Tidsfrister

Ungern
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Förfaranden som ska åstadkomma en önskad rättslig verkan ska i regel genomföras inom särskilda tidsfrister som fastställs i lag. Sådana bestämmelser finns både inom den materiella rätten och processrätten.

De tillämpliga villkoren enligt materiell rätt regleras dels av reglerna för att väcka talan vid domstol, dels av preskriptionsregler, som fastställer tidsfrister för inledande av civilrättsliga förfaranden. Enligt lag kan undantag från sådana begränsningar beviljas endast om syftet är att garantera ett ovillkorligt indrivande av fordringar (t.ex. i samband med sakrättsliga fordringar). Vissa processuella åtgärder måste vidtas inom en viss tid (fastställd tidsfrist) för att vara giltiga. I vissa fall är tidsfristerna exakt fastställda i lag, till exempel för väckande av kassationstalan, (lagstadgad tidsfrist). I andra fall – t.ex. när det är fråga om att komplettera bristfälliga uppgifter – är fristen beroende av ett domstolsbeslut (frist som fastställts av rätten).

Tidsfristerna beräknas på helt olika sätt inom materiell rätt och processrätt. Även konsekvenserna av att försumma en tidsfrist skiljer sig åt mellan de två typerna av frister. Om en materialrättslig tidsfrist inte iakttas förverkas den aktuella rätten och kan inte återvinnas även om försummelsen motiveras. ”Ursäkter” kan accepteras endast när det gäller preskriptionstider, med stöd av tillämpliga bestämmelser i materialrätten. De processrättsliga tidsfristerna delas in i subjektiva och objektiva tidsfrister. Subjektiva tidsfrister omfattar fall där tidsfristen börjar löpa när den berörda parten har fått kännedom om åtgärden och där tidsfristen i allmänhet kan begäras förlängd. Objektiva tidsfrister är däremot oberoende av den berörda partens kännedom och en försummelse att iaktta dem kan inte rättas till genom en ansökan om återställande av försutten tid.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Enligt § 102.1 2012 års lag nr I om arbetsrätt är följande dagar helgdagar: Den 1 januari, den 15 mars, annandag påsk, den 1 maj, annandag pingst, den 20 augusti, den 23oktober, den 1 november samt den 25 och 26 december.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Tidsfristerna ska anges i dagar, månader eller år. När en frist anges i dagar räknas inte den första dagen. Den första dagen ska vara den dag då den åtgärd eller händelse (t.ex. delgivning, kungörelse) som ligger till grund för tidsfristens början äger rum. Tidsfrister som anges i månader eller år löper ut det datum i den sista månad eller det sista år som motsvarar det datum då tidsfristen började löpa. Om det inte finns något exakt motsvarande datum i den månad då fristen löper ut löper fristen i stället ut den sista dagen i den månaden. Om sista dagen är en helgdag förlängs tidsfristen till nästföljande arbetsdag. Tidsfristerna löper ut vid den sista dagens slut, med undantag för tidsfrister som gäller inlagor till en domstol eller rättshandlingar som ska företas vid domstol, som löper ut vid det klockslag då domstolens kansli stänger. I alla övriga fall gäller de allmänna regler för tidsfrister i civilrättsliga förfaranden som fastställs i §§ 103–112 i 1952 års lag nr III om civilprocesslagen (nedan kallad civilprocesslagen).

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Den första dagen ska vara den dag då den åtgärd eller händelse (t.ex. delgivning, kungörelse) som ligger till grund för tidsfristens början äger rum. När en frist anges i dagar räknas inte den första dagen.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

I civilprocesslagen görs ingen skillnad mellan olika delgivningssätt när det gäller beräkningen av tidsfrister. Det finns dock särskilda bestämmelser kring elektronisk överföring av handlingar. När en sakkunnig kommunicerar med domstolen på elektronisk väg skickas vissa handlingar ändå som papperskopior: bilagor till rättegångshandlingar tillhandahålls av domstolen i pappersform eller i annat format om det på grund av mängden material eller formatets karaktär är alltför betungande eller visar sig omöjligt att digitalisera bilagorna eller om pappershandlingens äkthet ifrågasätts. Om en sådan bilaga i pappersform bifogas till en rättegångshandling som överförs av domstolen på elektronisk väg börjar tidsfristen löpa det datum då bilagan tas emot. Överföring av inlagor i tvistemål och delgivning av rättegångshandlingar sker redan på elektronisk väg i vissa ärenden som anges i civilprocesslagen. Dagar då det informationssystem som används för överföringarna inte fungerar under minst fyra timmar räknas inte vid beräkningen av tidsfristen.

Om överföringen sker på elektronisk väg gäller inte konsekvenserna av en försummelse av tidsfristen om inlagan ingavs till domstolen på elektronisk väg senast på fristens sista dag och inlagan uppfyller it-kraven. Vid beräkningen av tidsfristen anses en inlaga ha ingetts efter det att domstolens it-system har skickat ett mottagningsbevis, i enlighet med vad som föreskrivs i lag. Via kontoret för det ungerska domstolsverkets ordförande tillhandahålls ett formulär som gör det möjligt att inge inlagor på datalagringsmedier. Datalagringsmediet måste inges till domstolen, antingen personligen eller per post, senast tre arbetsdagar efter det att kontaktpersonen för elektroniska inlagor har fått en bekräftelse från domstolen på att inlagan har mottagits. Domstolen översänder automatiskt en bekräftelse på att den har mottagit datalagringsmediet till kontaktpersonen för elektroniska inlagor via it-systemet. Inlagan anses ha delgetts domstolen den dag som anges i mottagningsbeviset.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

När en frist anges i dagar räknas inte den första dagen. Den första dagen ska vara den dag då den åtgärd eller händelse (t.ex. delgivning, kungörelse) som ligger till grund för en tidsfrists början äger rum.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

När en tidsfrist anges i dagar avses kalenderdagar. Om sista dagen i tidsfristen är en helgdag förlängs dock fristen till nästföljande arbetsdag.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Tidsfrister som anges i månader eller år löper ut det datum i den sista månad eller det sista år som motsvarar det datum då tidsfristen började löpa. Om det inte finns något exakt motsvarande datum i den månad då fristen löper ut löper fristen i stället ut den sista dagen i den månaden.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Tidsfrister som anges i månader eller år löper ut det datum i den sista månad eller det sista år som motsvarar det datum då tidsfristen började löpa. Om det inte finns något exakt motsvarande datum i den månad då fristen löper ut löper fristen i stället ut den sista dagen i den månaden.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Ja.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Utöver de omständigheter som nämnts ovan kan en domstol om det finns tungt vägande skäl förlänga en tidsfrist som den har fastställt. Tidsfristen får dock bara förlängas en enda gång. Tidsfristen och förlängningen får tillsammans inte vara längre än 45 dagar, om inte längre tid krävs för att inhämta ett sakkunnigutlåtande. Lagstadgade tidsfrister kan inte förlängas annat än i de fall som uttryckligen anges i lagen. När det gäller tidsfrister som anges i dagar räknas inte perioden 15 juli–20 augusti (semesteruppehåll). Om en tidsfrist som anges i månader eller år skulle löpa ut under semesteruppehållet skjuts utlöpandet upp till den dag i följande månad som har samma nummer i månaden som tidsfristens första dag. Skulle även denna dag infalla under semesteruppehållet skjuts utlöpandet upp till den första dagen efter semesteruppehållet. I lagen finns också bestämmelser om undantag i samband med semesteruppehållet. När sådana undantag tillämpas måste domstolen särskilt meddela den berörda parten. I utomrättsliga förfaranden som regleras av andra lagar än civilprocesslagen tillämpas bestämmelserna om semesteruppehåll endast om detta föreskrivs i särskilda lagbestämmelser.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Generellt sett är tidsfristen för ett överklagande 15 dagar från delgivningen av beslutet, och tre dagar vid ett mål som rör växlar.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

En domstol kan om det finns tungt vägande skäl förlänga en tidsfrist som den har fastställt. Tidsfristen får dock bara förlängas en enda gång. Tidsfristen och förlängningen får tillsammans inte vara längre än 45 dagar, om inte längre tid krävs för att få ett utlåtande från en sakkunnig. Lagstadgade tidsfrister kan inte förlängas annat än i de fall som uttryckligen anges i lag.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Den ungerska civilprocesslagen innehåller inga bestämmelser om förlängning av tidsfrister på grund av var den berörda partens har sin hemvist. Däremot kan försummelse av en tidsfrist eventuellt ursäktas om parten av ett rimligt skäl inte kunnat nås på sin folkbokföringsadress.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Om inte annat föreskrivs i lag kan parterna inte genomföra rättshandlingen på ett giltigt sätt efter det att tidsfristen löpt ut. Följderna av att försumma en tidsfrist träder i kraft utan förvarning, utom i de fall som föreskrivs i lag. Om följderna av att tidsfristen har försummats enligt lag endast träder i kraft om följderna har tillkännagetts på förhand eller på begäran av motparten, kan handlingen i fråga genomföras under den period som anges i tillkännagivandet eller till dess att motparten har lämnat in sin ansökan. Om motparten däremot har lämnat in sin ansökan under själva behandlingen, kan handlingen genomföras till dess att domstolen har fattat beslut om ansökan. Det anses inte att en tidsfrist har försummats, om en part har hindrats från att genomföra en rättshandling på grund av en allmänt känd naturhändelse eller något annat oöverstigligt hinder. Försummandet av en tidsfrist får inga följder om inlagan till domstolen postades som rekommenderad försändelse senast på tidsfristens sista dag.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Berörd part kan lämna en motivering till sin försummelse genom att inge en ansökan om återställande av försutten tid till domstolen, som bedömer ansökan efter skälighet.

Om en part eller dennes ombud inte inställer sig i rätten en viss dag utan egen förskyllan eller har försummat en tidsfrist utan egen förskyllan, kan följderna av försummelsen hindras med hjälp av en motivering, utom i nedan angivna fall. Ingen motivering kan ges om möjligheten att ge en motivering är utesluten i lag, om de rättsliga följderna av försummelsen kan hindras också utan motivering, om försummelsen inte har några skadliga konsekvenser som uttryckts i ett domstolsbeslut eller om den berörda parten inte iakttar en ny tidsfrist som har fastställts till följd av en ansökan om återställande av försutten tid.

Ansökan om återställande av försutten tid ska inges inom 15 dagar. Denna tidsfrist börjar löpa från det försummade slutdatumet eller den försummade tidsfristens sista dag. Om den berörda parten eller dennes ombud däremot fått kännedom om försummelsen senare eller om det hinder som orsakat försummelsen försvunnit senare, börjar tidsfristen för ansökan löpa när den berörda parten eller dennes ombud får kännedom om försummelsen eller när hindret försvinner. Ansökningar om återställande av försutten tid kan inte längre inges när tre månader har gått efter försummelsen.

I ansökan ska orsaken till försummelsen anges, liksom de omständigheter som gör det sannolikt att försummelsen var oavsiktlig. Vid försummelse av en tidsfrist ska den försummade handlingen genomföras i samband med att ansökan om återställande av försutten tid inges.

I fall där lagen utesluter att en motivering ges, eller där ansökan om återställande av försutten tid inkommit för sent, avvisas ansökan utan någon prövning i sak. Detsamma gäller om den part som lämnat in en ansökan inte samtidigt har genomfört den försummade handlingen.

Beslutet om att avslå ansökan om återställande av försutten tid kan överklagas.

Senaste uppdatering: 15/01/2024

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.