Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på polska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Swipe to change

Tidsfrister

Polen
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Inom den polska civilprocessen finns 1) lagstadgade, rättsliga och avtalsbaserade tidsfrister för processuella åtgärder som vidtas av parterna och 2) vägledande tidsfrister för processuella åtgärder som vidtas av domstol.

De lagstadgade och rättsliga tidsfristerna är slutgiltiga och får inte överskridas.

Lagstadgade tidsfrister definieras som preklusionsfrister (vilket innebär ogiltigförklaring av en viss processuell åtgärd om fristen inte respekteras) och fastställs i lag. Sådana tidsfrister får inte förlängas eller förkortas. En lagstadgad tidsfrist börjar löpa vid den tidpunkt som anges i lag. Det finns två typer av lagstadgade tidsfrister: tidsfrister före vilka en åtgärd måste vidtas och tidsfrister efter vilka en åtgärd får vidtas. Lagstadgade tidsfrister inbegriper tidsfrister för utnyttjande av rättsmedel, till exempel en tidsfrist för överklagande eller klagan.

Rättsliga tidsfrister definieras också som preklusionsfrister men fastställs av en domstol eller domare. Rättsliga tidsfrister kan förlängas eller förkortas, men endast av viktiga skäl och utifrån ett yrkande som inges innan tidsfristen löper ut, även utan att höra motparten. Dessa tidsfrister inleds när ett beslut eller en dom avges i detta avseende. I de fall där civilprocesslagen föreskriver automatisk delgivning inleds tidsfristerna när beslutet eller domen delges. Rättsliga tidsfrister inbegriper tidsfrister för att reglera bristande rättslig eller processuell handlingsförmåga eller för att åtgärda formella felaktigheter i ett överklagande eller en klagan.

Avtalsmässiga tidsfrister fastställs, liksom framgår av namnet, enligt överenskommelse mellan parterna. Ett klassiskt exempel är att vilandeförklaring görs efter gemensamt yrkande av parterna. Om parterna inger ett sådant yrkande kan domstolen vilandeförklara ärendet (domstolen är dock inte skyldig att göra detta). Denna typ av tidsfrist tillämpas enbart om parterna vill detta.

Vägledande tidsfrister tillämpas i regel på rättsliga myndigheter (domstolar) och inte på parter. Det får inga rättsliga konsekvenser om tidsfristerna inte hålls. Det grundläggande syftet är att principen om skyndsamma förfaranden ska tillämpas. Ett exempel på en sådan tidsfrist är den inom vilken en domstol ska fastställa domskäl.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Enligt lagen av den 18 januari 1951 om icke arbetsdagar finns följande lagstadgade icke arbetsdagar:

  • Alla söndagar (lördagar är inte icke arbetsdagar enligt lag)
  • Den 1 januari – nyårsdagen
  • Den 6 januari – trettondagen
  • Påskdagen
  • Annandag påsk
  • Den 1 maj – allmän helgdag
  • Den 3 maj – Polens nationaldag
  • Pingstdagen
  • Kristi lekamens fest
  • Den 15 augusti – Marie himmelsfärd
  • Den 1 november – Alla helgons dag
  • Den 11 november – nationell helgdag – självständighetsdagen
  • Den 25 december – juldagen
  • Den 26 december – annandag jul

Under 2017 inföll påskdagen den 16 april, annandag påsk den 17 april, pingstdagen den 4 juni och Kristi lekamens fest den 15 juni.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Inom civilrätten kan begreppet ”tidsfrist” ha två olika betydelser. Det kan avse antingen ett specifikt tillfälle (t.ex. den 5 april 2017) eller en specifik period med början och slut (t.ex. 14 dagar).

Om en slutlig tidsfrist fastställs (ett datum då något ska ha gjorts) är det den exakta tidpunkten för tidsfristens upphörande som spelar roll. En tidsfrist behöver inte anges som en viss dag, men den måste avse en händelse som kontrahenterna ska ombesörja i en viss situation.

Processuella tidsfrister fastställs i tidsenheter som antal dagar, veckor, månader eller år. Enligt artikel 165 i civilprocesslagen regleras metoden för beräkning av tidsfrister i ett civilrättsligt förfarande genom bestämmelserna i civillagen om tidsfrister, om det i en lag, ett rättsligt avgörande, ett beslut av en annan statlig myndighet eller en rättsakt fastställs en tidsfrist utan uppgift om hur den ska räknas (artikel 110 i civillagen). Att posta en rättegångshandling vid ett polskt postkontor eller ett postkontor tillhörande en aktör som tillhandahåller allmänna posttjänster i en annan medlemsstat i Europeiska unionen anses likvärdigt med att inge rättegångshandlingen till domstol. Så är även fallet när det gäller handlingar som inges av en soldat till en enhets högkvarter, av en frihetsberövad person till fängelsets administrativa avdelning eller av en besättningsmedlem på ett havsgående fartyg till fartygskaptenen.

En dag har 24 timmar och börjar och slutar kl. 24.00. En tidsfrist som anges i dagar löper ut vid den sista dagens slut. En tidsfrist som uttrycks i veckor, månader eller år löper ut vid slutet av den dag som, genom veckodagens namn eller datum, motsvarar tidsfristens första dag eller, om den sista månaden inte har någon sådan dag, månadens sista dag. Om en tidsfrist anges som början, mitten eller slutet av en månad avser detta den första, den femtonde eller den sista dagen i månaden, eftersom en halv månad motsvarar 15 dagar. Om en tidsfrist anges i månader eller år och kontinuitet inte är ett krav, poneras en månad ha 30 dagar och ett år 365 dagar. Om slutet av en tidsfrist för att vidta en åtgärd infaller på en lagstadgad icke arbetsdag eller lördag, löper tidsfristen ut nästkommande dag som inte är en icke arbetsdag eller en lördag.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Om början av en tidsfrist som är angiven i år utgörs av en specifik händelse, beaktas inte den dag då händelsen sker vid beräkningen av tidsfristen. Om en domstol den 11 januari 2017 delger en part och begär att han/hon ska vidta en särskild åtgärd inom en sju dagar lång tidsfrist, löper tidsfristen ut vid midnatt (kl. 24.00) den 18 januari 2017.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

En domstol kan utföra delgivning på flera olika sätt: per post eller genom utmätningsman, vaktmästare eller domstolsdelgivning. En adressat kan också delges genom att handlingen överlämnas till adressaten vid domstolens kansli. Så länge som delgivningen har skett på vederbörligt sätt är alla dessa metoder lika giltiga, och vilken metod som väljs påverkar inte tidsfristernas längd.

Sedan den 8 september 2016 kan en domstol utföra delgivning genom dataöverföringssystem om adressaten har ingett handlingar via ett sådant system eller valt detta alternativ. En adressat som har valt alternativet delgivning via dataöverföringssystem får välja bort elektronisk delgivning.

En handling som delges elektroniskt anses ha delgetts det datum som anges på det elektroniska mottagningskvittot, även om detta datum infaller på en lagstadgad icke arbetsdag. Det faktum att elektronisk korrespondens tas emot vid midnatt påverkar inte genomförandet av delgivningen. Om inget elektroniskt mottagningskvitto ges anses delgivningen vara genomförd 14 dagar efter det datum då handlingen laddas upp i dataöverföringssystemet. Bestämmelserna ovan innebär att parterna måste kontrollera sina elektroniska konton minst en gång var 14:e dag.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Om början av en tidsfrist som är angiven i år utgörs av en specifik händelse, beaktas inte den dag då händelsen sker vid beräkningen av tidsfristen.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Tidsfrister som anges i dagar uttrycks i kalenderdagar. Om slutet av en tidsfrist för att vidta en åtgärd infaller på en lagstadgad icke arbetsdag eller lördag, löper tidsfristen ut nästkommande dag som inte är en icke arbetsdag eller en lördag.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

En tidsfrist som uttrycks i veckor, månader eller år löper ut vid slutet av den dag som, genom veckodagens namn eller datum, motsvarar tidsfristens första dag eller, om den sista månaden inte har någon sådan dag, månadens sista dag.

Om en tidsfrist anges som början, mitten eller slutet av en månad avser detta den första, den femtonde eller den sista dagen i månaden. En halv månad motsvarar 15 dagar.

Om en tidsfrist anges i månader eller år och kontinuitet inte är ett krav, poneras en månad ha 30 dagar och ett år 365 dagar.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

En tidsfrist som uttrycks i veckor, månader eller år löper ut vid slutet av den dag som, genom veckodagens namn eller datum, motsvarar tidsfristens första dag eller, om den sista månaden inte har någon sådan dag, månadens sista dag.

Om en tidsfrist anges som början, mitten eller slutet av en månad avser detta den första, den femtonde eller den sista dagen i månaden. En halv månad motsvarar 15 dagar.

Om en tidsfrist anges i månader eller år och kontinuitet inte är ett krav, poneras en månad ha 30 dagar och ett år 365 dagar.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Om slutet av en tidsfrist för att vidta en åtgärd infaller på en lagstadgad icke arbetsdag eller lördag, löper tidsfristen ut nästkommande dag som inte är en icke arbetsdag eller en lördag.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Endast rättsliga tidsfrister, det vill säga tidsfrister som fastställts av domstol eller rättens ordförande, kan förlängas eller förkortas. Ett beslut om att förlänga eller förkorta en tidsfrist kan fattas av rättens ordförande eller domstolen, men endast om det finns viktiga skäl till detta. Det är rättens ordförande eller domstolen som gör en bedömning av skälen.

En tidsfrist kan endast förlängas eller förkortas på yrkande av en part, en person som deltar i frivillig rättsvård, en intervenient, en allmän åklagare, en yrkesinspektör, en konsumentombudsman, en icke-statlig organisation, en expert som utsetts av domstol eller ett vittne, om deras åtgärder omfattas av tidsfristen. Ett sådant beslut kan inte fattas på domstolens eller domarens eget initiativ.

Ett yrkande måste inges innan den fastställda tidsfristen löper ut.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

I den polska civilprocesslagen fastställs lagstadgade processuella tidsfrister för vidtagandet av rättsliga åtgärder utifrån typen av rättsligt beslut (dom (wyrok), avgörande i sakfrågan inom frivillig rättsvård (postanowienie co do istoty sprawy w postępowaniu nieprocesowym), tredskodom (wyrok zaoczny), betalningsorder i ett förfarande genom betalningsföreläggande (nakaz zapłaty w postępowaniu upominawczym), betalningsorder i ett betalningsföreläggande (nakaz zapłaty w postępowaniu nakazowym) och beslut (postanowienie)). I synnerhet har följande lagstadgade tidsfrister fastställts:

  • En dom och ett avgörande i sakfrågan inom frivillig rättsvård: Domskälen ska upprättas skriftligen på en parts yrkande för delgivning av domen och motiveringen, vilket ska ske inom en vecka från det datum då domslutet meddelas. I två fall (dels när en part som inte företrätts av en advokat, ett juridiskt biträde eller ett patentombud var frånvarande när domen meddelades på grund av frihetsberövande, dels när en dom meddelats bakom lyckta dörrar) ska detta ske inom en vecka från det datum då domslutet delges. Ett överklagande kan inges vid den domstol som meddelat den bestridda domen inom två veckor från det att klaganden delges domen och motiveringen. Om en part inte har begärt delgivning av domen och motiveringen inom en vecka från det datum då domslutet meddelas, börjar tidsfristen för överklagande att löpa den dag då tidsfristen för ingivande av ett sådant yrkande löper ut.
  • Ett beslut: Tidsfristen för överklagande är en vecka och inleds när beslutet delges eller när beslutet meddelas, om en part inte har begärt delgivning av det beslut som fattats vid förhandlingen inom den föreskrivna tidsfristen.
  • En tredskodom mot svaranden: En svarande som meddelats tredskodom kan inge ett bestridande inom två veckor efter delgivningen.
  • En tredskodom mot käranden: Domstolen anger skälen till en tredskodom om åtgärden har avvisats helt eller delvis och käranden har begärt att bli underrättad om skälen inom en vecka efter delgivningen eller om en kärande som inte har gjort en sådan begäran har överklagat inom den föreskrivna tidsfristen.
  • En betalningsorder i ett förfarande genom betalningsföreläggande: Enligt betalningsordern ska svaranden antingen tillgodose hela fordran, samt kostnaderna, eller inge ett bestridande inom två veckor efter delgivningen.
  • En betalningsorder i ett betalningsföreläggande: När domstolen utfärdar en betalningsorder fastställer domstolen att svaranden antingen måste tillgodose hela fordran, samt kostnaderna, inom två veckor från delgivningen eller åberopa grunder inom denna tidsfrist.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Ett vittne eller en part i förfarandet har en absolut plikt att inställa sig i domstol. Vittnen måste också inställa sig i domstol även om de inte känner till omständigheterna i ärendet eller redan har beslutat att utöva sin rätt att vägra vittna. Ett vittne måste skriftligen ursäkta sitt förfall (sin utevaro) före det datum då förhandlingen ska hållas. Om förklaringar inges vid ett senare datum kan dock domstolen tilldöma vittnet vite vid förhandlingen. Ett vittne bör till den skriftliga ursäkten bifoga en handling där han/hon motiverar sin utevaro. Giltiga ursäkter för ett vittnes utevaro kan vara sjukdom, en viktig affärsresa eller en allvarlig oförutsedd olycka. Om vittnet anger sjukdom som skäl till utevaro vid kallelsen, måste en hovläkare utfärda ett intyg där han/hon bekräftar att vittnet är oförmöget att inställa sig. I ett sådant fall kommer domstolen fastställa ett nytt inställelsedatum.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

En part eller ett vittne omfattas av de processrättsliga regler som den rättsliga myndigheten (domstolen) tillämpar.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

En processuell åtgärd som vidtas av en part efter att tidsfristen löpt ut är ogiltig. Denna princip tillämpas på såväl lagstadgade som rättsliga tidsfrister. Att en processuell åtgärd är ogiltig innebär att en åtgärd som vidtagits för sent inte får någon rättsverkan när den vidtas enligt lag. En processuell åtgärd som vidtas efter att tidsfristen löpt ut är ogiltig även om domstolen ännu inte har meddelat sin dom som en konsekvens av att tidsfristen löpt ut.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Om en tidsfrist överskrids kan en part ansöka om att få den återställd och om att förhandlingarna ska inledas på nytt.

Om parten har missat tidsfristen för att vidta en processuell åtgärd utan egen förskyllan, kommer domstolen att återställa tidsfristen på partens yrkande. Tidsfristen återställs dock inte om det inte medför några processuella konsekvenser för parten att han/hon har missat tidsfristen. En inlaga med ett yrkande om en återställd tidsfrist ska inges till den domstol vid vilken åtgärden skulle ha vidtagits, senast en vecka efter att skälet till att tidsfristen missats inte längre föreligger. Grunderna till yrkandet bör anges i inlagan. Parten bör vidta den processuella åtgärden samtidigt som yrkandet inges. Tidsfristen kan återställas ett år efter att den missats, men endast i undantagsfall. En tidsfrist för överklagande av en dom om annullering av ett äktenskap eller skilsmässoförklaring eller om att ett äktenskap inte föreligger kan inte ens återställas om en av parterna har gift om sig efter att domen vunnit laga kraft. Ett yrkande om att få en tidsfrist återställd som inges för sent eller är ogiltigt enligt lag tillbakavisas av domstolen. Det faktum att en begäran om att få en tidsfrist återställd inges innebär inte att rättegången eller verkställandet av avgörandet avbryts. Domstolen kan dock avbryta rättegången eller verkställandet av avgörandet, beroende på omständigheterna. Om domstolen bifaller yrkandet kan den omedelbart påbörja prövningen av ärendet.

Genom förnyad prövning kan ett ärende som blivit föremål för en lagakraftvunnen dom prövas på nytt. En klagan med krav om förnyad prövning behandlas ofta som ett extraordinärt rättsmedel (extraordinärt överklagande) som används för att bestrida slutliga avgöranden, i motsats till ordinära rättsmedel (som används vid preliminära avgöranden). Ansökningar om förnyad prövning kan inges på följande grunder: om domen baserats på en förfalskad eller ändrad handling eller på en brottmålsdom som senare upphävts eller om domen erhållits genom brott. Ansökningar om förnyad prövning kan också inges i följande fall: om det senare visar sig att det finns en lagakraftvunnen dom avseende samma rättsförhållande eller bevis som kan påverka utgången av ärendet och som parten inte kunnat använda i tidigare prövningar; om domens innehåll påverkats av ett beslut som inte har lett till att rättegången avslutats i ärendet och som fattats utifrån en rättsakt som författningsdomstolen anser strida mot konstitutionen, ett ratificerat internationellt fördrag eller lagar (som upphävts eller ändrats i enlighet med civilprocesslagen).

Ansökningar om förnyad prövning får inges högst tio år efter det datum då en dom vunnit laga kraft (med undantag för om en part haft bristande handlingsförmåga eller inte har företrätts på vederbörligt sätt.

Senaste uppdatering: 27/06/2018

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats