Tidsfrister

Slovenien
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Enligt slovensk processrätt avses med tidsfrist en tidsperiod mellan två tidpunkter – tidsperiodens början och slut – inom vilka en viss processuell åtgärd kan och, i undantagsfall, inte kan vidtas.

Enligt slovensk lagstiftning finns olika tidsfrister:

  • Materiella och processuella tidsfrister: Materiella tidsfrister fastställs i den materiella rätten för hävdandet av rättigheter och är indelade i negativa preskriptionsfrister, efter vilka en rättighet förverkas enligt lag, och i begränsningsfrister, där en rättighet inte längre kan hävdas om motparten gör invändningar. Processuella tidsfrister fastställs för vidtagandet av processuella åtgärder.
  • Lagstadgade och rättsliga tidsfrister: Lagstadgade tidsfrister och längden på dessa fastställs direkt i lag, medan rättsliga tidsfrister fastställs av domstol med hänsyn till samtliga omständigheter i ärendet.
  • Förlängningsbara och ej förlängningsbara tidsfrister: Rättsliga tidsfrister kan förlängas men inte lagstadgade tidsfrister.
  • Subjektiva och objektiva tidsfrister: Subjektiva tidsfrister inleds när en behörig person fått kännedom om en viss händelse eller fått möjlighet att vidta en processuell åtgärd. Objektiva tidsfrister inleds när en viss objektiv omständighet har uppstått.
  • Processuella preskriptionsfrister och vägledande tidsfrister: När en processuell preskriptionsfrist har löpt ut kan ingen processuell åtgärd som tidsfristen avser vidtas med gällande verkan. Det får inga direkta rättsliga konsekvenser om en vägledande tidsfrist inte respekteras.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Enligt förordning nr 1182/71 avses med ”arbetsdagar” alla dagar förutom allmänna helgdagar, lördagar och söndagar. Följande allmänna helgdagar har utlysts till icke arbetsdagar i Slovenien i lagen om allmänna helgdagar och icke arbetsdagar i Slovenien (Zakon o praznikih in dela prostih dnevih v Republiki Sloveniji, ZPDPD):

  • Den 1 januari – nyårsdagen
  • Den 8 februari – Prešeren-dagen, Sloveniens kulturdag
  • Den 27 april – revolutionsdagen
  • Den 1–2 maj – arbetarrörelsens nationaldag
  • Den 25 juni – nationaldagen
  • Den 1 november – alla helgons dag
  • Den 26 december – självständighetsdagen

Följande dagar är också icke arbetsdagar i Slovenien:

  • Påskdagen och annandag påsk
  • Den 15 augusti – Marie himmelsfärd
  • Den 31 oktober – reformationsdagen
  • Den 25 december – juldagen

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

I slovensk rätt fastställs de generella reglerna om processuella tidsfrister genom civilprocesslagen (Zakon o pravdnem postopku). Artiklarna 110–112 och 116–120 i civilprocesslagen är direkt tillämpliga på civilrättsliga förfaranden och med nödvändiga ändringar på frivillig rättsvård, verkställighets- och säkerhetsförfaranden samt på förfaranden för tvångsuppgörelse eller konkurs till följd av ett företags insolvens eller likvidation.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Enligt slovensk rätt ska tidsfrister beräknas i antal dagar inom juridiken. Tidsfrister beräknas i dagar, månader och år. Om en tidsfrist uttrycks i dagar omfattar inte tidsperioden den dag då domstolshandlingen delges eller dagen för den händelse som inleder tidsfristen. Tidsfristens första dag är i stället första påföljande dag. Tidsfrister som anges i månader eller år löper ut i slutet av motsvarande dag i den sista månaden eller under det sista året. Om en sådan dag inte finns i den sista månaden, löper tidsfristen ut på månadens sista dag. Sådana tidsfrister inleds den dag då händelsen från vilken tidsfristen räknas ägde rum (om en processuell åtgärd måste vidtas inom ett år från det att en handling delges och delgivningen ägde rum den 25 april 2005, löper tidsfristen ut den 25 april 2006). Om en tidsfrists sista dag är en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan icke arbetsdag enligt ZPDPD (se punkt 2 ovan), löper tidsfristen ut första påföljande arbetsdag. Ovannämnda dagar har ingen påverkan på förfarandenas inledande och gång, eftersom tidsfristen löper i ett sträck även under dessa. Ett undantag till denna regel är domstolsväsendets semesteruppehåll (mellan den 15 juli och den 15 augusti), då tidsfrister inte kan inledas. Tidsfristerna inleds i stället den första dagen efter semesteruppehållet.

Händelser som inleder tidsfrister är vanligtvis delgivning av domstolshandlingar, en åtgärd från motpartens sida eller en icke-processuell händelse.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Enligt slovensk rätt ska handlingar delges via post, utmätningsman eller domstol eller på något annat sätt som anges i lag. När en tidsfrist inleds efter delgivning har inte delgivningssättet någon inverkan på tidpunkten för inledandet. Tidsfristen inleds när delgivningen faktiskt sker eller anses ha skett enligt lag.

Delgivning av handlingar regleras genom artikel 132 ff. i civilprocesslagen. I denna görs åtskillnad mellan icke-personlig (ordinär) och personlig delgivning med post, samt delgivning med säkra elektroniska metoder, som också kan vara personlig eller ordinär.

När det gäller ordinär delgivning av handlingar (artiklarna 140 och 141 i civilprocesslagen) anses delgivning ha skett den dag då en stämningsman ger handlingar till en adressat vid dennes bostad eller arbetsplats. Om adressaten inte finns vid bostaden, kan handlingarna ges till en annan vuxen person i hushållet. Om stämningsmannen delger handlingarna vid arbetsplatsen när adressaten inte finns där eller inte kan nå personen på grund av det system som tillämpas på arbetsplatsen, anses delgivning ha skett när handlingarna ges till en person som är behörig att ta emot post eller som är anställd vid arbetsplatsen. Om adressaten bor på en tillfällig adress och stämningsmannen inte kan finna honom eller henne där, ska stämningsmannen ge handlingarna till en person som är behörig att ta emot post för de boendes räkning. Tidsfristen inleds dagen efter delgivningen. Om sådan delgivning inte är möjlig kan stämningsmannen lägga handlingarna i en brevlåda på bostadsadressen. Delgivning anses ha skett den dag då handlingen lades i brevlådan. Om adressaten inte har någon brevlåda eller om den är ur funktion, kan handlingarna lämnas till den domstol som begärt delgivning eller till ett lokalt postkontor. I sådana fall ska ett delgivningsmeddelande lämnas på ytterdörren på hemadressen av vilket det framgår var handlingarna kan hämtas. Delgivning anses ha skett den dag då delgivningsmeddelandet lämnades på ytterdörren. Postkontoret sparar handlingarna i 30 dagar. Om adressaten inte hämtar handlingarna inom denna tidsfrist skickas handlingarna tillbaka till domstolen. Om handlingarna måste delges en juridisk person som finns med i registret eller en enskild näringsidkare, och delgivning inte är möjlig på adressen tillhörande det företag som finns med i registret, ska delgivning ske genom att handlingarna eller delgivningsmeddelandet lämnas på den adress som finns i registret, förutsatt att adressen verkligen finns.

Personlig delgivning (artiklarna 142 och 143 i civilprocesslagen) sker när delgivningen avser en åtgärd, ett domstolsbeslut som kan bli föremål för ett överklagande eller ett extraordinärt rättsmedel, ett betalningsföreläggande avseende domstolsavgift för inlagor enligt artikel 105a i civilprocesslagen eller en kallelse till förlikningsförhandlingar eller den första huvudförhandlingen. Andra handlingar delges endast personligen när så krävs enligt lag eller när en domstol anser att detta är nödvändigt eftersom det rör sig om originalhandlingar eller av vissa andra skäl som kräver större försiktighet. Tidsfristen inleds dagen efter delgivningen. Tidsfristen kan löpa ut en icke arbetsdag, vilket innebär att tidsfristen inte förlängs till nästkommande arbetsdag.

Om direkt personlig delgivning krävs men inte är möjligt, kan stämningsmannen lämna handlingen i brevlådan eller sätta upp ett delgivningsmeddelande på ytterdörren vid hemmet, där det anges att adressaten kan hämta handlingarna inom 15 dagar vid ett lokalt postkontor (om delgivningen gjordes per post) eller vid den domstol som beslutat om delgivning. Delgivning anses ha skett när adressaten hämtar handlingarna vid postkontoret eller 15 dagar senare om adressaten inte hämtar handlingarna. Om adressaten inte hämtar handlingarna inleds tidsfristen dagen efter att delgivningen skett eller anses ha skett.

Elektronisk delgivning av handlingar får ske med säkra elektroniska metoder. Rättsinformationssystemet skickar automatiskt handlingar till adressatens registrerade delgivningsadress eller till en säker elektronisk brevlåda när handlingarna kommer från juridiska och fysiska personer som bedriver yrkesmässig delgivning av handlingar med särskilt tillstånd från justitieministeriet. Adressaten måste hämta handlingarna inom 15 dagar. Adressaten hämtar handlingarna i informationssystemet genom att bekräfta sin identitet på det sätt som föreskrivs, undertecknar delgivningskvittot elektroniskt och returnerar det till avsändaren på elektronisk väg. Delgivning anses ha skett den dag då adressaten tar emot de elektroniska handlingarna. Om handlingarna inte tas emot inom 15 dagar anses delgivning ha skett efter denna tidsfrist. Adressaten måste kunna få reda på innehållet i handlingarna senast tre månader efter utgången av perioden på 15 dagar efter mottagandet av de elektroniska handlingarna. Om adressaten inte hämtar handlingarna börjar tidsfristen löpa dagen efter delgivningen skedde eller anses ha skett. Det måste betonas att elektronisk delgivning ännu inte är möjligt i civilrättsliga och handelsrättsliga förfaranden, med undantag för verkställighets-, insolvens- och fastighetsregisterförfaranden, trots att en lagstadgad rättslig grund finns. För användning av elektroniska metoder, se faktabladet ”Automatiserad behandling av mål”.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Om en tidsfrist uttrycks i dagar inbegriper inte tidsfristen den dag då en domstolshandling delges eller den dag då en händelse uppstår från och med vilken en tidsfrist inleds. Tidsfristens första dag är i stället dagen efter delgivningen av domstolshandlingen eller dagen efter händelsen.

Tidsfrister som anges i månader eller år löper ut i slutet av motsvarande dag i den sista månaden eller under det sista året. Om en sådan dag inte finns i den sista månaden, löper tidsfristen ut på månadens sista dag. Sådana tidsfrister inleds den dag då händelsen från vilken tidsfristen räknas ägde rum (om en processuell åtgärd måste vidtas inom ett år från det att en handling delgetts och delgivningen ägde rum den 25 april 2005, löper tidsfristen ut den 25 april 2006).

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

När tidsfristen uttrycks i dagar avses kalenderdagar. Tidsfrister löper i ett sträck och inbegriper lördagar, söndagar och icke arbetsdagar. Till exempel inleds tidsfristen för överklagande på lördagen om en dom delgavs på fredagen. Om en tidsfrists sista dag är en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan icke arbetsdag enligt ZPDPD, löper tidsfristen ut första påföljande arbetsdag.

Vid beräkningen av tidsfrister måste hänsyn även tas till de särskilda reglerna i artikel 83 i domstolslagen (Zakon o sodiščih) om semesteruppehåll. Mellan den 15 juli och den 15 augusti kan domstolar endast hålla förhandlingar i och pröva brådskande ärenden, som enligt lag definieras som sådana (ärenden som rör förelägganden, vårdnad och vård av barn, underhållsskyldighet osv.). Processuella tidsfrister löper inte då, förutom i brådskande ärenden. Om delgivning skett under semesteruppehållet (t.ex. den 20 juli) inleds den processuella tidsfristen dagen efter semesteruppehållets sista dag, nämligen den 16 augusti. Processuella tidsfrister får inte heller löpa ut under semesteruppehållet. Som exempel löper 15-dagarsfristen ut den 26 augusti om delgivning sker den 10 juli. Tidsfristerna avbryts under semesteruppehållet.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Enligt slovensk rätt uttrycks inte tidsfrister i antal veckor. Tidsfrister beräknas i dagar, månader och år. Lördagar, söndagar och andra icke arbetsdagar har ingen påverkan på en tidsfrist, och en tidsfrist får inte löpa ut på en sådan dag. Om en tidsfrists sista dag är en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan icke arbetsdag enligt ZPDPD, löper tidsfristen ut första påföljande arbetsdag.

Bestämmelserna i domstolslagen om tidsfrister under semesteruppehållet omfattar inte tidsfrister som uttrycks i månader och år och beträffande vilka det föreskrivs i artikel 111.3 i civilprocesslagen att upphörandet sker på den dag som till siffran motsvarar det datum då tidsfristen inleds. Semesteruppehållet påverkar inte löptiden för tidsfrister som uttrycks i år. Enligt rättspraxis löper inte tidsfrister som anges i månader under semesteruppehållet och därmed förlängs dessa med en månad (en processuell tidsfrist på tre månader som inleds den 20 juni löper ut den 20 september, och en tidsfrist på tre månader som skulle ha löpt ut under semesteruppehållet, t.ex. den 5 augusti, förlängs med en månad och löper ut den 5 september).

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Tidsfrister som anges i månader eller år löper ut i slutet av motsvarande dag i den sista månaden eller under det sista året. Om en sådan dag inte finns i den sista månaden, löper tidsfristen ut på månadens sista dag (om en viss processuell åtgärd måste vidtas inom ett år efter att handlingarna delgetts och om handlingarna delgavs den 25 april 2005, löper tidsfristen ut den 25 april 2006; om en viss processuell åtgärd måste vidtas inom en månad efter delgivningen, som ägde rum den 31 maj 2005, är tidsfristens sista dag den 30 juni 2005).

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Tidsfrister löper inte ut på lördagar, söndagar eller andra icke arbetsdagar. Om en tidsfrists sista dag är en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan icke arbetsdag enligt ZPDPD, löper tidsfristen ut första påföljande arbetsdag.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Endast sådana tidsfrister kan förlängas som fastställs av domstol, så kallade rättsliga tidsfrister (artikel 110 i civilprocesslagen). En rättslig tidsfrist kan förlängas av domstol på en parts begäran när motiverade skäl föreligger. En begäran om en förlängd tidsfrist måste inges innan tidsfristen löpt ut. Lagstadgade tidsfrister kan inte förlängas. Bestämmelsen om att lagstadgade tidsfrister inte kan förlängas är tvingande.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Parterna kan överklaga domar eller beslut i första instans inom den allmänna tidsfristen för överklagande på 30 dagar efter delgivningen av en kopia av domen och 15 dagar efter delgivningen av en kopia av förstainstansdomstolens avgörande, om inte annat föreskrivs i civilprocesslagen (artiklarna 333 eller 363.2).

En kortare tidsfrist för överklagande på 15 dagar fastställs i tvister rörande växlar eller checkar (artikel 333 i civilprocesslagen), och en åttadagarsfrist vid intrång i äganderätten (artikel 428 i civilprocesslagen) och mindre rättstvister (artikel 458 i civilprocesslagen) samt för överklaganden i mindre handelsrättsliga tvister och för utfärdande av betalningsförelägganden. Den kortare tidsfristen på åtta dagar tillämpas även för utnyttjande av rättsmedel (överklaganden och invändningar) i förfaranden för verkställighet och säkerställande av fordringar (artikel 9 i lagen om verkställighet och säkerställande av civilrättsliga fordringar (Zakon o izvršbi in zavarovanju)).

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Domstolar håller förhandlingar när sådana föreskrivs enligt lag eller är nödvändiga i förfaranden (artikel 113 i civilprocesslagen). En förhandling är ett möte som hålls på en viss plats och tid för att en processuell åtgärd ska vidtas. Vid giltiga skäl får en domstol skjuta upp en förhandling till ett senare datum (artikel 115 i civilprocesslagen).

En domstol kan också förlänga tidsfristen för att en part ska vidta en processuell åtgärd (rättslig tidsfrist) om det finns giltiga skäl till en förlängning och parten har begärt att tidsfristen ska förlängas innan den löper ut.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Enligt slovensk rätt är det omöjligt att förlänga en tidsfrist av skälet att en part bor på en viss ort eller i ett visst område.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Att missa en tidsfrist innebär generellt sett att en rättighet förverkas. En part förlorar sin rätt att utnyttja rättsmedel (negativ preskriptionsfrist), och ett rättsmedel som utnyttjas för sent kommer att ogillas. En domstol kommer att ogilla en ansökan som en part inte ändrar eller kompletterar inom angiven tid.

Om parten missar en tidsfrist kan han/hon anses ha dragit tillbaka sitt käromål (t.ex. anses parten ha dragit tillbaka sitt käromål, varpå förhandlingen skjuts upp, om parten inte erlägger domstolsavgift inom den lagstadgade tidsfristen; detsamma gäller om ingen av parterna begär att förhandlingen ska fortsätta inom fyra månader efter vilandeförklaringen).

Om en part inte inställer sig vid en förhandling anses parten i vissa fall ha återkallat sin talan (om ingen part inställer sig vid den första förhandlingen anses käranden ha återkallat sin talan).

Om en part inte iakttar en tidsfrist kan detta också få konsekvenser för honom/henne i bevisförfarandena. Om en part inte iakttar en tidsfrist för förskottsbetalning för bevisupptagning kommer ingen bevisupptagning att ske.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Om en part missar en tidsfrist för en viss processuell åtgärd, som leder till en negativ preskriptionsfrist (vilket innebär att parten förlorar rätten att vidta den processuella åtgärden), kan en domstol bevilja partens begäran om att få vidta den senare (dvs. återställande av försutten tid; artiklarna 116–121 i civilprocesslagen).

Villkor för återställande av försutten tid:

  • En part har missat tidsfristen av ett motiverat skäl, liksom domstolen fastställt med hänsyn till samtliga omständigheter i ärendet.
  • En negativ preskriptionsfrist har uppstått eftersom en tidsfrist inte har iakttagits.
  • En part inger en ansökan om återställande av försutten tid till den domstol där den processuella åtgärden skulle ha vidtagits, inom 15 dagar efter att det skäl som gjorde att parten missade tidsfristen inte längre föreligger. Om parten först efteråt fått kännedom om att han eller hon missat tidsfristen ska ansökan inges inom 15 dagar efter att parten fått sådan kännedom, i alla händelser inom tre månader, eller 30 dagar i handelstvister, från det att tidsfristen missats.
  • En processuell åtgärd som inte tidigare vidtagits genomförs samtidigt som ansökan om återställande av försutten tid inges.

En ansökan om återställande av försutten tid påverkar generellt sett inte förhandlingarnas gång, men en domstol kan besluta att förhandlingarna ska upphävas tillfälligt tills ett beslut om ansökan har vunnit laga kraft. Efter att domstolen i tid har mottagit en ansökan om återställande av försutten tid håller domstolen vanligtvis en förhandling där ansökan prövas. Om återställande av försutten tid beviljas återställs förhandlingarna till det läge som förelåg före förseningen, och de beslut som domstolen fattat till följd av förseningen upphävs.

Länkar

http://www.dz-rs.si/wps/portal/Home/deloDZ/zakonodaja/preciscenaBesedilaZakonov

http://www.sodisce.si/

https://www.uradni-list.si/glasilo-uradni-list-rs

http://www.pisrs.si/Pis.web/

Senaste uppdatering: 24/02/2021

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats