader, och tidsfristen på en halv månad motsvarar en tidsfrist på femton (15) dagar.

Om tidsfristen uttrycks i veckor löper den ut den veckodag som motsvarar startdagen, det vill säga om händelsen inträffade på en måndag löper en tidsfrist på en vecka ut följande måndag.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Om tidsfristen löper ut på en lördag, söndag, helgdag eller annan dag som inte är en arbetsdag förlängs den till påföljande arbetsdag.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Enligt lagstiftningen får en tidsfrist förlängas, inte bara efter ömsesidig överenskommelse mellan parterna utan även med domarens samtycke. Både lagstadgade och rättsliga tidsfrister kan förlängas, förutsatt att detta inte äventyrar tredje parts rättigheter. Domaren är inte bunden att förlänga överenskommelsen och kan, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, fastställa vissa delar av överenskommelsen eller förkasta den.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

1. Tidsfrist för en ansökan om upphävande av en dom (femton [15] dagar från delgivningen av beslutet, om den part i vars utevaro målet prövades bor i Grekland, om inte den part som underlät att inställa sig bor utomlands eller hans eller hennes hemvist är okänd, då tidsfristen är sextio [60] dagar före förhandlingen – se artikel 503 i civilprocesslagen).
2. Tidsfristen för överklagande anges i artikel 518.1 i civilprocesslagen. Om klaganden bor i Grekland är denna tidsfrist trettio [30] dagar, och om han eller hon bor utomlands eller hans eller hennes hemvist är okänd är tidsfristen sextio [60] dagar. Tidsfristen på sextio (60) dagar omfattar inte personer som tillfälligt vistas utomlands (semesterresa, några dagars bortavaro i ett särskilt syfte), men har en viss varaktighet kopplad till deras yrkesställning eller civilstånd.
3. Tidsfristen för att återuppta en rättegång (sextio [60] dagar, om inte den part som väckte talan bor utomlands eller hans eller hennes hemvist är okänd, då tidsfristen är etthundratjugo [120] dagar – se artikel 545 i civilprocesslagen).
4. Tidsfristen för ytterligare överklaganden (trettio [30] dagar efter det att domen har delgetts om klaganden bor i Grekland, om inte den part som ingett överklagandet bor utomlands eller hans eller hennes hemvist är okänd, då tidsfristen är nittio [90] dagar efter delgivningen av domen. Om domen inte delges är tidsfristen för ytterligare överklaganden tre [3] år från offentliggörandet av domen – se artikel 564 i civilprocesslagen).

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

En ansökan om rättsligt skydd enligt grekisk lagstiftning omfattar, oavsett tvistens natur, både permanenta och interimistiska skyddsåtgärder. Prövningen av de mål i vilka domstolar på grund av ett ärendes brådskande natur eller för att förhindra en omedelbar fara kan besluta om åtgärder för att säkra eller skydda en rättighet eller för att reglera en situation, eller ändra eller återkalla dessa åtgärder, sker med hjälp av ett summariskt förfarande (enligt artiklarna 682–738 i civilprocesslagen). På grund av interimistiska åtgärders brådskande natur har domaren, för att få till stånd en snabb lösning och med beaktande av parternas rätt att höras, behörighet att fastställa tid och plats för en förhandling om en ansökan om sådana åtgärder. Domaren har rätt att själv välja metod för utfärdandet av en kallelse att inställa sig och tidsfristen för att inställa sig. Detta gäller även för personer som bor utomlands eller vars hemvist är okänd. Förhandlingen kan även fastställas till en sön- eller helgdag. Ovannämnda tidsfrister gäller för alla civilrättsliga förfaranden förutom interimistiska åtgärder och kan inte förlängas.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Den grekiska lagstiftningen innehåller inte någon sådan bestämmelse.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Om tidsfrister i samband med en rättslig handling inte iakttas får detta inga processuella följder. Om tidsfristen för att reagera på parternas handlingar överskrids medför detta att rättigheten går förlorad, medan överskridandet av förberedande tidsfrister får andra följder, t.ex. att förhandlingen inte kan hållas (se artikel 271.1 i civilprocesslagen).

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Återställande av försutten tid (restitutio in integrum) är ett rättsmedel som anges i författningen. Det innebär att om en part inte iakttog en tidsfrist, och detta antingen berodde på force majeure eller på bedrägliga avsikter från motpartens sida, har parten rätt att återfå den ställning som han eller hon hade innan tidsfristen löpte ut.

I undantagsfall får emellertid en sådan ansökan inte göras om den grundas på a) ett fel som begåtts av sökandens advokat eller juridiska ombud, b) fakta som domaren bedömde under prövningen av en ansökan om förlängning eller uppskjutande av en tidsfrist för att bevilja den relevanta förlängningen eller uppskjutandet. I ansökan måste det anges varför tidsfristen inte iakttogs, bevisningen för att fastställa sanningen och den uteblivna handlingen, eller så måste det anges att handlingen har företagits. Ansökan om återställande av försutten tid (restitutio in integrum) måste behandlas inom trettio (30) dagar från den dag det hinder som utgjorde force majeure har försvunnit eller en bedräglig avsikt har konstaterats, under förutsättning att en ny tidsfrist inte får tillämpas om ovannämnda tidsfrist av något skäl inte iakttas (se artiklarna 152–158 i civilprocesslagen).

I undantagsfall får emellertid en sådan ansökan inte göras om den grundas på a) ett fel som begåtts av sökandens advokat eller juridiska ombud, b) fakta som domaren bedömde under prövningen av en ansökan om förlängning eller uppskjutande av en tidsfrist för att bevilja den relevanta förlängningen eller uppskjutandet. I ansökan måste det anges varför tidsfristen inte iakttogs, bevisningen för att fastställa sanningen och den uteblivna handlingen, eller så måste det anges att handlingen har företagits. Ansökan om återställande av försutten tid (restitutio in integrum) måste behandlas inom trettio (30) dagar från den dag det hinder som utgjorde force majeure har försvunnit eller en bedräglig avsikt har konstaterats, under förutsättning att en ny tidsfrist inte får tillämpas om ovannämnda tidsfrist av något skäl inte iakttas (se artiklarna 152–158 i civilprocesslagen).

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

Tidsfrister - Spanien

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål

Processhandlingar måste företas innan vissa tidsfrister (términos) löper ut eller inom vissa tidsperioder (plazos) som anges i lag.

En tidsfrist anger när en viss processhandling måste ha företagits.

En tidsperiod anger hur lång tid man har på sig att företa en viss processhandling. Tidsperioder kan uttryckas i dagar, veckor, månader eller år.

Om ingen tidsperiod eller tidsfrist anges i lagen är det underförstått att handlingen måste företas utan dröjsmål.

Enligt rättspraxis från konstitutionsdomstolen (Tribunal Constitucional) kan varje försening i ett domstolsförfarande innebära att rätten till rättegång utan onödigt dröjsmål åsidosätts. Proportionalitetskriteriet måste emellertid tillämpas, och genom artikel 6.1 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), som antogs i Rom den 4 november 1950, och rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) har begreppet ”skälig tid” införts (som tar hänsyn till faktorer som hur komplicerat målet är, hur lång tid det normalt tar att pröva ett sådant mål, en parts intresse och hans eller hennes uppträdande i processen, myndigheternas uppträdande eller bedömningen av tillgängliga resurser). Om domstolen underlåter att respektera begreppet skälig tid påverkar detta emellertid de rättigheter som tillförsäkras i artikel 24.2 i den spanska konstitutionen.

Om domstolar och domstolspersonal utan goda skäl underlåter att iaktta de fastställda tidsfristerna och tidsperioderna resulterar detta i disciplinära åtgärder enligt lagen om domstolsväsendet (Ley Orgánica del Poder Judicial). Detta påverkar inte en skadelidande parts rätt till eventuella skadeståndsanspråk.

Utöver förfarandefristerna finns det även andra tidsfrister som kan användas för att utöva materiella juridiska rättigheter (preklusion och preskription).

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971

När det gäller administrativa förfaranden har förordning nr 1182/71 införlivats med nationell lagstiftning genom artikel 48 i lagen om den rättsliga regleringen av den offentliga förvaltningen och det allmänna förvaltningsförfarandet (Ley de Régimen Jurídico de las Administraciones Públicas y del Procedimiento Administrativo Común). I artikel 48 föreskrivs följande:

1. Om inte annat föreskrivs i spansk lagstiftning eller EU-lagstiftningen avser tidsperioder som uttrycks i dagar arbetsdagar, och inbegriper inte söndagar och allmänna helgdagar. Om en tidsperiod uttrycks i kalenderdagar anges detta specifikt.
2. Om tidsperioden uttrycks i månader eller år börjar perioden löpa från den dag som följer på den dag handlingen kungjordes eller offentliggjordes, eller från den dag som följer på den dag en ansökan anses ha beviljats eller avslagits på grund av att de relevanta myndigheterna har underlåtit att agera. Om motsvarande dag i slutmånaden inte finns, så är den månadens sista dag slutdag.
3. Om den sista dagen i perioden inte är en arbetsdag förlängs perioden till påföljande arbetsdag.
4. Om tidsperioden uttrycks i dagar räknas dessa från den dag som följer på den dag handlingen kungjordes eller offentliggjordes, eller från den dag som följer på den dag en ansökan anses ha beviljats eller avslagits på grund av att de berörda myndigheterna har underlåtit att agera.
5. Om en dag är en arbetsdag i den kommun eller autonoma region där den berörda parten bor och inte en arbetsdag på den plats där förvaltningsmyndigheten är belägen, eller omvänt, behandlas dagen alltid som en arbetsdag.
6. Att en dag i samband med beräkningen av tidsperioder har förklarats vara, eller inte vara, en arbetsdag påverkar inte i sig arbetet vid allmänna förvaltningskontor, deras arbetstider eller allmänhetens tillgång till deras register.
7. För att beräkna tidsfrister ska centralregeringen och förvaltningsmyndigheterna i de autonoma regionerna fastställa kalendern över dagar som inte är arbetsdagar för sina respektive ansvarsområden, med förbehåll för de dagar som anges i den officiella kalendern över arbetsdagar. Den kalender som godkänns av förvaltningsmyndigheterna i de autonoma regionerna inbegriper de dagar som inte är arbetsdagar för olika lokala organ i det aktuella geografiska område som kalendern gäller för.

Kalendern ska före årsskiftet varje år offentliggöras i den relevanta officiella tidningen och andra medier för att säkerställa att allmänheten får kännedom om den.

LÄNK till kalender över arbetsdagar år 2022.

De dagar som inte räknas som arbetsdagar i samband med rättsliga förfaranden anges i artikel 182 i lagen om domstolsväsendet. I denna föreskrivs följande:

1. Följande dagar räknas inte som arbetsdagar i samband med rättsprocesser: lördagar och söndagar, den 24 och 31 december, nationella, regionala och allmänna helgdagar. Domstolarnas allmänna råd (Consejo General del Poder Judicial) kan genom förordning godkänna att rättsprocesser hålls dessa dagar även i fall som inte uttryckligen föreskrivs i lag.
2. Om inte annat föreskrivs i lag anses en arbetsdag sträcka sig från kl. 8 till kl. 20.

Enligt artikel 183 i lagen om domstolsväsendet räknas inga dagar i augusti som arbetsdagar i samband med rättsprocesser, med undantag av om det rör sig om ett brådskande förfarande enligt processlagstiftningen.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Reglerna anges i artiklarna 130–136 i kapitel II, avdelning V, bok I i civilprocesslagen (Ley de Enjuiciamiento Civil) 1/2000, i dess lydelse enligt lag 42/2015 av den 5 oktober 2015.

De viktigaste inslagen i de gällande reglerna är följande:

a) Alla rättsliga förfaranden måste genomföras på arbetsdagar och under arbetstid.

Arbetsdagar är alla årets dagar utom lördagar och söndagar och nationella, regionala och allmänna helgdagar. Inga dagar i augusti räknas heller som arbetsdagar, och domstolarna sänder inte ut några elektroniska meddelanden till rättstillämpare på dessa dagar, om de inte anses vara arbetsdagar för de aktuella formaliteterna.

Arbetstiden sträcker sig från kl. 8 till kl. 20, om inte annat föreskrivs i lag för ett specifikt förfarande. För delgivning och överlämnande av handlingar räknas även tiden mellan kl. 20 och kl. 22 som arbetstid.

Undantag görs för vissa förfaranden, t.ex. för att lämna ett bud i en elektronisk auktion. I sådana fall anges tidsfristen i kalenderdagar, och ingen tid anses falla utanför arbetstiden. I artikel 649 i civilprocesslagen fastställs en period på tjugo kalenderdagar från starten på auktionen, och auktionen avslutas inte förrän en timme efter att det sista budet har lagts, förutsatt att det budet är högre än det som tidigare var det högsta budet. Detta gäller även om den ursprungliga tjugodagarsperioden i så fall förlängs med upp till 24 timmar.

b) Dagar och tider kan räknas som arbetsdagar och arbetstider vid förfaranden som anses brådskande, dvs. där en försening kan få allvarliga negativa följder för de berörda parterna eller för rättskipningen, eller kan resultera i att ett domstolsavgörande inte får rättsverkan. (Som exempel kan nämnas tvångsintagning på en psykiatrisk vårdinrättning, och rättsliga åtgärder som vidtagits för minderårigas bästa i konflikter till följd av ett civilrättsligt förfarande.) Detta kan ske på domstolens eget initiativ eller på begäran av den berörda parten. Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet kan beslutet fattas antingen av det juridiska ombudet eller av domstolen själv.

I vilket fall som helst kan åtgärder vidtas i augusti utan att man behöver ett uttryckligt tillstånd. På samma sätt krävs inte något tillstånd om brådskande åtgärder som inleddes under arbetstid måste fortsätta efter arbetstidens slut.

c) När det gäller beräkningen av tidsperioder börjar en period löpa från den dag som följer på den rättsliga kungörelsen av att perioden inleds och löper fram till midnatt den sista dagen i perioden.

Om det i lagstiftningen föreskrivs att en tidsperiod ska börja löpa så snart en annan tidsperiod löper ut startar perioden emellertid den dag som följer på den andra periodens utgång, utan att någon ny kungörelse behövs.

d) Vid framställande av fordringar (artikel 135 i civilprocesslagen) kan domstolen och parterna kommunicera med varandra på följande två sätt:

1. Via papperskopior, för fysiska personer som inte företräds av ett domstolsombud (procurador) (vilket i regel är fallet vid fordringar som understiger 2 000 euro) eller när handlingen inte kan inges i ett digitalt format.
2. Via domstolarnas onlinesystem och elektroniska system. Dessa är obligatoriska för rättstillämpare och för vissa parter även när de inte företräds av ett domstolsombud (t.ex. juridiska personer, notarier och registratorer: se artikel 273 i civilprocesslagen). Parter kan också välja att använda dessa system även om de inte måste göra det. Om handlingar inges på elektronisk väg sker bekräftelsen genom att ett elektroniskt kvitto automatiskt utfärdas. Kvittot innehåller uppgifter om det registreringsnummer som handlingen tilldelats och datum och tidpunkt för ingivandet, som i alla övriga sammanhang räknas som den tidpunkt då handlingen anses ha ingetts. Rättstillämpare kan inge yrkanden och andra handlingar på elektronisk väg dygnet runt, varje dag under året. Om en handling inges på en dag som inte är en arbetsdag eller utanför arbetstid anses den ha inkommit vid påföljande arbetsdags startpunkt. Det finns även bestämmelser om förlängning av tidsperioder som håller på att löpa ut om en obligatorisk handling inte kan inges inom tidsgränsen på grund av ett oväntat avbrott i internetanslutningen.

Oavsett ingivningsmetod får handlingar som omfattas av en tidsfrist inges fram till kl. 15 den arbetsdag som följer på den dag tidsperioden löper ut.

I förfaranden i tvistemålsdomstolar får fordringar inte framställas till jourdomstolen.

e) Tidsperioder får inte förlängas. Om en part underlåter att iaktta tidsfristen förlorar han eller hon rätten att företa den aktuella processhandlingen.

WEBBLÄNK:

Civilprocesslagen (Ley De Enjuiciamiento Civil)

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Huvudregeln i artikel 151 i civilprocesslagen är att alla beslut som meddelas av domstolarna eller juridiska ombud ska delges inom tre dagar från dagen för beslutet eller offentliggörandet.

I artikel 151.2 anges att när ett meddelande delges den allmänna åklagaren, regeringens rättstjänst, ombudet för det spanska parlamentet (Cortes Generales) och de lagstiftande församlingarna eller ombudet för socialförsäkringsmyndighetens rättstjänst eller andra organ i de autonoma regionerna eller lokala myndigheter, och om meddelanden delges de yrkesorganisationer som företräder domstolsombud, ska delgivningen anses ha skett den arbetsdag som följer på den mottagningsdag som registrerats i det officiella registret, eller i mottagningsbeviset om meddelandet har delgetts på elektronisk väg eller online. Om meddelandet skickas efter kl. 15 anses det ha mottagits påföljande arbetsdag.

Av artikel 151.3 följer att när en handling eller ett beslut som hör samman med delgivningen överlämnas efter mottagandet av delgivningen, anses delgivning ha skett när överlämnandet av handlingen registrerades, under förutsättning att delgivningens verkningar är knutna till handlingen.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Om delgivningen sker via en exekutionstjänsteman eller med post, är relevant dag den dag handlingen delges av exekutionstjänstemannen eller delas ut av brevbäraren och undertecknas när den mottas.

När delgivningen sker genom offentliggörande enligt artikel 164 i civilprocesslagen på grund av att svarandens adress inte är känd, börjar perioden löpa från den dag som följer på den dag meddelandet anslogs på domstolens anslagstavla eller offentliggjordes i den officiella tidningen eller på elektronisk väg, beroende på vad som är tillämpligt i det aktuella fallet.

Om kopior av handlingar som ingetts av domstolsombud behöver överföras till de andra parternas domstolsombud anges det i artikel 278 i civilprocesslagen att om den överförda handlingen enligt lag utlöser startpunkten för en tidsperiod under vilken en processhandling måste företas, börjar perioden löpa utan inblandning från domstolens sida och räknas från den dag som följer på den dag som angavs på de kopior som överfördes eller den dag dessa anses ha överförts om de överfördes på elektronisk väg.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Tidsfristen börjar löpa den dag som följer på den händelse som enligt lag utlöser starten på en tidsperiod.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Dagar som inte är arbetsdagar inkluderas inte i beräkningen av tidsperioder, förutom vid bud i elektroniska auktioner (se ovan), där perioden uttrycks i kalenderdagar.

Vid beräkningen av tidsperioder i samband med brådskande åtgärder klassificeras dagar i augusti som arbetsdagar. Endast lördagar, söndagar och allmänna helgdagar undantas från beräkningen.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Tidsperioder som uttrycks i månader eller år beräknas från ett datum till ett annat. Den spanska lagstiftningen innehåller inte några bestämmelser om tidsperioder som uttrycks i veckor.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Om motsvarande dag i slutmånaden inte finns, så är den månadens sista dag slutdag.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Om en tidsfrist löper ut på en lördag, söndag eller någon annan dag som inte är en arbetsdag förlängs fristen till den första därpå följande arbetsdagen.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Tidsperioder kan inte förlängas. Perioder kan dock avbrytas och tidsfrister förlängas om de inte kan fullgöras på grund av force majeure. I sådana fall startar klockan om när orsaken för avbrottet eller förlängningen inte längre finns kvar. Domstolen måste antingen på eget initiativ eller på begäran av den part som påverkas av situationen hitta bevis för en sådan force majeure-situation vid en förhandling där övriga parter deltar (se svaret på fråga 13).

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Tidsfristerna för olika typer av överklaganden fastställs i lag och kan inte förlängas. För överklaganden till nästa domstolsinstans (recursos de apelación) och till Högsta domstolen (recursos de casación) är fristen 20 dagar från den dag som följer på meddelandet om domstolsavgörandet (artikel 458 och artikel 479 i civilprocesslagen).

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

De lagstadgade tidsfristerna kan inte förlängas. I vissa fall kräver lagstiftningen att domstolen ska fastställa en bestämd dag och tid för en handling.

I undantagsfall får en tidsperiod avbrytas och tidsfrister förlängas på grund av force majeure:

1. De allmänna bestämmelserna anges i artikel 134.2 i civilprocesslagen. Det juridiska ombudet måste antingen på eget initiativ eller på begäran av den part som påverkas av situationen hitta bevis för en sådan force majeure-situation vid en förhandling där övriga parter deltar. En ansökan om omprövning av ombudets beslut får inges till domstolen.
2. Om, efter det att ett förhandlingsdatum har fastställts, en person som kallats att inställa sig till förhandlingen uteblir på grund av force majeure måste han eller hon omedelbart underrätta domstolen om detta, ange varför han eller hon inte kan inställa sig och begära en ny förhandling eller ett nytt beslut (artikel 183.1 och artiklarna 189 och 430 i civilprocesslagen). Ett nytt förhandlingsdatum meddelas om bevisen för situationen godtas och om situationen gör att följande är förhindrade att delta i förhandlingen: advokaten (artikel 183.2 och artikel 188.1.5 och 188.1.6 i civilprocesslagen), en part vars närvaro är nödvändig på grund av att han eller hon inte biträds av en advokat eller måste förhöras (artiklarna 183.3 och 188.4 i civilprocesslagen) eller ett vittne eller en sakkunnig. I det sistnämnda fallet kan vittnet eller den sakkunnige anmodas att bedöma bevisningen utanför förhandlingen, efter att parterna hörts (artikel 183.4 i civilprocesslagen).
3. Tidsfristen för en person som uteblivit från en förhandling att begära att en lagakraftvunnen dom ska ogiltigförklaras kan förlängas vid force majeure (artikel 502.2 i civilprocesslagen).
4. Om bevisning prövas före rättegången (vilket en domare kan tillåta enligt artikel 293 och följande artiklar i civilprocesslagen om det finns skäl att tro att bevisningen inte kommer att kunna prövas i det vanliga skedet i förfarandet), måste ansökan inges två månader innan prövningen av bevisningen, om det inte styrks att det inte var möjligt att inleda rättegången inom denna tidsperiod på grund av force majeure eller liknande orsaker (artikel 295.3 i civilprocesslagen).

Parterna kan även efter en ömsesidig överenskommelse begära att förfarandet ska skjutas upp, utan att behöva ange något skäl till detta eller för att göra det möjligt för dem att nå en överenskommelse eller en uppgörelse eller ansöka om medling eller förlikning. Ett förfarande får skjutas upp i högst 60 dagar eller tills medlingen har avslutats (artikel 19.4 och artikel 415 i civilprocesslagen).

Vid ansökan om rättshjälp finns två möjliga scenarion som regleras av artikel 16 i lag 1/1996 av den 10 januari 1996 (lagen om rättshjälp), i dess ändrade lydelse enligt ovan nämnda lag 42/2015:

1. Om ansökan görs när rättegången redan har inletts – för att förhindra att rätten att företa en handling går förlorad eller att någon av parterna nekas rätten till rättegång på grund av att tidsperioden har löpt ut – kan det juridiska ombudet eller förvaltningsmyndigheten, antingen på eget initiativ eller på begäran av parterna, besluta att perioden ska skjutas upp tills beslut fattats om bifall eller avslag av ansökan, eller till dess en advokat eller ett domstolsombud har anvisats i mål där ett juridiskt ombud antingen är obligatoriskt eller är nödvändigt i rättvisans intresse. Detta gäller under förutsättning att ansökan gjordes inom de tidsperioder som finns fastställda i civilprocesslagen.
2. Om ansökan om rättshjälp har gjorts innan förfarandet inleddes och talan kan påverkas negativt av att preklusions- eller preskriptionsperioderna löper ut, kommer dessa perioder att avbrytas eller skjutas upp fram till dess att en rättshjälpsadvokat och, om så krävs, ett domstolsombud utnämnts provisoriskt för sökandens räkning, och om någon sådan utnämning inte kan göras, fram till dess att ett slutligt administrativt beslut har fattats om huruvida rättshjälp ska beviljas eller ej.

Preklusionsperioden börjar under alla omständigheter åter att löpa när advokatsamfundet (Colegio de Abogados) underrättar sökanden om den provisoriska utnämningen av en advokat eller, i tillämpliga fall, när rättshjälpsnämnden fattat beslut om bifall eller avslag av ansökan och, vilket alltid är fallet, inom två månader.

Om ansökan skulle avslås, vara uppenbart ogrundad och endast ingiven i avsikt att förlänga tidsperioderna kan den domstol som handlägger saken beräkna tidsperioderna på striktast sätt lagen medger, med alla de verkningar som följer därav.

Vid muntliga förfaranden som rör avhysning på grund av utebliven betalning eller utlupen tidsfrist föreskrivs i artikel 441.5 i civilprocesslagen ett annat fall där förfarandet skjuts upp medan socialtjänsten undersöker om det aktuella hushållet är socialt och/eller ekonomiskt utsatt. Domstolens rättssekreterare skjuter vid mottagandet av en sådan skrivelse upp förfarandet, till dess att socialtjänsten har vidtagit lämpliga åtgärder, under en period av högst en månad från mottagandet av skrivelsen från socialtjänsten till, eller tre månader om sökanden är en juridisk person. När åtgärderna har vidtagits eller tidsperioden har löpt ut, fortsätter förfarandet efter detta tillfälliga avbrott.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Inte tillämpligt.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

I regel förlorar en part som underlåter att iaktta en tidsperiod eller en tidsfrist rätten att företa den aktuella handlingen (artikel 136 i civilprocesslagen). Några av de viktigaste exemplen är följande:

• Om svaranden uteblir från rättegången (artiklarna 442.2 och 496.1 i civilprocesslagen) fortsätter rättegången utan att svaranden kallas på nytt. Han eller hon meddelas bara detta beslut och det slutliga domstolsavgörande som avslutar rättegången (artikel 497 i civilprocesslagen)
• I vanliga förfaranden, om sökanden eller sökandens advokat uteblir från den förberedande förhandlingen före rättegången och svaranden antingen uteblir eller närvarar men inte gör gällande att han eller hon har ett legitimt intresse av att fortsätta förfarandet, avskrivs målet (artikel 414).
• I muntliga förfaranden, om sökanden uteblir och svaranden inte gör gällande att han eller hon har ett legitimt intresse av att fortsätta förfarandet, ska sökanden anses ha avbrutit förfarandet. Sökanden ska förpliktas att betala rättegångskostnaderna och betala ersättning till svaranden om denne så begär och kan styrka att han eller hon har lidit skada eller förlust (artikel 442.1 i civilprocesslagen).
• Utan att det påverkar domstolens skyldighet att aktivt handlägga mål förfaller ett mål om det inte pågår någon aktivitet i ett förfarande, och all rätt att företa handlingar och inge överklaganden anses ha gått förlorad i samtliga instanser (artikel 237 i civilprocesslagen). Förfaranden i första instans förfaller efter två års inaktivitet och anses ha återkallats, vilket innebär att det går att väcka en ny talan. Förfaranden i andra instans eller förfaranden som omfattas av ett extraordinärt rättsmedel på grund av processuella oegentligheter eller ett överklagande till Högsta domstolen förfaller efter ett års inaktivitet, och parten anses ha avsagt sig sin rätt att överklaga. Tidsperioderna beräknas från när parterna senast delgavs. Förfaranden förfaller inte om de försenas på grund av force majeure eller andra orsaker bortom parternas kontroll.
• Verkställighetsförfaranden förfaller inte och får fortsätta tills en dom har verkställts, även vid sådana perioder av inaktivitet som beskrivs ovan. För att så ska vara fallet är det emellertid nödvändigt att verkställighetsförfarandet har inletts. I artikel 518 i civilprocesslagen införs det nämligen en preklusionsperiod på fem år för varje verkställighetsåtgärd som grundas på en dom, ett domstolsavgörande eller en medlingsöverenskommelse. Femårsperioden börjar löpa när ett avgörande vinner laga kraft och inte längre kan överklagas. Om en ansökan om verkställighet inte inges inom denna tidsperiod löper därför tidsfristen ut, och rätten att verkställa domen via domstolarna går förlorad.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Om en part underrättas om att tidsfristen för en viss handling har löpt ut, och att nästa skede i processen därmed startar, eller om en parts inlaga eller ansökan avvisas på grund av att den inte har inkommit i tid, kan parten överklaga detta beslut. Så är t.ex. fallet om ett svaromål avvisas med motiveringen att det inkommit efter det att tidsfristen löpt ut.

En person mot vilken en tredskodom har meddelats på grund av utevaro och som personligen har delgetts domen får endast överklaga till nästa domstolsinstans (recurso de apelación) eller till Högsta domstolen (recurso de casación). En person kan även använda sig av dessa överklagandemöjligheter om domen delgetts genom offentliggörande i officiella publikationer eller på elektronisk väg. I båda fallen måste ett överklagande inges inom den period som fastställts i lag (artikel 500 i civilprocesslagen).

Om en person vid upprepade tillfällen har underlåtit att inställa sig vid domstolen kan denne ansöka om att en lagakraftvunnen dom ska upphävas om han eller hon inte har haft möjlighet att inställa sig vid domstolen eller på grund av force majeure inte kände till att ett förfarande pågick (artikel 501 och följande artiklar i civilprocesslagen).

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

I fransk lagstiftning föreskrivs ”preskriptionsfrister” (délais de prescription), ”preklusionsfrister” (délais de forclusion) och förfarandefrister (délais de procédure).

Preskriptionsfrister är tidsperioder som när de löper ut innebär att en person förvärvar äganderätt till egendom, dvs. hävdetid (délai de prescription acquisitive), eller att en person till följd av underlåtenhet att utöva en rättighet förlorar sin rätt att utöva denna eller ser den löpa ut, dvs. en preskriptionsfrist för när rättigheter helt upphör (délai de prescription extinctive). Preskriptionsfrister kan skjutas upp (suspendu) eller avbrytas (interrompu).

Preklusionsfristerna är särskilt stränga och fastställs i regel i lag med avseende på möjligheten att väcka talan. När de löper ut anses möjligheten att väcka talan ha annullerats. Preklusionsfristerna får inte skjutas upp. Enligt artiklarna 2241 och 2244 i civillagen avbryter emellertid vissa steg i processen, som ett domstolsförfarande eller utmätning eller andra verkställighetsåtgärder, dessa frister.

Förfarandefrister (délais de procédure) är sådana frister som tillämpas när ett domstolsförfarande har inletts. De kan fastställas i lag eller av domstolen. Till skillnad från preklusionsfrister hindrar de fastställda tidsfristerna för domstolsförfaranden inte talan från att väckas. Dessa frister får inte skjutas upp eller avbrytas.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Enligt gällande lagstiftning har Frankrike följande allmänna helgdagar:

• Den 1 januari
• Annandag påsk
• Den 1 maj
• Den 8 maj
• Kristi himmelsfärdsdag
• Annandag pingst
• Den 14 juli
• Jungfru Marie himmelsfärdsdag (den 15 augusti)
• Alla helgons dag (den 1 november)
• Den 11 november
• Juldagen (den 25 december).

Allmänna helgdagar har införts på vissa platser (vissa departement – départements, och förvaltningsområden – communautés territoriales) för att minnas avskaffandet av slaveriet: den 27 maj för Guadeloupe, den 10 juni för Franska Guyana, den 22 maj för Martinique, den 20 december för Réunion och den 27 april för Mayotte.

I departementen Alsace-Moselle är annandag jul (den 26 december) och långfredagen allmänna helgdagar.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Sedan lag nr 2008-561 av den 17 juni 2008 (som innehåller övergångsbestämmelser) trädde i kraft är den preskriptionsfrist efter vilken en rättighet går förlorad enligt allmän lag 5 år (i stället för som tidigare 30 år).

Det finns dock en mängd undantag till denna princip. T.ex. vid en talan om civilrättsligt ansvar vid en händelse som lett till kroppsskada har preskriptionsfristen fastställts till 10 år.

Preklusions- och förfarandefristernas längd varierar beroende på saken i målet och det aktuella förfarandet.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

När det gäller förfarandefrister anges det i artikel 640 i civilprocesslagen att när en handling eller formalitet måste företas inom en angiven tidsperiod så börjar tiden att löpa från dagen för den handling, händelse, beslut eller delgivning som gett upphov till fristen.

Preskriptionsfristen för när rättigheter helt upphör enligt allmän lag börjar vad avser kravmål eller talan om rätt till lös egendom att löpa den dag då rättighetshavaren fick kännedom om eller borde ha känt till de fakta som berättigar honom att utöva rätten. Särskilda tidpunkter då fristen börjar löpa finns på vissa områden, såsom talan om civilrättsligt ansvar efter en händelse som lett till kroppsskada. Enligt artikel 2226 i civillagen ska preskriptionsfristen på 10 år börja löpa den dag då den ursprungliga eller förvärrade skadan anses ha konstaterats.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

När en handling delges av en delgivningsman (huissier) är delgivningsdagen enligt artikel 664-1 i civilprocesslagen den dag handlingen personligen delges i adressatens hem eller bostad, eller den dag då delgivningsmannen upprättar den officiella delgivningsrapporten med de åtgärder som vidtagits för att hitta adressaten när den personen varken har en hemvist, en bostad eller någon känd arbetsplats. När en handling delges på elektronisk väg är delgivningsdagen och delgivningstidpunkten den dag och den tidpunkt handlingen överförs till adressaten.

När en handling delges med post är delgivningsdagen enligt artiklarna 668 och 669 i civilprocesslagen, för avsändaren, dagen för avsändandet och, för adressaten, den dag brevet mottogs. Avsändningsdagen är den dag som anges på poststämpeln. Mottagningsdagen är den dag som anges på det undertecknade mottagningsbeviset (récipissé) eller det delgivningskvitto (émargement) som adressaten har undertecknat. Om handlingen delges med rekommenderat brev med mottagningsbevis (avis de réception) är mottagningsdagen den dag som posten anger när brevet överlämnas till adressaten.

Som ett undantag anges i artikel 647-1 i civilprocesslagen att delgivningsdagen för en handling i mål eller ärende i Franska Polynesien, Wallis- och Futunaöarna, Nya Kaledonien, de franska territorierna i södra Indiska oceanen och Antarktis eller utomlands, för avsändaren är den dag delgivningsmannen eller domstolens kansli (greffe) sände iväg stämningen, eller i annat fall den dag stämningen mottogs av ansvarig åklagarmyndighet (parquet).

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Om en tidsfrist uttrycks i dagar medräknas enligt artikel 641 i civilprocesslagen inte dagen för den handling, den händelse, det beslut eller den delgivning som gett upphov till fristen. Denna regel gäller förfarandefrister.

En preskriptionsfrist för när rättigheter helt upphör uttrycks också i dagar, på så sätt att dagen för den händelse som ger upphov till tidsfristen inte medräknas. I fråga om tidsfrister för överklaganden gäller att när en handling inte delges genom personlig delgivning är det enligt vissa bestämmelser tillåtet att låta fristen börja löpa från den dag handlingen faktiskt delgavs personen eller den dag verkställighetsåtgärder vidtas grundat på handlingen.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Enligt artikel 642 i civilprocesslagen ska en tidsfrist som löper ut på en lördag, söndag, allmän helgdag eller någon annan dag som inte är en arbetsdag förlängas till den första påföljande arbetsdagen.

Tidsfrister fortsätter således att löpa på söndagar och allmänna helgdagar men förlängs till den första påföljande arbetsdagen om de skulle löpa ut på en lördag, söndag, allmän helgdag eller någon annan dag som inte är en arbetsdag.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Om en tidsfrist uttrycks i månader eller år löper den enligt artikel 641 i civilprocesslagen ut den dag i slutmånaden, eller den månad i slutåret, som genom sitt tal i månaden motsvarar dagen för den handling, den händelse, det beslut eller den delgivning som gett upphov till fristen. Om motsvarande dag i slutmånaden inte finns, så är den månadens sista dag slutdag.

Om en tidsfrist uttrycks i månader och dagar räknas månaderna först och därefter dagarna.

Den regel som anges i artikel 642 i civilprocesslagen (se föregående fråga) gäller för alla tidsfrister, oavsett om de uttrycks i dagar, månader eller år.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Om en tidsfrist uttrycks i månader eller år löper den enligt artikel 641 i civilprocesslagen ut den dag i slutmånaden, eller den månad i slutåret, som genom sitt tal i månaden motsvarar dagen för den handling, den händelse, det beslut eller den delgivning som gett upphov till fristen. Om motsvarande dag i slutmånaden inte finns, så är den månadens sista dag slutdag.

Om en tidsfrist uttrycks i månader och dagar räknas månaderna först och därefter dagarna.

Den regel som anges i artikel 642 i civilprocesslagen (se föregående fråga) gäller för alla tidsfrister, oavsett om de uttrycks i dagar, månader eller år.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Som förklarades ovan förlängs en tidsfrist som annars skulle löpa ut på en lördag, söndag, allmän helgdag eller någon annan dag som inte är en arbetsdag till den första påföljande arbetsdagen.

Förlängningen av en tidsfrist till den första påföljande arbetsdagen gäller alla ärenden och alla förfaranden.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Om en talan väcks vid en domstol i Frankrike (det franska fastlandet) förlängs enligt artikel 643 i civilprocesslagen tidsfristerna för inställelse (comparution), ingivande av ett vanligt överklagande (appel), ingivande av en invändning (opposition), en ansökan om förnyad prövning (révision) och ett överklagande till kassationsdomstolen grundat på en rättsfråga (pourvi en cassation) med

• en månad för personer som bor i Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique, Réunion, Mayotte, Saint Barthélemy, Saint Martin, Saint Pierre och Miquelon, Franska Polynesien, Wallis- och Futunaöarna, Nya Kaledonien eller de franska territorierna i södra Indiska oceanen och Antarktis,
• två månader för personer som bor utomlands.

När en talan väcks vid en domstol i Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique, Réunion, Mayotte, Saint Barthélemy, Saint Martin, Saint Pierre och Miquelon eller Wallis- och Futunaöarna förlängs enligt artikel 644 i civilprocesslagen tidsfristerna för inställelse, ingivande av ett överklagande, ingivande av en invändning och ansökan om förnyad prövning med

• en månad för personer som inte bor i det förvaltningsområde för vilket domstolen har behörighet,
• två månader för personer som bor utomlands.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Enligt artikel 538 i civilprocesslagen är i princip tidsfristen för ett vanligt överklagande en månad i tvistemål, eller 15 dagar i mål som inte är tvistemål. I flera andra bestämmelser anges emellertid undantag till denna princip. Tidsfristen för ett sådant överklagande är t.ex. 15 dagar vid interimistiska beslut, domstolsbeslut om verkställighet, familjedomstolsbeslut, ungdomsdomstolsbeslut i ärenden som rör undervisningsstöd etc.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Som en allmän regel kan tidsfristerna för inställelse och delgivning av stämning vid civilrättsliga domstolar förkortas i brådskande fall, under förutsättning att domstolen ger sitt tillstånd. Dessa tidsfrister kan också förkortas genom tillämpning av lagar och andra författningar.

Parterna kan till exempel ha rätt att delge en stämning för ett särskilt angivet datum i interimistiska beslut/brådskande förfaranden, men även inom ramen för det påskyndade förfarandet.

Som en allmän regel kan domstolarna besluta att skjuta upp prövningen av målet till ett senare förhandlingsdatum för att ge parterna möjlighet att inställa sig.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, gäller enligt artikel 647 i civilprocesslagen endast de tidsfrister som lokalinvånarna omfattas av.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

När en preskriptions- eller preklusionsfrist löper ut innebär detta att inget förfarande får inledas. En ansökan kommer att avvisas utan att sakinnehållet bedöms.

Vid en förfarandefrist som fastställts i lag eller av domstol varierar följderna av underlåtenhet att iaktta fristen beroende på vilken roll fristen spelar och vilken karaktär de åtgärder som ska vidtas har. Det finns ingen bestämmelse i lagstiftningen om påföljder för underlåtenhet att iaktta en tidsfrist för att inställa sig, men enligt rättspraxis upphäver underlåtenhet att iaktta denna tidsfrist en dom som meddelats innan fristen löper ut om svaranden inte har inställt sig.

Om parterna underlåter att vida vederbörlig aktsamhet, i de fall en tidsfrist har fastställts för detta ändamål, bestraffas detta vanligtvis genom att målet tas bort från uppropslistan. Underlåtenhet att genomföra ett procedursteg kan dock också bestraffas genom ogiltigförklaring (t.ex. om stämningen inte delges domstolsregistret inom föreskriven tid) eller genom att utredningen i samband med beredningen av målet (skriftligt standardförfarande) avslutas.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Det finns inga rättsmedel som kan användas för att återställa en förlorad rätt att väcka talan, när detta följer av att en preskriptions- eller preklusionsfrist har löpt ut.

Vid de fall som anges i lagstiftningen har domstolen emellertid möjlighet att undanta en part från de följder som underlåtenhet att iaktta en preklusionsfrist medför. Artikel 540 i civilprocesslagen tillåter ett delvist undantag från följderna av underlåtenhet att iaktta tidsfristen för att invända mot en tredskodom, eller en dom som anses ha meddelats efter ett kontradiktoriskt förfarande, om parten utan egen förskyllan inte fick kännedom om domen i tid för att kunna invända mot den eller om han eller hon av någon annan anledning var oförmögen att agera.

En begäran om undantag får riktas mot ett avgörande av en domstol som anger att ett procedursteg är ogiltigt. Denna typ av ogiltighet avslutar dessutom det pågående förfarandet. Rätten att väcka talan förblir emellertid intakt. En ny ansökan kan därför lämnas in förutsatt att det inte finns något som stoppar förfarandet, framför allt att preklusionsfristen har löpt ut.

Ett beslut att ta bort ett mål från uppropslistan kan inte överklagas. Rätten att väcka talan förblir dock intakt. Preskriptions- eller preklusionsfristerna har avbrutits på grund av delgivningen av kallelserna, och den effekten kvarstår. Med angivande av de åtgärder som vidtagits för att avhjälpa den situation som motiverade att målet plockades bort kan en ansökan om att målet på nytt ska föras upp på uppropslistan sätta stopp för den uppskjutande effekten.

Relaterade länkar

Site Legifrance – Civilprocesslagen (på franska)

Site Legifrance – Civilprocesslagen på engelska och spanska

Site Legifrance – Allmänna helgdagar

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

I Kroatien regleras tidsfristerna i civilrättsliga förfaranden av bestämmelserna i artiklarna 111–114 i civilprocesslagen (Zakon o parničnom postupku) (Kroatiens officiella kungörelseorgan (Narodne Novine (NN)), nr 53/91, 91/92, 112/99, 129/00, 88/01, 117/03, 88/05, 2/07, 84/08, 96/08, 123/08, 57/11, 25/13, 89/14 och 70/19, nedan kallad ZPP).

En tidsfrist är en viss tidsperiod under vilken en processhandling får företas, eller innan vars utgång handlingen inte får företas.

Den kroatiska processlagstiftningen innehåller flera olika typer av tidsfrister:

• Lagstadgade (zakonski) och rättsliga (sudski) tidsfrister. Lagstadgade tidsfristers längd fastställs i lag och kan inte ändras av domstolen eller av parterna, medan längden på rättsliga tidsfrister fastställs av domstolen själv i varje enskilt fall, grundat på rättsligt tillstånd.
• Förlängningsbara (produživi) och icke förlängningsbara (neproduživi) tidsfrister. Lagstadgade tidsfrister kan inte förlängas, medan rättsliga tidsfrister får förlängas. Domstolen fattar beslut om förlängning efter ansökan från berörd person, om det finns skälig grund för en förlängning (artikel 111.2 i ZPP).
• Subjektiva (subjektivni) och objektiva (objektivni) tidsfrister. Subjektiva tidsfrister är tidsfrister vars startpunkt beror på när den bemyndigade personen får kännedom om en händelse som är relevant för beräkningen av tidsfristen, och objektiva tidsfrister beräknas från den relevanta händelsen, oavsett om den bemyndigade personen fått kännedom om denna eller inte.
• Negativa preskriptionsfrister (prekluzivni) och indikativa (instruktivni) tidsfrister. Underlåtelse att iaktta en negativ preskriptionsfrist innebär att man förlorar rätten att senare företa en viss processhandling, medan underlåtelse att iaktta en indikativ tidsfrist inte får några negativa följder och processhandlingen får företas senare.
• Minimifrister (dilatorni) och utförandefrister (paricijski). Minimifrister innebär att en processhandling inte får företas förrän en vis tidsperiod har löpt ut, medan utförandefrister innebär att domstolen inte får utföra en viss aktivitet förrän utförandefristen har löpt ut.
• Civilrättsliga tidsfrister (građanskopravni) och förfarandefrister (procesnopravni). Civilrättsliga tidsfrister är sådana frister som fastställer en viss tidsperiod inom vilken tillstånd ska beviljas eller skyldigheter som följer av civilrättsliga materiella bestämmelser ska fullgöras, medan förfarandefrister fastställer en period för att beviljas tillstånd eller fullgöra skyldigheter som följer av (civil)processlagstiftningen.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

I Kroatien regleras förteckningen över dagar som inte är arbetsdagar av lagen om helgdagar, minnesdagar och dagar som inte är arbetsdagar i Kroatien (Zakon o blagdanima, spomendanima i neradnim danima u Republici Hrvatskoj) (NN nr 110/19).

Kroatien har följande allmänna helgdagar:

• 1 januari – nyårsdagen
• 6 januari – trettondagen
• Påskdagen och annandag påsk
• Kristi lekamens fest (Corpus Christi)
• 1 maj – arbetarrörelsens dag
• 30 juni – självständighetsdagen
• 22 juni – den anti-fascistiska kampens dag
• 5 augusti – seger- och fosterländska tacksägelsedagen och de kroatiska försvararnas dag
• 15 augusti – Jungfru Marie himmelsfärdsdag
• 1 november – Alla helgons dag
• 18 November – minnesdagen för det fosterländska krigets offer och minnesdagen för offren i Vukovar och Škabrnja
• 25 december – juldagen
• 26 december – annandag jul

I Kroatien är allmänna helgdagar inte arbetsdagar.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Tidsfristerna anges i dagar, månader och år.

Reglerna för att beräkna tidsfrister gäller för alla tidsfrister. Tidsfristerna anges i hela dagar, från midnatt till midnatt (computatio civilis, a die ad diem), och inte från en tidpunkt till en annan, genom att räkna timmar och minuter (computation naturalis, a momento ad momentum). För mer information om de allmänna reglerna, se svaret på fråga 1.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Startdagen är den dag förfarandet inleds eller någon annan handling företas (t.ex. delgivning, kungörelse) från vilken fristens längd ska beräknas. Startdagen inkluderas inte i tidsfrister som uttrycks i dagar. Den första påföljande dagen räknas som tidsfristens startdag.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Den allmänna regeln för delgivning är att delgivning ska ske kl. 7–20 på en arbetsdag, i bostaden som tillhör den person som ska delges eller på dennes arbetsplats, eller vid domstolen om personen befinner sig där. Undantaget från ovannämnda regel om att delgivning ska ske kl. 7–20 på en arbetsdag gäller inte delgivning med post eller delgivning via en notarius publicus.

Delgivningen får även verkställas vid en annan tidpunkt och på en annan plats om den person som delgivningen riktar sig till samtycker till detta.

Om domstolen anser det nödvändigt beslutar den att delgivningen ska verkställas på en annan plats eller vid en annan tidpunkt. Vid sådan delgivning ska den person som ska delges handlingen få en kopia av det domstolsavgörande där detta beslutades. Avgörandet behöver inte motiveras.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Om en tidsfrist anges i dagar inkluderas inte dagen för delgivningen eller överlämnandet eller dagen för den händelse som räknas som startpunkt i själva tidsfristen. I stället startar tidsfristen påföljande dag.

Om en händelse från vilken en tidsfrist på femton dagar ska börja löpa t.ex. inträffade den 5 februari löper femtondagarsfristen ut den 20 februari.

Tidsfristen börjar således inte löpa på dagen för en händelse (dies a quo), utan först påföljande dag.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Om en tidsfrist uttrycks i dagar avser det angivna antalet dagar kalenderdagar. Om en tidsfrists slutdag emellertid infaller på en allmän helgdag, en söndag eller någon annan dag då domstolen inte är öppen löper en sådan tidsfrist ut den första påföljande arbetsdagen.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Tidsfrister angivna i månader eller år löper ut i slutet av den dag i slutmånaden eller slutåret som har samma nummer som den dag då tidsfristen började löpa.

Om motsvarande dag i slutmånaden inte finns, så är den månadens sista dag slutdag.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Se punkt 8.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Ja.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

En tidsfrist som fastställts av en domstol får bara förlängas en gång på begäran av en berörd person om det finns skälig grund för detta.

Begäran ska ha gjorts innan den tidsfrist som den begärda förlängningen avser har löpt ut.

Ett beslut om förlängning av en tidsfrist kan inte överklagas.

Den förlängda tidsfristen startar den första dagen efter utgången av den tidsfrist som den begärda förlängningen avsåg.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Parter får överklaga en dom som meddelats av en förstainstansdomstol inom femton dagar från den dag en kopia av domen delgavs, om inte någon annan tidsfrist föreskrivs i denna lag. I tvister som rör checkar och växlar är denna tidsfrist åtta dagar.

Dessa tidsfrister för överklaganden upphör att löpa mellan den 1 och 15 augusti.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

En tidsfrist som fastställts av en domstol får bara förlängas en gång på begäran av en berörd person om det finns skälig grund för detta.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Den kroatiska civilprocesslagstiftningen innehåller inte några bestämmelser om förlängning av en tidsfrist grundat på parternas hemvist.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Följderna beror på fristernas rättsliga natur, dvs. om det finns lagstadgade tidsfrister som inte kan förlängas och parten underlåter att företa en processhandling inom den föreskrivna fristen varvid rätten att senare företa denna handling går förlorad.

Å andra sidan finns det tidsfrister som om man underlåter att iaktta dem inte leder till att rätten att senare företa en handling går förlorad. Dessa tidsfrister kallas indikativa frister.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Om en part underlåter att inställa sig till en förhandling eller inte iakttar en tidsfrist för att företa en processhandling, och därför förlorar sin rätt att företa denna handling, får domstolen tillåta en sådan part att, på hans eller hennes begäran, företa handlingen vid ett senare tillfälle (ansökan om återställande av försutten tid), om den anser att det fanns skälig grund för underlåtenheten.

Ansökan ska inges inom åtta dagar från den dag orsaken till underlåtenheten upphörde. Om en part fick kännedom om underlåtenheten vid en senare tidpunkt börjar ovannämnda period att löpa den dag han eller hon fick kännedom om den. När det har gått två månader sedan dagen för underlåtenheten får en ansökan om återställande av försutten tid inte längre ges in.

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Tidsfrister i rättsliga förfaranden är frister inom vilka eller efter vilka en viss handling ska företas. De kan vara av tre typer: tvingande tidsfrist (perentorio, som innebär att den aktuella handlingen inte är giltig om den inte företas innan tidsfristen löper ut), fakultativ tidsfrist (ordinatorio, som inte måste respekteras för att den aktuella handlingen ska vara giltig) och tidsfrist med uppskjutande verkan (dilatorio, som innebär att handlingen för att vara giltig måste företas efter tidsfristen) (artiklarna 152–155 i civilprocesslagen, se bifogade bilagor).

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Följande dagar är helgdagar: alla söndagar, 1 januari, 6 januari, 25 april, annandag påsk, 1 maj, 2 juni, 15 augusti, 1 november, 8 december samt 25–26 december.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Vid beräkningen av tidsfrister i rättsliga förfaranden utesluter man den första dagen (dies a quo). Om den sista dagen (dies ad quem) är en helgdag, förlängs fristen till första påföljande arbetsdag. Om det i lagstiftningen hänvisas till begreppet ”fria dagar” (giorni liberi) ska inte heller dessa dagar tas med i beräkningen.

Om det inte uttryckligen anges i lagstiftningen att en tidsfrist är tvingande ska den betraktas som fakultativ.

Vid beräkningen av frister som är uttryckta i månader eller år används den allmänna kalendern. Tidsfrister löper således ut vid utgången av den dag och den månad som motsvarar den dag och månad då fristen började löpa (vid frister uttryckta i år beaktas dag, månad och år). Det saknar betydelse om månaden har 31 eller 28 dagar eller om månaden februari under ett skottår ingår i beräkningen.

De tvingande tidsfristerna kan inte förlängas.

Tidsfrister i rättsliga förfaranden i allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar (förutom i arbetsmål) avbryts automatiskt under sommaruppehållet den 1–31 augusti varje år, i enlighet med den reform som genomfördes genom lagdekret nr 132/2014 (tidigare varade uppehållet fram till den 15 september), och börjar sedan löpa igen efter detta uppehåll.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Om startdatumet inte har fastställts av domaren börjar tidsfristen i regel löpa från den tidpunkt parten i faktisk eller juridisk mening fick kännedom om skyldigheten (tidsfristen för ett överklagande börjar exempelvis löpa från och med delgivningen av domen eller, om detta inte är möjligt, från och med dess offentliggörande).

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Frågan är aktuell i två fall:

a) I samband med frister som börjar löpa från den dag en handling delges eller tillkännages (t.ex. en överklagandefrist):

I sådana fall är det den dag då mottagaren tar emot handlingen som styr de korta överklagandefristerna i artikel 325 i civilprocesslagen (30 dagar för överklagande, 60 dagar för kassationstalan). Den dag då fristen börjar löpa varierar därmed beroende på hur delgivningen har skett, eftersom delgivning per post kan ta längre tid än delgivning via delgivningsman.

b) När det gäller delgivning per post har konstitutionsdomstolen (ärende nr 477 2002 och nr 28 2004) fastslagit en princip enligt vilken delgivning av en rättegångshandling (oavsett om det är fråga om personlig delgivning eller postdelgivning) anses vara slutförd från den delgivande partens sida vid den tidpunkt då handlingen överlämnas till delgivningsmannen, medan den anses vara slutförd gentemot den som ska delges vid den tidpunkt då denne tar emot handlingen.

Denna princip, som innebär att olika tidpunkter för när delgivningen är slutförd gäller för den delgivande respektive den delgivna parten (en princip som redan erkänns inom unionsrätten, se rådets förordning (EG) nr 1348/2000), Principen har dock endast betydelse för frågan om hur snabbt handlingen delges. Den rättsliga fristen måste anses ha iakttagits (av den delgivande parten) om den handling som ska delges överlämnas till delgivningsmannen innan fristen löper ut. Detta har dock ingen betydelse för när tidsfristen börjar löpa, vilket styrs av dagen för delgivning eller meddelande av en handling eller av dagen för offentliggörande av en dom eller av andra händelser, såsom beskrivs närmare ovan.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Den dag händelsen inträffade räknas inte med.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Alla dagar räknas. Det är endast om tidsfristen löper ut på en helgdag som fristen förlängs till första påföljande arbetsdag.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Frister som är angivna i år eller månader beräknas enligt den allmänna kalendern.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

I dessa fall används den allmänna kalendern. Tidsfrister löper således ut vid utgången av den dag och den månad som motsvarar den dag och månad då fristen började löpa (vid frister uttryckta i år beaktas dag, månad och år). Det saknar betydelse om månaden har 31 eller 28 dagar eller om månaden februari under ett skottår ingår i beräkningen.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Ja.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

De tvingande tidsfristerna kan inte förlängas. En part som underlåtit att iaktta en tidsfrist kan dock vända sig till domstolen med en begäran om att tidsfristen ska ändras om parten kan visa att skälen till underlåtelsen låg utanför hans kontroll.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Man skiljer mellan långa och korta tidsfrister.

Den långa tidsfristen är sex månader från och med offentliggörandet av domen. Den korta tidsfristen, som börjar löpa vid delgivningen av beslutet, är 30 dagar för överklagande och 60 dagar för kassationstalan. För talan av berörd utomstående part (opposizione di terzo revocatoria) eller ansökan om upphävande av dom (revocazione) är tidsfristen trettio dagar från det att den bedrägliga avsikten, den otillåtna samverkan eller försumligheten uppdagas. Överklagande av domstolens behörighet måste göras inom 30 dagar.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Normalt sett får domstolen fritt fastställa en tidsfrist inom ramen för det intervall som anges i lagen. När det gäller just en parts tidsfrist för att inställa sig anges denna i lagen, och fastställs alltså inte av domstolen. Enligt artikel 168bis i civilprocesslagen får domstolen skjuta upp den första förhandlingen i högst 45 dagar.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

I Italien finns det inga allmänna regler för medgivande av förlängning, men det har hänt att tidsfrister suspenderats till följd av naturkatastrofer. Allmänt sett gäller förlängningen alltså bara den person eller det område som omfattas av en åtgärd eller ett ministerdekret.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Om en tvingande tidsfrist inte iakttas leder det till en förlust av rättigheten att vidta handlingen som tidsfristen gällde.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

En part som inte underlåtit att iaktta en tidsfrist och därför förlorat rätten att utföra den aktuella handlingen kan vända sig till domstolen med en begäran om att tidsfristen ska ändras om parten kan visa att skälen till underlåtelsen låg utanför hans kontroll.

Relaterade bilagor

Tidsfrister i rättsliga förfaranden: civilprocesslagen, artiklarna 323–338 (72 Kb)

Tidsfrister i rättsliga förfaranden: civilprocesslagen, artiklarna 152–155 (41 Kb)

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Följande är de huvudsakliga tidsfrister som fastställts i den cypriotiska civilprocesslagen:

Tidsfrist för inlämning av handlingar:

Vid allmän stämningsansökan inger käranden en inledande ansökan till domstolen och överlämnar den till den svarande inom tio dagar från och med det datum då den svarande förklarat sig vilja bestrida käromålet, om inte domstolen föreskriver något annat.

Ett svaromål från en svarande som redan har förklarat sig vilja bestrida käromålet ska inges inom 14 dagar från och med datumet för mottagande av den inledande ansökan, såvida inte denna tidsfrist förlängs av domstolen.

Tidsfrist för verkställande av ett domstolsavgörande:

Ett domstolsavgörande kan verkställas inom sex år från och med det datum då avgörandet blev verkställbart. Om verkställandet inte är möjligt inom angiven tid kan käranden begära att beslutet förnyas (vilket motsvarar en indirekt förlängning av tidsfristen).

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Följande är Cyperns helgdagar, förutom lördagar och söndagar:

• 1 januari (nyårsdagen).
• 6 januari (trettondagen).
• Rena måndagen (rörlig helgdag).
• 25 mars (nationaldag – början av revolutionen 1821).
• 1 april (nationaldag – början av frihetskampen 1955–1959).
• 1 maj (arbetarrörelsens helgdag).
• Långfredagen.
• Annandag påsk.
• Pingst (rörlig helgdag).
• 15 augusti (jungfru Marie himmelfärd).
• 1 oktober (självständighetsdagen).
• 28 oktober (nationaldag – Ochidagen [1940]).
• 24 december (julafton).
• 25 december (juldagen).
• 26 december (annandag jul).

I enlighet med bestämmelse 61 i civilprocesslagen är dessutom följande perioder officiella helgdagar för rättsförvaltningen:

• Perioden från och med den 10 juli till och med den 9 september (sommarledighet).
• Perioden från och med den 24 december till och med den 6 januari (julledighet).
• Perioden från och med skärtorsdagen till och med Tomassöndagen (andra söndagen i påsk) (påskledighet).

Under ovannämnda perioder får förhör eller andra förfaranden endast genomföras på uppdrag av högsta domstolen eller en domare, om förfarandet faller under dennes behörighet.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

• Reglerna i civilprocesslagen är tillämpliga vad gäller tidsfrister.
• Bestämmelserna i lag 165(I)/2002 om preskription är tillämpliga vad gäller tidsfrister för att väcka talan.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Tidsfristen inleds dagen efter delgivningen eftersom man, i enlighet med artikel 2 i lagen om tolkning, med ”dagar” avser de ”hela” dagarna.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

I enlighet med civilprocesslagen ska delgivning inom Cypern utföras personligen av en stämningsman (utom i undantagsfall då domstolen, på begäran, kan besluta annorlunda). Tidsfristen påverkas inte av delgivningsdatumet.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Nej. Se svaret på fråga 4 ovan.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

När tidsfristen anges i dagar handlar det om ”kalenderdagar”, om inte domstolen beslutar annorlunda i det specifika fallet. Domstolen kan till exempel besluta att den svarandes talan ska vara registrerad ”inom tre arbetsdagar från och med dagens datum” eller att delgivningen av beslutet (exempelvis till den svarande inom ramen för ett förfarande ex parte eller till en bank inom ramen för ett förfarande för spärrning av konto) ska ske ”inom fem arbetsdagar från och med dess avfattande”.

I enlighet med lagen om tolkning avses för övrigt alltid med ”dagar” de ”hela” dagarna.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Tidsfristen anges i kalenderveckor eller kalendermånader.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

I dessa fall löper tidsfristen ut när den sista timmen har förflutit på tidsfristens sista vecko-, månads- eller årsdag.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Ja, i dessa fall förlängs tidsfristen till nästa arbetsdag.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Enligt bestämmelse 57.2 i civilprocesslagen har domstolen befogenhet att göra en skönsmässig bedömning i fråga om att förlänga eller korta av de tidsfrister som föreskrivs i lagen eller som fastställs genom beslut, ovillkorligt eller på villkor som motiveras av rättsskipningens intresse.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Talan mot ett tillfälligt eller slutgiltigt beslut avseende en fråga som inte utgör ett tvistemål eller mot avslag av en delansökan ska väckas inom 14 dagar från och med den dag då beslutet blir tvingande eller den dag då ansökan avslås.

I alla andra fall (exempelvis talan mot ett slutgiltigt beslut inom ramen för ett tvistemål) ska talan väckas inom sex veckor från och med den dag då beslutet blir tvingande.

Tidsfristen kan bara förlängas i enstaka och ytterst ovanliga fall.

De fastställda tidsfristerna för att väcka talan föreskrivs i lag 165(Ι)/2002 om preskription.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Efter delgivningen av stämningsansökan har den svarande tio dagar på sig att förklara sig vilja bestrida käromålet.

Vad det övriga beträffar bestämmer domstolen själv datumen för parternas inställelse vid domstolen.

Datumet för första inställelsen fastställs av domstolens kansli vid registreringen av ansökan, om inte ett visst datum av särskilt skäl kan motiveras. I detta fall fastställs det särskilda datumet först efter att tillstånd har beviljats av den domstol vid vilken talan väckts.

Se svaret på fråga 11 ovan vad gäller ändring av andra tidsfrister.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Om den för förfarandet tillämpliga rätten är cypriotisk rätt gäller samma regler och samma tidsfrister oberoende av den plats där den part som delges ansökan har sin hemvist.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Om den svarande inte har förklara sig vilja bestrida käromålet eller, därefter, gått i svaromål inom angivna tidsfrister, kan käranden begära att ett beslut ska fattas till dennes fördel.

Vid allmän stämningsansökan kan den svarande på samma sätt begära att talan ska avslås om käranden underlåter att inge en inledande ansökan inom de angivna tidsfristerna.

En talan som väcks för sent kan dessutom avvisas såsom ogrundad av domstolen och den svarande går då miste om sin rätt att bli hörd.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

En kärande som uteblivit och vars talan avslagits kan begära att talan väcks igen.

En svarande som uteblivit och gentemot vilken ett beslut har fattats kan begära att beslutet ska ogiltigförklaras.

Sådana framställningar godtas endast i enstaka fall.

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Processuella tidsfrister är tidsperioder inom vilka vissa processuella åtgärder måste vidtas.

Tidsfrister kan klassificeras enligt följande, beroende på vem som är bunden av dem:

- Tidsfrister som en domstol, domare eller förrättningsman måste följa föreskrivs i lag och är i regel korta. I tvistemål varierar dessa tidsfrister mellan 1 och 30 dagar (t.ex. artikel 102.2 i civilprocesslagen (Civilprocesa likums, nedan kallad CPL), 15 dagar, artikel 140.9 i CPL 30 dagar, artikel 341.6.2 i CPL 15 dagar). En domare måste avgöra om en ansökan ska godtas inom sju dagar efter mottagandet, men när en ansökan handlar om att återlämna ett barn till Lettland och denna måste lämnas in till ett annat land måste ett beslut fattas vid en domstolsförhandling inom 15 dagar efter det att förfarandet inleds. Ett beslut om åtgärder för att säkra en fordran ska fattas senast dagen efter det att förfarandet inleds. Ett beslut om provisoriskt skydd mot våld måste fattas senast nästa arbetsdag efter mottagandet av ansökan, om ingen ytterligare bevisning behöver begäras eller om en försening avsevärt kan påverka kärandens rättigheter. I övriga fall ska ansökan göras inom 20 dagar efter mottagandet av ansökan. För vissa kategorier av ärenden finns det en tidsfrist inom vilken prövningen av ärendet måste inledas eller ärendet måste omprövas och avslutas med ett avgörande. En kopia av en dom eller ett beslut ska sändas senast tre dagar efter det att domen eller beslutet har meddelats eller, om en förkortad dom har meddelats, inom tre dagar från den dag den fullständiga domen upprättas. Det finns även andra lagstadgade tidsfrister. Ibland måste en domstol eller förrättningsman vidta vissa åtgärder omedelbart. I vissa fall som föreskrivs i lag finns det allmänna tidsfrister som domstolar eller domare kan göra specifika och därmed själva fastställa den tid inom vilken en åtgärd måste vidtas. I komplicerade fall får en domstol upprätta en förkortad dom som endast består av en inledningsdel och en domslutsdel. Den kommer sedan att upprätta en fullständig dom inom 14 dagar och ange vilken dag den fullständiga domen kommer att vara klar. I civilprocesslagen anges inga tidsfrister inom vilka en domstol ska bereda och avgöra ett civilmål. I artikel 28 i lagen om domstols behörighet (Likums par tiesu varu) anges dock att för att säkerställa försvaret av en persons kränkta rättigheter måste en domstol pröva ärendet ”i rätt tid”, vilket innebär att målet måste avgöras så snabbt som möjligt. Genom undantag från det ordinarie domstolsförfarandet fastställer civilprocesslagen samtidigt särskilda tidsfrister för prövning av ansökningar för vissa kategorier av civilrättsliga mål som omfattas av särskilda förfaranden. En domare måste till exempel fatta beslut om en ansökan om indrivning av obestridda fordringar inom sju dagar från mottagandet. Dessutom finns det bestämmelser i specialiserad lagstiftning där det fastställs vilka frågor som ska avgöras genom ett extraordinärt förfarande (t.ex. måste alla åtgärder som rör säkerställande av barns rättigheter och intressen prioriteras i enlighet med lagen om skydd av barnets rättigheter (Bērnu tiesību aizsardzības likums)).

- Tidsfrister för processuella åtgärder som måste vidtas av parterna i förfarandet – dessa tidsfrister fastställs genom civilprocesslagen – 14 dagar före en domstolsförhandling för bevisupptagning, såvida inte domaren har fastställt en annan tidsfrist (sju dagar i samband med ett skriftligt förfarande), tio dagar för inlämning av ett kompletterande klagomål (blakus sūdzība), 20 dagar för överklagande (apelācija) osv. I de flesta fall fastställs dock tidsfrister för parterna i förfarandet och andra berörda parter av domstolen, domaren eller förrättningsmannen, som fastställer ett specifikt datum för en tidsfrist som lagstiftningen endast fastställer i allmänna ordalag, eller fastställer ett datum självständigt, med vederbörlig hänsyn till typen av processuell åtgärd, avståndet från en persons bosättningsort eller vistelseort samt andra omständigheter.

Tidsfrister för personer som inte är parter i målet fastställs endast av en domstol eller en domare.

De viktigaste tidsfristerna är följande:

• Tidsfrist för att lämna in bevis. Om inte domaren beslutar något annat ska bevis inges senast 14 dagar före en domstolsförhandling (sju dagar innan förfarandet inleds enligt det skriftliga förfarandet). När ett mål prövas kan bevis inges på en motiverad begäran av en part i tvisten eller en tredje part, förutsatt att detta inte försenar avgörandet av målet, att domstolen godtar att det finns goda skäl till att bevisningen inte lämnades in i tid, eller att bevisningen avser fakta som har framkommit under förfarandets gång. Domstolens beslut att vägra ta emot bevis kan inte överklagas, men invändningar mot beslutet kan inges genom fullständigt överklagande (apelācija) eller genom överklagande i en rättsfråga (kasācija).

• Tidsfrist för svaranden att inkomma med synpunkter. När förfarandet har inletts ska ansökan omedelbart skickas till svaranden, till dennes officiella elektroniska adress eller via rekommenderat brev. En tidsfrist för att inkomma med synpunkter ska fastställas på 15–30 dagar från den dag då ansökan skickades.

• Tidsfrist för att rätta till brister i en ansökan om återvinning och en ny rättegång i målet. Vid en tredskodom har svaranden 20 dagar på sig från den dag då domen översänds att hos domstolen ansöka om återvinning och få målet prövat på nytt.

Tidsfrist för vilandeförklaring:

• Om en fysisk person har avlidit eller en juridisk person som är part i förfarandet eller en tredje part med en oberoende talan har upphört att existera, och om rättsförhållandet i tvisten tillåter överlåtelse av rättigheter, fastställs tidsfristen utifrån den tid det tar att utse en efterträdare eller utse ett juridiskt ombud.
• Om domstolen har fastställt en sådan begränsning av förmågan att agera för en part eller tredje part som hindrar honom eller henne att utöva sina civilprocessuella rättigheter och skyldigheter på ett oberoende sätt fastställs tidsfristen utifrån den tid det tar att utse ett juridiskt ombud.
• – Om en part i förfarandet eller en tredje part inte kan delta i förfarandet på grund av allvarlig sjukdom, ålder eller funktionsnedsättning fastställs tidsfristen med hänsyn till den tidsfrist som domstolen fastställt för att utse ett ombud.
• Om domstolen fattar beslut om ingivande av en ansökan till författningsdomstolen eller om författningsdomstolen har väckt talan till följd av ett klagomål från käranden (klaganden) om författningsenlighet, om domstolen beslutar att hänskjuta en fråga till Europeiska unionens domstol för förhandsavgörande, om det inte är möjligt att pröva målet innan ett annat civilrättsligt, straffrättsligt eller förvaltningsrättsligt mål har avgjorts, fastställs tidsfristen utifrån den tid det tar för ett beslut eller ett rättsligt avgörande i ett civilrättsligt, straffrättsligt eller förvaltningsrättsligt förfarande vid författningsdomstolen eller Europeiska unionens domstol att vinna laga kraft.
• Om en part i förfarandet eller en tredje part med en oberoende talan befinner sig utanför Lettlands gränser i samband med ett långtidsuppdrag eller tjänsteärende fastställs tidsfristen utifrån den tid det tar att utfärda en begäran om att svaranden ska närvara. Om en part i förfarandet eller en tredje part med en oberoende talan inte kan delta i avgörandet av ett ärende på grund av sjukdom, eller om domstolen beslutar om ett sakkunnigutlåtande, fastställs tidsfristen utifrån den tid det tar för de omständigheter som avses i dessa punkter att upphöra att gälla.
• Om parterna kommer överens om att vilandeförklara förfarandet och ingen tredje part med en oberoende talan har något att invända ska tidsfristen fastställas med hänsyn till den tidsfrist som anges i domstolsbeslutet.
• Om insolvensförfaranden avseende en juridisk eller fysisk person har inletts mot en svarande i en talan av ekonomisk art ska tidsfristen fastställas till den tidpunkt då insolvensförfarandet har avslutats.

Tidsfrist för överklagande – en dom av en domstol i första instans får överklagas inom 20 dagar från det att domen meddelats. Om en förkortad dom har meddelats löper tidsfristen för överklagande från den dag som domstolen har fastställt för att upprätta den fullständiga domen. Om domen upprättas efter den angivna dagen löper tidsfristen för att överklaga domen från den dag domen faktiskt upprättas. Ett överklagande som lämnas in efter det att tidsfristen har löpt ut ska inte tas upp till prövning och ska återsändas till avsändaren.

Ett kompletterande klagomål får inges inom tio dagar från den dag då domstolen fattar det överklagade beslutet, om inte annat föreskrivs i civilprocesslagen. Ett kompletterande klagomål som lämnas in efter det att tidsfristen har löpt ut ska inte tas upp till prövning och ska återsändas till avsändaren.

Tidsfrist för inlämning av en ansökan om att pröva nya fakta – tidsfristen för inlämning av en sådan ansökan löper

• när det gäller omständigheter som är avgörande för bedömningen i målet och som förelåg vid tidpunkten för förfarandet men som inte var och inte kunde ha varit kända av sökanden, från och med den dag då dessa fakta uppdagas,
• när det gäller avsiktligt falska vittnesmål, sakkunnigutlåtanden eller översättningar, eller förfalskade skriftliga eller materiella bevis som framkommit i samband med en lagakraftvunnen brottmålsdom, och på grundval av vilka domen meddelats, eller när det gäller brottslig verksamhet som framkommit i samband med en lagakraftvunnen brottmålsdom, och på grundval av vilka en olaglig eller ogrundad dom har meddelats eller ett beslut fattats, från och med den dag då domen i brottmålet får rättslig verkan,
• när det gäller ogiltigförklaring av ett domstolsavgörande eller av ett beslut av en annan institution som låg till grund för ett domstolsavgörande eller beslut i målet, från och med den dag då det domstolsbeslut som ogiltigförklarar domen i det civilrättsliga eller straffrättsliga målet trädde i kraft eller från och med upphävandet av det beslut som fattades av den andra institution som låg till grund för den dom eller det beslut vars ogiltigförklaring begärs mot bakgrund av nya fakta,
• om det konstateras att en lagbestämmelse som tillämpades vid avgörandet av målet inte är förenlig med en överordnad lagbestämmelse, från och med den dag då en dom eller ett annat beslut träder i kraft, varigenom den tillämpade bestämmelsen förlorar sin verkan på grund av att den inte följer den överordnade lagbestämmelsen.

Tidsfrister för inlämning av exekutionstitlar: En exekutionstitel får inges för verkställighet inom tio år från den dag då ett beslut av en domstol eller en domare får verkan, såvida inte andra preskriptionstider fastställs i lag.

Om en domstol beslutar att en skuld ska drivas in genom löpande betalningar gäller exekutionstiteln under hela den tid som betalningarna ska göras. Den tioårsperiod som avses ovan börjar dock löpa den sista tillåtna dagen för varje betalning.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Enligt lagen om allmänna helgdagar, minnesdagar och högtidsdagar är följande dagar allmänna helgdagar:

• 1 januari: nyårsdagen.
• Långfredag, påskdagen och annandag påsk.
• Första maj, högtidlighållande av sammankallandet av Lettlands konstituerande församling.
• 4 maj: högtidlighållande av Republiken Lettlands självständighetsförklaring.
• Andra söndagen i maj: mors dag.
• Pingstdagen.
• 23 juni: Johannes döparens afton.
• 24 juni: Johannes döparens dag, midsommardagen.
• Avslutningsdagen på Lettlands nationella sång- och dansfestival.
• 18 november: högtidlighållande av utropandet av Republiken Lettland.
• 24, 25 och 26 december: jul (vintersolståndet).
• 31 december: nyårsafton.

Ortodoxa, gammaltroende och troende som tillhör andra religiösa samfund firar påsk, pingst och jul de dagar som bestäms av dessa religiösa samfund.

Om antingen den 4 maj, avslutningsdagen på Lettlands nationella sång- och dansfestival, eller den 18 november infaller på en lördag eller söndag, blir nästa arbetsdag en helgdag.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Processuella åtgärder ska vidtas inom de tidsfrister som fastställs i lagen. Om ingen tidsfrist fastställs i lagen bestäms tidsfristen av domstolen eller domaren. Den tidsfrist som fastställs av en domstol eller domare måste vara tillräckligt lång för att processuella åtgärder ska kunna vidtas.

Tidsfristen kan vara ett exakt datum eller en period som löper ut ett visst datum eller en period uttryckt i år, månader, dagar eller timmar. Om åtgärden inte behöver vidtas ett visst datum får den vidtas när som helst under den angivna perioden. Perioden kan fastställas med hänvisning till att en viss händelse måste inträffa.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

En processuell tidsfrist som räknas i år, månader eller dagar börjar löpa dagen efter den dag eller händelse som markerar att tidsfristen inleds.

En processuell tidsfrist som räknas i timmar börjar löpa timmen efter den händelse som markerar att tidsfristen inleds.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Rättegångshandlingar skickas främst till personer elektroniskt, via ett onlinesystem, om adressaten har meddelat domstolen att han eller hon samtycker till att kommunicera med domstolen via onlinesystemet, till den e-postadress som adressaten lämnat, om adressaten har meddelat domstolen att han eller hon samtycker till att e-post används för korrespondens med domstolen, till adressatens officiella e-postadress. Om handlingarna översänds elektroniskt ska de anses ha delgivits den tredje dagen efter den dag då de skickades.

Om det inte är möjligt att elektroniskt överföra rättegångshandlingar till en fysisk person ska de skickas till den fysiska personens angivna hemadress eller bostad. Rättegångshandlingarna kan också överlämnas till en persons arbetsplats. Om det inte är möjligt att överföra rättegångshandlingar till en juridisk person elektroniskt ska de skickas till dess säte. Om handlingarna skickades per post ska de anses ha delgivits den sjunde dagen efter den dag då de skickades.

Rättegångshandlingar får delges adressaten personligen eller en vuxen familjemedlem som är bosatt hos adressaten. I sådana fall ska handlingarna anses ha delgivits den dag då de togs emot av adressaten eller av en annan person.

Huruvida rättegångshandlingar har delgetts beror inte i sig på huruvida handlingarna har lämnats på den bostadsadress som den fysiska personen har uppgett, till någon annan adress som uppgetts i förklaringen om bostadsadress, till den adress som en fysisk person uppgett för korrespondens med domstolen, eller till en juridisk persons säte, huruvida postkontoret har meddelat att försändelsen har delats ut eller huruvida handlingarna returneras. Adressaten kan vederlägga antagandet att handlingar har delgetts den sjunde dagen efter avsändandet om de har skickats med vanlig post och den tredje dagen från avsändandet om de har skickats med e-post eller delgetts online genom att ange att objektiva skäl bortom adressatens kontroll hindrade honom eller henne från att ta mot handlingarna på den angivna adressen. Om adressaten vägrar att ta emot rättegångshandlingarna anses handlingarna ha delgetts den dag då adressaten vägrade att ta emot dem.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Nej. Om en period inleds när en viss händelse inträffar börjar tiden att löpa dagen efter den händelse som markerar att tidsfristen inleds.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Om en period uttrycks i dagar omfattar antalet dagar alla kalenderdagar.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Perioder som uttrycks i år, månader eller dagar omfattar kalenderdagar.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

En period som uttrycks i år löper ut respektive månad och dag under periodens sista år.

En period som uttrycks i månader löper ut respektive dag under periodens sista månad. Om en period som uttrycks i månader löper ut under en månad utan någon datumangivelse, löper den ut den sista dagen i den månaden.

En period som sträcker sig fram till ett visst datum löper ut den dagen.

• En processuell åtgärd vars tidsfrist löper ut får vidtas fram till kl. 24 den dag perioden löper ut.
• Alla tidsfrister för att vidta olika åtgärder inom ramen för tvistemålsförfarandet löper ut när domstolens arbetsdag slutar. Om en stämningsansökan, ett överklagande eller annan handling lämnas in på ett postkontor före kl. 24.00 den dag perioden löper ut ska dokumenten anses ha inkommit inom tidsfristen.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Om perioden löper ut på en lördag, en söndag eller en lagstadgad nationell helgdag ska periodens sista dag anses vara nästa arbetsdag.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Endast tidsfrister som fastställts av en domstol eller en domare får förlängas på begäran av en part i målet. Andra lagstadgade tidsfrister får dock förlängas av en domstol på begäran av en part i målet. En ansökan om att förlänga eller återställa en missad tidsfrist ska inges till den domstol där den försenade åtgärden skulle ha vidtagits, och ansökan ska prövas i ett skriftligt förfarande. Innan ansökan prövas i ett skriftligt förfarande ska parterna i förfarandet underrättas och ges möjlighet att samtidigt ansöka om att förlänga en tidsfrist eller återställa en missad tidsfrist.  En ansökan om återställande av en processuell tidsfrist ska åtföljas av de handlingar som krävs för att vidta den processuella åtgärden och skälen till återställandet av tidsfristen.

En tidsfrist som har fastställts av en domare får förlängas av en ensam domare. Ett kompletterande klagomål får inges mot en domstols eller en domares vägran att förlänga eller återställa en tidsfrist.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Ett kompletterande klagomål får lämnas inom tio dagar från den dag då domstolen fattar beslutet.

Om ett beslut antas genom skriftligt förfarande löper tidsfristen för inlämning av ett kompletterande klagomål från den dag då beslutet delges.

Om ett beslut fattas i avsaknad av en part (t.ex. ett beslut om bevisupptagning eller ett beslut om en tillfällig skyddsåtgärd) löper tidsfristen för inlämning av ett kompletterande klagomål från den dag då beslutet delges eller översänds.

Om ett domstolsbeslut har översänts till den person vars bosättningsort, vistelseort eller säte inte är i Lettland, men dess adress är känd, i enlighet med EU-lagstiftningen eller de internationella avtal som är bindande för Lettland, får personen inge ett kompletterande klagomål inom 15 dagar från den dag då beslutet delges eller, om domstolen har meddelat ett förkortat beslut, från den dag då det fullständiga avgörandet delges.

Ett fullständigt överklagande (apelācija) ska inges inom 20 dagar från den dag då domen meddelas eller, om en förkortad dom meddelas, från den dag som domstolen har fastställt för att upprätta en fullständig dom. Om domen upprättas efter den angivna dagen löper tidsfristen för att överklaga domen från den dag domen faktiskt upprättas.

Om ett domstolsbeslut har översänts till den person vars bosättningsort, vistelseort eller säte inte är i Lettland, men dess adress är känd, i enlighet med EU-lagstiftningen eller de internationella avtal som är bindande för Lettland, får personen inge ett fullständigt överklagande inom 20 dagar från den dag då den fullständiga domen delges.

Ett överklagande i en rättsfråga (kasācija) ska inges inom 30 dagar från den dag då domen meddelas eller, om en förkortad dom meddelas, från den dag som domstolen har fastställt för att upprätta en fullständig dom. Om domen upprättas efter den angivna dagen löper tidsfristen för att överklaga domen från den dag domen faktiskt upprättas.

Om ett domstolsbeslut har översänts till den person vars bosättningsort, vistelseort eller säte inte är i Lettland, men dess adress är känd, i enlighet med EU-lagstiftningen eller de internationella avtal som är bindande för Lettland, får personen inge ett överklagande i en rättsfråga inom 30 dagar från den dag då domen delges.

Oavsett om ett överklagande är ett fullständigt överklagande eller bara ett överklagande i en rättsfråga är det otillåtligt om det inges efter det att tidsfristen har löpt ut och kommer att återsändas till avsändaren. Ett kompletterande klagomål får inges mot en domares beslut att avslå ett fullständigt överklagande eller ett överklagande i en rättsfråga inom tio dagar från den dag då domstolen fattade beslutet.

När det gäller vissa kategorier av tvister, t.ex. om erkännande av ett avgörande som fattats av en utländsk domstol, kan det finnas särskilda tidsfrister för överklaganden som fastställs från fall till fall i enlighet med civilprocessreglerna.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

En domstol måste skjuta upp prövningen av ett mål och fastställa ett annat datum för domstolsförhandlingen om

• en part i målet uteblir från förhandlingen och inte har underrättats om tid och plats för förhandlingen,
• en part i målet som har underrättats om tid och plats för förhandlingen ändå uteblir från förhandlingen av skäl som domstolen anser vara giltiga,
• ansökan inte har delgivits svaranden och svaranden därför begär att avgörandet i målet skjuts upp,
• det är nödvändigt att som part i målet kalla en person vars rättigheter eller lagliga intressen kan komma att kränkas genom domstolens dom,
• uppskovet skulle kunna hjälpa till att återupprätta makarnas samboende eller främja en uppgörelse i godo, varpå domstolen på eget initiativ får skjuta upp förhandlingen; på begäran av en part får även prövningen av målet för detta ändamål skjutas upp vid upprepade tillfällen,
• svarandens bosättningsort eller vistelseort inte är i Lettland, och underrättelsen om tid och plats för domstolsförhandlingen har sänts till svaranden, och bekräftelse på delgivning av handlingarna har mottagits, men svaranden inte har mottagit underrättelsen i god tid och uteblir från domstolsförhandlingen,
• svarandens bosättningsort eller vistelseort inte är i Lettland, och underrättelsen om tid och plats för domstolsförhandlingen har sänts till svaranden, eller ansökan har sänts men ingen bekräftelse har mottagits, och svaranden uteblir från domstolsförhandlingen,
• parternas samtycke till medling tas emot.

En domstol får skjuta upp handläggningen av målet även under vissa andra omständigheter.

En domstol får skjuta upp handläggningen av målet

• om en kärande som har underrättats om tid och plats för domstolsförhandlingen uteblir av okända skäl,
• om en svarande som har underrättats om tid och plats för domstolsförhandlingen uteblir av okända skäl,
• om domstolen anser att det är omöjligt att avgöra målet på grund av utevaro hos en part vars närvaro är obligatorisk enligt lag, eller hos ett vittne, en sakkunnig eller en tolk som domstolen tillhandahåller,
• på begäran av en part i målet som begär att få tillfälle att lägga fram ytterligare bevis,
• om en person på grund av tekniska eller andra skäl utanför domstolens kontroll inte kan delta i en domstolsförhandling genom videokonferens,
• om en tolk uteblir från förhandlingen av skäl som domstolen anser vara giltiga.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Nej. Enligt civilprocessreglerna ska överlämnande och delgivning av rättegångshandlingar till en person vars bosättningsort eller vistelseort ligger utanför Lettland följa en annan mekanism, och processuella tidsfrister som börjar löpa vid mottagandet av rättegångshandlingarna beräknas på ett annat sätt.

Exempelvis kan ett överklagande av ett beslut som fattats av en förstainstansdomstol i regel inges inom 20 dagar från den dag då domen meddelas. Om en dom översänds till en part vars bosättningsort eller vistelseort ligger utanför Lettland har den personen rätt att överklaga inom 20 dagar från den dag domen delges. Om olika tidsfrister för överklagande av en dom från en förstainstansdomstol fastställs för olika parter i målet träder domen i kraft om inget överklagande lämnas in inom den tid som fastställts för överklaganden räknat från domens senaste delgivningsdag, såvida inte ett fullständigt överklagande lämnas in.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Rätten att vidta en processuell åtgärd upphör när den tidsfrist som fastställs i lag eller av domstolen löper ut. Överklaganden och handlingar som lämnas in efter det att tidsfristen har löpt ut kommer inte att godtas.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

På begäran av en part i förfarandet ska domstolen återställa missade processuella tidsfrister om den anser att det finns giltiga skäl till varför fristerna inte hölls.

En tidsfrist för inlämning av en exekutionstitel kan till exempel inte återställas efter utgången av en preskriptionstid på tio år som började löpa den dag då det aktuella beslutet från en domstol eller domare trädde i kraft.

När domstolen återställer en missad processuell tidsfrist ska domstolen även tillåta att den försenade processuella åtgärden vidtas.

Tidsfrister som fastställts av en domstol, domare eller förrättningsman får på begäran av en part förlängas innan de löper ut. Lagstadgade tidsfrister får inte förlängas. Om en tidsfrist som fastställts av en domstol, domare eller förrättningsman har missats, får den person som är bunden av tidsfristen begära att en ny tidsfrist fastställs för verkställandet av en processuell åtgärd.

En ansökan om att förlänga en tidsfrist eller om att återställa en tidsfrist som har missats bör inges till den domstol där den försenade åtgärden skulle ha genomförts. Ansökan avgörs vid en domstolsförhandling och parterna underrättas i förväg om tid och plats för förhandlingen. En parts utevaro hindrar inte att ett beslut fattas om ansökan.

En ansökan om återställande av en processuell tidsfrist ska åtföljas av de handlingar som krävs för att vidta den processuella åtgärden och skälen till återställandet av tidsfristen.

En tidsfrist som har fastställts av en domare får förlängas av en ensam domare.

Ett kompletterande klagomål får inges mot en domstols eller en domares vägran att förlänga eller återställa en tidsfrist.

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

I civillagen (Civilinis kodeksas) anges en generell tidsfrist och kortare tidsfrister. Tidsfristerna kan fastställas i återställande- eller förvärvssyfte eller vara av resolutiv karaktär.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Helgdagar:

den 1 januari: nyårsdagen

den 16 februari: firandet av Litauens oavhängighetsförklaring

den 11 mars: självständighetsdagen

påskdagen och annandag påsk (enligt västerländsk tradition)

den 1 maj: arbetarrörelsens internationella högtidsdag

första söndagen i maj: mors dag

första söndagen i juni: fars dag

den 24 juni: midsommardagen

den 6 juli: Staten Litauens bildande (kung Mindaugas kröningsdag)

den 15 augusti: Jungfru Marie himmelsfärd

den 1 november: Alla helgons dag

den 24 december julafton

den 25–26 december: juldagen och annandag jul

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

En tidsfrist som regleras i lag, genom avtal eller av en rättslig myndighet anges i kalenderdagar eller antal år, månader, veckor, dagar eller timmar.

En tidsfrist kan också uttryckas i en händelse som oundvikligen måste äga rum. Tidsfristerna kan vara återställbar, förvärvsrelaterade eller resolutiva. En återställbar tidsfrist är en tidsfrist som kan återställas av domstol efter att den löpt ut, förutsatt att det finns betydande skäl till att tidsfristen inte har respekterats. En förvärvsrelaterad tidsfrist är en frist i slutet av vilken en viss medborgerlig rättighet eller skyldighet uppstår (förvärvas). En resolutiv tidsfrist är en frist i slutet av vilken en viss medborgerlig rättighet eller skyldighet förverkas. Resolutiva tidsfrister kan inte återställas av domstol eller genom skiljedom.

Den generella tidsfristen är tio år.

I litauisk lagstiftning fastställs kortare tidsfrister för vissa typer av fordringar.

En kortare tidsfrist på en månad tillämpas på fordringar som uppstår till följd av upphandlingsförfaranden.

En kortare tidsfrist på tre månader tillämpas på fordringar om ogiltigförklaring av beslut som fattats av en rättslig enhet.

En kortare tidsfrist på sex månader tillämpas på följande:

1. Fordringar som rör verkställighet till följd av försummelse (böter och dröjsmålsränta).
2. Fordringar som rör defekta sålda varor.

En kortare tidsfrist på sex månader tillämpas på fordringar som uppstår utifrån avtalsförhållanden mellan transportföretag och deras kunder när det gäller sändningar inom Litauen, och när det gäller sändningar till utlandet tillämpas en tidsfrist på ett år.

En kortare tidsfrist på ett år tillämpas på försäkringsfordringar.

En kortare tidsfrist på tre år tillämpas på skadeståndskrav, inklusive skadeståndskrav till följd av produkter av bristande kvalitet.

En kortare tidsfrist på fem år tillämpas på fordringar om ränta och andra periodiska betalningar.

10. Fordringar som rör bristfälligt utfört arbete är föremål för kortare tidsfrister.

Fordringar till följd av transport av gods, passagerare och bagage omfattas av de tidsfrister som anges i tillämpliga lagar för transportsätten i fråga.

En tidsfrist eller regler om beräkning av en tidsfrist får inte ändras genom överenskommelse mellan parterna.

Följande omfattas inte av tidsfrister:

1. Fordringar till följd av kränkning av individuella immateriella rättigheter, förutom i lagstadgade fall.

2. Fordringar från insättare om återbetalning av de insättningar som de gjort vid en bank eller något annat kreditinstitut.

3. Andra skadeståndskrav som uppstått genom följande brott som anges i strafflagen (Baudžiamasis kodeksas):

1) Folkmord (artikel 99).

2) Behandling av personer som är förbjuden enligt internationell rätt (artikel 100).

3) Mord på personer som åtnjuter skydd enligt internationell humanitär rätt (artikel 101).

4) Utvisning eller överföring av civila (artikel 102).

5) Vållande av kroppsskada på eller tortyr eller annan omänsklig behandling av personer som åtnjuter skydd enligt internationell humanitär rätt (artikel 103).

6) Åtgärder för att tvinga civila eller krigsfångar att delta i väpnade fiendegrupper (artikel 105).

7) Förstörelse av skyddade föremål eller plundring av nationella skatter (artikel 106).

8) Aggressionshandlingar (artikel 110).

9) Förbjudna militära angrepp (artikel 111).

10) Användning av förbjudna stridsmedel (artikel 112).

11) En befälhavares underlåtenhet att fullgöra sina förpliktelser.

4. Andra lagstadgade fall och fordringar

Tidsfrister för förhandlingar i tvistemål: En domstol måste sträva efter att pröva ett tvistemål snarast möjligt, undvika dröjsmål och säkerställa att tvistemålet prövas inom ramen för en och samma domstolsförhandling.

Det kan i lag fastställas särskilda tidsfrister inom vilka vissa typer av tvistemål ska prövas. Om en domstol i första instans inte vidtar den processuella åtgärd som krävs enligt civillagen, har en part i förfarandet med intresse i den talan som väcks rätt att vända sig till en appellationsdomstol för att begära en tidsfrist för genomförandet. Ansökan måste inges via den domstol som prövar ärendet, och domstolen måste pröva ansökans tillåtlighet senast arbetsdagen efter mottagandet. Om den domstol som inte vidtog den processuella åtgärd som gav upphov till ansökan vidtar åtgärderna inom sju arbetsdagar efter mottagandet av ansökan, anses parten ha avstått från sin ansökan. I annat fall översänds ansökan till appellationsdomstolen inom sju dagar från mottagandet. Sådana ansökningar prövas vanligtvis genom ett skriftligt förfarande utan att parterna informeras om var och när prövningen kommer att ske eller bjuds in för att delta vid den. Ansökan måste prövas inom sju arbetsdagar från det att appellationsdomstolen mottagit den. Prövningen och beslutet om ansökan måste ombesörjas av appellationsdomstolens ordförande, ordföranden för avdelningen för tvistemål eller en domare som utsetts av dessa. Avgörandet kan inte bestridas genom ett separat överklagande.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Tidsfristen börjar löpa kl. 00.00 påföljande kalenderdag eller efter den händelse som innebär att tidsfristen inleds, om inte annat föreskrivs i särskilda lagar.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Alla skriftliga ansökningar och delgivningar som skickas med post, telegram eller andra kommunikationssätt före midnatt under tidsfristens sista dag anses ha skickats i tid (artikel 1.122 i civillagen).

I artikel 123.3–4 i civilprocesslagen (Civilinio proceso kodeksas) anges att om en person som levererar en rättegångshandling inte hittar adressaten på hans/hennes adress eller arbetsplats, måste handlingen delges till en vuxen familjemedlem som bor med honom/henne (barn/fosterbarn, föräldrar/fosterföräldrar, make/maka osv.). Detta gäller inte när familjemedlemmarna har motsatta juridiska intressen i att målet ska avgöras, och om även familjemedlemmar saknas ska handlingen delges till arbetsplatsens administrativa avdelning.

Om en person som levererar en rättegångshandling inte hittar adressaten vid en juridisk persons säte eller vid en annan plats som den juridiska personen uppgett, måste rättegångshandlingen delges till en anställd hos den juridiska personen som finns på plats vid tiden för leveransen. Om en rättegångshandling inte levereras på det sätt som anges i denna punkt, måste den skickas med post till den juridiska personens kontor. Den anses då ha levererats inom tio dagar från det att den postades.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Tidsfristen börjar löpa kl. 00.00 efter den händelse som innebär att tidsfristen inleds, om inte annat föreskrivs i särskilda lagar (artikel 73 i civilprocesslagen).

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

En tidsfrist beräknas i antal kalenderdagar. Den börjar löpa kl. 00.00 påföljande kalenderdag eller efter den händelse som innebär att tidsfristen inleds, om inte annat föreskrivs i särskilda lagar.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

En tidsfrist som uttrycks i år, månader, veckor eller dagar börjar löpa kl. 00.00 påföljande kalenderdag eller efter den händelse som innebär att tidsfristen inleds, om inte annat föreskrivs i särskilda lagar.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

En tidsfrist som uttrycks i veckor löper ut kl. 00.00 motsvarande dag under tidsfristens sista vecka. En tidsfrist som uttrycks i månader löper ut kl. 00.00 motsvarande dag under tidsfristens sista månad. En tidsfrist som uttrycks i år löper ut kl. 00.00 motsvarande dag under tidsfristens sista år. Om en tidsfrist som uttrycks i år eller månader löper ut under en månad som inte har datumet i fråga, löper tidsfristen ut på månadens sista dag.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Tidsfristen omfattar allmänna helgdagar och vilodagar (lördagar och söndagar). Om tidsfristens sista dag är en vilodag eller allmän helgdag, löper tidsfristen ut nästkommande arbetsdag.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Återställande av tidsfrister: Sådana personer kan få tidsfristen återställd som missar en tidsfrist som fastställts i särskilda lagar eller av en domstol av skäl som domstolen anser vara viktiga. En domstol har rätt att återställa en tidsfrist på eget initiativ om det finns uppgifter i akten i målet som visar att tidsfristen har missats av betydande skäl.

En ansökan om att få tidsfristen återställd måste inges till den domstol som skulle vidta den processuella åtgärden. Den kommer att granskas genom ett skriftligt förfarande. Den processuella åtgärd (ingivandet av en fordran eller handlingar eller vidtagandet av andra åtgärder) vars tidsfrist har missats måste vidtas parallellt med ansökan. En ansökan om att få tidsfristen återställd måste motiveras. Den måste åtföljas av bevis som styrker att tidsfristen måste återställas.

En tidsfrist återställs genom ett domstolsbeslut. Ett avslag på en ansökan om att få en tidsfrist återställd ges i form av ett motiverat domstolsbeslut. Ett domstolsbeslut om avslag på en ansökan om att få en missad tidsfrist återställd kan bestridas genom ett separat överklagande.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

En dom från en regional domstol kan överklagas inom 30 dagar från det att domen avkunnades av förstainstansdomstolen.

Ett separat överklagande kan inges mot ett beslut från en regional domstol

• inom sju dagar från det att beslutet fattades i mål där förstainstansdomstolens överklagade beslut fattats vid en muntlig förhandling,
• inom sju dagar från det att en styrkt kopia av beslutet delgavs i mål där förstainstansdomstolens överklagade beslut fattats vid ett skriftligt förfarande.

Överklaganden kan inges mot domar från regionala domstolar som prövar ett ärende efter sakliga hänsyn. Separata överklaganden kan inges mot beslut om interimistiska åtgärder från sådana regionala domstolar som uttryckligen avses i civilprocesslagen (t.ex. mot beslut om avslag på en ansökan om återställande av en tidsfrist (artikel 78.6 i civilprocesslagen), mot beslut om rättegångskostnader (artikel 100 i civilprocesslagen) eller mot beslut om avslag på krav om ytterligare förfaranden).

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Ett domstolssammanträde måste i samtliga fall genomföras på ett sammanhängande sätt förutom vid ajournering, som får vara i högst fem arbetsdagar. En ajournering får meddelas för att domstolen och parterna i förfarandet ska få ta en paus i en utdragen förhandling och samla in bevisning som saknas, vilket därmed ger garantier för att ärendet kan avslutas så snart som möjligt.

Om en domstol ajournerar en förhandling måste tidpunkten för nästa domstolsförhandling fastställas och meddelas deltagarna mot ett undertecknat mottagningsbevis. Personer som inte har infunnit sig vid domstolen eller som nyss tagits med i rättegången informeras om tidpunkten för nästa domstolsförhandling i enlighet med bestämmelserna i civilprocesslagen.

En domstolsförhandling kan upphävas tillfälligt i vissa situationer. Ett sådant tillfälligt upphävande innebär att en processuell åtgärd som ska vidtas för att pröva ärendet efter sakliga hänsyn upphävs tillfälligt under obegränsad tid. Ett ärende kan enligt särskilda lagar upphävas tillfälligt av sakliga hänsyn som utgör hinder för förhandlingar i tvistemål och som inte är något som parterna eller domstolen kan råda över eller i situationer som inte omfattas av särskilda lagar men som likväl hindrar domstolen från att göra en saklig prövning av ärendet.

Domstolen måste upphäva en förhandling tillfälligt i följande fall:

• Om en fysisk person avlider eller vid upplösning av en juridisk person som var part i målet om arvsrätt medges mot bakgrund av rättsförhållandena i tvisten. Om en part mister sin rättskapacitet måste ärendet upphävas tillfälligt tills arvingen till den avlidna fysiska personen eller den upplösta juridiska personen utsetts eller tills de omständigheter som leder till uteblivet arv har förtydligats eller en lagstadgad förvaltare för en fysisk person som har förlorat sin rättskapacitet utsetts.
• Om ett visst ärende inte kan prövas innan ett annat har avslutats, kommer ett ärende i tvistemåls-, brottmåls- eller förvaltningsprocesser att upphävas tillfälligt tills ett domstolsbeslut, en dom, ett avgörande eller ett beslut träder i kraft eller tills ett avgörande görs i en förvaltningsprocess.
• Om det i ett ärende som rör egendomsanspråk gentemot en svarande framkommer att sådana egendomsanspråk kan tillgodoses genom prövning av ett brottmål, kommer ärendet att upphävas tillfälligt tills brottmålet har prövats eller tillfälliga begränsningar av äganderätten har upphävts. Även andra situationer finns angivna i särskilda lagar.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Ej tillämpligt.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Om en fordran inges efter att tidsfristen löpt ut, kommer käromålet att avvisas.

Om domstolen medger att en tidsfrist har missats av viktiga skäl, måste den åsidosatta rättigheten försvaras och tidsfristen återställas.

Egendomsrättsliga frågor som rör egendom vars återtagande omfattas av tidsfrister som har löpt ut prövas enligt bestämmelserna i del IV i civillagen.

Rätten att vidta en processuell åtgärd upphör när den tidsfrist som fastställts i lag eller av domstol har löpt ut. Rättegångshandlingar som inges efter att tidsfristen löpt ut återsänds till kärandena. Att missa en tidsfrist för fullgörandet av en viss processuell skyldighet innebär inte att personen i fråga befrias från skyldigheten.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Om tidsfrister har åsidosatts av viktiga skäl och om högst tre månader har gått sedan domstolen avkunnade sin dom, kan domstolen återställa tidsfristerna på ansökan av klaganden. En tidsfrist för ingivande av ett överklagande kan återställas om domstolen medger att tidsfristen i fråga har missats av viktiga skäl. Ett domstolsbeslut om avslag på en ansökan om att få en missad tidsfrist för överklagande återställd kan bestridas genom ett separat överklagande. Om appellationsdomstolen beviljar ett separat överklagande och återställer tidsfristen för överklagande, måste ordföranden för appellationsdomstolens avdelning för tvistemål översända överklagandet, tillsammans med akten i målet, till appellationsdomstolens specialinstans eller återförvisa frågan om överklagandets tillåtlighet till förstainstansdomstolen för avgörande. Om akten i målet översänds till appellationsdomstolens specialinstans, måste appellationsdomstolen skicka en kopia av överklagandet och dess bilagor till parterna i förfarandet inom tre arbetsdagar från det att överklagandet beviljats. Så snart tidsfristen för att bestrida en dom och svara på ett överklagande har löpt ut, ska förstainstansdomstolen skicka ärendet till appellationsdomstolen inom sju dagar och underrätta parterna. Om ärendet skickas till appellationsdomstolen och denna fastställer att tidsfristen för överklagande har missats, kan domstolen återställa tidsfristen på eget initiativ (ex officio), förutsatt att akten i målet tydligt visar att tidsfristen har missats av viktiga skäl. I annat fall kan domstolen rekommendera parten i förfarandet att inge en ansökan om att få tidsfristen för överklagande återställd (artiklarna 307.2–3, 338 och 78 i civilprocesslagen). Ett beslut om avslag på klagandens ansökan om att få en tidsfrist återställd kan bestridas genom ett separat överklagande (artikel 78.6 i civilprocesslagen).

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Till de olika förfarandefristerna i luxemburgsk rätt hör bland annat tidsfrister för att väcka talan och att uppfylla kraven på skyndsamhet i förfaranden, inställelsefrister och avståndsfrister.

Preskriptionsfrister och preklusionsfrister, som inte är av rent processuell art, behandlas inte här.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Som arbetsfria dagar betraktas lördagar och söndagar samt följande lagstadgade helgdagar:

• nyårsdagen, annandag påsk, första maj, nionde maj, Kristi himmelsfärdsdag, annandag pingst, nationaldagen den 23 juni,
• Marie himmelsfärd, allhelgonadagen, juldagen och annandag jul.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Förfarandefristerna kan variera beroende på ärendet och förfarandet.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Fristen löper från midnatt från datumet för handlingen, händelsen, beslutet eller delgivningen.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Ja, om lagen kräver delgivning genom stämningsman eller justitiesekreterare kan delgivningen anses utförd en annan dag än den då dokumentet verkligen lämnades direkt till den berörda mottagaren (t.ex. vid vägran att ta emot en handling och vid delgivning i hemmet).

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Samtliga förfarandefrister beräknas från midnatt datumet för handlingen, händelsen, beslutet eller delgivningen.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Lagstadgade helgdagar, lördagar och söndagar räknas in i fristerna.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Lagstadgade helgdagar, lördagar och söndagar räknas in i fristerna.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Samtliga förfarandefrister löper ut vid midnatt den sista dagen.

När en frist anges i veckor löper den ut samma veckodag i den sista veckan som veckodagen för handlingen, händelsen, beslutet eller delgivningen.

När en frist anges i månader eller år löper den ut samma veckodag i den sista månaden eller året som veckodagen för handlingen, händelsen, beslutet eller delgivningen. I brist på identisk dag löper fristen ut den sista dagen i månaden.

När fristen anges i månader och dagar eller i delar av en månad räknas först hela månader, därefter dagar eller delar av en månad. Vid beräkningen av delar av en månad anses en månad bestå av 30 dagar.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

En frist som normalt löper ut en lördag, söndag, lagstadgad helgdag eller annan arbetsfri dag förlängs till första påföljande arbetsdag. Detta gäller även delgivningar som lämnas till stadshuset när detta är stängt för allmänheten på fristens sista dag.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Personer som bor i utlandet har rätt till en avståndsfrist när talan väcks mot dem inför en luxemburgsk domstol. Den här fristen kan vara mellan 15 och 35 dagar beroende på den stämdes hemvist.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Besvärstiden är i regel 40 dagar med tillägg för en avståndsfrist för dem som har hemvist i utlandet. En dom som inte är omedelbart verkställbar kan för övrigt inte överklagas inom åtta dagar.

Fristen för att lämna in en invändning mot en tredskodom är 15 dagar och börjar löpa vid delgivningen.

Interimistiska beslut kan överklagas inom 15 dagar efter delgivningen. Vid eventuella brister kan invändningar mot beslutet inges inom åtta dagar från delgivningen. Invändningsfristen löper samtidigt med överklagandefristen.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

När det gäller interimistiska förfaranden kan ansökningar inges genom hänvisning till en audiens som hålls för detta ändamål på ordinarie dag och tidpunkt för interimistiska förfaranden. Om ärendet fordrar skyndsamhet kan ordföranden, eller den domare som är ersättare, tillåta att ansökningar inges på angiven tid även på helgdagar eller normalt arbetsfria dagar, antingen vid en audiens eller genom att dörrarna hålls öppna på dennes hemvist.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

När en stämningsansökan mot en part med hemvist utanför Luxemburg ska lämnas till denne personligen i Luxemburg tillämpas sedvanliga frister, såvida inte domstolen förlänger dem.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

När besvärstiden löper ut går besvärsrätten förlorad (preklusion). När en frist för att uppfylla kraven på skyndsamhet i förfaranden löper ut går i regel rätten till fordran förlorad (preskription) eller ärendet avskrivs.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Om en part inte vidtagit rättsliga åtgärder inom angiven tidsfrist kan denna i alla slags ärenden ändå befrias från preklusion. Detta kan ske om parten utan egen förskyllan inte fått kännedom om den handling som fått fristen att börja löpa i tillräckligt god tid eller om han/hon inte varit i stånd att handla. Ansökan godkänns endast om den lämnas in inom 15 dagar från den tidpunkt då den berörda parten fick kännedom om den handling som fick fristen att börja löpa eller då det inte längre var omöjligt att agera. Ansökan godkänns inte om det gått mer än ett år sedan en normal frist för handlingen löpte ut. Dessa frister är inte suspensiva.

I alla mål avskrivs en talan om den rättsliga processen avbryts under tre år. Om en begäran görs om att processen ska återupptas eller en ny advokat utses förlängs fristen med sex månader. Preskriptionen hindrar inte att ny talan väcks – den medför bara att (den pågående) processen avskrivs. Part som önskar vidta åtgärder kan då väcka talan på nytt för att hävda sina rättigheter förutsatt att denna talan inte är preskriberad.

Ett beslut om avskrivning med anledning av att advokaterna inte har respekterat de fastställda fristerna kan inte överklagas.

Länkar

http://www.legilux.lu/

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Förfaranden som ska åstadkomma en önskad rättslig verkan ska i regel genomföras inom särskilda tidsfrister som fastställs i lag. Sådana bestämmelser finns både inom den materiella rätten och processrätten.

De tillämpliga villkoren enligt materiell rätt regleras dels av reglerna för att väcka talan vid domstol, dels av preskriptionsregler, som fastställer tidsfrister för inledande av civilrättsliga förfaranden. Enligt lag kan undantag från sådana begränsningar beviljas endast om syftet är att garantera ett ovillkorligt indrivande av fordringar (t.ex. i samband med sakrättsliga fordringar). Vissa processuella åtgärder måste vidtas inom en viss tid (fastställd tidsfrist) för att vara giltiga. I vissa fall är tidsfristerna exakt fastställda i lag, till exempel för väckande av kassationstalan, (lagstadgad tidsfrist). I andra fall – t.ex. när det är fråga om att komplettera bristfälliga uppgifter – är fristen beroende av ett domstolsbeslut (frist som fastställts av rätten).

Tidsfristerna beräknas på helt olika sätt inom materiell rätt och processrätt. Även konsekvenserna av att försumma en tidsfrist skiljer sig åt mellan de två typerna av frister. Om en materialrättslig tidsfrist inte iakttas förverkas den aktuella rätten och kan inte återvinnas även om försummelsen motiveras. ”Ursäkter” kan accepteras endast när det gäller preskriptionstider, med stöd av tillämpliga bestämmelser i materialrätten. De processrättsliga tidsfristerna delas in i subjektiva och objektiva tidsfrister. Subjektiva tidsfrister omfattar fall där tidsfristen börjar löpa när den berörda parten har fått kännedom om åtgärden och där tidsfristen i allmänhet kan begäras förlängd. Objektiva tidsfrister är däremot oberoende av den berörda partens kännedom och en försummelse att iaktta dem kan inte rättas till genom en ansökan om återställande av försutten tid.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Enligt § 102.1 2012 års lag nr I om arbetsrätt är följande dagar helgdagar: Den 1 januari, den 15 mars, annandag påsk, den 1 maj, annandag pingst, den 20 augusti, den 23oktober, den 1 november samt den 25 och 26 december.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Tidsfristerna ska anges i dagar, månader eller år. När en frist anges i dagar räknas inte den första dagen. Den första dagen ska vara den dag då den åtgärd eller händelse (t.ex. delgivning, kungörelse) som ligger till grund för tidsfristens början äger rum. Tidsfrister som anges i månader eller år löper ut det datum i den sista månad eller det sista år som motsvarar det datum då tidsfristen började löpa. Om det inte finns något exakt motsvarande datum i den månad då fristen löper ut löper fristen i stället ut den sista dagen i den månaden. Om sista dagen är en helgdag förlängs tidsfristen till nästföljande arbetsdag. Tidsfristerna löper ut vid den sista dagens slut, med undantag för tidsfrister som gäller inlagor till en domstol eller rättshandlingar som ska företas vid domstol, som löper ut vid det klockslag då domstolens kansli stänger. I alla övriga fall gäller de allmänna regler för tidsfrister i civilrättsliga förfaranden som fastställs i §§ 103–112 i 1952 års lag nr III om civilprocesslagen (nedan kallad civilprocesslagen).

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Den första dagen ska vara den dag då den åtgärd eller händelse (t.ex. delgivning, kungörelse) som ligger till grund för tidsfristens början äger rum. När en frist anges i dagar räknas inte den första dagen.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

I civilprocesslagen görs ingen skillnad mellan olika delgivningssätt när det gäller beräkningen av tidsfrister. Det finns dock särskilda bestämmelser kring elektronisk överföring av handlingar. När en sakkunnig kommunicerar med domstolen på elektronisk väg skickas vissa handlingar ändå som papperskopior: bilagor till rättegångshandlingar tillhandahålls av domstolen i pappersform eller i annat format om det på grund av mängden material eller formatets karaktär är alltför betungande eller visar sig omöjligt att digitalisera bilagorna eller om pappershandlingens äkthet ifrågasätts. Om en sådan bilaga i pappersform bifogas till en rättegångshandling som överförs av domstolen på elektronisk väg börjar tidsfristen löpa det datum då bilagan tas emot. Överföring av inlagor i tvistemål och delgivning av rättegångshandlingar sker redan på elektronisk väg i vissa ärenden som anges i civilprocesslagen. Dagar då det informationssystem som används för överföringarna inte fungerar under minst fyra timmar räknas inte vid beräkningen av tidsfristen.

Om överföringen sker på elektronisk väg gäller inte konsekvenserna av en försummelse av tidsfristen om inlagan ingavs till domstolen på elektronisk väg senast på fristens sista dag och inlagan uppfyller it-kraven. Vid beräkningen av tidsfristen anses en inlaga ha ingetts efter det att domstolens it-system har skickat ett mottagningsbevis, i enlighet med vad som föreskrivs i lag. Via kontoret för det ungerska domstolsverkets ordförande tillhandahålls ett formulär som gör det möjligt att inge inlagor på datalagringsmedier. Datalagringsmediet måste inges till domstolen, antingen personligen eller per post, senast tre arbetsdagar efter det att kontaktpersonen för elektroniska inlagor har fått en bekräftelse från domstolen på att inlagan har mottagits. Domstolen översänder automatiskt en bekräftelse på att den har mottagit datalagringsmediet till kontaktpersonen för elektroniska inlagor via it-systemet. Inlagan anses ha delgetts domstolen den dag som anges i mottagningsbeviset.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

När en frist anges i dagar räknas inte den första dagen. Den första dagen ska vara den dag då den åtgärd eller händelse (t.ex. delgivning, kungörelse) som ligger till grund för en tidsfrists början äger rum.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

När en tidsfrist anges i dagar avses kalenderdagar. Om sista dagen i tidsfristen är en helgdag förlängs dock fristen till nästföljande arbetsdag.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Tidsfrister som anges i månader eller år löper ut det datum i den sista månad eller det sista år som motsvarar det datum då tidsfristen började löpa. Om det inte finns något exakt motsvarande datum i den månad då fristen löper ut löper fristen i stället ut den sista dagen i den månaden.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Tidsfrister som anges i månader eller år löper ut det datum i den sista månad eller det sista år som motsvarar det datum då tidsfristen började löpa. Om det inte finns något exakt motsvarande datum i den månad då fristen löper ut löper fristen i stället ut den sista dagen i den månaden.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Ja.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Utöver de omständigheter som nämnts ovan kan en domstol om det finns tungt vägande skäl förlänga en tidsfrist som den har fastställt. Tidsfristen får dock bara förlängas en enda gång. Tidsfristen och förlängningen får tillsammans inte vara längre än 45 dagar, om inte längre tid krävs för att inhämta ett sakkunnigutlåtande. Lagstadgade tidsfrister kan inte förlängas annat än i de fall som uttryckligen anges i lagen. När det gäller tidsfrister som anges i dagar räknas inte perioden 15 juli–20 augusti (semesteruppehåll). Om en tidsfrist som anges i månader eller år skulle löpa ut under semesteruppehållet skjuts utlöpandet upp till den dag i följande månad som har samma nummer i månaden som tidsfristens första dag. Skulle även denna dag infalla under semesteruppehållet skjuts utlöpandet upp till den första dagen efter semesteruppehållet. I lagen finns också bestämmelser om undantag i samband med semesteruppehållet. När sådana undantag tillämpas måste domstolen särskilt meddela den berörda parten. I utomrättsliga förfaranden som regleras av andra lagar än civilprocesslagen tillämpas bestämmelserna om semesteruppehåll endast om detta föreskrivs i särskilda lagbestämmelser.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Generellt sett är tidsfristen för ett överklagande 15 dagar från delgivningen av beslutet, och tre dagar vid ett mål som rör växlar.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

En domstol kan om det finns tungt vägande skäl förlänga en tidsfrist som den har fastställt. Tidsfristen får dock bara förlängas en enda gång. Tidsfristen och förlängningen får tillsammans inte vara längre än 45 dagar, om inte längre tid krävs för att få ett utlåtande från en sakkunnig. Lagstadgade tidsfrister kan inte förlängas annat än i de fall som uttryckligen anges i lag.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Den ungerska civilprocesslagen innehåller inga bestämmelser om förlängning av tidsfrister på grund av var den berörda partens har sin hemvist. Däremot kan försummelse av en tidsfrist eventuellt ursäktas om parten av ett rimligt skäl inte kunnat nås på sin folkbokföringsadress.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Om inte annat föreskrivs i lag kan parterna inte genomföra rättshandlingen på ett giltigt sätt efter det att tidsfristen löpt ut. Följderna av att försumma en tidsfrist träder i kraft utan förvarning, utom i de fall som föreskrivs i lag. Om följderna av att tidsfristen har försummats enligt lag endast träder i kraft om följderna har tillkännagetts på förhand eller på begäran av motparten, kan handlingen i fråga genomföras under den period som anges i tillkännagivandet eller till dess att motparten har lämnat in sin ansökan. Om motparten däremot har lämnat in sin ansökan under själva behandlingen, kan handlingen genomföras till dess att domstolen har fattat beslut om ansökan. Det anses inte att en tidsfrist har försummats, om en part har hindrats från att genomföra en rättshandling på grund av en allmänt känd naturhändelse eller något annat oöverstigligt hinder. Försummandet av en tidsfrist får inga följder om inlagan till domstolen postades som rekommenderad försändelse senast på tidsfristens sista dag.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Berörd part kan lämna en motivering till sin försummelse genom att inge en ansökan om återställande av försutten tid till domstolen, som bedömer ansökan efter skälighet.

Om en part eller dennes ombud inte inställer sig i rätten en viss dag utan egen förskyllan eller har försummat en tidsfrist utan egen förskyllan, kan följderna av försummelsen hindras med hjälp av en motivering, utom i nedan angivna fall. Ingen motivering kan ges om möjligheten att ge en motivering är utesluten i lag, om de rättsliga följderna av försummelsen kan hindras också utan motivering, om försummelsen inte har några skadliga konsekvenser som uttryckts i ett domstolsbeslut eller om den berörda parten inte iakttar en ny tidsfrist som har fastställts till följd av en ansökan om återställande av försutten tid.

Ansökan om återställande av försutten tid ska inges inom 15 dagar. Denna tidsfrist börjar löpa från det försummade slutdatumet eller den försummade tidsfristens sista dag. Om den berörda parten eller dennes ombud däremot fått kännedom om försummelsen senare eller om det hinder som orsakat försummelsen försvunnit senare, börjar tidsfristen för ansökan löpa när den berörda parten eller dennes ombud får kännedom om försummelsen eller när hindret försvinner. Ansökningar om återställande av försutten tid kan inte längre inges när tre månader har gått efter försummelsen.

I ansökan ska orsaken till försummelsen anges, liksom de omständigheter som gör det sannolikt att försummelsen var oavsiktlig. Vid försummelse av en tidsfrist ska den försummade handlingen genomföras i samband med att ansökan om återställande av försutten tid inges.

I fall där lagen utesluter att en motivering ges, eller där ansökan om återställande av försutten tid inkommit för sent, avvisas ansökan utan någon prövning i sak. Detsamma gäller om den part som lämnat in en ansökan inte samtidigt har genomfört den försummade handlingen.

Beslutet om att avslå ansökan om återställande av försutten tid kan överklagas.

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Enligt det allmänna förfarandet i kapitel 12 i Laws of Malta (Maltas lagsamling) har en person 20 dagar från delgivningsdagen på sig att svara. Andra tidsfrister har dock fastställts i olika speciallagar.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Den 1 januari, den 10 februari, den 19 mars, den 31 mars, långfredagen, den 1 maj, den 7 juni, den 29 juni, den 15 augusti, den 8 september, den 21 september, den 8 december, den 13 december och den 25 december.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

I regel har en person mot vilken talan väckts i ett tvistemål 20 dagar på sig att inge sitt svaromål till domstolen. Kortare eller längre tidsfrister har dock fastställts i olika speciallagar.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Från och med delgivningsdagen.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Nej, det sätt som en handling delges på påverkar inte den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa. Det är delgivningsdagen som är avgörande.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

I regel börjar tidsfristen att löpa påföljande dag. En annan tidsfrist kan dock ha fastställts i lag eller av domstol, och i så fall kan delgivningsdagen utgöra utgångspunkt för beräkningen av den aktuella perioden.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Om det i en lag inte uttryckligen anges att det är arbetsdagar som avses ska en hänvisning till dagar enligt maltesisk lag anses avse kalenderdagar.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Vid beräkningen av perioden anses en dag vara 24 timmar, medan månader och år beräknas enligt kalendern.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Vid beräkningen av perioden anses en dag vara 24 timmar, medan månader och år beräknas enligt kalendern.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Ja, om tidsfristen löper ut på en dag som inte är en arbetsdag (dvs. på en lördag, söndag eller allmän helgdag), förlängs fristen till den första därpå följande arbetsdagen i enlighet med artikel 108 i kapitel 12 i Maltas lagsamling.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Domstolens godkännande krävs för förlängning av en tidsfrist. Domstolen kan ge svaranden tillåtelse att inge sitt svaromål om han eller hon kan visa att det fanns goda skäl till varför det edsvurna svaromålet inte ingavs i tid.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Efter en dom i första instans får en person överklaga domen inom 20 dagar (kalenderdagar) från delgivningsdagen. Motparten har tjugo dagar på sig att inkomma med en svarsskrivelse. I författningsmål är tidsfristen för att inge överklaganden 20 dagar från delgivningen av domen om talan väcktes genom en stämningsansökan. Om ett mål har hänskjutits till författningsdomstolen av en annan domstol måste överklagandet inges inom åtta arbetsdagar. Motparten i ett författningsmål har åtta arbetsdagar på sig att inkomma med en svarsskrivelse. Om ett avgörande överklagas innan den slutliga domen meddelas måste överklagandet inges inom sex dagar från avkunnandet av domen. Detta är det allmänna förfarandet. Det finns dock speciallagar där andra överklagandefrister fastställs, t.ex. om överklagandet ska prövas i en annan domstol än ovannämnda domstolar.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Vid alla allmänna tvistemål ska förhandling hållas inom två månader och domstolen ska sammanträda varannan månad. Domstolen får inte hålla några förhandlingar under perioden 16 juli–15 september.

I författningsmål ska domstolen hålla förhandling inom åtta arbetsdagar från det att ansökan ingavs eller från det att motparten inkom med en svarsskrivelse (om svarsskrivelsen ingavs inom den fastställda fristen för svarsskrivelser) eller, om ingen svarsskrivelse inges, från och med utgången av den tidsfristen.

Vid summariska eller särskilda rättsprocesser ska svaranden kallas att inställa sig tidigast 15 dagar och senast 30 dagar från delgivningen.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

I Malta finns det inga platser där invånarna skulle kunna vara berättigade till en förlängning av en tidsfrist.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Om tidsfristerna inte iakttas anses den berörda parten ha gjort sig skyldig till domstolstrots och förlorar rätten att inkomma med svaromål och lägga fram bevis. Innan domstolen meddelar dom ger den trots det svaranden en kort frist för att skriftligen eller muntligen yttra sig över kärandens yrkande. Den part som gör sig skyldig till domstolstrots behåller rätten att överklaga den slutliga domen om denna är till nackdel för honom eller henne.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Den berörda parten ska ange skälen till att fristen inte iakttogs. Om domstolen finner att parten hade goda skäl att inte iaktta fristen kan den ge parten tillåtelse att inkomma med svaromål.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Tidsfrister - Nederländerna

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

De olika tidsfrister som finns inom civilprocessrätten kan i allmänhet inordnas i följande grupper:

a. Kortaste tillåtna tidsfrist för att kalla den andra parten och eventuella tredje parter och vittnen till rättegången. I regel tillämpas en tidsfrist på minst en vecka. En tidsfrist på minst 1 vecka gäller i princip också när berörda parter kallas till ansökningsförfaranden, om inte domstolen anger annat (artiklarna 114–119 och 276 (om kallande av parter och tredje parter) och artiklarna 170 och 284 (om kallande av vittnen) i civilprocesslagen (Wetboek van Burgerlijke Rechtsvordering)). Det bör noteras att om svaranden har en känd adress eller vanligtvis bor i ett annat land än i Nederländerna är tidsfristen för att kalla parten minst fyra veckor (artikel 115 i civilprocesslagen).

b. Längsta tillåtna tidsfrist för utnyttjande av rättsmedel. Rättsmedlet invändning (verzet) måste i regel utnyttjas inom fyra veckor. Generellt sett gäller tidsfrister på tre månader för överklaganden (hoger beroep), kassationsöverklaganden (cassatie) och en talan för att upphäva en lagakraftvunnen dom (herroeping) (se artikel 143 om invändningar, artiklarna 339 och 358 om överklaganden, artiklarna 402 och 426 om kassationsöverklaganden och artiklarna 383 och 391 om upphävande av en lagakraftvunnen dom i civilprocesslagen).

c. Tidsfrister för processuella åtgärder från parternas sida och för domstolsbeslut. Dessa tidsfrister är vanligtvis 2–6 veckor långa. Under vissa omständigheter kan domstolen tillåta att processuella åtgärder vidtas i ett senare skede.

d. Preskriptionstider för vidtagande av rättsliga åtgärder och utövande av verkställande befogenheter. Den generella preskriptionstiden är 20 år. I flera fall tillämpas dock en kortare preskriptionstid på fem år. Viten löper ut sex månader efter ådragandet. En redan pågående preskriptionstid kan avbrytas, varpå en ny kan inledas. Preskriptionstiden för utövandet av verkställande befogenheter kan till exempel avbrytas genom delgivning av en dom eller annan verkställighetsåtgärd (artiklarna 306–325, tredje boken i civillagen (Burgerlijk Wetboek).

Lagstadgade tidsfrister omfattas också av bestämmelserna i den allmänna lagen om utökade tidsfrister (Algemene Termijnenwet).

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Förutom lördagar och söndagar fastställs följande dagar som allmänna helgdagar i den allmänna lagen om utökade tidsfrister:

• Nyårsdagen: den 1 januari

• Långfredagen: fredagen före påsk
• Annandag påsk: måndagen efter påsk
• Kristi Himmelfärdsdag: torsdagen 40 dagar efter påsk
• Kungens dag: den 27 april
• Frihetsdagen: den 5 maj
• Annandag pingst: måndagen efter pingst
• Juldagen och annandag jul: den 25–26 december.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Lagstadgade tidsfrister omfattas av bestämmelserna i den allmänna lagen om utökade tidsfrister. I lagen anges att en tidsfrist som fastställts i en handling och som löper ut på en lördag, söndag eller allmän helgdag förlängs till slutet på nästa dag som inte är en lördag, söndag eller allmän helgdag. En tidsfrist om minst tre dagar utökas i nödvändiga fall till att omfatta minst två dagar som inte är en lördag, söndag eller allmän helgdag.

I de nationella bestämmelserna om civilrättsliga förfaranden som inletts genom stämning (Landelijk procesreglement voor civiele dagvaardingen bij de rechtbanken) fastställs en ursprunglig tidsfrist på sex veckor för parternas vidtagande av de processuella åtgärderna och avkunnandet av domen. I enlighet med de nationella processrättsliga reglerna för underdistriktsinstansernas civilrättsliga roll (Landelijk reglement voor de civiele rol van de kantonsectoren) tillämpar underdistriktsinstanserna generellt sett tidsfrister på fyra veckor (http://www.rechtspraak.nl/).

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

En tidsfrist börjar alltid löpa dagen efter händelsen i fråga.

Kallelser

Ej tillämpligt.

Rättsmedel

Tidsfristen för rättsmedlet invändning (kan endast utnyttjas mot domar vid utevaro) kan inledas vid tre olika tidpunkter:

1. När domen delges den dömda parten personligen.
2. Om en annan delgivningsmetod används: när den dömda parten vidtar en åtgärd som visar att han eller hon känner till domen eller inledandet av verkställighet.
3. I andra fall: när domen verkställts fullt ut.

Tidsfristen för överklaganden och kassationsöverklaganden mot domar räknas från den dag då domen avges. Tidsfristens första dag är dagen efter det att domen delges. Se även fråga 12.

Tidsfristen för överklaganden och kassationsöverklaganden av domar räknas på följande sätt:

• Från det datum då domen meddelas, om käranden och berörda parter infinner sig vid rättegången.
• Efter att domen meddelats eller delgetts på annat sätt, om det rör sig om andra berörda parter.

Tidsfristen för att väcka talan om upphävande av en dom eller ett beslut som vunnit laga kraft inleds efter att grunden för upphävandet har uppstått och fordringsägaren eller käranden har fått kännedom därom. Tidsfristen får dock inte i något fall inledas förrän domen eller beslutet har vunnit laga kraft, vilket innebär att den inte längre kan undanröjas genom invändning, överklagande eller kassationsöverklagande.

Processuella åtgärder

De fastställda tidsfristerna för vidtagandet av processuella åtgärder räknas generellt sett i antal veckor utifrån det tidigare turordningslistdatumet. Exempel: Efter att en förhandling hållits enligt turordningslistan på en onsdag sätts ärendet återigen upp på turordningslistan för den onsdag som infaller fyra veckor senare och inlagor ska inges senast kl. 10.00. Om ärendet stryks från listan, fastställer domstolen vilket datum ärendet åter ska tas upp på listan.

Preskriptionstider

Preskriptionstider för rättsliga åtgärder inleds vid olika tidpunkter, beroende på åtgärdens slag. En rätt att föra talan för att begära fullgörande av en avtalsskyldighet om att tillhandahålla eller utföra något förverkas till exempel fem år efter den dag som följer på den då fordran blev indrivningsbar. Exempel: En rätt att föra talan för att begära att en olaglig situation ska upphöra förverkas fem år efter den dag som följer på den då omedelbart upphörande av situationen kan åberopas.

Verkställighet

Verkställande befogenheter upphör i princip 20 år efter den dag som följer på den då domen avges.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Nej. I vissa fall kan det sätt på vilket en part får kännedom om domen påverka den tidsfrist från vilken rättsmedel kan utnyttjas, till exempel invändningar. Se även fråga 4.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Nej. Tidsfristen inleds dagen efter den då händelsen ägde rum.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Om inte annat anges uttrycks tidsfrister i antal kalenderdagar i nederländsk lagstiftning. I den allmänna lagen om utökade tidsfrister anges att en tidsfrist som fastställts i en handling och som löper ut på en lördag, söndag eller allmän helgdag förlängs till slutet på nästa dag som inte är en lördag, söndag eller allmän helgdag.

I nödvändiga fall utökas dessutom en tidsfrist om minst tre dagar till att omfatta minst två dagar som inte är en lördag, söndag eller allmän helgdag.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Dessa tidsfrister anges också i kalendermånader och kalenderår.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Kallelser

Ej tillämpligt.

Rättsmedel

I stämningsförfaranden utnyttjas rättsmedel genom utfärdande av en kallelse. Om utmätningsmannen inte har fått tillstånd från den domstol till vilken parten kallats, får han/hon inte utfärda sin stämningsansökan efter kl. 20.00. Tidsfristen löper därför ut kl. 20.00 den sista dagen. Man bör komma ihåg att vare sig den dag då kallelsen utfärdas eller den dag då parten kallas till domstol (det datum som den första turordningslistan avser) räknas i sådana förfaranden vid beräkningen av kallelsetidsfristen. Kortaste tillåtna tidsfrist måste dock vara mellan dessa två datum.

I ansökningsförfaranden utnyttjas rättsmedel genom ingivande av en ansökan till domstolens kansli. Detta kan göras per post eller personligen under kansliets öppettider eller per fax fram till midnatt under tidsfristens sista dag.

När det gäller överklaganden i familjerättsliga ärenden inleds tidsfristen vid en annan tidpunkt än överklaganden i andra ansökningsförfaranden (se även fråga 4 – Rättsmedel). Käranden får inge ett överklagande inom tre månader från den dag då domen avgavs. Andra berörda parter får överklaga inom tre månader från det att beslutet delgetts eller på annat sätt meddelats dem.

Processuella åtgärder

Om ett ärende finns med på turordningslistan gäller följande för ingivandet av handlingar: En handling som avser en turordningslista för ett visst datum ska i princip inges till domstolens kansli senast på den sista inlämningsdagen. Denna dag är den då domstolen senast måste ha fått alla handlingar (förutom kallelser) och rapporter. Enligt de nationella förfarandebestämmelserna måste handlingarna inlämnas senast följande dag och tid: onsdagar kl. 10.00. Om ingen förhandling hålls eftersom ärendet prövas skriftligen, ska handlingarna inges till domstolskansliet senast det datum som turordningslistan avser. Underavdelningarna vid en domstol håller alltid förhandlingar, om processuella åtgärder också kan vidtas muntligen i ärendet i fråga. Handlingarna måste inges till domstolens kansli senast dagen före det datum som turordningslistan avser. Detta kan göras per post eller personligen under kansliets öppettider eller per fax fram till midnatt dagen i fråga.

Preskriptionstider

Se även ”Preskriptionstider” under fråga 4. Tidpunkten när en part får kännedom om en viss omständighet spelar roll för vissa rättigheter att föra talan. Exempel: En rätt att föra talan för att begära återbetalning av felaktigt utbetalda belopp förverkas fem år efter den dag som följer på den då käranden fick kännedom om fordran och om mottagarens identitet, och i varje fall 20 år efter att fordran uppstod.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Ja. En tidsfrist som fastställts i en handling och som löper ut på en lördag, söndag eller allmän helgdag förlängs till slutet på nästa dag som inte är en lördag, söndag eller allmän helgdag. Enligt den allmänna lagen om utökade tidsfrister gäller dock detta inte tidsfrister som fastställs genom att räkna retroaktivt från en viss tidpunkt eller händelse. Med andra ord tillämpas denna regel på längsta tillåtna tidsfrister och inte på kortaste tillåtna tidsfrister.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

I vissa fall föreskrivs det i lagen att en tidsfrist ska förlängas. En ny tidsfrist om tre månader tillämpas exempelvis om den förlorande parten avlider under ett överklagande och partens arvingar vill efterträda honom/henne i överklagandeförfarandet.

Reglerna om tidsfrister tillämpas dock strikt generellt sett, men Högsta domstolen (Hoge Raad der Nederlanden) har gjort undantag i fall där den överklagande parten inte omgående fått kännedom om domen på grund av fel eller underlåtelse från domstolens sida. I dessa fall har parten missat tidsfristen utan egen förskyllan, och en kort förlängning beviljas då.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Tidsfristen för överklagande är vanligtvis tre månader. I civilrättsliga ärenden, till exempel interimistiska förfaranden (skyndsamma förfaranden), kan kortare tidsfrister tillämpas för överklaganden och kassationsöverklaganden, nämligen fyra respektive åtta veckor.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Alla tidsfrister inom vilka personer måste inställa sig är kortaste tillåtna tidsfrister. Inga längsta tillåtna tidsfrister har fastställts.

Kallelser

Tidsfristerna för att kalla en part kan förkortas av domstolen på kärandens begäran, om detta är nödvändigt under vissa förutsättningar. Inom ramen för interimistiska förfaranden kan kallelser endast utfärdas efter att domaren har fastställt datum och tid för förhandlingen, som till och med kan hållas på en söndag. I nödvändiga fall kan en part kallas med mycket kort varsel. Domstolen kan också fastställa en kortare tidsfrist för att kalla en part i ansökningsförfaranden.

Domstolen kan inte förlänga tidsfristerna för att kalla en part, men den kan fastställa längre tidsfrister för inställelse vid ansökningsförfaranden (se frågorna 7 och 8).

Processuella åtgärder

Domstolen kan förlänga de tidsfrister inom vilka parterna måste vidta processuella åtgärder, om detta är ett gemensamt krav från parternas sida. Om ett krav ställs från den ena parten kan uppskov endast beviljas av tvingande skäl eller på grund av force majeure. Tvingande skäl är exempelvis ärendets faktiska eller rättsliga komplexitet, behovet att invänta en dom i andra relevanta förfaranden eller en situation där parten eller hans/hennes advokat är sjuk eller på semester.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Den nederländska lagstiftningen innehåller inga bestämmelser för en sådan situation.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Kallelser

Om en part kallas med för kort varsel och svaranden inte inställelser sig, ogiltigförklarar domstolen kallelsen. Den ogiltigförklaras inte per automatik. Käranden kan åtgärda en sådan felaktighet genom att inge en ändrad stämningsansökan före det datum som den första turordningslistan avser.

Om svaranden inte inställer sig det datum som den första turordningslistan avser, kontrollerar man att det inte finns några felaktigheter i kallelsen som gör den ogiltig. Om kallelsen är i sin ordning meddelas svaranden tredskodom, och fordran medges generellt sett när svaranden uteblir. Om svaranden inte inställer sig och det är troligt att han/hon inte fått stämningsansökan på grund av felaktigheten, kommer domstolen att ogiltigförklara kallelsen.

Om svaranden inte inställer sig eller inte utser en advokat trots att han/hon uppmanats att göra detta i kallelsen och det framkommer att stämningsansökan innehåller en felaktighet som gör den ogiltig, meddelas inte svaranden någon tredskodom. Domstolen fastställer ett nytt datum för turordningslistan och beslutar att felaktigheten ska åtgärdas på kärandens bekostnad. Om svaranden inställer sig och inte åberopar felaktigheten anses kallelsen ha utfärdats på rätt sätt.

Rättsmedel

Om tidsfristen för utnyttjande av rättsmedel har överskridits ogillas överklagandet. Det bakomliggande domstolsbeslutet blir då slutgiltigt, vilket innebär att det inte längre kan upphävas genom invändning, överklagande eller kassationsöverklagande.

Processuella åtgärder

Om en processuell åtgärd inte vidtas inom den fastställda tidsfristen kan uppskov erhållas under vissa omständigheter (se fråga 10). Om uppskov inte kan erhållas förverkas rätten att vidta den processuella åtgärden.

Preskriptionstider

Om den berörda parten inte har vidtagit rättsliga åtgärder inom tidsfristen, föreligger fortfarande den rätt att föra talan som skyddas av fordran. Rätten kan emellertid inte längre utövas i domstol.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Följande rättsmedel finns tillgängliga för parter som har missat tidsfristen:

Kallelser

En svarande som inte inställer sig det datum som den första turordningslistan avser meddelas vanligtvis tredskodom. Fram tills den slutliga domen har avkunnats kan svaranden förhindra tredskodom genom att inställa sig som part vid rättegången. När den slutliga domen har avkunnats kan den part som meddelats tredskodom utnyttja rättsmedlet invändning. Tredskodom, förhindrande av tredskodom genom inställelse och invändningar är inte tillämpliga i ansökningsförfaranden. I sådana fall kan den berörda part som uteblivit inge ett överklagande.

Rättsmedel

Tidsfristerna för utnyttjande av rättsmedel verkställs av domstolen på eget initiativ. Tidsfristerna för överklaganden och kassationsöverklaganden är obligatoriska. Domstolen tillämpar dessa tidsfrister på ett mycket strikt sätt i rättssäkerhetens namn. Nederländernas högsta domstol har dock infört en viss flexibilitet när det gäller överklaganden i ansökningsförfaranden. I överklagandet måste grunderna för överklagandet anges, men om domen har avkunnats men ännu inte skickats och käranden därför inte har tillgång till det bakomliggande domskälet får grunderna för överklagandet presenteras i en efterföljande, tillkommande överklagandeskrivelse. Överklagandet i sig måste dock ha ingetts inom tidsfristen. Tidsfristen förlängs med 14 dagar efter mottagandet av domen endast i undantagsfall där domstolen har gjort mer än ett fel. Så är fallet om den part som ingav överklagandet inte kände till och inte kunde ha känt till när domen skulle avkunnas eftersom domstolen (eller domstolens kansli) gjort fel och om domen delgavs eller utfärdades först efter att tidsfristen för överklagande hade löpt ut, till följd av ett fel som klaganden inte råder över. I stämningsförfaranden måste inte grunderna för överklagandet anges i överklagandet. Dessa anges inte förrän senare i förfarandena.

Processuella åtgärder

Under vissa omständigheter kan uppskov begäras för vidtagandet av processuella åtgärder (se fråga 13). Om uppskov inte erhålls förverkas rätten att vidta den processuella åtgärden.

Preskriptionstider

Inga rättsmedel finns tillgängliga mot preskriptionstiders upphörande, utan preskriptionstiderna får endast avbrytas inom vederbörlig tid (se fråga 1 d.) Domstolen kan dock, i mycket särskilda fall, fastställa att det strider mot skälighets- och rättviseprinciperna att åberopa en begränsning av dessa.

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

I österrikisk rätt finns flera olika typer av tidsfrister.

Åtskillnad görs mellan processuella frister (dvs. frister inom vilka en part i en process eller en annan person som berörs av en process får eller måste utföra en viss processuell handling) och materiella frister (dvs. frister inom vilka en viss händelse måste inträffa för att rättsordningen ska knyta vissa materiella konsekvenser till den, t.ex. fristen för ingivande av klagomål om besittningsintrång enligt § 454 i civilprocesslagen (ZPO) eller de hyresrättsliga fristerna för uppsägning enligt § 560 i civilprocesslagen). När det gäller processuella frister bör det noteras att tid för postgång inte medräknas (detta är inte fallet när det gäller materiella frister). Exempel: Även om ett överklagande (här rör det sig om en processuell frist) skulle inkomma till domstolen först efter utgången av fristen, anses det ha anhängiggjorts i rätt tid om det ingivits till posten den sista dagen för överklagandet (poststämpelns datum gäller).

Dessutom görs det även åtskillnad mellan frister vars längd fastställs i lag (t.ex. överklagande) och frister vars längd fastställs av domstol, på grundval av behoven i det enskilda ärendet (t.ex. fristen för erläggande av s.k. aktorische Kaution (en typ av säkerhet)). Utredningsfristerna utgör en kombination av de båda ovan nämnda typerna av frister: I lagen fastställs endast en viss ram för utredningsfristerna (minimi- eller maximilängd eller ungefärlig längd, som i § 257.1 i civilprocesslagen, där det rör sig om att bestämma vid vilken tidpunkt ett förberedande möte mellan domstolen och parterna ska äga rum).

Absoluta frister bestäms av den tid då de löper ut (vanligen en kalenderdag). När det rör sig om relativa frister anges fristens längd, och de börjar löpa när den händelse inträffar som utlöser dem.

Frister får som regel förlängas av domstolen, och kallas då förlängbara frister. I de fall då lagen undantagsvis inte medger förlängning talas det om icke-förlängbara frister eller fatalietider (Notfristen).

Åtskillnaden mellan restituerbara frister och icke restituerbara frister har att göra med om ett återställande av försutten tid är möjligt i händelse av en försummelse att iaktta en frist. Som regel gäller restituerbarhet. Om återställande av försutten tid undantagsvis inte medges, talas det om preklusionsfrister eller ”fallfrister” (Fallfristen). Ett exempel på en processuell preklusionsfrist är den absoluta klagofristen för en talan om ogiltigförklaring av ett beslut eller om återupptagande av ett förfarande (§ 534.3 i civilprocesslagen).

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Arbetsfria dagar i Österrike är lördag, söndag och långfredag samt de helgdagar som fastställts i lag. Lagstadgade helgdagar i Österrike är: nyårsdagen (1.1), trettondagen (6.1), annandag påsk, första maj (Staatsfeiertag), Kristi himmelsfärdsdag, annandag pingst, Kristi lekamens fest, Marie himmelsfärdsdag (15.8), nationaldagen (Nationalfeiertag) (26.10), allhelgonadagen (1.11), Jungfru Marie utkorelse och fullkomliga renhet (8.12), juldagen (25.12) och annandag jul (26.12).

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Bestämmelserna om frister finns huvudsakligen i § 123–129, § 140–143 och § 222 i civilprocesslagen och i § 89 i domstolsorganisationslagen.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Fristen börjar som regel löpa i och med delgivningen av det beslut på grundval av vilket fristen fastställts. Om delgivning inte är nödvändig, börjar fristen löpa i och med att beslutet tillkännages (§ 124 i civilprocesslagen).

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Ja, i motsats till den allmänna regeln, som säger att delgivningstidpunkten infaller när beslutet har delgetts eller tillkännagivits, anses delgivningstidpunkten för elektroniskt förmedlade rättsliga ärenden och inlagor (§ 89a.2 i domstolsorganisationslagen) alltid infalla vardagen efter den dag då meddelandet gjorts tillgängligt för adressaten - varvid lördagar inte räknas som vardag. (§ 89d.2 i domstolsorganisationslagen).

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Vid beräkning av tidsfrister som räknas i dagar medtas inte den dag då den händelse inträffade som utlöser tidsfristen.

Tidsfrister som beräknas i veckor, månader eller år, löper däremot ut vid midnatt den dag i den sista veckan eller månaden som till namn och ordningstal motsvarar den dag fristen utlöstes. Saknas denna dag i den sista månaden löper fristen ut den månadens sista dag.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

De tidsfrister som uttrycks i dagar ska räknas som kalenderdagar.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

På grund av sättet att beräkna tidsfrister i veckor, månader eller år (se punkterna 6 och 9) saknar denna fråga betydelse i fråga om denna typ av tidsfrister.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Frister som är angivna i veckor, månader eller år löper ut vid utgången av den dag i den sista veckan eller den sista månaden av fristen som till namn eller nummer svarar mot den dag då fristen började löpa. Om det inte finns någon sådan dag i den sista månaden av en frist som är angiven i månader eller år (t.ex. om en månadsfrist börjar den 31 januari), löper fristen ut vid utgången av den sista dagen i månaden i fråga (dvs. den 28 och 29 februari). Lördagar, söndagar, helgdagar eller långfredagen utgör inte hinder för längden på en tidsfrist eller att den ska kunna börja löpa.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Ja. Om en frist löper ut en lördag eller söndag eller på långfredagen eller en lagstadgad helgdag, förlängs den till nästa arbetsdag.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Fatalietider för överklaganden avbryts mellan den 15 juli och den 17 augusti samt mellan den 24 december och den 6 januari. Om någon av dessa tidsperioder infaller under en sådan fatalietid, eller om en fatalietid inleds inom dessa tidsperioder, förlängs fatalietiden med hela tidsperioden eller med den del av denna som återstår när fatalietiden inleds.

Detta gäller inte vissa speciella förfaranden, främst inte vid tvister på grund av besittningsintrång, underhåll, ansökan om verkställighet och interimistiska åtgärder, och inte för tidsfrister för överklagande av tredskodomar och domar varigenom kärandens talan bifalles på grund av medgivande från svarandens sida.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Fristerna för överklagande är i princip avhängiga av beslutsformen (dom eller beslut) och av ärendets natur. I ett kontradiktoriskt civilrättsligt förfarande är fristen för den typ av överklagande som kallas Rekurs som regel 14 dagar och fristen för den typ av överklagande som kallas Berufung fyra veckor.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Frister får som regel förlängas av domstolen. I de fall då lagen undantagsvis inte medger förlängning (som när det gäller fristerna för överklagande) talas det om icke-förlängbara frister eller fatalietider (Notfristen).

Alla frister får förkortas genom överenskommelse parterna emellan. Sådana överenskommelser måste dock styrkas med handlingar. Domstolen får besluta om förkortning av en frist på begäran av endera parten ifall det på ett trovärdigt sätt kan visas att detta förefaller vara lämpligt för att avvärja hotande, väsentliga nackdelar och det är möjligt för den part vars handlande fristen är avsedd för att utan problem utföra den processuella handlingen inom den förkortade fristen (§ 129 i civilprocesslagen).

Förlängning av en frist får beviljas på begäran, om den part som fristen kommer till godo av oavvärjbara eller annars mycket väsentliga skäl är förhindrad att utföra den fristbelagda processuella handlingen i rätt tid och särskilt skulle lida irreparabel skada om fristen inte förlängs (§ 128.2 i civilprocesslagen). Förlängning av frister genom överenskommelse parterna emellan är inte tillåten (§ 128.1 i civilprocesslagen).

Kallelser avser i princip ett visst datum, vilket innebär att frågan om frister eller särskilda datum bortfaller.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Nej, eftersom det som avses här är utförandet i rätt tid av en processuell handling visavi en österrikisk domstol.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

En försummelse från en parts sida av en processuell handling får i allmänhet till följd att parten inte längre får utföra den processuella handlingen (preklusionsverkan, § 144 i civilprocesslagen). Det finns dock undantag från denna allmänna regel, t.ex. i § 289.2 i civilprocesslagen (vid uteblivande från bevisupptagning) och i § 491 i civilprocesslagen (vid uteblivande från en förhandling i samband med en typ av överklagande (Berufung)).

En för sent utförd processuell handling avvisas som regel automatiskt, i vissa fall dock enbart på begäran (av motparten).

Utöver de allmänna följderna av försummelser finns det även särskilda sådana följder, av många olika typer. Den viktigaste särskilda följden av en försummelse från en parts sida i ett tvistemål är att den andra parten kan ansöka om en tredskodom (§ 396 och § 442 i civilprocesslagen). Ett par ytterligare exempel: Om båda parterna uteblir från ett möte i domstolen, leder detta enligt § 170 i civilprocesslagen till att förfarandet blir vilande (under åtminstone 3 månader). Om käranden i ett äktenskapsförfarande uteblir från förhandlingen, förklarar domstolen på begäran av svaranden talan såsom återkallad utan uppgivande av anspråket (§ 460 punkt 5 i civilprocesslagen).

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

För att undanröja de rättsliga följderna av att en frist eller ett möte försummats kan följande rättsmedel användas:

Återställande av försutten tid (§ 146 ff i civilprocesslagen):

Återställande av försutten tid är tillåtet ifall den berörda partens eller dennes företrädares försummelse kan ledas tillbaka till en oförutsedd eller oavvärjbar händelse och skulden för försummelsen inte alls kan läggas parten eller dennes företrädare till last eller inte annat än i mindre utsträckning kan läggas parten eller dennes företrädare till last (ringa försumlighet). Detta rättsmedel måste inges inom 14 dagar efter det att hindret bortfallit.

Ett överklagande kallat Widerspruch (§ 397a och § 442a i civilprocesslagen):

Widerspruch är ett rättsmedel som kan användas för att upphäva en tredskodom enligt § 396 och § 442 i civilprocesslagen. Överklagandet i fråga måste som regel inges inom en icke-förlängbar frist på 14 dagar efter delgivningen av tredskodomen, i form av en förberedande inlaga till domstolen.

Ett överklagande kallat Berufung (§ 461 ff i civilprocesslagen):

En tredskodom kan överklagas genom Berufung särskilt på grundval av att det inte föreligger någon försummelse med anledning av att någon av ogiltighetsgrunderna i punkterna 4 och 5 (ingen delgivning respektive bristande representation för parten under förfarandet) i § 477.1 i civilprocesslagen är för handen. En Berufung om ogiltigförklaring kan dock inte bygga på en parts reella försummelse, utan – vilket är fallet i alla rättsliga förfaranden – måste bygga på felaktig rättstillämpning, vars skäl förefaller vara en försummelse från partens sida.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

Tidsfrister - Polen

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Inom den polska civilprocessen finns 1) lagstadgade, rättsliga och avtalsbaserade tidsfrister för processuella åtgärder som vidtas av parterna och 2) vägledande tidsfrister för processuella åtgärder som vidtas av domstol.

De lagstadgade och rättsliga tidsfristerna är slutgiltiga och får inte överskridas.

Lagstadgade tidsfrister definieras som preklusionsfrister (vilket innebär ogiltigförklaring av en viss processuell åtgärd om fristen inte respekteras) och fastställs i lag. Sådana tidsfrister får inte förlängas eller förkortas. En lagstadgad tidsfrist börjar löpa vid den tidpunkt som anges i lag. Det finns två typer av lagstadgade tidsfrister: tidsfrister före vilka en åtgärd måste vidtas och tidsfrister efter vilka en åtgärd får vidtas. Lagstadgade tidsfrister inbegriper tidsfrister för utnyttjande av rättsmedel, till exempel en tidsfrist för överklagande eller klagan.

Rättsliga tidsfrister definieras också som preklusionsfrister men fastställs av en domstol eller domare. Rättsliga tidsfrister kan förlängas eller förkortas, men endast av viktiga skäl och utifrån ett yrkande som inges innan tidsfristen löper ut, även utan att höra motparten. Dessa tidsfrister inleds när ett beslut eller en dom avges i detta avseende. I de fall där civilprocesslagen föreskriver automatisk delgivning inleds tidsfristerna när beslutet eller domen delges.
Rättsliga tidsfrister inbegriper tidsfrister för att reglera bristande rättslig eller processuell handlingsförmåga eller för att åtgärda formella felaktigheter i ett överklagande eller en klagan.

Avtalsmässiga tidsfrister fastställs, liksom framgår av namnet, enligt överenskommelse mellan parterna. Ett klassiskt exempel är att vilandeförklaring görs efter gemensamt yrkande av parterna. Om parterna inger ett sådant yrkande kan domstolen vilandeförklara ärendet (domstolen är dock inte skyldig att göra detta). Denna typ av tidsfrist tillämpas enbart om parterna vill detta.

Vägledande tidsfrister tillämpas i regel på rättsliga myndigheter (domstolar) och inte på parter.
Det får inga rättsliga konsekvenser om tidsfristerna inte hålls. Det grundläggande syftet är att principen om skyndsamma förfaranden ska tillämpas. Ett exempel på en sådan tidsfrist är den inom vilken en domstol ska fastställa domskäl.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Enligt lagen av den 18 januari 1951 om icke arbetsdagar finns följande lagstadgade icke arbetsdagar:

1. Alla söndagar (lördagar är inte icke arbetsdagar enligt lag)

2. Nedan angivna dagar:

a) 1 januari – nyårsdagen

b) den 6 januari – trettondagen

c) påskdagen

d) annandag påsk

e) första maj – allmän helgdag

f) 3 maj – Polens nationaldag

g) pingstdagen

h) Kristi lekamens fest

i) 15 augusti – Marie himmelsfärd

j) 1 november – alla helgons dag

k) 11 november – nationell helgdag – självständighetsdagen

l) 25 december – juldagen

m) 26 december – annandag jul

Under 2019 inföll påskdagen den 21 april, annandag påsk den 22 april, pingstdagen den 9 juni och Kristi lekamens fest den 20 juni.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Inom civilrätten kan begreppet ”tidsfrist” ha två olika betydelser.
Det kan avse antingen ett specifikt tillfälle (t.ex. den 5 april 2017) eller en specifik period med början och slut (t.ex. 14 dagar).

Om en slutlig tidsfrist fastställs (ett datum då något ska ha gjorts) är det den exakta tidpunkten för tidsfristens upphörande som spelar roll. En tidsfrist behöver inte anges som en viss dag, men den måste avse en händelse som kontrahenterna ska ombesörja i en viss situation.

Processuella tidsfrister fastställs i tidsenheter som antal dagar, veckor, månader eller år. Enligt artikel 165 i civilprocesslagen regleras metoden för beräkning av tidsfrister i ett civilrättsligt förfarande genom bestämmelserna i civillagen om tidsfrister, om det i en lag, ett rättsligt avgörande, ett beslut av en annan statlig myndighet eller en rättsakt fastställs en tidsfrist utan uppgift om hur den ska räknas (artikel 110 i civillagen). Att posta en rättegångshandling vid ett polskt postkontor eller ett postkontor tillhörande en aktör som tillhandahåller allmänna posttjänster i en annan medlemsstat i Europeiska unionen anses likvärdigt med att inge rättegångshandlingen till domstol. Så är även fallet när det gäller handlingar som inges av en soldat till en enhets högkvarter, av en frihetsberövad person till fängelsets administrativa avdelning eller av en besättningsmedlem på ett polskt havsgående fartyg till fartygskaptenen.

En dag har 24 timmar och börjar och slutar kl. 00.00.
En tidsfrist som anges i dagar löper ut vid den sista dagens slut. En tidsfrist som uttrycks i veckor, månader eller år löper ut vid slutet av den dag som, genom veckodagens namn eller datum, motsvarar tidsfristens första dag eller, om den sista månaden inte har någon sådan dag, månadens sista dag. Om en tidsfrist anges som början, mitten eller slutet av en månad avser detta den första, den femtonde eller den sista dagen i månaden, eftersom en halv månad motsvarar 15 dagar. Om en tidsfrist anges i månader eller år och kontinuitet inte är ett krav, poneras en månad ha 30 dagar och ett år 365 dagar. Om slutet av en tidsfrist för att vidta en åtgärd infaller på en lagstadgad icke arbetsdag eller lördag, löper tidsfristen ut nästkommande dag som inte är en icke arbetsdag eller en lördag.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Om början av en tidsfrist som är angiven i år utgörs av en specifik händelse, beaktas inte den dag då händelsen sker vid beräkningen av tidsfristen. Om en domstol den 11 januari 2017 delger en part och begär att han/hon ska vidta en särskild åtgärd inom en sju dagar lång tidsfrist, löper tidsfristen ut vid midnatt (kl. 24.00) den 18 januari 2017.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

En domstol kan utföra delgivning på flera olika sätt: per post eller genom utmätningsman, vaktmästare eller domstolsdelgivning. En adressat kan också delges genom att handlingen överlämnas till adressaten vid domstolens kansli. Så länge som delgivningen har skett på vederbörligt sätt är alla dessa metoder lika giltiga, och vilken metod som väljs påverkar inte tidsfristernas längd.

Sedan den 8 september 2016 kan en domstol utföra delgivning genom dataöverföringssystem om adressaten har ingett handlingar via ett sådant system eller valt detta alternativ. En adressat som har valt alternativet delgivning via dataöverföringssystem får välja bort elektronisk delgivning.

En handling som delges elektroniskt anses ha delgetts det datum som anges på det elektroniska mottagningskvittot, även om detta datum infaller på en lagstadgad icke arbetsdag. Det faktum att elektronisk korrespondens tas emot vid midnatt påverkar inte genomförandet av delgivningen. Om inget elektroniskt mottagningskvitto ges anses delgivningen vara genomförd 14 dagar efter det datum då handlingen laddas upp i dataöverföringssystemet. Bestämmelserna ovan innebär att parterna måste kontrollera sina elektroniska konton minst en gång var 14:e dag.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Om början av en tidsfrist som är angiven i år utgörs av en specifik händelse, beaktas inte den dag då händelsen sker vid beräkningen av tidsfristen.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Tidsfrister som anges i dagar uttrycks i kalenderdagar. Om slutet av en tidsfrist för att vidta en åtgärd infaller på en lagstadgad icke arbetsdag eller lördag, löper tidsfristen ut nästkommande dag som inte är en icke arbetsdag eller en lördag.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

En tidsfrist som uttrycks i veckor, månader eller år löper ut vid slutet av den dag som, genom veckodagens namn eller datum, motsvarar tidsfristens första dag eller, om den sista månaden inte har någon sådan dag, månadens sista dag.

Om en tidsfrist anges som början, mitten eller slutet av en månad avser detta den första, den femtonde eller den sista dagen i månaden. En halv månad motsvarar 15 dagar.

Om en tidsfrist anges i månader eller år och kontinuitet inte är ett krav, poneras en månad ha 30 dagar och ett år 365 dagar.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

En tidsfrist som uttrycks i veckor, månader eller år löper ut vid slutet av den dag som, genom veckodagens namn eller datum, motsvarar tidsfristens första dag eller, om den sista månaden inte har någon sådan dag, månadens sista dag.

Om en tidsfrist anges som början, mitten eller slutet av en månad avser detta den första, den femtonde eller den sista dagen i månaden. En halv månad motsvarar 15 dagar.

Om en tidsfrist anges i månader eller år och kontinuitet inte är ett krav, poneras en månad ha 30 dagar och ett år 365 dagar.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Om slutet av en tidsfrist för att vidta en åtgärd infaller på en lagstadgad icke arbetsdag eller lördag, löper tidsfristen ut nästkommande dag som inte är en icke arbetsdag eller en lördag.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Endast rättsliga tidsfrister, det vill säga tidsfrister som fastställts av domstol eller rättens ordförande, kan förlängas eller förkortas. Ett beslut om att förlänga eller förkorta en tidsfrist kan fattas av rättens ordförande eller domstolen, men endast om det finns viktiga skäl till detta. Det är rättens ordförande eller domstolen som gör en bedömning av skälen.

En tidsfrist kan endast förlängas eller förkortas på yrkande av en part, en person som deltar i frivillig rättsvård, en intervenient, en allmän åklagare, en yrkesinspektör, en konsumentombudsman, en icke-statlig organisation, en expert som utsetts av domstol eller ett vittne, om deras åtgärder omfattas av tidsfristen. Ett sådant beslut kan inte fattas på domstolens eller domarens eget initiativ.

Ett yrkande måste inges innan den fastställda tidsfristen löper ut.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

I den polska civilprocesslagen fastställs lagstadgade processuella tidsfrister för vidtagandet av rättsliga åtgärder utifrån typen av rättsligt beslut (dom (wyrok), avgörande i sakfrågan inom frivillig rättsvård (postanowienie co do istoty sprawy w postępowaniu nieprocesowym), tredskodom (wyrok zaoczny), betalningsorder i ett förfarande genom betalningsföreläggande (nakaz zapłaty w postępowaniu upominawczym), betalningsorder i ett betalningsföreläggande (nakaz zapłaty w postępowaniu nakazowym) och beslut (postanowienie)). I synnerhet har följande lagstadgade tidsfrister fastställts:

• En dom och ett avgörande i sakfrågan inom frivillig rättsvård: Domskälen ska upprättas skriftligen på en parts yrkande för delgivning av domen och motiveringen, vilket ska ske inom en vecka från det datum då domslutet meddelas. I två fall (dels när en part som inte företrätts av en advokat, ett juridiskt biträde eller ett patentombud var frånvarande när domen meddelades på grund av frihetsberövande, dels när en dom meddelats bakom lyckta dörrar) ska detta ske inom en vecka från det datum då domslutet delges. Ett överklagande kan inges vid den domstol som meddelat den bestridda domen inom två veckor från det att klaganden delges domen och motiveringen.

Om en part inte har begärt delgivning av domen och motiveringen inom en vecka från det datum då domslutet meddelas, börjar tidsfristen för överklagande att löpa den dag då tidsfristen för ingivande av ett sådant yrkande löper ut.

• Ett beslut: Tidsfristen för överklagande är en vecka och inleds när beslutet delges eller när beslutet meddelas, om en part inte har begärt delgivning av det beslut som fattats vid förhandlingen inom den föreskrivna tidsfristen.
• En tredskodom mot svaranden: En svarande som meddelats tredskodom kan inge ett bestridande inom två veckor efter delgivningen.
• En tredskodom mot käranden: Domstolen anger skälen till en tredskodom om åtgärden har avvisats helt eller delvis och käranden har begärt att bli underrättad om skälen inom en vecka efter delgivningen eller om en kärande som inte har gjort en sådan begäran har överklagat inom den föreskrivna tidsfristen.
• En betalningsorder i ett förfarande genom betalningsföreläggande: Enligt betalningsordern ska svaranden antingen tillgodose hela fordran, samt kostnaderna, eller inge ett bestridande inom två veckor efter delgivningen.
• En betalningsorder i ett betalningsföreläggande: När domstolen utfärdar en betalningsorder fastställer domstolen att svaranden antingen måste tillgodose hela fordran, samt kostnaderna, inom två veckor från delgivningen eller åberopa grunder inom denna tidsfrist.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Ett vittne eller en part i förfarandet har en absolut plikt att inställa sig i domstol. Vittnen måste också inställa sig i domstol även om de inte känner till omständigheterna i ärendet eller redan har beslutat att utöva sin rätt att vägra vittna. Ett vittne måste skriftligen ursäkta sitt förfall (sin utevaro) före det datum då förhandlingen ska hållas. Om förklaringar inges vid ett senare datum kan dock domstolen tilldöma vittnet vite vid förhandlingen.

Ett vittne bör till den skriftliga ursäkten bifoga en handling där han/hon motiverar sin utevaro. Giltiga ursäkter för ett vittnes utevaro kan vara sjukdom, en viktig affärsresa eller en allvarlig oförutsedd olycka. Om vittnet anger sjukdom som skäl till utevaro vid kallelsen, måste en hovläkare utfärda ett intyg där han/hon bekräftar att vittnet är oförmöget att inställa sig. I ett sådant fall kommer domstolen fastställa ett nytt inställelsedatum.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

En part eller ett vittne omfattas av de processrättsliga regler som den rättsliga myndigheten (domstolen) tillämpar.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

En processuell åtgärd som vidtas av en part efter att tidsfristen löpt ut är ogiltig.
Denna princip tillämpas på såväl lagstadgade som rättsliga tidsfrister. Att en processuell åtgärd är ogiltig innebär att en åtgärd som vidtagits för sent inte får någon rättsverkan när den vidtas enligt lag. En processuell åtgärd som vidtas efter att tidsfristen löpt ut är ogiltig även om domstolen ännu inte har meddelat sin dom som en konsekvens av att tidsfristen löpt ut.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Om en tidsfrist överskrids kan en part ansöka om att få den återställd och om att förhandlingarna ska inledas på nytt.

Om parten har missat tidsfristen för att vidta en processuell åtgärd utan egen förskyllan, kommer domstolen att återställa tidsfristen på partens yrkande. Tidsfristen återställs dock inte om det inte medför några processuella konsekvenser för parten att han/hon har missat tidsfristen. En inlaga med ett yrkande om en återställd tidsfrist ska inges till den domstol vid vilken åtgärden skulle ha vidtagits, senast en vecka efter att skälet till att tidsfristen missats inte längre föreligger. Grunderna till yrkandet bör anges i inlagan. Parten bör vidta den processuella åtgärden samtidigt som yrkandet inges. Tidsfristen kan återställas ett år efter att den missats, men endast i undantagsfall. En tidsfrist för överklagande av en dom om annullering av ett äktenskap eller skilsmässoförklaring eller om att ett äktenskap inte föreligger kan inte ens återställas om en av parterna har gift om sig efter att domen vunnit laga kraft. Ett yrkande om att få en tidsfrist återställd som inges för sent eller är ogiltigt enligt lag tillbakavisas av domstolen. Det faktum att en begäran om att få en tidsfrist återställd inges innebär inte att rättegången eller verkställandet av avgörandet avbryts. Domstolen kan dock avbryta rättegången eller verkställandet av avgörandet, beroende på omständigheterna. Om domstolen bifaller yrkandet kan den omedelbart påbörja prövningen av ärendet.

Genom förnyad prövning kan ett ärende som blivit föremål för en lagakraftvunnen dom prövas på nytt. En klagan med krav om förnyad prövning behandlas ofta som ett extraordinärt rättsmedel (extraordinärt överklagande) som används för att bestrida slutliga avgöranden, i motsats till ordinära rättsmedel (som används vid preliminära avgöranden). Ansökningar om förnyad prövning kan inges på följande grunder: om domen baserats på en förfalskad eller ändrad handling eller på en brottmålsdom som senare upphävts eller om domen erhållits genom brott. Ansökningar om förnyad prövning kan också inges i följande fall: om det senare visar sig att det finns en lagakraftvunnen dom avseende samma rättsförhållande eller bevis som kan påverka utgången av ärendet och som parten inte kunnat använda i tidigare prövningar; om domens innehåll påverkats av ett beslut som inte har lett till att rättegången avslutats i ärendet och som fattats utifrån en rättsakt som författningsdomstolen anser strida mot konstitutionen, ett ratificerat internationellt fördrag eller lagar (som upphävts eller ändrats i enlighet med civilprocesslagen).

Ansökningar om förnyad prövning får inges högst tio år efter det datum då en dom vunnit laga kraft (med undantag för om en part haft bristande handlingsförmåga eller inte har företrätts på vederbörligt sätt.

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål

Processuella tidsfrister kan vara tvingande (perentório), om rätten att vidta en åtgärd upphör när tidsfristen löper ut, eller förlängningsbara (dilatório), vilket innebär att möjligheten att vidta en åtgärd, eller att den tidpunkt då en annan tidsfrist börjar gälla, skjuts upp för en viss tid.

De processuella tidsfristerna styrs av de bestämmelser som anges i artiklarna 138 till 143 i civilprocesslagen.

Beräkningen av processuella tidsfrister och av tidsfrister som anges av domstolarna styrs av bestämmelserna i artiklarna 278, 279 och 296 i civillagen.

I civilrättsliga ärenden styrs tidsfristernas längd och inverkan på rättsförhållanden av artiklarna 296–333 i civillagen.

I synnerhet gäller att preskriptionstidsfrister (prazos de prescrição) och preklusionstidsfrister (prazos de caducidade) styrs av bestämmelserna i artiklarna 300–327 respektive 328–333 i civillagen.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Portugal anmälde för detta ändamål följande nationella helgdagar till Europeiska kommissionen:

1 januari 7 april (långfredagen) 9 april (påskdagen) 25 april 1 maj 8 juni (Kristi lekamens dag); 10 juni 15 augusti 5 oktober 1 november 1, 8 och 25 december.

Kommissionen har publicerat denna förteckning i Europeiska unionens officiella tidning (C 39, 14.1.2023, s. 7), som finns tillgänglig här.

Medlemsstaterna lämnar varje år in en sådan förteckning till kommissionen. Vissa nationella helgdagar inträffar inte alltid på samma datum, så datumen ovan kan variera.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Enligt den portugisiska civilprocessrätten har parterna, om inget annat föreskrivs, generellt sett 10 dagar på sig att begära att rättsliga åtgärder vidtas, lämna in en invändning om ogiltighet, väcka en incidensfråga och utöva alla andra processuella rättigheter. En part ges även en frist på 10 dagar för att gå i svaromål gentemot motparten (artikel 149 i civilprocesslagen).

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Den generella regeln är att tidsfristen för att gå i svaromål alltid börjar löpa från och med delgivningen av den handling som svaromålet gäller (artikel 149.2 i civilprocesslagen).

Under ett förfarande ska delgivningar med parterna göras via deras juridiska ombud.

Om syftet med delgivningen är att få en part att inställa sig personligen skickas - utöver delgivningen med ombudet - även ett rekommenderat brev till parten där tid, plats och skäl anges.

Delgivning med ombudet görs med e-post (se ministerförordning [Portaria] nr 280/13 av den 26 augusti 2013 på här), och datorsystemet anger vilken dag delgivningen skedde. Delgivningen anses ha mottagits den tredje dagen efter detta datum eller, om den dagen inte är en arbetsdag, första nästföljande arbetsdag.

Kallelse till rättegång via rekommenderat brev, med mottagningsbevis, anses ha skett den dag då mottagningsbeviset undertecknas. Brevet anses ha mottagits av den person som är föremål för stämningen även om mottagningsbeviset undertecknades av en tredje part, och om det inte finns bevis för motsatsen antas det att försändelsen delades ut i tid till mottagaren (artikel 230.1 i civilprocesslagen).

Om kallelsen sker genom att det juridiska ombudet, en exekutionstjänsteman eller en domstolstjänsteman kontaktar personen i fråga börjar tidsfristen löpa från och med det att den personen undertecknar delgivningsrapporten.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Ja. Se svaret på förra frågan.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

De datum då handlingen, händelsen, beslutet, kallelsen eller delgivningen ägde rum räknas inte (artikel 279 b i civillagen).

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Om tidsfristen för att vidta en processhandling löper ut en dag då domstolarna är stängda förlängs fristen till den första därpå följande arbetsdagen (artikel 138.2 i civilprocesslagen).

Domstolarna håller semesterstängt mellan den 22 december och den 3 januari, mellan palmsöndagen och annandag påsk samt mellan den 16 juli och den 31 augusti.

Genom ett motiverat beslut och efter att ha hört alla parter får domstolen skjuta upp den processuella tidsfristen i enlighet med artikel 269.1 c i civilprocesslagen.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

I enlighet med artikel 279 b i civilprocesslagen inbegriper beräkningen av tidsfrister inte det datum – eller det klockslag, om tidsfristen anges i timmar – då den händelse som leder till att tidsfristen börjar löpa äger rum.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

En tidsfrist som anges i veckor, månader eller år och som påbörjas ett bestämt datum löper ut kl. 24.00 på motsvarande dag den sista veckan eller månaden eller det sista året. Om motsvarande dag saknas i den sista månaden löper fristen ut den månadens sista dag (artikel 279 c i civillagen).

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Eftersom domstolarna endast har öppet på arbetsdagar, och därmed har stängt på söndagar och allmänna helgdagar, förlängs tidsfrister som löper ut på en söndag eller allmän helgdag till första nästföljande arbetsdag om den aktuella handlingen ska tas upp i domstol.

Vid beräkningen av alla processuella tidsfrister gäller regeln att fristen för att vidta en processhandling förlängs till nästföljande arbetsdag om fristens sista dag infaller när domstolarna är stängda (artikel 138.2 i civilprocesslagen).

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

En lagstadgad processuell tidsfrist får förlängas i de fall som föreskrivs i lagen.

Fristen får med parternas samtycke förlängas en gång och med samma tidsperiod (artikel 141 i civilprocesslagen).

I händelse av giltigt förhinder: Enligt lagen godtas en förlängning av tidsfristen (artikel 140 i civilprocesslagen).

Enligt lagen får handlingen även utföras inom de tre första arbetsdagarna efter det att tidsfristen har löpt ut, med förbehåll för att böter betalas (se artikel 139 i civilprocesslagen).

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Tidsfristen för att inge ett överklagande är 30 dagar räknat från dagen för delgivningen av avgörandet (artikel 638 i civilprocesslagen) och 15 dagar i brådskande fall och i de fall som anges i artiklarna 644.2 och 677 i civilprocesslagen.

I de fall då beslutet inte är delgivet löper fristen från den dag den berörda personen fick kännedom om beslutet.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Lagstadgade processuella tidsfrister kan inte förkortas. Domstolen kan dock fastställa ett datum eller en tidsfrist för när de inblandade parterna ska inställa sig.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Om stämningsansökan delges utanför den domstols domkrets där talan väckts förlängs tidsfristen för svaranden att gå i svaromål i ett visst tvistemål (artikel 245 i civilprocesslagen).

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

När den tvingande tidsfristen löper ut upphör rätten att vidta handlingen. Handlingen kan emellertid vidtas efter det att tidsfristen har löpt ut om det föreligger ett giltigt förhinder. Även om giltigt förhinder inte föreligger får den vidtas senast tre arbetsdagar efter tidsfristens utgång, på villkor att böter betalas omedelbart (artikel 139 i civilprocesslagen).

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Handlingen får vidtas efter att tidsfristen har löpt ut i händelse av giltigt förhinder.

I enlighet med artikel 140 i civilprocesslagen anses ett giltigt förhinder vara en händelse som parten, dennes ombud eller bemyndigade tjänstemän inte har kontroll över och som förhindrar att handlingen vidtas inom den ålagda fristen. I så fall måste den part som åberopar det giltiga förhindret genast styrka detta.

Oavsett om giltigt förhinder föreligger eller ej kan handlingen vidtas senast tre arbetsdagar efter fristens utgång, på villkor att böter betalas (se ovan). I undantagsfall kan domstolen besluta om nedsättning av eller befrielse från böter för personer med stora ekonomiska svårigheter eller om beloppet anses uppenbart oproportionellt. Detta gäller särskilt om inget juridiskt ombud måste utses för talan och om handlingen har vidtagits av parten själv.

Relaterade länkar

• Generaldirektoratet för rättspolitiska frågor
• Generaldirektoratet för rättsväsendet
• Civilprocesslagen
• Civillagen

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

Tidsfrister - Rumänien

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Ur förfarandemässig synvinkel är den processuella tidsfristen, generellt sett, det tidsintervall inom vilket vissa processuella åtgärder måste vidtas eller är förbjudna. De tillämpliga bestämmelserna finns i artiklarna 180–186 i lag nr 134/2010 om civilprocesslagen, i dess på nytt offentliggjorda, ändrade och kompletterade lydelse (i kraft från och med den 15 februari 2013).

De olika slags tidsfrister som tillämpas inom civilprocessen är alla klassificerade utifrån deras definition, det vill säga om det rör sig om rättsliga tidsfrister, domstolstidsfrister eller konventionella tidsfrister (oavsett slag). Rättsliga tidsfrister är sådana som uttryckligen anges i lag, och de är i princip fastställda på ett sådant sätt att de inte kan förkortas eller förlängas av domaren eller parterna (t.ex. den fem dagar långa tidsfristen för delgivning av en stämning). Som ett undantag medger lagen förlängning eller förkortning av vissa rättsliga tidsfrister. Domstolstidsfrister är sådana som domstolen fastställer vid avgörandet av mål för parternas inställelse, förhör av vittnen och hantering av annan bevisning, det vill säga handlingar, sakkunnigutlåtanden och så vidare. Konventionella tidsfrister är sådana som kan fastställas av parterna när tvister prövas, och kräver inget godkännande från domstolens sida.

Processuella tidsfrister är, beroende på typ, tvingande (påtagliga) och prohibitiva (möjliga att uppskjuta). De förstnämnda är sådana inom vilka en viss processuell åtgärd måste vidtas (t.ex. tidsfrister inom vilka ett överklagande måste inges – överklagande, kassationsöverklagande osv.). De sistnämnda tidsfristerna är sådana inom vilka processuella åtgärder är förbjudna enligt lag.

Ett annat kriterium som används vid klassificering av tidsfrister rör vilken påföljd som är tillämplig om tidsfristerna inte iakttas, beroende på om tidsfristerna är absoluta eller relativa. Om absoluta tidsfrister inte iakttas kommer de processuella åtgärdernas giltighet att påverkas i slutändan. Om relativa tidsfrister inte iakttas måste inte detta innebära att de processuella åtgärderna ogiltigförklaras, men det kan medföra att disciplinära eller ekonomiska påföljder tillämpas gentemot de felande parterna (tidsfrist för avgörande, tidsfrist för förberedelser osv.).

När det gäller tidsfristernas varaktighet kan denna anges i timmar, dagar, veckor, månader och år, och denna klassificering ges även i artikel 181 i civilprocesslagen. Dessutom finns det särskilda fall när lagen inte särskilt föreskriver en viss typ av tidsfrist (timmar, dagar osv.) utan en viss tidpunkt för vidtagandet av den processuella åtgärden (t.ex. invändning mot verkställighet som kan inges fram tills den sista verkställighetsåtgärden vidtagits). I andra fall kan lagen föreskriva att åtgärden bör vidtas ”utan dröjsmål”, ”snarast möjligt” eller ”omgående”.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971

Enligt rumänsk lagstiftning är lördagar och söndagar inte arbetsdagar, vilka kompletteras av dagar som betraktas som allmänna helgdagar: 1 och 2 januari (nyår), 24 januari (dagen för de båda rumänska furstendömenas förenande), påsk – två dagar beroende på kalenderdatum (inklusive långfredagen), 1 maj (arbetarrörelsens dag), 1 juni (barnens dag), pingst – en dag beroende på kalenderdatum, 15 augusti (Marie himmelsfärd), 30 november (Sankt Andreasdagen), 1 december (nationaldagen), 25 och 26 december (jul).

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

De generella reglerna om tidsfrister är de som anges i artiklarna 180–186 i civilprocesslagen.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Varje tidsfrist har en start- och en sluttid och en viss tid däremellan.

När det gäller starttiden anges det i artikel 184.1 i civilprocesslagen att tidsfristerna inleds det datum då de processuella åtgärderna delges, om inte annat föreskrivs i lag.

Det finns också fall där tidsfristerna kan inledas genom processuella åtgärder som är likvärdiga med delgivning (”ekvipollensfall”). Delgivning av en processuell åtgärd som inleder tidsfrister ersätts därmed, i vissa fall, med andra förfaranden som innebär att tidsfristen inleds (t.ex. begäran om att motparten ska delges den processuella åtgärden, överklagande eller delgivning av exekutionstitel).

Som ett undantag till den allmänna regeln finns även fall där tidsfristerna inleds vid andra tidpunkter än vid delgivningen, nämligen från och med avgörandet (där preskriptionstidens slut fastställs, som ett tillägg till domen), från och med medgivandet av bevisningen (för ingivande av begärda belopp eller förteckningar över vittnen inom fem dagar) och från och med offentliggörandet av vissa handlingar (för meddelande om försäljning av en byggnad inom fem dagar).

Fullbordandetiden är den tidpunkt då tidsfristen löper ut. Det förfarande för vilket en tidsfrist fastställts kan inte längre genomföras efter denna tidpunkt (tvingande tidsfrister). Fullbordandetiden kan också avse den tidpunkt då rätten att genomföra vissa processuella åtgärder uppstår (för prohibitiva tidsfrister).

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Tidsfristerna löper i ett sträck och i princip utan någon möjlighet till avbrott eller tillfälligt upphävande från det att de börjar löpa till det att de fullbordats. Hinder till följd av en omständighet som parten inte råder över – i enlighet med artikel 186 i civilprocesslagen – är dock ett skäl till att avbryta en processuell tidsfrist. Det finns även andra särskilda omständigheter som motiverar avbrott (t.ex. avbrott i tidsfristen för överklagande – artikel 469 i civilprocesslagen). Samtidigt föreskrivs det i lagen att en processuell tidsfrist även kan upphävas tillfälligt (liksom preskriptionstider – artikel 418 i civilprocesslagen). Om tidsfristen avbryts enligt artikel 186 i civilprocesslagen, efter att hindret inte längre föreligger, inleds en fast tidsfrist på 15 dagar, oberoende av längden på den avbrutna tidsfristen. Vid tillfälligt upphävande kommer tidsfristen att fortsätta löpa från den tidpunkt då det tillfälliga upphävandet skedde. Dessutom kommer den tid som gått före det tillfälliga upphävandet av tidsfristen att läggas till.

I enlighet med artikel 183 i civilprocesslagen anses tidsfristen ha respekterats om rättegångshandlingen har ingetts inom den rättsliga tidsfristen per rekommenderat brev till ett postkontor, ett expressbud eller en särskild kommunikationsavdelning, eller via fax eller e-post. Tidsfristen anses också ha respekterats om en berörd part inger en handling inom den rättsliga tidsfristen till en militär enhet eller administrativ avdelning på den ort där parten hålls i förvar. Bevis för det datum då den berörda parten ingav handlingen utgörs av mottagningsbevis från postkontoret samt registrering eller attestering av expressbudet, den särskilda kommunikationsavdelningen, den militära enheten eller den administrativa avdelningen på den ort där parten i fråga hålls i förvar, samt uppgift om datum och tid för mottagande av fax- eller e-postmeddelandet i domstolens mottagande dator eller fax.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

I enlighet med artikel 181 i civilprocesslagen beräknas tidsfrister som uttrycks i dagar enligt ett särskilt system, nämligen utifrån antalet ”fria” dagar (dvs. inte den dag då tidsfristen inleds – dies a quo – och inte den dag då tidsfristen upphör – dies ad quem). Tillämpliga regler är de som anges i anslutning till starttiden i avsnitt 4.

Tidsfrister som uttrycks i dagar beräknas alltid i antal hela dagar, men handlingen kan endast lämnas in under domstolarnas arbetstider, vilket dock man överbryggas genom att handlingen sänds per post. I så fall anger posttjänstemannen vilket datum och på vilket sätt mottagaren delgetts. Se även svaret på fråga 4.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Om en person måste vidta åtgärder eller delges en handling måndagen den 4 april 2005 och måste svara inom 14 dagar från delgivningen, innebär detta att personen i fråga måste svara före

• Tisdag den 19 april (räknat i kalenderdagar), eller
• fredagen den 22 april (räknat i arbetsdagar)?

Det rätta svaret är att det angivna antalet dagar avser kalenderdagar. Personen i fråga måste vidta effektiva åtgärder senast den 19 april.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Sådana tidsfrister som är angivna i år, månader eller veckor löper ut på motsvarande dag under ifrågavarande år, månad eller vecka, i enlighet med artikel 182 i civilprocesslagen.

En tidsfrist som inleds den 29, den 30 eller den 31 i en viss månad och som löper ut under en månad där inget sådant datum finns, anses upphöra sista dagen i månaden.

En tidsfrist som löper ut på en allmän helgdag eller när delgivningen tillfälligt upphävs förlängs fram till första efterföljande arbetsdag.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

En tidsfrist som anges i veckor, månader eller år löper ut motsvarande dag under den sista veckan eller månaden eller under det sista året. Om den sista månaden inte har något motsvarande datum till den dag tidsfristen inleddes, löper tidsfristen ut på månadens sista dag. Om tidsfristens sista dag inte är en arbetsdag, förlängs tidsfristen till första påföljande arbetsdag.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Ja, om tidsfristens sista dag inte är en arbetsdag, förlängs tidsfristen till första påföljande arbetsdag.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Enligt artikel 184 i civilprocesslagen ska den processuella tidsfristen avbrytas och en ny tidsfrist inledas från och med datumet för ny delgivning i följande fall:

• När någon av parterna har avlidit. I detta fall delges arvingen en ny handling vid den avlidnes senaste hemvist, utan omnämnande av arvingens namn och ställning.När någon parts ombud har avlidit. I detta fall delges parten i fråga en ny handling.

Den processuella tidsfristen inleds inte, och om den redan har inletts avbryts den med hänsyn till den part som saknar eller har bristande handlingsförmåga, tills en ny person har utsetts för att företräda eller bistå parten, där så är lämpligt.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Ja, särskilda tidsfrister finns inom olika rättsliga områden. Den allmänna tidsfristen för överklagande och kassationsöverklagande är 30 dagar enligt civilprocesslagen. I vissa fall (vid särskilda förfaranden), till exempel när det rör sig om ett interimistiskt föreläggande, är tidsfristen för överklagande fem dagar, vilket är kortare än tidsfristen för att inge allmänrättsliga överklaganden.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Svaret är ja. Detta innebär att domare enligt lag, i vissa undantagsfall, kan förlänga tidsfristen (t.ex. med fem dagar enligt artiklarna 469 och 490 i civilprocesslagen – när det gäller överklaganden respektive kassationsöverklaganden) eller förkorta tidsfristen (t.ex. enligt artikel 159 i civilprocesslagen i anslutning till tidsfristen för delgivning av en stämning fem dagar före förhandlingen).

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Enligt artikel 1088 i civilprocesslagen ska domstolen tillämpa rumänsk processrätt i internationella civilrättsliga förfaranden, om inte annat uttryckligen föreskrivs. Se även svaret på frågorna 5, 11 och 16.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Om absoluta tidsfrister inte iakttas kommer förfarandenas giltighet att påverkas i slutändan, såsom anges ovan. Om relativa tidsfrister inte iakttas måste inte detta innebära att de processuella åtgärderna ogiltigförklaras, men det kan medföra att disciplinära eller ekonomiska påföljder tillämpas gentemot de felande parterna (tidsfrist för avgörande, tidsfrist för förberedelser osv.).

Bristande efterlevnad av processuella tidsfrister kan leda till olika slags påföljder:

• Ogiltigförklaring av en processuell åtgärd.
• Förverkande av tidsfristen för vidtagandet av den processuella åtgärden.
• Ogiltigförklaring av den begäran som gjorts till domstolen.
• Preskriptionstider gällande rätten att ansöka om verkställighet,
• Ekonomiska påföljder.
• Disciplinära påföljder.
• Skyldighet att vidta en ny åtgärd eller göra ändringar i en åtgärd som vidtagits utan respekt för formella krav.
• Skyldighet att ge kompensation till målsäganden vid åsidosättande av förfarandemässiga formaliteter.

Enligt artikel 185 i civilprocesslagen förverkas en processuell rättighet som inte utövas inom en viss tidsfrist, om inte annat anges i lag. En processuell åtgärd som vidtas efter att tidsfristen löpt ut ogiltigförklaras. Om lagen föreskriver avbrytande av en processuell åtgärd inom en viss tidsfrist, kan den åtgärd som vidtagits innan tidsfristen löpte ut annulleras på den berörda partens begäran.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Enligt artikel 186 i civilprocesslagen ska parter som missat en processuell tidsfrist endast ges en ny tidsfrist om de kan styrka att vederbörliga skäl funnits till förseningen. Den berörda parten ska vidta den processuella åtgärden senast 15 dagar efter att tidsfristen återupptagits och samtidigt begära en ny tidsfrist. Om parten utnyttjar rättsmedel är tidsfristen densamma som för överklagande. Begäran om en ny tidsfrist behandlas av den domstol som är behörig att pröva begäran avseende den rättighet som inte utövats inom tidsfristen. Om det är partens fel ställs inga processuella rättsmedel till förfogande.

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Enligt slovensk processrätt avses med tidsfrist en tidsperiod mellan två tidpunkter – tidsperiodens början och slut – inom vilka en viss processuell åtgärd kan och, i undantagsfall, inte kan vidtas.

Enligt slovensk lagstiftning finns olika tidsfrister:

• Materiella och processuella tidsfrister: Materiella tidsfrister fastställs i den materiella rätten för hävdandet av rättigheter och är indelade i negativa preskriptionsfrister, efter vilka en rättighet förverkas enligt lag, och i begränsningsfrister, där en rättighet inte längre kan hävdas om motparten gör invändningar. Processuella tidsfrister fastställs för vidtagandet av processuella åtgärder.
• Lagstadgade och rättsliga tidsfrister: Lagstadgade tidsfrister och längden på dessa fastställs direkt i lag, medan rättsliga tidsfrister fastställs av domstol med hänsyn till samtliga omständigheter i ärendet.
• Förlängningsbara och ej förlängningsbara tidsfrister: Rättsliga tidsfrister kan förlängas men inte lagstadgade tidsfrister.
• Subjektiva och objektiva tidsfrister: Subjektiva tidsfrister inleds när en behörig person fått kännedom om en viss händelse eller fått möjlighet att vidta en processuell åtgärd. Objektiva tidsfrister inleds när en viss objektiv omständighet har uppstått.
• Processuella preskriptionsfrister och vägledande tidsfrister: När en processuell preskriptionsfrist har löpt ut kan ingen processuell åtgärd som tidsfristen avser vidtas med gällande verkan. Det får inga direkta rättsliga konsekvenser om en vägledande tidsfrist inte respekteras.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Enligt förordning nr 1182/71 avses med ”arbetsdagar” alla dagar förutom allmänna helgdagar, lördagar och söndagar. Följande allmänna helgdagar har utlysts till icke arbetsdagar i Slovenien i lagen om allmänna helgdagar och icke arbetsdagar i Slovenien (Zakon o praznikih in dela prostih dnevih v Republiki Sloveniji, ZPDPD):

• Den 1 januari – nyårsdagen
• Den 8 februari – Prešeren-dagen, Sloveniens kulturdag
• Den 27 april – revolutionsdagen
• Den 1–2 maj – arbetarrörelsens nationaldag
• Den 25 juni – nationaldagen
• Den 1 november – alla helgons dag
• Den 26 december – självständighetsdagen

Följande dagar är också icke arbetsdagar i Slovenien:

• Påskdagen och annandag påsk
• Den 15 augusti – Marie himmelsfärd
• Den 31 oktober – reformationsdagen
• Den 25 december – juldagen

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

I slovensk rätt fastställs de generella reglerna om processuella tidsfrister genom civilprocesslagen (Zakon o pravdnem postopku). Artiklarna 110–112 och 116–120 i civilprocesslagen är direkt tillämpliga på civilrättsliga förfaranden och med nödvändiga ändringar på frivillig rättsvård, verkställighets- och säkerhetsförfaranden samt på förfaranden för tvångsuppgörelse eller konkurs till följd av ett företags insolvens eller likvidation.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Enligt slovensk rätt ska tidsfrister beräknas i antal dagar inom juridiken. Tidsfrister beräknas i dagar, månader och år. Om en tidsfrist uttrycks i dagar omfattar inte tidsperioden den dag då domstolshandlingen delges eller dagen för den händelse som inleder tidsfristen. Tidsfristens första dag är i stället första påföljande dag. Tidsfrister som anges i månader eller år löper ut i slutet av motsvarande dag i den sista månaden eller under det sista året. Om en sådan dag inte finns i den sista månaden, löper tidsfristen ut på månadens sista dag. Sådana tidsfrister inleds den dag då händelsen från vilken tidsfristen räknas ägde rum (om en processuell åtgärd måste vidtas inom ett år från det att en handling delges och delgivningen ägde rum den 25 april 2005, löper tidsfristen ut den 25 april 2006). Om en tidsfrists sista dag är en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan icke arbetsdag enligt ZPDPD (se punkt 2 ovan), löper tidsfristen ut första påföljande arbetsdag. Ovannämnda dagar har ingen påverkan på förfarandenas inledande och gång, eftersom tidsfristen löper i ett sträck även under dessa. Ett undantag till denna regel är domstolsväsendets semesteruppehåll (mellan den 15 juli och den 15 augusti), då tidsfrister inte kan inledas. Tidsfristerna inleds i stället den första dagen efter semesteruppehållet.

Händelser som inleder tidsfrister är vanligtvis delgivning av domstolshandlingar, en åtgärd från motpartens sida eller en icke-processuell händelse.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Enligt slovensk rätt ska handlingar delges via post, utmätningsman eller domstol eller på något annat sätt som anges i lag. När en tidsfrist inleds efter delgivning har inte delgivningssättet någon inverkan på tidpunkten för inledandet. Tidsfristen inleds när delgivningen faktiskt sker eller anses ha skett enligt lag.

Delgivning av handlingar regleras genom artikel 132 ff. i civilprocesslagen. I denna görs åtskillnad mellan icke-personlig (ordinär) och personlig delgivning med post, samt delgivning med säkra elektroniska metoder, som också kan vara personlig eller ordinär.

När det gäller ordinär delgivning av handlingar (artiklarna 140 och 141 i civilprocesslagen) anses delgivning ha skett den dag då en stämningsman ger handlingar till en adressat vid dennes bostad eller arbetsplats. Om adressaten inte finns vid bostaden, kan handlingarna ges till en annan vuxen person i hushållet. Om stämningsmannen delger handlingarna vid arbetsplatsen när adressaten inte finns där eller inte kan nå personen på grund av det system som tillämpas på arbetsplatsen, anses delgivning ha skett när handlingarna ges till en person som är behörig att ta emot post eller som är anställd vid arbetsplatsen. Om adressaten bor på en tillfällig adress och stämningsmannen inte kan finna honom eller henne där, ska stämningsmannen ge handlingarna till en person som är behörig att ta emot post för de boendes räkning. Tidsfristen inleds dagen efter delgivningen. Om sådan delgivning inte är möjlig kan stämningsmannen lägga handlingarna i en brevlåda på bostadsadressen. Delgivning anses ha skett den dag då handlingen lades i brevlådan. Om adressaten inte har någon brevlåda eller om den är ur funktion, kan handlingarna lämnas till den domstol som begärt delgivning eller till ett lokalt postkontor. I sådana fall ska ett delgivningsmeddelande lämnas på ytterdörren på hemadressen av vilket det framgår var handlingarna kan hämtas. Delgivning anses ha skett den dag då delgivningsmeddelandet lämnades på ytterdörren. Postkontoret sparar handlingarna i 30 dagar. Om adressaten inte hämtar handlingarna inom denna tidsfrist skickas handlingarna tillbaka till domstolen. Om handlingarna måste delges en juridisk person som finns med i registret eller en enskild näringsidkare, och delgivning inte är möjlig på adressen tillhörande det företag som finns med i registret, ska delgivning ske genom att handlingarna eller delgivningsmeddelandet lämnas på den adress som finns i registret, förutsatt att adressen verkligen finns.

Personlig delgivning (artiklarna 142 och 143 i civilprocesslagen) sker när delgivningen avser en åtgärd, ett domstolsbeslut som kan bli föremål för ett överklagande eller ett extraordinärt rättsmedel, ett betalningsföreläggande avseende domstolsavgift för inlagor enligt artikel 105a i civilprocesslagen eller en kallelse till förlikningsförhandlingar eller den första huvudförhandlingen. Andra handlingar delges endast personligen när så krävs enligt lag eller när en domstol anser att detta är nödvändigt eftersom det rör sig om originalhandlingar eller av vissa andra skäl som kräver större försiktighet. Tidsfristen inleds dagen efter delgivningen. Tidsfristen kan löpa ut en icke arbetsdag, vilket innebär att tidsfristen inte förlängs till nästkommande arbetsdag.

Om direkt personlig delgivning krävs men inte är möjligt, kan stämningsmannen lämna handlingen i brevlådan eller sätta upp ett delgivningsmeddelande på ytterdörren vid hemmet, där det anges att adressaten kan hämta handlingarna inom 15 dagar vid ett lokalt postkontor (om delgivningen gjordes per post) eller vid den domstol som beslutat om delgivning. Delgivning anses ha skett när adressaten hämtar handlingarna vid postkontoret eller 15 dagar senare om adressaten inte hämtar handlingarna. Om adressaten inte hämtar handlingarna inleds tidsfristen dagen efter att delgivningen skett eller anses ha skett.

Elektronisk delgivning av handlingar får ske med säkra elektroniska metoder. Rättsinformationssystemet skickar automatiskt handlingar till adressatens registrerade delgivningsadress eller till en säker elektronisk brevlåda när handlingarna kommer från juridiska och fysiska personer som bedriver yrkesmässig delgivning av handlingar med särskilt tillstånd från justitieministeriet. Adressaten måste hämta handlingarna inom 15 dagar. Adressaten hämtar handlingarna i informationssystemet genom att bekräfta sin identitet på det sätt som föreskrivs, undertecknar delgivningskvittot elektroniskt och returnerar det till avsändaren på elektronisk väg. Delgivning anses ha skett den dag då adressaten tar emot de elektroniska handlingarna. Om handlingarna inte tas emot inom 15 dagar anses delgivning ha skett efter denna tidsfrist. Adressaten måste kunna få reda på innehållet i handlingarna senast tre månader efter utgången av perioden på 15 dagar efter mottagandet av de elektroniska handlingarna. Om adressaten inte hämtar handlingarna börjar tidsfristen löpa dagen efter delgivningen skedde eller anses ha skett. Det måste betonas att elektronisk delgivning ännu inte är möjligt i civilrättsliga och handelsrättsliga förfaranden, med undantag för verkställighets-, insolvens- och fastighetsregisterförfaranden, trots att en lagstadgad rättslig grund finns. För användning av elektroniska metoder, se faktabladet ”Automatiserad behandling av mål”.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Om en tidsfrist uttrycks i dagar inbegriper inte tidsfristen den dag då en domstolshandling delges eller den dag då en händelse uppstår från och med vilken en tidsfrist inleds. Tidsfristens första dag är i stället dagen efter delgivningen av domstolshandlingen eller dagen efter händelsen.

Tidsfrister som anges i månader eller år löper ut i slutet av motsvarande dag i den sista månaden eller under det sista året. Om en sådan dag inte finns i den sista månaden, löper tidsfristen ut på månadens sista dag. Sådana tidsfrister inleds den dag då händelsen från vilken tidsfristen räknas ägde rum (om en processuell åtgärd måste vidtas inom ett år från det att en handling delgetts och delgivningen ägde rum den 25 april 2005, löper tidsfristen ut den 25 april 2006).

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

När tidsfristen uttrycks i dagar avses kalenderdagar. Tidsfrister löper i ett sträck och inbegriper lördagar, söndagar och icke arbetsdagar. Till exempel inleds tidsfristen för överklagande på lördagen om en dom delgavs på fredagen. Om en tidsfrists sista dag är en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan icke arbetsdag enligt ZPDPD, löper tidsfristen ut första påföljande arbetsdag.

Vid beräkningen av tidsfrister måste hänsyn även tas till de särskilda reglerna i artikel 83 i domstolslagen (Zakon o sodiščih) om semesteruppehåll. Mellan den 15 juli och den 15 augusti kan domstolar endast hålla förhandlingar i och pröva brådskande ärenden, som enligt lag definieras som sådana (ärenden som rör förelägganden, vårdnad och vård av barn, underhållsskyldighet osv.). Processuella tidsfrister löper inte då, förutom i brådskande ärenden. Om delgivning skett under semesteruppehållet (t.ex. den 20 juli) inleds den processuella tidsfristen dagen efter semesteruppehållets sista dag, nämligen den 16 augusti. Processuella tidsfrister får inte heller löpa ut under semesteruppehållet. Som exempel löper 15-dagarsfristen ut den 26 augusti om delgivning sker den 10 juli. Tidsfristerna avbryts under semesteruppehållet.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Enligt slovensk rätt uttrycks inte tidsfrister i antal veckor. Tidsfrister beräknas i dagar, månader och år. Lördagar, söndagar och andra icke arbetsdagar har ingen påverkan på en tidsfrist, och en tidsfrist får inte löpa ut på en sådan dag. Om en tidsfrists sista dag är en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan icke arbetsdag enligt ZPDPD, löper tidsfristen ut första påföljande arbetsdag.

Bestämmelserna i domstolslagen om tidsfrister under semesteruppehållet omfattar inte tidsfrister som uttrycks i månader och år och beträffande vilka det föreskrivs i artikel 111.3 i civilprocesslagen att upphörandet sker på den dag som till siffran motsvarar det datum då tidsfristen inleds. Semesteruppehållet påverkar inte löptiden för tidsfrister som uttrycks i år. Enligt rättspraxis löper inte tidsfrister som anges i månader under semesteruppehållet och därmed förlängs dessa med en månad (en processuell tidsfrist på tre månader som inleds den 20 juni löper ut den 20 september, och en tidsfrist på tre månader som skulle ha löpt ut under semesteruppehållet, t.ex. den 5 augusti, förlängs med en månad och löper ut den 5 september).

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Tidsfrister som anges i månader eller år löper ut i slutet av motsvarande dag i den sista månaden eller under det sista året. Om en sådan dag inte finns i den sista månaden, löper tidsfristen ut på månadens sista dag (om en viss processuell åtgärd måste vidtas inom ett år efter att handlingarna delgetts och om handlingarna delgavs den 25 april 2005, löper tidsfristen ut den 25 april 2006; om en viss processuell åtgärd måste vidtas inom en månad efter delgivningen, som ägde rum den 31 maj 2005, är tidsfristens sista dag den 30 juni 2005).

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Tidsfrister löper inte ut på lördagar, söndagar eller andra icke arbetsdagar. Om en tidsfrists sista dag är en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan icke arbetsdag enligt ZPDPD, löper tidsfristen ut första påföljande arbetsdag.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Endast sådana tidsfrister kan förlängas som fastställs av domstol, så kallade rättsliga tidsfrister (artikel 110 i civilprocesslagen). En rättslig tidsfrist kan förlängas av domstol på en parts begäran när motiverade skäl föreligger. En begäran om en förlängd tidsfrist måste inges innan tidsfristen löpt ut. Lagstadgade tidsfrister kan inte förlängas. Bestämmelsen om att lagstadgade tidsfrister inte kan förlängas är tvingande.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Parterna kan överklaga domar eller beslut i första instans inom den allmänna tidsfristen för överklagande på 30 dagar efter delgivningen av en kopia av domen och 15 dagar efter delgivningen av en kopia av förstainstansdomstolens avgörande, om inte annat föreskrivs i civilprocesslagen (artiklarna 333 eller 363.2).

En kortare tidsfrist för överklagande på 15 dagar fastställs i tvister rörande växlar eller checkar (artikel 333 i civilprocesslagen), och en åttadagarsfrist vid intrång i äganderätten (artikel 428 i civilprocesslagen) och mindre rättstvister (artikel 458 i civilprocesslagen) samt för överklaganden i mindre handelsrättsliga tvister och för utfärdande av betalningsförelägganden. Den kortare tidsfristen på åtta dagar tillämpas även för utnyttjande av rättsmedel (överklaganden och invändningar) i förfaranden för verkställighet och säkerställande av fordringar (artikel 9 i lagen om verkställighet och säkerställande av civilrättsliga fordringar (Zakon o izvršbi in zavarovanju)).

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Domstolar håller förhandlingar när sådana föreskrivs enligt lag eller är nödvändiga i förfaranden (artikel 113 i civilprocesslagen). En förhandling är ett möte som hålls på en viss plats och tid för att en processuell åtgärd ska vidtas. Vid giltiga skäl får en domstol skjuta upp en förhandling till ett senare datum (artikel 115 i civilprocesslagen).

En domstol kan också förlänga tidsfristen för att en part ska vidta en processuell åtgärd (rättslig tidsfrist) om det finns giltiga skäl till en förlängning och parten har begärt att tidsfristen ska förlängas innan den löper ut.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Enligt slovensk rätt är det omöjligt att förlänga en tidsfrist av skälet att en part bor på en viss ort eller i ett visst område.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Att missa en tidsfrist innebär generellt sett att en rättighet förverkas. En part förlorar sin rätt att utnyttja rättsmedel (negativ preskriptionsfrist), och ett rättsmedel som utnyttjas för sent kommer att ogillas. En domstol kommer att ogilla en ansökan som en part inte ändrar eller kompletterar inom angiven tid.

Om parten missar en tidsfrist kan han/hon anses ha dragit tillbaka sitt käromål (t.ex. anses parten ha dragit tillbaka sitt käromål, varpå förhandlingen skjuts upp, om parten inte erlägger domstolsavgift inom den lagstadgade tidsfristen; detsamma gäller om ingen av parterna begär att förhandlingen ska fortsätta inom fyra månader efter vilandeförklaringen).

Om en part inte inställer sig vid en förhandling anses parten i vissa fall ha återkallat sin talan (om ingen part inställer sig vid den första förhandlingen anses käranden ha återkallat sin talan).

Om en part inte iakttar en tidsfrist kan detta också få konsekvenser för honom/henne i bevisförfarandena. Om en part inte iakttar en tidsfrist för förskottsbetalning för bevisupptagning kommer ingen bevisupptagning att ske.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Om en part missar en tidsfrist för en viss processuell åtgärd, som leder till en negativ preskriptionsfrist (vilket innebär att parten förlorar rätten att vidta den processuella åtgärden), kan en domstol bevilja partens begäran om att få vidta den senare (dvs. återställande av försutten tid; artiklarna 116–121 i civilprocesslagen).

Villkor för återställande av försutten tid:

• En part har missat tidsfristen av ett motiverat skäl, liksom domstolen fastställt med hänsyn till samtliga omständigheter i ärendet.
• En negativ preskriptionsfrist har uppstått eftersom en tidsfrist inte har iakttagits.
• En part inger en ansökan om återställande av försutten tid till den domstol där den processuella åtgärden skulle ha vidtagits, inom 15 dagar efter att det skäl som gjorde att parten missade tidsfristen inte längre föreligger. Om parten först efteråt fått kännedom om att han eller hon missat tidsfristen ska ansökan inges inom 15 dagar efter att parten fått sådan kännedom, i alla händelser inom tre månader, eller 30 dagar i handelstvister, från det att tidsfristen missats.
• En processuell åtgärd som inte tidigare vidtagits genomförs samtidigt som ansökan om återställande av försutten tid inges.

En ansökan om återställande av försutten tid påverkar generellt sett inte förhandlingarnas gång, men en domstol kan besluta att förhandlingarna ska upphävas tillfälligt tills ett beslut om ansökan har vunnit laga kraft. Efter att domstolen i tid har mottagit en ansökan om återställande av försutten tid håller domstolen vanligtvis en förhandling där ansökan prövas. Om återställande av försutten tid beviljas återställs förhandlingarna till det läge som förelåg före förseningen, och de beslut som domstolen fattat till följd av förseningen upphävs.

Länkar

http://www.dz-rs.si/wps/portal/Home/deloDZ/zakonodaja/preciscenaBesedilaZakonov

http://www.sodisce.si/

https://www.uradni-list.si/glasilo-uradni-list-rs

http://www.pisrs.si/Pis.web/

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

a) Lagstadgade tidsfrister – varaktigheten fastställs i lag.

b) Rättsliga tidsfrister – domstolen kan förlänga en tidsfrist på den berörda enhetens begäran.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Med icke arbetsdagar avses dagar för återhämtning för arbetstagare under veckan samt lagstadgade helgdagar.

a) Icke arbetsdagar i Slovakien: den 6 januari, långfredagen, påskdagen, annandag påsk, den 1 maj, den 8 maj, den 15 september, den 1 november, den 24 december, den 25 december och den 26 december.

b) Lagstadgade helgdagar i Slovakien: den 1 januari, den 5 juli, den 29 augusti, den 1 september och den 17 november.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

a) Enligt lag nr 160/2015 (tvistemålsprocesslagen) (zákona č. 160/2015 Civilný sporový poriadok), och om inget annat anges, fastställs tidsfristen för vidtagandet av en åtgärd av domstolen. Dagen för den händelse som utlöser tidsfristen i fråga beaktas inte vid beräkningen av en tidsfrist som anges i antal dagar.

b) En tidsfrist löper inte med avseende på en person som har förlorat sin kapacitet som part i ett förfarande eller part i ett mål (avsnitt 119 i tvistemålsprocesslagen).

c) Om en ny part, ett juridiskt ombud eller en förmyndare till en part ansluter sig till förhandlingarna omfattas de av nya tidsfrister från och med anslutningen (avsnitt 120 i tvistemålsprocesslagen).

d) En tidsfrist iakttas om åtgärden i fråga verkställs vid domstol eller om en inlaga överlämnas till en myndighet som är skyldig att utfärda denna, på tidsfristens sista dag (avsnitt 121.5 i tvistemålsprocesslagen).

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

En tidsfrist inleds dagen efter den då den händelse som utlöste tidsfristen ägde rum.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Nej.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Nej.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Kalenderdagar används vid beräkningen av tidsfrister.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Tidsfrister som anges i veckor, månader och år beräknas också i antal kalenderdagar.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Tidsfrister som anges i veckor, månader eller år löper ut i slutet av den dag motsvarande den från vilken tidsfristen startade. Om motsvarande dag i slutmånaden inte finns är slutdagen månadens sista dag. Om en tidsfrist löper ut på en lördag, söndag eller allmän helgdag är tidsfristens sista dag första påföljande arbetsdag (avsnitt 121 i tvistemålsprocesslagen).

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Ja.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Om det i lagen inte anges någon sista dag för genomförandet av en viss åtgärd ska detta fastställas av domstol, om så krävs. En domstol får också förlänga en tidsfrist som den själv fastställt (avsnitt 118.2 i tvistemålsprocesslagen).

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Ett överklagande ska inges inom 15 dagar från delgivningen av ett beslut, vid den domstol vars dom eller beslut överklagas (avsnitt 362 i tvistemålsprocesslagen).

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Ja, men endast tidsfrister för att hålla förhör i informativt syfte.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Följderna av att en tidsfrist inte iakttas är att tidsfristen missas.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

En domstol kan godta att en tidsfrist missats om en part eller dess ombud har ett godtagbart skäl till att inte ha kunnat vidta en åtgärd som han/hon var behörig att vidta. En ansökan måste inges inom 15 dagar från det att hindret inte längre föreligger, och den uteblivna åtgärden måste vidtas inom denna tid (avsnitt 122 i tvistemålsprocesslagen). Det är helt och hållet upp till domstolen att bedöma om en part eller ett ombud har missat en lagstadgad tidsfrist av ett godtagbart skäl.

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Med tidsfrist avses den tid inom vilken ett visst skede i ett förfarande måste slutföras. Tidsfristen kan vara bestämd i lag eller av domstol.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Utöver lördagar och söndagar är följande dagar helgdagar i Finland:

• Nyårsdagen (1 januari)
• Trettondag jul (6 januari)
• Långfredagen (rörlig)
• Påskdagen (rörlig)
• Annandag påsk (rörlig)
• Första maj
• Kristi himmelfärdsdag (rörlig)
• Pingstdagen (rörlig)
• Midsommarafton (rörlig)
• Midsommardagen (rörlig)
• Alla helgons dag (rörlig)
• Självständighetsdagen (6 december)
• Juldagen (25 december)
• Annandag jul (26 december).

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Regler för hur tidsfristerna ska beräknas finns i lagen om beräknande av laga tid (150/1930). Bestämmelser om längden på tidsfristerna finns också i rättegångsbalken och flera andra författningar (150/1930).

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

I regel börjar tidsfristen löpa från det dygn som följer efter den händelse som har lett till åtgärden. Tidsfristen för klander av ett testamente börjar till exempel löpa från och med det dygn som följer efter dagen för delgivningen av testamentet.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Delgivningssättet påverkar inte tidpunkten för då tidsfristen börjar löpa. Tidsfristen börjar löpa först då handlingen har delgetts.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Då tidsfristen är angiven i antal dagar efter ett visst datum räknas det sistnämnda datumet inte med i tidsfristen. Delgivningsdagen räknas exempelvis inte in i tidsfristen.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

I det angivna antalet dagar ingår alla kalenderdagar, inte bara arbetsdagar. Om tidsfristen löper ut på en sådan dag som anges i fråga 2 förlängs fristen till följande vardag.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

För en tidsfrist som är fastställd i veckor, månader eller år, är slutdagen den dag som genom sitt namn i veckan eller tal i månaden motsvarar den från vilken tidsfristen startade. Om motsvarande dag i slutmånaden inte finns, är månadens sista dag slutdag.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Se svaret på fråga 8.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Se svaret på fråga 7.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Tidsfristerna kan förlängas om det finns ett motiverat behov av detta. Förlängningar av tidsfrister för pågående mål kan till exempel beviljas av domstolen vid ansökan. Det är den ansvarige som har tilldelats målet som beslutar om en förlängning ska beviljas.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

En part som vill överklaga ett avgörande från tingsrätten måste senast den sjunde dagen från det att tingsrätten meddelade sitt avgörande meddela sin önskan att överklaga. Tidsfristen för att inge ett överklagande (som även kallas besvär) är 30 dagar från det datum då tingsrätten meddelade avgörandet. Sökanden ska inge sin besvärsskrivelse till tingsrättens kansli senast tidsfristens sista dag, under kontorstid.

När det gäller avgöranden från hovrätten är tidsfristen för att ansöka om prövningstillstånd och inge bevärsskrivelse 60 dagar från det datum då hovrätten meddelade sitt avgörande. Sökanden ska inge besvärsskrivelsen till högsta domstolen, bifoga ansökan om prövningstillstånd och själva överklagandet och lämna in handlingarna till hovrättens kansli senast tidsfristens sista dag.

Om överklagandet rör ett mål som hovrätten prövat som första instans är överklagandefristen 30 dagar från det datum då hovrätten meddelade sitt avgörande.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

En tidsfrist som är angiven i lagen om beräknande av laga tid kan inte förkortas. I de flesta fall kan domstolen bestämma den tidsfrist den finner lämplig för vissa åtgärder och formaliteter och också förlänga den. I vissa fall kan domstolen även förlänga en överklagandefrist.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Finland har inga sådana områden, så en sådan situation kan inte uppstå.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Generellt sett kan det sägas att underlåtenhet att iaktta tidsfrister tillskrivs den försumlige och kan leda till rättsförlust.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Det finns inget allmänt medel för att korrigera försummelse av en tidsfrist. I vissa fall kan tidsfristen återställas på ansökan. Detta är dock ytterst sällsynt.

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Det finns flera olika typer av tidsfrister i civilprocessen. Det finns bland annat frister som till tid bestämts i författning. Exempel på detta är överklagandefrister (tid inom vilken ett överklagande måste ske) samt klander- och återvinningsfrister (tid inom vilken en talan vid domstol måste väckas). Det finns vidare bestämmelser som endast föreskriver att en åtgärd ska vidtas och där det är upp till domstolen att bestämma inom vilken tid detta ska ske. Exempel på detta är frister att komma in med kompletteringar, bevisuppgift eller svaromål.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Som icke arbetsdagar anses lördagar, söndagar och helgdagar.

Enligt lagen (1989:253) om allmänna helgdagar är helgdagar i Sverige:

• Nyårsdagen (den 1 januari)
• Trettondedag jul (den 6 januari)
• Långfredagen (fredagen närmast före påskdagen)
• Påskdagen (söndagen närmast efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter den 21 mars)
• Annandag påsk (dagen efter påskdagen)
• Kristi himmelsfärdsdag (sjätte torsdagen efter påskdagen)
• Pingstdagen (sjunde söndagen efter påskdagen)
• Nationaldagen (den 6 juni)
• Midsommardagen (den lördag som infaller under tiden 20-26 juni)
• Alla helgons dag (den lördag som infaller under tiden 31 oktober-6 november)
• Juldagen (den 25 december)
• Annandag jul (den 26 december)

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Utgångspunkten vad gäller tidsfrister är att den som enligt domstolens beslut ska fullgöra något i rättegången ska erhålla skälig tid för detta (32 kap. 1 § rättegångsbalken, RB). I flertalet fall är det domstolen som själv har att fastställa tidsfristen och den bör då bestämma fristen så att parten får godtagbar tid till sitt förfogande.

I några få fall finns det i rättegångsbalken fastställt en bestämd tid. Det gäller framför allt tid för överklagande av domstols dom eller beslut samt frister för att ansöka om ett återupptagande av en avslutad process eller i vissa fall att få en tidsfrist återställd.

Den som vill överklaga tingsrättens dom i ett tvistemål ska göra detta inom tre veckor från den dag då domen meddelades. Den som vill överklaga tingsrättens beslut i ett tvistemål ska göra detta inom samma tidsfrist. Om ett beslut under rättegången inte har meddelats vid en förhandling och det inte heller vid en förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas ska dock överklagandetiden räknas från den dag då klaganden fick del av beslutet. För överklagande av hovrättens dom eller beslut gäller en överklagandefrist på fyra veckor (se 50 kap. 1 §, 52 kap. 1 §, 55 kap. 1 § och 56 kap. 1 § RB).

Om tingsrätten har meddelat tredskodom mot en part, får denne ansöka om återvinning, dvs. ansöka om att handläggningen av målet ska återupptas, inom en månad från den dag då domen meddelades (se 44 kap. 9 § RB).

Om ett överklagande har förfallit, på grund av att klaganden uteblivit från en förhandling i hovrätt, kan klaganden inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades ansöka om att hovrätten ska återuppta målet (se 50 kap. 22 § RB).

Om en part inte i rätt tid har överklagat eller ansökt om återvinning eller återupptagande av ett mål, kan parten ansöka om få den missade tidsfristen återställd. En sådan ansökan ska göras inom tre veckor från det att förfallet upphörde och sist inom ett år från det att tiden gick ut (se 58 kap. 12 § RB).

I den summariska processen hos Kronofogdemyndigheten finns också olika tidsfrister. En svarande ska föreläggas att yttra sig över en ansökan inom viss tid från dagen för delgivning. Denna tid får inte utan särskilda skäl vara längre än två veckor (25 § lagen [1990:746] om betalningsföreläggande och handräckning). Om svaranden bestrider ansökan har sökanden att senast inom fyra veckor från den dag då underrättelse om bestridandet sändes till honom begära att målet överlämnas till tingsrätt för vidare handläggning (34 §). Om Kronofogdemyndigheten meddelar ett utslag i ett mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning kan svaranden ansöka om återvinning inom en månad från dagen för utslaget (53 §). Övriga utslag och beslut av myndigheten kan överklagas inom tre veckor från dagen för beslutet (55-57 §§).

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Om en handling ska utföras inom en angiven tidsperiod, så börjar fristen som huvudregel att löpa den dag beslutet eller föreläggandet att fullgöra något meddelas. I de fall handlingen ska delges parten förskjuts dock starttiden till den dag parten mottar handlingen (dag för delgivning).

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

I de fall handlingen ska delges parten förskjuts starttiden till den dag parten mottar handlingen (dag för delgivning).

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

I de fall starttiden är dagen för beslutet eller föreläggandet anges ofta fristen i form av ett bestämt datum, då den åtgärden som följer av beslutet/föreläggandet senast ska ha utförts. Det förekommer dock även att tidsfristen anges genom att det uttalas att en åtgärd ska vidtas inom ett visst antal dagar, veckor, månader eller år, vilka alltid utgår från starttidpunkten. I de fall starttiden är dagen för delgivning anges alltid att en åtgärd ska vidtas inom ett visst antal dagar, veckor, månader eller år från dagen för delgivning, vilket är den dag parten tar emot handlingen.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

När tidsfristen uttrycks i dagar så inkluderar det angivna antalet dagar kalenderdagar och inte endast arbetsdagar.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Om en handling ska utföras inom en angiven tidsperiod, så börjar fristen som huvudregel att löpa den dag beslutet eller föreläggandet att fullgöra något meddelas. I de fall handlingen ska delges parten förskjuts dock starttiden till den dag parten mottar handlingen (dag för delgivning).

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Av lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid framgår att när tidsfristen uttrycks i veckor, månader eller år, är slutdagen den dag som genom sitt namn i veckan eller tal i månaden motsvarar den, från vilken tidsfristen startade. Om motsvarande dag i slutmånaden inte finns, så är den månadens sista dag, slutdag.

Om den tid då en åtgärd senast ska fullgöras, infaller på en lördag, söndag, annan allmän helgdag (se 2 ovan), midsommarafton (dagen före midsommardagen), julafton (den 24 december) eller nyårsafton (den 31 december), förlängs fristen till den första därpå följande arbetsdagen vilket innebär att åtgärden inte behöver fullgöras förrän nästföljande vardag. Detta gäller även i de fall då fristen tar sin början den dag då delgivning sker.

I de fall Rådets förordning nr 1182/81 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum och frister är tillämplig, gäller i stället vad som föreskrivs i den förordningen.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Om den tid då en åtgärd senast ska fullgöras, infaller på en lördag, söndag, annan allmän helgdag (se 2 ovan), midsommarafton (dagen före midsommardagen), julafton (den 24 december) eller nyårsafton (den 31 december), förlängs fristen till den första därpå följande arbetsdagen vilket innebär att åtgärden inte behöver fullgöras förrän nästföljande vardag. Detta gäller även i de fall då fristen tar sin början den dag då delgivning sker.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Det finns inga särskilda regler om förlängning av tidsfrister i de fall parten har sitt hemvist/säte eller i övrigt befinner sig utanför riket eller på en svåråtkomlig plats. Som nämnts ska dock domstolen i många fall själv bestämma hur lång frist som ska gälla och då se till att parten får skälig tid till sitt förfogande.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Vanligtvis är tidsfristerna för överklagande av domstols dom eller beslut tre eller fyra veckor.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Om en tidsfrist är angiven i lag (t.ex. överklagandefrist) kan den tiden varken förkortas eller förlängas. Om en part har förelagts att infinna sig vid en förhandling eller annars fullgöra något, kan domstolen förlänga den tidsfrist som bestämts genom att bestämma en ny sluttid. I en akut situation finns det inget som hindrar domstolen från att ställa in en planerad förhandling och sätta ut en ny sådan vid ett tidigare datum. En förutsättning är dock att parterna erhåller skälig tid att förbereda sig.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Nej, se 11 ovan.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Tidsfrister att svara på förelägganden m.m.

Om käranden inte följer ett föreläggande att komplettera sin stämningsansökan eller om det annars finns något hinder mot att pröva saken, avvisas käromålet. Om svaranden underlåter att inkomma med svaromål kan tredskodom meddelas mot honom eller henne. I övrigt kan underlåtelse att följa ett föreläggande i tid leda till att domstolen avgör målet ändå.

Utevaro från en förhandling

Om det är fråga om ett dispositivt tvistemål (t.ex. kommersiella tvister) kan en parts utevaro från en förhandling i tingsrätt leda till att tredskodom meddelas. I annat fall kan vite dömas ut. Är det däremot fråga om ett indispositivt tvistemål (t.ex. familjerättsliga tvister) kan kärandens utevaro innebära att hennes talan förfaller medan motparten kan antingen åläggas att betala ett vite eller att bli hämtad till förhandlingen. Om klaganden inte inställer sig vid en förhandling i hovrätten kan överklagandet förfalla. Om motparten uteblir kan vite dömas ut.

Tidsfrist att överklaga

Om en part överklagar för sent, ska överklagandet avvisas.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

I de fall tidsfristen inte är fastställd i lag bör parten, innan fristen har gått ut, begära anstånd och be domstolen att förlänga fristen. Om fristen har gått ut och domstolen därefter har vidtagit en åtgärd, t.ex. avgjort målet, finns vissa såväl ordinära som extraordinära åtgärder som en part kan vidta. Dessa går ut på att antingen få till stånd ett återupptagande av den avslutade processen eller i visst fall att få tidsfristen återställd (se 3 ovan).

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

De viktigaste typerna av frister är följande:

Tidsfrist för att svara på en stämningsansökan – Sedan man som svarande har delgetts en stämning, eller ett käromål om detta delges separat, har man 14 dagar på sig att antingen inge ett svaromål eller bekräfta delgivningen genom att underteckna ett mottagningsbevis. Efter att ha undertecknat mottagningsbeviset har man ytterligare 14 dagar på sig att förbereda sitt försvar. Det innebär att svaranden kan ha upp till 28 dagar på sig att besvara stämningen. Om svaranden undertecknar mottagningsbeviset dagen efter mottagandet av käromålet har vederbörande emellertid endast 15 dagar på sig att inge ett svaromål.

Tidsfrist för att verkställa en dom – Enligt avsnitt 24 i 1980 års lag om preskriptionsfrister (Limitation Act 1980) kan en talan inte väckas om det har gått mer än sex år efter det att domen blev verkställbar.

Preskriptionstider – I regel gäller en preskriptionstid på sex år för

• tidsfristen för en skadeståndstalan (avsnitt 2 i Limitation Act 1980),
• tidsfristen för upprepade fall av egenmäktigt förfarande och olovligt brukande av annans egendom (avsnitt 3 i Limitation Act 1980),
• tidsfristen för en talan som rör belopp som enligt lag kan drivas in (avsnitt 9 i Limitation Act 1980).

För andra typer av mål varierar preskriptionstiderna. Exempelvis är

• tidsfristen för en talan som rör ett förseglat avtal tolv år (avsnitt 8 i Limitation Act 1980) – t.ex. vid avtalsenliga skulder som inteckningar, och
• tidsfristen för en talan som rör personskador tre år (avsnitt 11 i Limitation Act 1980).

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

I delarna 2.8–2.10 i civilprocessreglerna (Civil Procedure Rules) behandlas tillämpningen och tolkningen av reglerna när det gäller beräkning av tidsfrister.

Utöver lördagar och söndagar räknas följande dagar inte som arbetsdagar i England och Wales:

• Nyårsdagen: 1 januari
• Långfredagen: fredagen före påsk
• Annandag påsk: måndagen efter påsk
• Early May Bank Holiday: första måndagen i maj
• Spring Bank Holiday: sista måndagen i maj
• Summer Bank Holiday: sista måndagen i augusti
• Juldagen: 25 december
• Annandag jul: 26 december

Om juldagen, annandag jul eller nyårsdagen infaller på en helg blir nästa vardag en allmän helgdag. Om den 25 och 26 december t.ex. infaller på en lördag och söndag blir påföljande måndag och tisdag allmänna helgdagar.

Dessutom håller domstolarna stängt en extra dag vid jul.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Limitation Act 1980 – I denna lag anges flera tidsfrister för att väcka talan och andra perioder inom vilka t.ex. en dom ska verkställas eller parterna ska vidta andra åtgärder. Mer information ges i svaret på fråga 1.

Foreign Limitation Periods Act 1984 – I denna lag föreskrivs att i mål där en utländsk lag eller utländska domstolars avgöranden ska ges verkan ska varje lag som rör preskriptionstider behandlas som en sakfråga och inte som en förfarandefråga. Detta gäller både skiljeförfaranden och rättsprocesser vid domstolarna i England och Wales, när hänsyn ska tas till ett annat lands lag.

Civilprocessreglerna (Civil Procedure Rules) – Dessa processregler reglerar tvistemålsprocesser i England och Wales och inbegriper tidsfrister för olika åtgärder.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Tidsfristen börjar vanligtvis löpa från och med det datum händelsen i fråga inträffade. Fjortondagarsfristen för att inge ett svaromål börjar t.ex. löpa från och med mottagandet av stämningen, eller käromålet om detta delges separat (med förbehåll för reglerna om när en handling ska anses delgiven – se nedan). Sexårsfristen för att verkställa en dom börjar löpa den dag domen vann laga kraft och blev verkställbar.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Handlingar skickas i regel som förstaklassbrev. Om en handling skickas som förstaklassbrev anses den ha delgetts den andra dagen efter det att den postades.

Mer information om när en handling anses delgiven vid andra delgivningssätt än personlig delgivning, t.ex. utbyte av dokument, leverans eller avlämning av dokumentet till tillåten adress, fax eller andra elektroniska delgivningssätt, finns i del 6 i civilprocessreglerna.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Om en tidsperiod anges i ett antal dagar beräknas denna som antalet hela dagar. Vid beräkningen av antalet ”hela dagar” räknas inte den dag perioden inleds. Om perioden avslutas vid en viss händelse räknas inte heller den dag då denna händelse inträffar. Exempel på hur man beräknar dagar finns i del 2 i civilprocessreglerna.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

När domstolen meddelar en dom, ett beslut eller en anvisning som innehåller en tidsfrist för när en åtgärd ska ha vidtagits ska den dag fristen löper ut, om det är praktiskt möjligt, anges som ett kalenderdatum. Domstolen ska även ange vilket klockslag åtgärden senast måste ha vidtagits. Om det datum en åtgärd måste ha vidtagits införs i ett dokument måste datumet, om det är praktiskt möjligt, anges som ett kalenderdatum.

Den som delges en handling den 4 april och måste svara inom 14 dagar från delgivningen ska exempelvis svara före den 18 april.

Om den angivna perioden är kortare än fem dagar räknas emellertid inte lördagar, söndagar och allmänna helgdagar.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Om ”månad” förekommer i en dom, ett beslut, en anvisning eller en annan handling betyder detta en kalendermånad.

Om en period anges i år ska del 2.10 i civilprocessreglerna tillämpas analogt, även om detta inte uttryckligen föreskrivs i någon regel. Om ”år” anges i en dom, ett beslut, en anvisning eller någon annan handling är det således kalenderår som avses.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Om perioden slutar när en viss händelse inträffar medräknas inte den dag då händelsen inträffade. Se även svaret på fråga 6 ovan.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Om den period för att företa en handling på domstolens kansli som anges i civilprocessreglerna, en praktisk anvisning, en dom eller ett domstolsbeslut löper ut på en dag då kansliet är stängt ska handlingen anses ha företagits i tid om den företas nästa dag som kansliet är öppet. Denna regel gäller alltid i samband med utgången av tidsfrister.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Om stämningsansökan delges utanför jurisdiktionen gäller särskilda regler. Vid delgivning till en EU-medlemsstat eller en stat som är part i 1965 års Haagkonvention om delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur är tidsfristen för att bekräfta delgivningen 21 dagar efter delgivningen av stämningsansökan eller käromålet. Tidsfristen för att inge ett svaromål är 21 dagar efter delgivningen av käromålet eller, om svaranden bekräftar delgivningen genom att underteckna ett mottagningsbevis, 35 dagar efter delgivningen av käromålet. Vid delgivning till ett annat territorium som tillhör en stat som är part i 1965 års Haagkonvention är tidsfristen för att bekräfta delgivningen 31 dagar efter delgivningen av stämningsansökan eller käromålet. Tidsfristen för att inge ett svaromål är 31 dagar efter delgivningen av käromålet eller, om svaranden bekräftar delgivningen genom att underteckna ett mottagningsbevis, 45 dagar efter delgivningen av käromålet. Mer information finns i del 6 i civilprocessreglerna.

Vid delgivning till ett annat land är perioden för att bekräfta mottagandet av den delgivna handlingen eller för att inge ett svaromål det antal dagar som anges i tabellen (se nedan) efter delgivning av käromålet eller, om svaranden har bekräftat mottagandet av den delgivna handlingen, antalet dagar som anges i tabellen plus 14 dagar efter delgivningen av käromålet. Tabellen finns i praktisk anvisning 6B till civilprocessreglerna.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Tidsfristen för att överklaga domar är 14 dagar. Tidsfristen för att begära att en domare ska granska ett organs beslut, om du enligt lag har rätt att begära detta, är 28 dagar om inte annat föreskrivs i lagen i fråga.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

En käranden som anser att det finns exceptionella skäl kan be domstolen att pröva en ansökan omgående och utan att svaranden delges några handlingar, dvs. ”ex parte” eller ”utan delgivning”. Om domaren beslutar att målet ska avgöras ”ex parte” eller ”utan delgivning” kallas käranden till ytterligare ett möte vid domstolen. Svaranden har rätt att närvara vid detta möte så att domaren kan lyssna på båda parter innan domaren avgör om ett annat beslut ska fattas.

Ytterligare möjligheter att förlänga en tidsfrist anges i del II i Limitation Act 1980. Preskriptionstiden kan t.ex. förlängas om käranden har en funktionsnedsättning (avsnitt 28 i Limitation Act 1980).

Om inte annat föreskrivs i civilprocessreglerna eller en praktisk anvisning, eller om inte domstolen beslutar något annat, kan den tid inom vilken en person enligt en regel eller ett domstolsbeslut ska företa en handling ändras efter en skriftlig överenskommelse mellan parterna. Domares vidsträckta befogenheter i samband med handläggning av ärenden innebär dessutom att även domare kan ändra tidsfrister.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Nej. En part förlorar inte denna rätt.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Om en svarande underlåter att inge ett svaromål eller bekräfta mottagandet av stämningen i tid kan käranden begära att domstolen ska meddela en tredskodom. Svaranden kan dock fortfarande överklaga det beslutet, eller så kan en domstol upphäva domen.

Andra handläggningsrelaterande sanktioner är också möjliga. Om en part är skyldig att inge något, t.ex. ett sakkunnigutlåtande, inom en viss tid och underlåter att göra detta kan domstolen besluta att det utlåtandet inte kan användas.

Domstolen kan även använda sig av sanktioner som domstolstrots.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Den som har missat en tidsfrist kan begära att domstolen ska förlänga fristen. Om utgången av fristen har resulterat i en tredskodom kan parten överklaga domen eller ansöka om att beslutet ska upphävas.

Länkar

Justitieministeriet

Civilprocessreglerna

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Tidsfrist för att svara på en stämning – I mål vid High Court bör svaranden (om de bor i Nordirland) gå i svaromål inom 14 dagar från delgivningen av stämningen (Order 10 i de nordirländska rättegångsreglerna (Rules of the Court of Judicature (Northern Ireland) 1980)). Dagen för delgivningen är inräknad i detta. Så länge dom inte har meddelats mot svaranden kan man emellertid även gå i svaromål vid en senare tidpunkt. Särskilt tillstånd krävs för att inge ett svaromål efter en dom (Order 12 i Rules of the Court of Judicature (Northern Ireland) 1980). Svaranden bör inge ett svaromål inom sex veckor från mottagandet av stämningen, sex veckor efter att ha gått i svaromål eller sex veckor efter att ha fått tillstånd att försvara sig, beroende på vad som kommer sist (Order 18). I mål vid grevskapsdomstolen (County Court) bör svaranden meddela att han eller han avser att gå i svaromål inom 21 dagar efter att ha delgetts en s.k. civil bill (Order 12 i County Court Rules (Northern Ireland) 1981).

Tidsfrist för att verkställa en dom – Enligt artikel 16 i 1989 års lag om preskriptionsfrister (Limitation (Northern Ireland) Order 1989) kan en talan inte väckas om det har gått mer än sex år sedan domen vann laga kraft och blev verkställbar.

Preskriptionstider – I regel gäller en preskriptionstid på sex år och denna är t.ex. tillämplig på

• tidsfristen för en skadeståndstalan (artikel 6 i Limitation (Northern Ireland) Order 1989),
• tidsfristen för upprepade fall av egenmäktigt förfarande och olovligt brukande av annans egendom (artikel 17 i Limitation (Northern Ireland) Order 1989).

För andra typer av mål varierar preskriptionstiden. Exempelvis är

tidsfristen för en talan som rör personskador tre år (artikel 7 i Limitation (Northern Ireland) Order 1989).

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

I Order 3 i Rules of the Court of Judicature (Northern Ireland) 1980 tillsammans med avsnitt 5 i Interpretation Act 1978 och Order 43 i County Court Rules (Northern Ireland) 1981 tillsammans med avsnitt 39 i Interpretation Act (Northern Ireland) 1954 behandlas tillämpningen och tolkningen när det gäller beräkningen av tidsfrister i Högsta domstolens respektive grevskapsdomstolarnas rättegångsregler.

Utöver lördagar och söndagar räknas följande dagar inte som arbetsdagar i Nordirland:

• Nyårsdagen: 1 januari
• Saint Patrick’s Day (sankt Patriks dag): 17 mars
• Annandag påsk: måndagen efter påsk
• Påsktisdagen: tisdagen efter påsk
• Early May Bank Holiday: första måndagen i maj
• Spring Bank Holiday: sista måndagen i maj
• July Bank Holidays: 12 och 13 juli
• Summer Bank Holiday: sista måndagen i augusti
• Juldagen: 25 december
• Annandag jul: 26 december

Om juldagen, annandag jul eller nyårsdagen infaller på en helg blir nästa vardag en allmän helgdag. Om den 25 och 26 december t.ex. infaller på en lördag och söndag blir påföljande måndag och tisdag allmänna helgdagar.

Dessutom håller domstolarna stängt en extra dag vid jul och på långfredagen.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Limitation (Northern Ireland) Order 1989 – I denna lag anges flera tidsfrister för att väcka talan och andra perioder inom vilka t.ex. en dom ska verkställas eller parterna ska vidta andra åtgärder. Mer information ges i svaret på fråga 1.

Foreign Limitation Periods (Northern Ireland) Order 1985 – I denna lag föreskrivs att i mål där en utländsk lag eller utländska domstolars avgöranden ska ges verkan ska varje lag som rör preskriptionstider behandlas som en sakfråga och inte som en förfarandefråga. Detta gäller både skiljeförfaranden och rättsprocesser vid domstolarna i Nordirland, när hänsyn ska tas till ett annat lands lag.

Rules of the Court of Judicature (Northern Ireland) 1980 och County Court Rules (Northern Ireland) 1981 – Dessa processregler reglerar tvistemålsprocesser i Nordirland och inbegriper tidsfrister för olika åtgärder.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Fristen att svara på en stämning börjar vanligtvis löpa från och med dagen för delgivningen – se svaret på fråga 1 ovan. Enligt Limitation (Northern Ireland) Order 1989 är den tidpunkt från vilken fristen börjar löpa vanligtvis det datum händelsen i fråga inträffade. Sexårsfristen för att verkställa en dom börjar t.ex. löpa den dag domen blev verkställbar.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Ja. Om en stämning delges per post eller lämnas i brevlådan anses den ha delgetts den sjunde dagen (inklusive helgen) efter att detta gjordes (Order 10, regel 1 i Rules of the Court of Judicature (Northern Ireland) 1980). Om stämningen postades på en fredag kommer den dock förmodligen anses ha delgetts måndagen åtta dagar efter att den postades. Om en s.k. civil bill delges av en solicitor via förstaklassbrev anses den ha delgetts den sjunde arbetsdagen efter att den postades (exklusive den dag den postades). Till skillnad från den regel som tillämpas i High Court ingår emellertid inte lördagar, söndagar och allmänna helgdagar i sjudagarsperioden (Order 43, regel 19A i County Court Rules (Northern Ireland) 1981).

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Order 3, regel 2 i Rules of the Court of Judicature (Northern Ireland) 1980 gäller för alla tidsfrister som fastställts i dessa rättegångsregler eller i en dom, ett beslut eller en anvisning om att företa en handling. Om en handling måste företas inom en viss tid efter eller från och med ett viss datum börjar den perioden vanligtvis löpa direkt efter det datumet. Om handlingen måste företas ett visst antal hela dagar före eller efter ett visst datum, måste det gå åtminstone det antalet dagar mellan den dag handlingen företogs och det datumet.

Order 43, regel 17 i County Court Rules (Northern Ireland) 1981 gäller för tidsfrister som fastställs i dessa rättegångsregler. Om något ska göras inom en viss tid eller efter en viss händelse börjar den perioden löpa vid slutet av den dag händelsen inträffade, om det inte uttryckligen anges att den dagen ska medräknas.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

I Order 3, regel 2 i Rules of the Court of Judicature (Northern Ireland) 1980 anges att om den aktuella perioden (sju dagar eller kortare) inbegriper en lördag, en söndag eller en helgdag, juldagen eller långfredagen ska den dagen inte medräknas. I Order 3, regel 3 anges att om domstolen inte föreskriver något annat ska sommarledigheten inte medräknas vid beräkningen av den period för delgivning, ingivande eller ändring av ett yrkande som föreskrivs i dessa rättegångsregler eller i en dom, ett beslut eller en anvisning. I Order 3, regel 4 anges att om det i rättegångsreglerna, en dom, ett beslut eller en anvisning föreskrivs en frist för att företa en handling vid Högsta domstolens kansli och denna frist löper ut på en dag då kansliet är stängt, och handlingen därför inte kan företas, ska handlingen anses ha företagits i tid om den företas nästa dag som kansliet är öppet.

I Order 43, regel 17 i County Court Rules (Northern Ireland) 1981 anges att när något enligt dessa rättegångsregler ska göras inom tre dagar ska inte lördagar, söndagar eller andra dagar då kansliet är stängt medräknas. Om den föreskrivna fristen för att företa en handling löper ut på en lördag eller en söndag, eller på en annan dag då kansliet är stängt, kan handlingen företas nästa dag kansliet är öppet. Den sistnämnda bestämmelsen gäller även tidsfrister som har fastställts i en dom eller ett beslut.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

I Order 3, regel 1 i Rules of the Court of Judicature (Northern Ireland) 1980 anges, utan att det påverkar tillämpningen av avsnitt 5 i Interpretation Act 1978, att vid tillämpningen av rättegångsreglerna betyder ”månad” när detta ord förekommer i en dom, ett beslut, en anvisning eller en annan handling, en kalendermånad, om inte sammanhanget gör det nödvändigt att tolka ordet på ett annat sätt.

Om en period uttrycks i år betyder detta, även om det inte uttryckligen anges i någon bestämmelse, analogt att om ”år” förekommer i en dom, ett beslut, en anvisning eller en annan handling är det kalenderår som avses.

I mål vid grevskapsdomstolen gäller avsnitt 39 i Interpretation (Northern Ireland) Act 1954. I denna anges att med ”ett år” avses 12 kalendermånader och med ”en månad’ avses en kalendermånad.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

I Order 3, regel 2 i Rules of the Court of Judicature (Northern Ireland) 1980 anges att om en åtgärd måste vidtas inom eller inte senare än en viss tid före ett visst datum löper den perioden ut omedelbart före det datumet.

I County Court Rules (Northern Ireland) 1981 anges, med stöd av avsnitt 39 i Interpretation (Northern Ireland) Act 1954, att en period som löper ut eller beräknas till en viss dag inbegriper den dagen.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

I Order 3, regel 2 i Rules of the Court of Judicature (Northern Ireland) 1980 anges att om den aktuella perioden (sju dagar eller kortare) inbegriper en lördag, en söndag eller en helgdag, juldagen eller långfredagen ska den dagen inte medräknas. I Order 3, regel 3 anges att om domstolen inte föreskriver något annat ska sommarledigheten inte medräknas vid beräkningen av den period för delgivning, ingivande eller ändring av ett yrkande som föreskrivs i dessa rättegångsregler eller i en dom, ett beslut eller en anvisning. I Order 3, regel 4 anges att om det i rättegångsreglerna, en dom, ett beslut eller en anvisning föreskrivs en frist för att företa en handling vid Högsta domstolens kansli och denna frist löper ut på en dag då kansliet är stängt, och handlingen därför inte kan företas, ska handlingen anses ha företagits i tid om den företas nästa dag som kansliet är öppet.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

-

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Tidsfristen för att överklaga domar från High Court är i regel sex veckor och för att överklaga domar från en grevskapsdomstol 21 dagar. Tidsfristen för att begära att en domare ska granska ett organs beslut, om du enligt lag har rätt att begära detta, är 21 dagar om inte annat föreskrivs i lagen i fråga.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Den kärande som anser att det finns exceptionella skäl kan be domstolen pröva en ansökan omgående och utan att svaranden delges några handlingar, dvs. ”ex parte” eller ”utan delgivning”. Om domaren beslutar att målet ska avgöras ”ex parte” eller ”utan delgivning” kallas käranden till ytterligare ett möte vid domstolen. Svaranden har rätt att närvara vid detta möte så att domaren kan lyssna på båda parter innan domaren avgör om ett annat beslut ska fattas.

Ytterligare möjligheter att förlänga en period anges i del IV i Limitation (Northern Ireland) Order 1989. Preskriptionstiden kan t.ex. förlängas om käranden har en funktionsnedsättning (artikel 48 i Limitation Act 1980).

Om inte annat föreskrivs i rättegångsreglerna eller om inte domstolen beslutar något annat, kan den tid inom vilken en person enligt en regel eller ett domstolsbeslut ska vidta en åtgärd ändras efter en skriftlig överenskommelse mellan parterna. Domare har dessutom befogenhet att ändra tidsfrister.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Nej. Parten förlorar inte den rätt som han eller hon ges i sådan utländsk lagstiftning.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Om en svarande underlåter att inge ett svaromål eller bekräfta mottagandet av stämningen i tid kan käranden begära att domstolen ska meddela en tredskodom. Svaranden kan dock fortfarande överklaga det beslutet, eller så kan en domstol upphäva domen.

Andra handläggningsrelaterande sanktioner är också möjliga. Om en part är skyldig att inge något, t.ex. ett sakkunnigutlåtande, inom en viss tid och underlåter att göra detta kan domstolen besluta att det utlåtandet inte kan användas.

Domstolen kan även använda sig av sanktioner som domstolstrots.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Den som har missat en tidsfrist kan begära att domstolen ska förlänga fristen. Om utgången av fristen har resulterat i en tredskodom kan parten överklaga domen eller ansöka om att beslutet ska upphävas.

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Tidsfrister för att svara på en stämning

För mål i Court of Session med delgivning inom eller utanför Europa är tidsfristen 21 dagar från delgivningsdagen. För vissa mål där delgivningen inte utförs på ett sätt som föreskrivs i dessa regler är tidsfristen 42 dagar.

För mål vid sheriffdomstolen (Sheriff Court) med delgivning inom Europa är tidsfristen 21 dagar från delgivningsdagen. För alla mål med delgivning utanför Europa är tidsfristen 42 dagar från delgivningsdagen.

Mer information finns i

• rättegångsreglerna för Court of Session (Rules of the Court of Session)
• Reglerna för det ordinarie förfarande vid sheriffdomstolen (Ordinary Cause Rules of the Sheriff Courts) (lokala domstolar)

Det finns även regler för det enkla förfarandet och det summariska förfarandet för indrivning av belopp upp till 5 000 pund.

Preskriptionstider

I skotsk lag finns tidsfrister eller preskriptionstider för när en domstolstalan ska väckas. Dessa fastställs i enlighet med de rättsliga begreppen preskription och negativ preskription. Preskription är en processuell regel – ett försvar – enligt vilken vissa rättigheter och skyldigheter (även om de består) blir rättsligt overkställbara efter att en bestämd tidsperiod har löpt ut. Negativ preskription är en materiell rättsregel som innebär att en persons rätt eller skyldighet upphör när en viss tidsperiod har löpt ut.

Gällande lag på området är Prescription and Limitation (Scotland) Act 1973 (i dess ändrade lydelse).

I bestämmelserna om negativ preskription fastställs när avtalsenliga rättigheter och skyldigheter upphör att gälla. Preskriptionstiderna varierar beroende på typ av skyldighet.

I lagen föreskrivs en preskriptionstid för att väcka talan rörande skadestånd, personskada, ärekränkning och produktfel. Preskriptionstiden är tre år från den tidpunkt personen fick vetskap om skadan, även om domstolarna har rätt att låta en talan fortgå efter att den perioden har löpt ut om de anser att detta är skäligt.

Det finns även olika preskriptionstider i en mängd andra lagar, t.ex. i samband med preskription vid en talan rörande transporter (av personer eller gods) i luften, på väg, till havs och med järnväg.

Du kan ta reda på om just den talan som du vill väcka omfattas av en särskild tidsfrist genom att vända dig till en advokat eller ett kontor för rådgivning till medborgarna.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Utöver lördagar och söndagar räknas följande dagar inte som arbetsdagar i Skottland:

• Nyårsdagen: 1 januari
• New Year Holiday: 2 januari
• Långfredagen: fredagen före påsk
• Early May Bank Holiday: första måndagen i maj
• Spring Bank Holiday: sista måndagen i maj
• Summer Bank Holiday: första måndagen i augusti
• Juldagen: 25 december
• Annandag jul: 26 december

Om juldagen, annandag jul eller nyårsdagen och den 2 januari infaller på en helg blir nästa vardag en helgdag. Om den 25 och 26 december t.ex. infaller på en lördag och söndag blir påföljande måndag och tisdag helgdagar.

Alla datum anges i bilaga 1 till Banking and Financial Dealings Act 1971 förutom Spring Bank Holiday och annandag jul som omfattas av kunglig förklaring (Royal Proclamation).

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Preskription

Prescription and Limitation (Scotland) Act 1973, i dess ändrade lydelse, innehåller detaljerade bestämmelser om beräkningen av de olika preskriptionstider som beskrevs i fråga 1.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

När en tidsfrist börjar löpa avgörs av delgivningsdagen.  För delgivning per post anses delgivningen ha utförts dagen efter att stämningen/kallelsen postades.  Vid kallelser där utgångsdatumet infaller på en helg eller en helgdag eller en dag då domstolen är stängd förlängs fristen till nästa vardag eller arbetsdag.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Den tidpunkt fristen börjar löpa är alltid den dag delgivningen utfördes, oavsett delgivningssätt.  För närmare detaljer om definitionen av delgivningsdag, se svaret på fråga 4.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Dagen för händelsen.  Den första dagen efter utförandet av delgivningen är den första dag som räknas när fristen räknas ned (med förbehåll för de närmare detaljer som anges i fråga 4 om helgdagar).

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Kalenderdagar (men se fråga 4 om helgdagar osv.).  Även om tidsfrister inte kan löpa ut på en dag som inte är en arbetsdag ingår alla andra dagar som inte är arbetsdagar när fristen räknas ned.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

När ”månad” förekommer i domstolshandlingar betyder detta kalendermånad.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Tidsfrister löper ut i enlighet med principerna i föregående frågor, dvs. beroende på tidsfrist, på fristens sista dag, även om nedräkningen av fristen börjar dagen efter delgivningsdagen.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Ja. Se svaret på fråga 4.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Domstolen kan i motiverade fall förlänga tidsfristen för meddelande om delgivning om den anser att detta behövs.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

I Court of Session har svaranden 14 dagar på sig från meddelandet av det slutliga beslutet eller föreläggandet att överklaga avgörandet och meddela domaren sin avsikt.

Tidsfristen för att inge ett överklagande av vissa avgöranden från sheriffdomstolen förlängdes den 1 januari 2016 från 14 till 28 dagar.  Dessa överklaganden inges numera direkt till sheriffdomstolen för överklaganden (Sheriff Appeal Court).

Överklaganden av beslut som fattats enligt det summariska förfarandet och det enkla förfarandet inges fortfarande till sheriffdomstolen, och ett sådant överklagande ska fortfarande inges inom 14 dagar.

Notera att när en viss överklagandefrist föreskrivs i lagstiftningen för särskilda typer av överklaganden (t.ex. lagstadgade överklaganden), som skiljer sig från de frister som anges i civilprocessreglerna, ska den tidsfristen tillämpas.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Endast i undantagsfall. För förkortade tidsfrister är minimitidsfristen 48 timmar. Endast i mål där tillfälliga förbudsförelägganden meddelas i mål som rör barns välbefinnande kan man helt avstå från att underrätta svaranden i förväg. I sådana fall kan man naturligtvis hålla en förhandling i efterhand för att tillförsäkra alla parter rätten till en rättvis process.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Nej.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Om svaranden underlåter att inge ett svaromål kan en tredskodom meddelas på begäran av käranden. Domen kan naturligtvis överklagas av svaranden, på det sätt som beskrivs i svaret på fråga 12.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Svaranden kan begära att domstolen förlänger tidsfristen. Om en dom redan har meddelats (i svarandens utevaro) kan svaranden ansöka om återvinning av domen, med förbehåll för de regler som tillämpas av domstolen.

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

De viktigaste fristtyperna är följande:

Tidsfrist för att svara på en stämningsansökan – Sedan en svaranden har delgetts en stämning, eller ett käromål om detta delges separat, har denne 14 dagar på sig att antingen inge ett svaromål eller bekräfta delgivningen genom att underteckna ett mottagningsbevis. Efter att ha undertecknat mottagningsbeviset har man ytterligare 14 dagar på sig att förbereda sitt försvar. Det innebär att svaranden kan ha upp till 28 dagar på sig att besvara stämningen. Om svaranden undertecknar mottagningsbeviset dagen efter mottagandet av käromålet har vederbörande emellertid endast 15 dagar på sig att inge ett svaromål.

Tidsfrist för att verkställa en dom – Enligt avsnitt 4.4 i 1960 års lag om preskriptionsfrister (Limitation Act 1960) kan en talan inte väckas om det har gått mer än tolv år efter det att domen blev verkställbar.

Preskriptionstider – I regel gäller en preskriptionstid på sex år för

• tidsfristen för en skadeståndstalan (avsnitt 4.1 a i Limitation Act 1960),
• tidsfristen för upprepade fall av egenmäktigt förfarande och olovligt brukande av annans egendom (avsnitt 11 i Limitation Act 1960),
• tidsfristen för en talan som rör belopp som enligt lag kan drivas in (avsnitt 4.1 d i Limitation Act 1960).

För andra typer av mål varierar preskriptionstiderna. Exempelvis är

• tidsfristen för en talan som rör ett förseglat avtal tolv år (avsnitt 4.3 i Limitation Act 1960) – t.ex. vid avtalsenliga skulder som inteckningar, och
• tidsfristen för en talan som rör personskador tre år (avsnitt 4.1 i Limitation Act 1960).

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

I delarna 2.8–2.10 i civilprocessreglerna (Civil Procedure Rules) behandlas tillämpningen och tolkningen av reglerna när det gäller beräkning av tidsfrister.

Utöver lördagar och söndagar räknas följande dagar inte som arbetsdagar i Gibraltar:

• Nyårsdagen: 1 januari
• Långfredagen: fredagen före påsk
• Annandag påsk: måndagen efter påsk
• Arbetarnas minnesdag: 28 april
• 1 maj
• Spring Bank Holiday: sista måndagen i maj
• Drottningens födelsedag: andra eller tredje måndagen i juni
• Summer Bank Holiday: sista måndagen i augusti
• Nationaldagen: 10 september
• Juldagen: 25 december
• Annandag jul: 26 december

Om juldagen, annandag jul, nyårsdagen eller nationaldagen infaller på en helg blir nästa vardag en allmän helgdag. Om den 25 och 26 december t.ex. infaller på en lördag och söndag blir påföljande måndag och tisdag allmänna helgdagar. Domstolar kan dessutom hålla stängt under perioden mellan jul och nyår.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Limitation Act 1960 – I denna lag anges flera tidsfrister för att väcka talan och andra perioder inom vilka t.ex. en dom ska verkställas eller parterna ska vidta andra åtgärder. Mer information ges i svaret på fråga 1.

Civilprocessreglerna (Civil Procedure Rules) – Dessa processregler reglerar tvistemålsprocesser i England och Wales (och gäller även i Gibraltar). De inbegriper tidsfrister för olika åtgärder.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Tidsfristen börjar vanligtvis löpa från och med det datum händelsen i fråga inträffade. Fjortondagarsfristen för att inge ett svaromål börjar t.ex. löpa från och med mottagandet av stämningen, eller käromålet om detta delges separat (med förbehåll för reglerna om när en handling ska anses delgiven – se nedan). Tolvårsfristen för att verkställa en dom börjar dessutom löpa den dag domen vann laga kraft och blev verkställbar.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

I Gibraltar delges handlingar i regel genom personlig delgivning. Om delgivningen sker genom rekommenderat brev anses delgivningen enligt avsnitt 8 i Interpretation and General Clauses Act ha skett ”vid den tidpunkt då brevet normalt hade delats ut”.

Mer information om när en handling anses ha delgetts vid andra delgivningssätt än personlig delgivning, t.ex. utbyte av dokument, leverans eller avlämning av dokumentet till tillåten adress, fax eller andra elektroniska delgivningssätt, finns i del 6 i civilprocessreglerna.

Om en handling delges genom personlig delgivning anses den ha delgetts nästa arbetsdag om den delges efter kl. 17.00 på en arbetsdag eller delges på en lördag, en söndag eller en allmän helgdag (oavsett klockslag).

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Om en tidsperiod anges i ett antal dagar beräknas denna som antalet hela dagar. Vid beräkningen av antalet ”hela dagar” räknas inte den dag perioden inleds. Om perioden avslutas vid en viss händelse räknas inte heller den dag då denna händelse inträffar. Exempel på hur man beräknar dessa dagar finns i del 2 i civilprocessreglerna.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

När domstolen meddelar en dom, ett beslut eller en anvisning som innehåller en tidsfrist för när en åtgärd ska ha vidtagits ska den dag fristen löper ut, om det är praktiskt möjligt, anges som ett kalenderdatum. Domstolen ska även ange vilket klockslag åtgärden senast måste ha vidtagits. Om det datum en åtgärd måste ha vidtagits införs i ett dokument måste datumet, om det är praktisk möjligt, anges som ett kalenderdatum.

Den som delges en handling den 4 april och måste svara inom 14 dagar från delgivningen, ska exempelvis svara före den 18 april.

Om den angivna perioden är kortare än fem dagar räknas emellertid inte lördagar, söndagar och allmänna helgdagar.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Om ”månad” förekommer i en dom, ett beslut, en anvisning eller en annan handling betyder detta en kalendermånad.

Om en period anges i år ska del 2.10 i civilprocessreglerna tillämpas analogt, även om detta inte uttryckligen föreskrivs i någon regel. Om ”år” anges i en dom, ett beslut, en anvisning eller någon annan handling är det således kalenderår som avses.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Om perioden slutar när en viss händelse inträffar medräknas inte den dag då händelsen inträffade. Se även svaret på fråga 6 ovan.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Om den period för att företa en handling på domstolens kansli som anges i civilprocessreglerna, en praktisk anvisning, en dom eller ett domstolsbeslut löper ut på en dag då kansliet är stängt ska handlingen anses ha företagits i tid om den företas nästa dag som kansliet är öppet. Denna regel gäller alltid i samband med utgången av tidsfrister.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Om stämningsansökan delges utanför jurisdiktionen gäller särskilda regler. Vid delgivning till en EU-medlemsstat eller en stat som är part i 1965 års Haagkonvention om delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur är tidsfristen för att bekräfta delgivningen 21 dagar efter delgivningen av stämningsansökan eller käromålet. Tidsfristen för att inge ett svaromål är 21 dagar efter delgivningen av käromålet eller, om svaranden bekräftar delgivningen genom att underteckna ett mottagningsbevis, 35 dagar efter delgivningen av käromålet. Vid delgivning till ett annat territorium som tillhör en stat som är part i 1965 års Haagkonvention är tidsfristen för att bekräfta delgivningen 31 dagar efter delgivningen av stämningsansökan eller käromålet. Tidsfristen för att inge ett svaromål är 31 dagar efter delgivningen av käromålet eller, om svaranden bekräftar delgivningen genom att underteckna ett mottagningsbevis, 45 dagar efter delgivningen av käromålet. Mer information finns i del 6 i civilprocessreglerna.

Vid delgivning till ett annat land är perioden för att bekräfta mottagandet av den delgivna handlingen eller för att inge ett svaromål det antal dagar som anges i tabellen i praktisk anvisning 6B till civilprocessreglerna efter delgivning av käromålet eller, om svaranden har bekräftat mottagandet av den delgivna handlingen, antalet dagar som anges i tabellen plus 14 dagar efter delgivningen av käromålet.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Tidsfristen för att överklaga domar är 14 dagar. Tidsfristen för att begära att en domare ska granska ett organs beslut, om du enligt lag har rätt att begära detta, är tre månader om inte annat föreskrivs i lagen i fråga (även om en sådan ansökan ändå måste inges så snabbt som möjligt).

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Den käranden som anser att det finns exceptionella skäl kan be domstolen att pröva en ansökan omgående och utan att svaranden delges några handlingar, dvs. ”ex parte” eller ”utan delgivning”. Om domaren beslutar att målet ska avgöras ”ex parte” eller ”utan delgivning” kallas käranden till ytterligare ett möte vid domstolen. Svaranden har rätt att närvara vid detta möte så att domaren kan lyssna på båda parter innan domaren avgör om ett annat beslut ska fattas.

Ytterligare möjligheter att förlänga en period anges i Limitation Act 1960. Preskriptionstiden kan t.ex. förlängas om käranden har en funktionsnedsättning (avsnitt 28 i Limitation Act).

Om inte annat föreskrivs i civilprocessreglerna eller en praktisk anvisning, eller om inte domstolen beslutar något annat, kan den tid inom vilken en person enligt en regel eller ett domstolsbeslut ska företa en handling ändras efter en skriftlig överenskommelse mellan parterna. Domares vidsträckta befogenheter i samband med handläggning av ärenden innebär dessutom att även domare kan ändra tidsfrister.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Nej. En part förlorar inte denna rätt.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Om en svarande underlåter att inge ett svaromål eller bekräfta mottagandet av stämningen i tid kan käranden begära att domstolen ska meddela en tredskodom. Svaranden kan dock ansöka hos domstolen om att domen ska upphävas.

Andra handläggningsrelaterande sanktioner är också möjliga. Om en part är skyldig att inge något, t.ex. ett sakkunnigutlåtande, inom en viss tid och underlåter att göra detta kan domstolen besluta att det utlåtandet inte kan användas.

Domstolen kan även använda sig av sanktioner som domstolstrots.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Den som har missat en tidsfrist kan begära att domstolen ska förlänga fristen. Om utgången av fristen har resulterat i en tredskodom kan parten ansöka om att beslutet ska upphävas.