Tidsfrister

Portugal
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Tiden är en viktig faktor inom juridiken. Inom civilrätten påverkas de rättsliga situationerna av två olika typer av tidsfrister: civilrättsliga och processuella. Reglerna för tidsfristerna och metoderna för beräkningen av dem varierar beroende på om de är faktiska eller processuella.

Om inget annat uttryckligen sägs är de tidsfrister som fastställs i lagen civilrättsliga.

Vad beträffar de civilrättsliga tidsfristerna anges i portugisisk lagstiftning särskilt preskription, bortfall och icke-utnyttjande (artikel 298 i civillagen).

Rätten att åberopa preskription uppkommer alltid när innehavaren av rätten inte har utövat denna inom en i lag fastställd tidsfrist, på villkor att personen fritt förfogar över denna rätt och att rätten inte omfattas av undantag i lag. Därmed bekräftas vikten av tillförlitlighet och säkerhet i de rättsliga förhållandena genom att en rättighet inte tillåts utövas på obestämd tid. Preskriptionen måste åberopas av den person som drar nytta av den. Domstolen kan inte besluta om den på eget initiativ.

Bortfall innebär i strikt mening att en rättighet eller rättslig situation upphör att gälla, utan retroaktiv verkan, i och med att en tidsfrist löper ut.

Om bortfallet fastställs i frågor som inte parterna får avgöra enligt eget gottfinnande, avgör domstolen på eget initiativ huruvida bortfall föreligger, och det kan åberopas när som helst under förfarandet. Om bortfallet har fastställts i frågor som parterna får avgöra enligt eget gottfinnande, måste det åberopas i eller utanför domstol för att det ska gälla.

Med icke-utnyttjande menas underlåtenhet att utöva rätten att helt eller delvis utnyttja en sak, dvs. att dra nytta av dess egenskaper eller ekonomiska fördelar under en i lag fastställd tidsperiod. Detta medför att rättigheten upphör.

En domstol får inte på eget initiativ besluta om bristande utnyttjande.

De processuella tidsfristerna är tidsperioder som fastställts i lag i syfte att inverka på ett visst sätt på en process (t.ex. tidsfrister för väckande av talan eller överklagande) och tidsfristen kan antingen förlängas eller vara tvingande.

Syftet med en tidsfrist som kan förlängas är att skjuta upp möjligheten att företa en viss handling eller inleda en annan tidsperiod till en konkret tidpunkt i framtiden.

Om en tvingande tidsfrist följer på en tidsfrist som kan förlängas räknas båda perioderna som en tidsperiod.

Processuella tidsfrister kan fastställas genom lag eller domstolsbeslut.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Enligt ovannämnda förordning är följande dagar helgdagar i Portugal:

1 januari, långfredagen, 25 april, 1 maj, 10 juni, 15 augusti, 8 och 25 december.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

I den portugisiska civilprocessrätten är det en generell regel att om inte annat föreskrivs har parterna tio dagar på sig att begära att rättsliga åtgärder vidtas, åberopa ogiltighetsgrund, göra särskilda omständigheter gällande eller utöva varje annan processuell rättighet. En part har även en frist på tio dagar för att gå i svaromål gentemot motparten (artikel 149 i civilprocesslagen).

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Den generella regeln är att tidsfristen för att gå i svaromål alltid börjar löpa från och med tidpunkten för delgivningen av den skriftliga handling som svaromålet gäller (artikel 149.2 i civilprocesslagen).

Delgivningar till parterna under förfarandet mottas av deras juridiska ombud.

När syftet med delgivningen är att få en part att inställa sig i egen person, delges inte endast det juridiska ombudet, utan även parten via rekommenderad försändelse med angivande av tid, plats och motiv.

De juridiska ombuden delges via e-post (för närmare detaljer se genomförandeförordning (Portaria) nr 280/13 av den 26 augusti 2013), och datorsystemet intygar vilken dag delgivningen gjordes. Delgivningen antas ha skett den tredje dagen efter det att handlingen upprättades eller den första arbetsdagen därefter om den dagen inte är en arbetsdag.

Delgivning via rekommenderad försändelse anses ha skett på den dag då mottagningsbeviset undertecknas och brevet anses ha mottagits av den person som är föremål för stämningen även om mottagningsbeviset undertecknades av en tredje part, och där det, såvida det inte finns bevis för motsatsen, antas att försändelsen delades ut i tid till mottagaren (artikel 230.1 i civilprocesslagen).

I mål om fullgörande av ekonomiska skyldigheter till följd av skriftliga avtal i vilka parterna har valt sin delgivningsadress, sker delgivningen per post till vald adress, förutsatt att värdet på fordringarna inte överstiger 30 000,00 euro eller, om värdet överstiger detta belopp, skyldigheten att fortsätta leverera varor eller tjänster. Om mottagaren vägrar att underteckna mottagningsbeviset eller motta brevet ska postbudet notera detta och sedan återsända handlingen. I och med noteringen anses handlingen delgiven. I denna situation börjar tidsfristen löpa från och med den dag då noteringen gjordes.

Om brevet returneras på grund av att mottagaren inte har hämtat ut det på postkontoret inom den tidsfrist som fastställts i lag, eller för att en annan person än mottagaren har vägrat att underteckna mottagningsbeviset eller motta brevet, upprepas delgivningen och ett nytt rekommenderat brev med mottagningsbevis sänds till den som ska delges. I detta fall levereras brevet i form av ett officiellt godkänt formulär tillsammans med kopior av samtliga obligatoriska upplysningar. Postbudet ska notera datum och plats för överlämnandet av brevet och omedelbart sända dessa upplysningar till domstolen. Om det inte är möjligt att posta brevet i den som ska delges brevlåda, lämnar postbudet en avi till adressaten. I en sådan situation anses delgivning ha utförts den dag som noterats av postbudet eller, om en avi har lämnats, på åttonde dagen efter den dagen (och adressaten har informerats om detta i det senaste brevet som har skickats till honom eller henne). Det är från och med denna tidpunkt för delgivningen som den processrättsliga tidsfristen börjar löpa.

Om delgivningen sker via juridiskt ombud, tjänsteman inom exekutionsväsendet eller domstolstjänsteman börjar tidsfristen löpa från och med det att mottagaren undertecknar mottagningsbeviset.

Enligt civilprocesslagen får tidsfristen förlängas (kompletterande tidsfrist beviljad av domstolen) för att kompensera för det geografiska avståndet mellan delgivningsorten och den domstol där saken prövas eller för att svaranden inte har delgetts personligen. I dessa fall börjar den tvingande tidsfristen att löpa först i slutet av denna förlängda period.

Om det råder osäkerhet om var personen uppehåller sig, sker delgivningen via kungörelse och annonser i pressen, följt av en annons på en offentlig webbplats (se ovannämnda artikel 24 i genomförandeförordning nr 280/13 av den 26 augusti 2013). I en sådan situation anses delgivningen ha skett när den sista annonsen publicerades. Förlängningen av tidsfristen börjar löpa från och med delgivningsdagen. Tidsfristen för att inkomma med svaromål löper från och med den lagliga förlängningen av tidsfristen.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Ja. Se svaret på förra frågan.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Datumet för handlingen, händelsen, beslutet, delgivningen eller tillkännagivandet medräknas inte.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Processrättsliga tidsfrister som är fastställda i lag eller av domstol är fortlöpande. De avbryts dock under den tid domstolarna har semesterstängt om de inte löper under sex månader eller mer, eller om de rör processhandlingar som ska utföras i mål som enligt lag är brådskande, om inte domstolen genom ett motiverat beslut och efter att ha hört parterna beslutar att förlänga den processrättsliga tidsfristen. Om tidsfristen för att utföra en processhandling löper ut då domstolen är stängd förlängs den till den första därpå följande arbetsdagen.

Domstolarna har semesterstängt mellan den 22 december och den 3 januari, mellan palmsöndagen och annandag påsk samt mellan den 16 juli och den 31 augusti.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

När en tidsfrist är angiven i månader eller år, bestäms dess inledning på samma sätt, dvs. den börjar löpa dagen efter stämningen, delgivningen eller den relevanta händelse som markerar att tidsfristen börjar löpa.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

En tidsfrist som är angiven i dagar löper ut efter det att antalet dagar i perioden läggs till dess inledning (se svaret på del b i denna fråga).

En tidsfrist som är angiven i veckor, månader eller år och som påbörjas ett bestämt datum löper ut kl. 24.00 på motsvarande dag i den sista veckan, månaden eller året. Om motsvarande dag i den sista månaden saknas löper fristen ut på den sista dagen i den innevarande månaden (artikel 279 c i civillagen).

Eftersom domstolarna har stängt på söndagar och allmänna helgdagar förskjuts perioder som avslutas på en söndag eller allmän helgdag till den första påföljande arbetsdagen om den aktuella handlingen ska behandlas i domstol.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Domstolarna håller endast öppet på arbetsdagar.

Vid beräkningen av processuella tidsfrister gäller alltid regeln att den sista dagen i fristen för att företa en processhandling förlängs till följande arbetsdag om den infaller när domstolen är stängd.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

En processuell tidsfrist som fastställs i lagen får förlängas i de fall som föreskrivs i lagen. Fristen får med parternas medgivande förlängas en gång och med samma tidsperiod (artikel 141 i civilprocesslagen).

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Fristen för att inge ett överklagande är 30 dagar räknat från den dag avgörandet meddelades och 15 dagar i brådskande fall och de fall som anges i artikel 644.2 och artikel 677 i civilprocesslagen.

Om parten är på obestånd och inte ska delges i enlighet med artikel 249 i civilprocesslagen börjar fristen för att inge ett överklagande att löpa från och med offentliggörandet av beslutet, om inte parten upphör att vara i obestånd före slutet på den perioden och då ska delges domen eller domstolsavgörandet och fristen börjar löpa från och med delgivningsdatumet.

Vid muntliga beslut eller domar som återges under förfarandet börjar fristen löpa från och med den dag de avkunnades, under förutsättning att parten var närvarande eller hade uppmanats att närvara vid handlingen.

Om, förutom i ovannämnda fall, ingen delgivning behöver göras börjar fristen löpa från och med den dag personen fick kännedom om beslutet.

För svaranden gäller samma tidsfrist som vid ingivandet av ett överklagande om han eller hon vill inkomma med svaromål på klagandens talan.

I målet kan svaranden invända mot upptagandet av överklagandet till sakprövning, tidpunkten för överklagandet samt klagandens rätt att inge överklagandet.

Om syftet med överklagandet är att gå igenom tidigare bevisning förlängs fristen för att inge ett överklagande och inkomma med svaromål med 10 dagar.

Om svaranden begär att överklagandets räckvidd ska utsträckas kan klaganden inkomma med svaromål inom 15 dagar från begäran.

Om det finns flera klagande eller flera svarande har varje talan sin egen tidsfrist. Detta gäller även om de företräds av olika advokater. Sekretariatet ansvarar för att se till att alla mål prövas inom de tidsfrister som de har tilldelats.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Lagstadgade processuella tidsfrister får inte förkortas.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

En svarande som har delgetts en stämningsansökan i ett tvistemål har en tidsfrist för att inkomma med svaromål. Tidsfristen kan förlängas när delgivningen har skett utanför det distrikt där domstolen har sitt säte och där domstolsförhandlingen ska hållas. Förlängningen av tidsfristen för att inkomma med svaromål beror på att delgivningen skedde utanför det distrikt där domstolen har sitt säte och där domstolsförhandlingen ska hållas, och inte på var mottagaren har sin hemvist – artikel 245 i civilprocesslagen.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

När den tvingande tidsfristen löper ut upphör rätten att företa handlingen. Handlingen kan emellertid företas efter det att tidsfristen har löpt ut om det föreligger ett giltigt förhinder. Handlingen kan även företas senast tre arbetsdagar efter fristens utgång på villkor att böter betalas omedelbart.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Handlingen kan företas efter det att tidsfristen har löpt ut om det föreligger ett giltigt förhinder (se fråga 14), dvs. förhinder till följd av en händelse som personen, eller dennes ombud, inte kan lastas för, och som förhindrar honom eller henne från att företa handlingen inom den ålagda fristen. I en sådan situation måste den part som anför förhinder genast styrka detta.

Oavsett om det föreligger giltigt förhinder kan handlingen även företas senast tre arbetsdagar efter fristens utgång på villkor att böter betalas (se ovan). I undantagsfall kan domstolen besluta om nedsättning av eller befrielse från böter för personer med stora ekonomiska svårigheter eller när beloppet anses uppenbart oproportionellt, särskilt vid en talan där det inte är obligatoriskt att utse ett juridiskt ombud och handlingen har företagits av parten själv.

Ytterligare information

Senaste uppdatering: 12/09/2019

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats