Tidsfrister

Lettland
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

En tidsfrist är den tid inom vilken en processrättslig åtgärd ska vidtas.

Tidsfristerna kan, beroende på vem som ska iaktta dem, delas in på följande sätt:

De tidsfrister som ska iakttas av domstol, domare eller förrättningsmän fastställs i lag och är vanligtvis korta. Vid tvistemål uppgår tidsfristerna till 1–30 dagar (t.ex. 15 dagar enligt artikel 102.2 i civilprocesslagen (Civilprocesa likums), 30 dagar enligt artikel 140.9 i civilprocesslagen och 15 dagar enligt artikel 341.6.2 i civilprocesslagen). Frågan om huruvida en stämningsansökan ska godtas ska avgöras av en domare inom sju dagar sedan den inkommit, men när ansökan rör återbördandet av ett barn till Lettland och måste inges till ett främmande land måste ett beslut fattas vid en domstolsförhandling senast 15 dagar efter målet i fråga inletts. Framställningar om skydd av fordran ska handläggas senast dagen efter det att målet i fråga inletts. Ett beslut om interimistiska skyddsåtgärder mot våld måste fattas senast arbetsdagen efter den dag ansökan inkom, om inga kompletterande upplysningar behöver begäras eller om en försening riskerar att kraftigt påverka kärandens rättigheter. I andra fall måste ett beslut fattas senast 20 dagar efter det att ansökan inkom. I vissa slags mål ska prövningen inledas, eller prövningen genomföras och dom avkunnas, inom en viss fastställd tid. En kopia av en dom eller ett beslut ska skickas ut senast tre dagar efter det att domen eller beslutet har offentliggjorts, eller om en nedkortad version av domen har meddelats, inom tre dagar från avfattandet av den fullständiga domen. I lag fastställs även andra tidsfrister. Ibland måste en domstol eller en förrättningsman vidta flera åtgärder utan dröjsmål. I vissa fall som fastställs i lag får domstolen eller domaren precisera relativa tidsfrister och på så sätt själv fastställa tidsfristen för en åtgärd. I komplicerade mål får domstolen sammanställa en nedkortad version av domen bestående av en inledning och själva domslutet. I detta fall ska domstolen sammanställa en fullständig version av domen inom 14 dagar och meddela vilket datum den fullständiga versionen kommer att vara sammanställd. I civilprocesslagen fastställs inga tidsfrister för domstolens förberedelse och behandling av ett tvistemål. I artikel 28 i lagen om rättsväsendet fastställs emellertid att domstolen, för att de rättigheter som överträtts ska kunna försvaras, ska pröva ett mål ”i god tid” (savlaicīgi), dvs. avgöra det så fort som möjligt. Som ett undantag från det vanliga domstolsförfarandet fastställs i civilprocesslagen samtidigt särskilda tidsfrister för behandling av ansökningar som rör vissa kategorier av tvistemål som omfattas av särskilda förfaranden. En domare måste t.ex. fatta ett beslut om en ansökan om en obestridd fordran (saistību bezstrīdus piespiedu izpildīšana) senast sju dagar efter det att den inkom. I särskild lagstiftning anges dessutom vilka ärenden som ska avgöras genom ett extraordinärt förfarande (en talan om säkerställande av barns rättigheter och intressen i enlighet med lagen om skydd för barns rättigheter ska t.ex. prioriteras).

I civilprocesslagen anges även tidsfrister för de processrättsliga åtgärder som parterna måste vidta: bevis ska inges 14 dagar före domstolsprövningen av målet, såvida inte domaren har fastställt en annan tidsfrist, en begäran om omprövning av beslut (blakus sūdzība) ska inges inom 10 dagar, och domar överklagas (apelācija) inom 20 dagar osv. I de flesta fall fastställs dock tidsfristerna för parterna i målet och andra berörda parter av domstolen, domaren eller förrättningsmannen, som preciserar de enligt lagen relativa tidsfristerna eller fastställer dessa själv med hänsyn tagen till vilket slags processrättslig åtgärd det handlar om, avståndet till personernas hemvist eller vistelseort och andra omständigheter.

Tidsfrister för personer som inte är parter i målet får endast fastställas av domstol eller domare.

Följande tidsfrister är de viktigaste:

  • Tidsfrist för framläggande av bevis: Bevis ska inges senast 14 dagar före domstolsförhandlingen, om domaren inte fastställt en annan tidsfrist för detta. Under domstolens behandling av målet får bevis inges på motiverad begäran av en part i tvisten eller en tredje part, om detta inte innebär att behandlingen av målet försenas, om domstolen finner att det finns giltiga skäl till att bevisen inte inlämnats i tid eller om bevisen avser sakförhållanden som blivit kända först under domstolens behandling av målet. Domstolens beslut att avvisa bevis får inte överklagas, men invändningar mot detta beslut får göras i samband med överklagande i andra (apelācija) eller tredje instans (kasācija).
  • Tidsfrist för svaranden att inkomma med svaromål: Sedan ett mål inletts ska stämningsansökan inklusive kopior av bilagorna till denna utan dröjsmål tillställas svaranden med rekommenderad post. Samtidigt ska tidsfristen för att inkomma med skriftligt svaromål fastställas till 15–30 dagar från det datum stämningsansökan skickades in.
  • Tidsfrist för begäran om återupptagande av domstolsbehandling och omprövning i syfte att åtgärda brister: Svaranden har rätt att inom 20 dagar efter det att tredskodom avsänts inge en begäran om återupptagande av domstolsbehandling och omprövning till den domstol som meddelat tredskodomen.

Tidsfrister för vilandeförklaring av mål:

  • Om en fysisk eller juridisk person som varit part eller tredje part i målet och haft självständiga yrkanden avlidit respektive upphört att existera som juridisk person och om det rättsförhållande som bestrids medger att rättigheterna överförs till någon annan – till dess man fastställt till vem rättigheterna överförts eller till dess en laglig företrädare utnämnts.
  • Om domstolen har begränsat en part i målets eller en tredje parts rättshandlingsförmåga i sådan utsträckning att han eller hon inte självständigt kan utöva sina civilrättsliga rättigheter och skyldigheter – till dess en laglig företrädare utnämnts.
  • Om en part i målet eller tredje part på grund av svår sjukdom, ålder eller invaliditet inte förmår delta i prövningen av målet – till dess den tidsfrist domstolen fastställt för att en företrädare ska kunna utses.
  • Om domstolen fattar beslut om att göra en framställan till författningsdomstolen eller författningsdomstolen har inlett ett mål med anledning av ett konstitutionellt överklagande från käranden eller sökanden, om domstolen fattar beslut om att begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen, eller om målet inte kan prövas innan ett annat civil-, straff- eller förvaltningsrättsligt mål har avgjorts – till dess författningsdomstolens eller EU-domstolens beslut eller beslutet i det civil-, straff‑ eller förvaltningsrättsliga målet vunnit laga kraft.
  • Om en part i målet eller tredje part med självständiga yrkanden befinner sig utanför Lettlands gränser på längre tjänsteresa eller för att fullgöra skyldigheter gentemot sitt land eller om svaranden är efterlyst, om en part i målet eller tredje part med självständiga yrkanden på grund av sjukdom inte förmår delta i prövningen av målet, eller om domstolen begär in ett sakkunnigutlåtande – till dess dessa omständigheter inte längre föreligger.
  • Om parterna kommer överens om att vilandeförklara målet och ingen tredje part med självständiga yrkanden invänder mot detta – till den tidpunkt som fastställs i domstolens beslut.
  • Om ett insolvensförfarande har inletts mot en svarande som är en juridisk person eller mot en fysisk person och ekonomiska fordringar har framställts mot svaranden – till dess insolvensförfarandet har slutförts.

Tidsfrist för överklagande i andra instans (apelācija): Överklagande av en dom från en domstol i första instans ska inges inom 20 dagar efter det att domen avkunnades. Om en nedkortad version av domen meddelats, ska överklagandetiden räknas från den dag då den fullständiga versionen av domen ska meddelas enligt domstolen. Om den fullständiga domen meddelas efter den fastställda dagen ska tidsfristen för att inge ett överklagande räknas från det datum då domen faktiskt meddelades. Ett överklagande som inges efter det att tidsfristen löpt ut ska avvisas och returneras till den som ingett det.

Tidsfrist för att inge en begäran om omprövning av beslut (blakus sūdzība): Begäran om omprövning av beslut ska inges inom 10 dagar efter den dag då domstolen fattade beslutet, om inte annat fastställs i civilprocesslagen. En begäran om omprövning som inges efter det att tidsfristen löpt ut ska avvisas och returneras till den som ingett den.

Tidsfrist för framställningar vid nya omständigheter: Tidsfristen för att inge en sådan begäran ska beräknas på följande sätt:

  • Vid omständigheter av betydelse för målet som förelåg vid prövningen av målet men inte var och inte kunnat vara kända för dem som lämnar in begäran – från den dag då dessa omständigheter upptäcktes.
  • Om man vid en straffrättslig dom som vunnit laga kraft konstaterar att vittnesmål eller sakkunnigutlåtanden varit medvetet osanna, att översättningar varit medvetet felaktiga, att skriftliga bevis eller bevismedel som legat till grund för domen varit förfalskade, eller om man vid en straffrättslig dom som vunnit laga kraft konstaterar att brottsliga handlingar lett till en olaglig eller ogrundad dom – från den dag då den straffrättsliga domen vann laga kraft.
  • Om en dom som avkunnats av en domstol eller ett beslut som fattats av en annan institution och som legat till grund för en dom eller ett beslut i målet upphävs – från den dag då domstolens beslut att upphäva den civil- eller straffrättsliga domen vann laga kraft eller det av en annan institution fattade beslut som legat till grund för denna dom eller detta beslut upphävdes med hänvisning till nya omständigheter.
  • Om den rättsregel som tillämpats vid avgörandet av målet erkänns strida mot en överordnad rättsnorm – från den dag då en dom eller ett annat beslut trädde i kraft och den rättsnorm som tillämpats förlorade sin laga kraft eftersom den stred mot en överordnad rättsnorm.

Tidsfrist för överlämnande av exekutionstitlar för verkställighet: En exekutionstitel får lämnas över för verkställighet inom 10 år efter det att domarens eller domstolens dom trädde i kraft om inte annan tidsfrist fastställs i lag.

Om skulden enligt domstolens dom ska betalas genom periodiska delbetalningar behåller exekutionstiteln sin laga kraft under hela den period under vilken betalningarna ska ske enligt domen. Tidsfristen, som fastställts till 10 år, börjar dock löpa från varje enskild betalningsfrist.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

I enlighet med lagen om allmänna helgdagar, minnesdagar och högtidsdagar har följande fastställts som allmänna helgdagar:

  • 1 januari: nyårsdagen.
  • Långfredagen, påskdagen och annandag påsk.
  • 1 maj: arbetets dag, minnesdagen av Republiken Lettlands grundlagsstiftande församling.
  • 4 maj: minnesdagen av Republiken Lettlands självständighetsförklaring.
  • Andra söndagen i maj: mors dag.
  • Pingstdagen.
  • 23 juni: midsommarafton.
  • 24 juni: midsommardagen (Johannes döparens dag).
  • Sista dagen av Lettlands nationella sång- och dansfestival.
  • 18 november: minnesdagen av Republiken Lettlands utropande.
  • 24, 25 och 26 december: jul (midvintersolståndet).
  • 31 december: nyårsafton.

Troende som tillhör ortodoxa kyrkan, gammaltroende och troende som tillhör andra religiösa samfund firar påsk, pingstdagen och jul på de dagar som fastställts av dessa religiösa samfund.

Om den 4 maj, den sista dagen av Lettlands nationella sång- och dansfestival eller den 18 november infaller på en lördag eller söndag blir nästa arbetsdag helgdag.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Processrättsliga åtgärder ska vidtas inom de tidsfrister som fastställs i lag. Om inga tidsfrister fastställts i lag, ska domstolen eller domaren fastställa dem. Den tidsfrist som domstolen eller domaren fastställer ska vara så lång att den processrättsliga åtgärden kan vidtas.

Tidsfristen kan vara ett exakt datum eller en tidsperiod som avslutas ett visst datum eller en tidsperiod som anges i år, månader, dagar eller timmar. Om åtgärden inte behöver vidtas på ett visst datum får den vidtas under hela tidsperioden fram till den tidsfrist som fastställts. Tidsfristen kan fastställas genom att en händelse anges som under alla omständigheter måste inträffa.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

En processrättslig tidsfrist som räknas i år, månader eller dagar ska börja löpa dagen efter den dag eller den händelse som krävs för att den ska börja.

En processrättslig tidsfrist som räknas i timmar ska börja löpa timmen efter den händelse som krävs för att den ska börja.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Domstolshandlingar levereras till en fysisk persons hemvist, eller om personen i fråga har uppgett en alternativ adress till den adressen, eller till en annan adress som har uppgetts för korrespondens med domstolen. Den fysiska personen är skyldig att gå att nå på sin hemvist, eller på den alternativa adress som personen har uppgett, eller på den adress som har uppgetts för korrespondens med domstolen. Om svaranden inte har någon känd hemvist och inte har uppgett någon adress för korrespondens med domstolen ska domstolshandlingarna skickas till den adress som käranden uppgett för parten, eller den adress som domstolen har styrkt är svarandens faktiska adress. Domstolshandlingarna kan även levereras till en persons arbetsplats.

Domstolshandlingar ska levereras via e-post om en deltagare i målet har meddelat domstolen att han eller hon godtar användning av e-post vid korrespondens med domstolen. I så fall ska domstolshandlingarna översändas till den e-postadress som deltagaren i målet har uppgett. Om domstolen möter tekniska problem vid leveransen av domstolshandlingar via e-post ska handlingarna levereras på något av de andra sätt som anges i andra stycket i detta avsnitt.

Om deltagaren i målet har meddelat domstolen att han eller hon godtar att korrespondensen med domstolen sker på elektronisk väg, och att han eller hon är registrerad i online-systemet, ska domstolshandlingar kommuniceras i online-systemet. Om domstolen möter tekniska problem vid kommunikationen av domstolshandlingar i online-systemet ska handlingarna levereras på något av de andra sätt som anges i andra stycket i detta avsnitt. Domstolens kallelser ska dock skickas till den e-postadress som deltagaren i målet har uppgett.

Det bör noteras att den omständigheten att domstolshandlingar har levererats på grundval av en fysisk persons hemvist, på grundval av den alternativa adress som personen har uppgett, på grundval av den adress som den fysiska personen uppgett för korrespondens med domstolen eller på grundval av en juridisk persons säte, och posten meddelar att försändelserna eller handlingarna har mottagits, inte i sig är avgörande för huruvida handlingarna har delgetts. Adressaten kan invända mot antagandet att handlingarna har delgetts senast sju dagar efter att handlingarna har sänts, om de sändes som postförsändelse, eller senast tre dagar efter att de har sänts, om de sändes som e-post eller via online-systemet, genom att åberopa de objektiva omständigheter som utgjorde hinder för att ta emot handlingarna på den angivna adressen och som låg utanför hans eller hennes kontroll.

Om domstolshandlingarna emellertid personligen delges adressaten genom en delgivningsman mot underskrift, eller om en part i målet personligen har delgett handlingarna mot underskrift, eller om, när handlingarna personligen delges, den person som delger handlingarna inte träffar adressaten på dennes hemvist och delger handlingarna till en annan vuxen familjemedlem bosatt på den adressen, ska domstolshandlingarna anses ha delgetts den dag adressaten eller någon annan person tar emot dem.

Om adressaten vägrar att ta emot domstolshandlingarna ska handlingarna anses ha delgetts den dag adressaten vägrade att ta emot dem.

Om handlingarna sändes med vanlig post ska de anses ha delgetts på den sjunde dagen efter poststämpelns datum.

Om handlingarna sändes med e-post ska de anses ha delgetts den tredje dagen efter det att de sändes.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Om en händelse ger upphov till en viss tidsfrist börjar tidsfristen löpa dagen efter den händelse som gav upphov den.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Om en period anges i dagar inkluderar antalet dagar alla kalenderdagar.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Perioder som anges i år, månader eller dagar inkluderar kalenderdagar.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

En tidsfrist som räknas i år löper ut i motsvarande månad och på motsvarande dag under tidsfristens sista år.

En tidsfrist som räknas i månader löper ut på motsvarande dag under tidsfristens sista månad. Om en tidsfrist som räknas i månader löper ut under en månad utan motsvarande datum, ska den löpa ut på den sista dagen i denna månad.

En tidsfrist som fastställts till ett konkret datum löper ut på detta datum.

  • När tidsfristen för en processrättslig åtgärd löper ut, får åtgärden vidtas fram till klockan 24.00 på tidsfristens sista dag.
  • Om den processrättsliga åtgärden ska vidtas i domstol, löper tidsfristen ut vid den tidpunkt då domstolen stänger för dagen. Om en stämningsansökan, ett överklagande eller andra försändelser inges till expeditionen före klockan 24.00 på tidsfristens sista dag, ska de anses ha ingetts i tid.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Om tidsfristens sista dag är en lördag, en söndag eller en i lag fastställd helgdag, löper tidsfristen ut närmast följande arbetsdag.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Endast tidsfrister som fastställts av domstolar eller domare får på begäran av en part i målet förlängas innan de löpt ut. På begäran av en part i målet får tidsfrister som anges i lag däremot återställas av en domstol. Ansökan om förlängning eller återställande av en tidsfrist som löpt ut ska inges till domstolen på den plats där åtgärden skulle ha vidtagits. Domstolen fattar sitt beslut genom skriftligt förfarande. Parterna meddelas skriftligen att ansökan behandlas genom att ansökan skickas till dem, tillsammans med ansökan om förlängning av tidsfristen eller återställande av den missade tidsfristen. En ansökan om återställande av en processrättslig tidsfrist ska innehålla de dokument som krävs för att den processrättsliga åtgärden ska kunna vidtas och en motivering för ett återställande av tidsfristen.

En ensam domare får förlänga en tidsfrist som fastställts av en domare. Om en domstol eller domare avslår ansökan om förlängning eller återställande av en tidsfrist, får begäran om omprövning av detta beslut inges.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Tidsfrist för att inge en begäran om omprövning av beslut (blakus sūdzība): En begäran om omprövning av beslut får inges inom 10 dagar från den dag då domstolen fattade beslutet.

Om ett beslut antas genom skriftligt förfarande ska tidsfristen för att begära omprövning löpa från den dag beslutet delgavs.

Om ett beslut fattas utan att en part är närvarande (t.ex. ett beslut om bevisupptagning eller utfärdandet av en interimistisk skyddsåtgärd) ska tidsfristen för att begära omprövning löpa från den dag beslutet delgavs eller skickades.

Om ett domstolsavgörande har skickats i enlighet med EU-lagstiftningen eller internationella avtal som Lettland är bundet av till en person som inte har sin hemvist i, uppehåller sig i eller har sitt säte i Lettland men vars adress är känd, har personen 15 dagar på sig att inge en begäran om omprövning, räknat från delgivningen av kopian på beslutet, eller om domstolen har meddelat ett nedkortat beslut, från den dag kopian på det fullständiga beslutet delgavs.

Ett överklagande av en dom från en domstol i första instans (apelācija) måste inges inom 20 dagar från den dag domen meddelades, eller om det rör sig om en nedkortad dom, från den dag den fullständiga domen meddelades. Om den fullständiga domen meddelas efter den fastställda dagen ska tidsfristen för att inge ett överklagande räknas från det datum då domen faktiskt meddelades.

Om en kopia av en dom har skickats i enlighet med EU-lagstiftningen eller internationella avtal som Lettland är bundet av till en person som inte har sin hemvist i, uppehåller sig i eller har sitt säte i Lettland men vars adress är känd, har personen 20 dagar på sig att inge ett överklagande till andra instans, räknat från delgivningen av kopian av domen.

Ett överklagande av en dom från en domstol i andra instans (kasācija) måste inges inom 30 dagar från den dag domen meddelades. Vid en nedkortad dom måste överklagandet dock inges inom 30 dagar från den dag den fullständiga domen meddelades. Om den fullständiga domen meddelas efter den fastställda dagen ska tidsfristen för att inge ett överklagande räknas från det datum då domen faktiskt meddelades.

Om en kopia av en dom har skickats i enlighet med EU-lagstiftningen eller internationella avtal som Lettland är bundet av till en person som inte har sin hemvist i, uppehåller sig i eller har sitt säte i Lettland men vars adress är känd, har personen 30 dagar på sig att inge ett överklagande till högsta instans, räknat från delgivningen av kopian av domen.

Ett överklagande som inges efter det att tidsfristen löpt ut ska avvisas och returneras till den som ingett det. Detta gäller oavsett om överklagandet avser en dom från en domstol i första instans eller en dom från en domstol i andra instans. En begäran om omprövning får inges mot en domares beslut att avvisa ett överklagande av en dom från en domstol i första instans eller andra instans inom 10 dagar från den dag då domstolen fattade sitt beslut.

Vid vissa kategorier av tvister, t.ex. tvister som rör erkännande av beslut som fattats av en utländsk domstol, får specifika tidsfrister för överklaganden fattas från fall till fall och grundat på de bestämmelser som reglerar det civilrättsliga förfarandet.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

En domstol måste skjuta upp handläggningen av ett mål, och fastställa ett nytt datum för domstolsförhandlingen, om

  • en part i målet har uteblivit från förhandlingen och inte har meddelats var och när förhandlingen skulle äga rum,
  • en part i målet som har meddelats var och när förhandlingen skulle äga rum ändå har uteblivit från förhandlingen, om domstolen anser att det finns giltiga skäl till utevaron,
  • en kopia av ansökan inte har delgetts svaranden, och svaranden av det skälet ber att handläggningen av ärendet ska skjutas upp,
  • det är nödvändigt att, som deltagare i målet, kalla en person att infinna sig vars rättigheter och legitima intressen skulle kunna åsidosättas av domstolens dom,
  • ett uppskjutande av handläggningen skulle kunna återupprätta makarnas samlevnad eller främja en uppgörelse i godo, i vilket fall domstolen på eget initiativ kan skjuta upp handläggningen (på begäran av en part kan handläggningen av målet skjutas upp vid upprepade tillfällen),
  • svaranden inte har sin hemvist i Lettland, eller inte uppehåller sig i Lettland, och ett meddelande om tid och plats för domstolsförhandlingen har skickats till svaranden, och domstolen har fått bekräftelse på att handlingarna har delgetts, men svaranden inte har mottagit meddelandet i tillräckligt god tid och därför har uteblivit från domstolsförhandlingen,
  • svaranden inte har sin hemvist i Lettland, eller inte uppehåller sig i Lettland, och meddelandet om tid och plats för domstolsförhandlingen har skickats till svaranden, eller en kopia på ansökan har skickats, men ingen bekräftelse har mottagits, och svaranden uteblir från domstolsförhandlingen,
  • ett meddelande om att parterna godtar medling har mottagits.

Domstolen får även i vissa andra fall skjuta upp handläggningen av målet.

Domstolen får skjuta upp handläggningen av målet

  • om en kärande som har meddelats var och när domstolsförhandlingen ska äga rum av okända skäl uteblir från förhandlingen,
  • om en svarande som har meddelats var och när domstolsförhandlingen ska äga rum av okända skäl uteblir från förhandlingen,
  • om domstolen anser att det är omöjligt att avgöra målet på grund av att en part vars närvaro enligt lag är obligatorisk, ett vittne, en sakkunnig eller en tolk som domstolen har tillhandahållit har uteblivit från förhandlingen,
  • på begäran av en part i målet som önskar lägga fram kompletterande bevisning,
  • om en person, på grund av tekniska problem eller av andra orsaker som ligger utanför domstolens kontroll, inte kan delta vid en domstolsförhandling via videolänk,
  • om en tolk inte närvarar vid förhandlingen av skäl som domstolen bedömer som giltiga.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Nej. Enligt de bestämmelser som reglerar det civilrättsliga förfarandet gäller andra regler för leverans och delgivning av handlingar till en person som har sin hemvist eller som uppehåller sig utanför Lettland. De tidsfrister som börjar löpa från det att domstolshandlingarna mottas beräknas på ett annat sätt.

Standardregeln är t.ex. att ett överklagande av en dom från en domstol i första instans får inges inom 20 dagar från den dag domen meddelades. Om en dom skickas till en part som har sin hemvist eller uppehåller sig utanför Lettland, får den parten emellertid inge ett överklagande inom 20 dagar från den dag kopian av domen delgavs. Om olika tidsfrister tillämpas för olika parter i ett mål som vill överklaga en dom från en domstol i första instans, vinner domen laga kraft om inget överklagande har inkommit inom tidsfristen för överklagande, räknat från delgivningen av den sista kopian av domen.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Rätten att vidta en processrättslig åtgärd upphör när den tidsfrist som anges i lag eller fastställts av domstol löper ut. Överklaganden och handlingar som inges efter det att tidsfristen har löpt ut ska avvisas.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Domstolen får på begäran av en part återställa tidsfrister som inte iakttagits om den anser att det finns giltiga skäl till att tidsfristerna inte har iakttagits.

Domstolen får återställa

  • tidsfrister som inte iakttagits,
  • tidsfrister fastställda i lag,
  • tidsfrister som fastställts för att parterna ska kunna göra sina processrättsliga rättigheter gällande.

Processrättsliga tidsfrister som hänger samman med preskription får inte återställas. Detta gäller t.ex. exekutionstitlar som ska överlämnas för verkställighet senast 10 år efter det att domstolens eller domarens beslut trädde i kraft.

När domstolen återställer en tidsfrist tillåter den samtidigt att den försenade processrättsliga åtgärden vidtas.

De processrättsliga tidsfrister som fastställts av domstol, domare eller förrättningsman får på begäran av en deltagare i målet förlängas innan de löpt ut. De tidsfrister som fastställs i lag får inte förlängas. Om den tidsfrist som domstolen, domaren eller förrättningsmannen fastställt har löpt ut, får den person för vilken denna tidsfrist var bindande begära att en ny tidsfrist fastställs för att vidta den processrättsliga åtgärden.

Ansökan om förlängning eller om återställande av en tidsfrist som löpt ut ska inges till domstolen på den plats där åtgärden skulle ha vidtagits. Domstolen ska ta ställning till ansökan vid en domstolsförhandling, och parterna ska i förväg underrättas om tidpunkten och platsen för förhandlingen. Om dessa personer inte infinner sig, utgör detta inte hinder för domstolen att fatta beslut i frågan.

En ansökan om återställande av en processrättslig tidsfrist ska innehålla de dokument som krävs för att den processrättsliga åtgärden ska kunna vidtas och en motivering för ett återställande av tidsfristen.

En ensam domare får förlänga en tidsfrist som fastställts av en domare.

Om en domstol eller domare avslår ansökan om förlängning eller återställande av en tidsfrist, får begäran om omprövning av detta beslut inges.

Senaste uppdatering: 24/02/2021

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats