Tidsfrister

Tyskland
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

De generella reglerna för processfrister fastställs i §§ 214–229 i civilprocesslagen (Zivilprozessordnung, ZPO), medan särskilda bestämmelser om enskilda frister finns spridda i lagtexten.

Man skiljer generellt mellan s.k. egentliga frister (eigentliche Fristen), dvs. perioder inom vilka parterna kan eller ska vidta rättegångshandlingar för att inte förlora vissa rättigheter, och sådana som inte är frister i egentlig mening (uneigentliche Fristen), utan lagbestämmelser om att domstolen ska vidta vissa rättsliga åtgärder inom en viss tid.

Bland de ”egentliga fristerna” skiljer man vidare mellan lagstadgade tidsfrister, som är fastställda i själva lagen, och domstolsfrister, som fastställs av domstolen. Till de lagstadgade fristerna räknas även ”nödfrister” (Notfristen) (§ 224.1 andra meningen i civilprocesslagen), som i lagen konsekvent betecknas på detta sätt. Dessa kan varken förkortas eller förlängas.

Domstolsfrister och lagstadgade frister (dock inte nödfrister och sådana frister som riktar sig till domstolen och inte är frister i egentlig mening enligt ovan) kan förkortas genom avtal mellan parterna. Däremot kan de inte förlängas. Domstolen har möjlighet att ändra (dvs. förlänga eller förkorta) en frist som den själv har fastställt (domstolsfrist). Vad gäller lagstadgade frister är detta endast möjligt om det medges i lagen. I båda fallen kan dock domstolen endast göra en sådan ändring om någon av parterna kan övertyga domstolen om att det föreligger väsentliga skäl till att ändra fristen.

För parterna i en civilprocess gäller bl.a. följande frister:

a) Ansökan om betalningsföreläggande

I ärenden som rör betalningsförelägganden (Mahnverfahren) är fristen för att bestrida ett betalningsföreläggande (§ 692.1 punkt 3 i civilprocesslagen) respektive överklaga ett beslut om handräckning (§ 700.1 och § 339.1) fastställd till två veckor. Om inget bestridande görs och sökanden inte ansöker om ett betalningsföreläggande inom sex månader upphör betalningsföreläggandet att gälla enligt § 701 i civilprocesslagen.

b) Fastställelsetalan

  1. För att en muntlig förhandling i ett kontradiktoriskt förfarande ska kunna förberedas i god tid fastslås det i § 132 i civilprocesslagen att det förberedande skriftliga underlaget i regel ska vara domstolen tillhanda i så god tid att det kan skickas till motparten minst en vecka före den muntliga förhandlingen i domstol. Förberedande skriftligt underlag mot nya inlagor måste inges i så pass god tid att det kan delges minst tre dagar före förhandlingen.
  2. När domstolen fastställer en tidpunkt för den första muntliga förhandlingen ska svaranden ges en svarsfrist på minst två veckor (§ 275.1 första meningen, § 275.3 och § 277.3 i civilprocesslagen). Om domstolen beslutar om skriftlig förberedelse ska svaranden tillkännage sin avsikt att bestrida yrkandena inom den fastställda fristen på två veckor (§ 276.1 första meningen i civilprocesslagen). Svaranden ges därefter minst ytterligare två veckor för att inkomma med sitt svaromål (§ 276.1 andra meningen i civilprocesslagen). Domstolens ordförande kan å sin sida ge käranden en tidsfrist för att inkomma med skriftliga synpunkter på svaromålet (§ 276.3 i civilprocesslagen).
  3. Om svaranden inte inom den utsatta tiden tillkännager sin avsikt att bestrida kärandens yrkande kan domstolen enligt § 331.3 i civilprocesslagen, på kärandens begäran och utan muntlig förhandling, meddela en s.k. tredskodom (Versäumnisurteil) till förmån för käranden. En sådan dom meddelas dessutom om käranden eller svaranden inte kommer till den avtalade förhandlingen eller inte yttrar sig i saken. Den part mot vilken tredskodomen riktas kan överklaga domen inom två veckor från det att den delgavs (§ 338 och § 339.1 i civilprocesslagen). Om överklagandet kan tas upp till sakprövning (och har getts in inom den föreskrivna fristen) återförs processen till den situation som rådde före tredskodomen.
  4. Fristen för att inkomma med ett överklagande är enligt § 517 i civilprocesslagen en månad, och fristen för att ange vilka grunder som anförs till stöd för överklagandet är två månader enligt § 520.2 i civilprocesslagen. Båda fristerna börjar löpa den dag då domen delges, dock senast den dag som infaller fem månader efter det att domen meddelades. Domstolens frist för att bemöta överklagandet är minst två veckor (§ 521.2 och § 277.3 i civilprocesslagen).
  5. Om appellationsdomstolen (Berufungsgericht) beslutar att inte ta upp en rättsfråga till prövning, kan detta beslut överklagas inom den fastställda fristen på en månad från delgivningen av domen (§ 544.1 och 544.3 första meningen i civilprocesslagen). De grunder som anförs till stöd för överklagandet måste inges inom två månader från den dag domen delgavs, dock senast sju månader efter det att domen meddelades.
  6. Även fristen för överklagande till högre instans är en månad (§ 548 i civilprocesslagen). Fristen för att ange vilka grunder som anförs till stöd för överklagandet är två månader (§ 551.2 andra meningen i civilprocesslagen). Båda fristerna börjar löpa den dag då domen delges, dock senast den dag som infaller fem månader efter det att domen meddelades.
  7. Omedelbara överklaganden (sofortige Beschwerde) av beslut ska inges inom två veckor från delgivningen av beslutet, dock senast fem månader och två veckor efter det att beslutet meddelades (§ 569.1 i civilprocesslagen). Överklaganden i rättsfrågor (Rechtsbeschwerde) på grund av en lagöverträdelse ska inges inom en månad från delgivningen av beslutet (§ 575.1 första meningen i civilprocesslagen) och ska motiveras inom en tidsfrist på ytterligare en månad (§ 575.2 i civilprocesslagen).
  8. Om en part utan egen förskyllan försummar att vidta en av de processhandlingar som omnämns i § 233 i civilprocesslagen (t.ex. att iaktta en obligatorisk frist eller en tidsfrist för att ange vilka grunder som anförs till stöd för överklagande) ska parten, på egen begäran, ändå ges möjlighet att företa denna processhandling. En sådan begäran ska enligt § 234.1 och 234.2 i civilprocesslagen göras inom två veckor från det att hindret hävts.

Om det datum då en frist börjar löpa är beroende av delgivningstidpunkten (se fråga 4), måste det kontrolleras att delgivningen har genomförts. Vid indirekt delgivning är giltigheten i princip inte beroende av om mottagaren faktiskt tagit emot handlingen. En förutsättning är dock att delgivningsmottagarens bostad eller företag finns på delgivningsadressen.

Om mottagaren inte har fått vetskap om förfarandet och därför inte haft möjlighet att överklaga det fattade beslutet kan han eller hon under vissa förutsättningar begära förnyad behandling av ärendet (se fråga 4). Vad gäller fristens startdatum i dessa fall, se svaret på fråga 16.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

  • Nyårsdagen: den 1 januari.
  • Trettondedag jul: den 6 januari (endast i Baden-Württemberg, Bayern och Sachsen-Anhalt).
  • Internationella kvinnodagen: den 8 mars (endast i Berlin).
  • Långfredagen: datumet skiftar, slutet av mars eller början av april.
  • Påskdagen: datumet skiftar, slutet av mars eller början av april.
  • Annandag påsk: datumet skiftar, slutet av mars eller början av april.
  • 1. Första maj: den 1 maj.
  • Kristi himmelsfärdsdag: datumet skiftar, dock i maj.
  • Pingstdagen: datumet skiftar, dock i maj eller juni.
  • Annandag pingst: datumet skiftar, dock i maj eller juni.
  • Kristi lekamens fest (Corpus Christi): datumet skiftar, dock mellan slutet av maj och mitten av juni (endast i Baden-Württemberg, Bayern, Hessen, Nordrhein Westfalen, Rheinland-Pfalz, Saarland, Sachsen (regionalt) och Thüringen (regionalt)).
  • Marie himmelsfärd: den 15 augusti (endast i Bayern (regionalt) och Saarland).
  • Den tyska enhetens dag: den 3 oktober.
  • Reformationsdagen: den 31 oktober (endast i Brandenburg, Bremen, Hamburg, Mecklenburg-Vorpommern, Niedersachsen, Sachsen, Sachsen-Anhalt, Schleswig-Holstein och Thüringen).
  • Allhelgonadagen: den 1 november (endast i Baden-Württemberg, Bayern, Nordrhein-Westfalen, Rheinland-Pfalz och Saarland).
  • Bot- och bönedagen: datumet skiftar, dock mellan mitten och slutet av november (endast i Sachsen).
  • Juldagen: den 25 december.
  • Annandag jul: den 26 december.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Enligt § 222.1 i civilprocesslagen är det bestämmelserna i civillagen (Bürgerliches Gesetzbuch, BGB), nämligen §§ 187–193 i civillagen, som ska tillämpas vid beräkningen av processfrister.

För beräkning av frister, se även frågorna 7–9.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

I regel börjar en frist löpa i samband med delgivningen av den handling som ska bemötas eller det beslut som ska överklagas (jfr § 276.1 första meningen, § 329.2 andra meningen och § 339.1 i civilprocesslagen). Enligt §§ 517, 548 och 569.1 andra meningen i civilprocesslagen ska fristen för överklaganden löpa från och med delgivningen av beslutet. Om ingen delgivning eller ingen giltig delgivning har skett, och detta inte har åtgärdats enligt § 189 i civilprocesslagen, inleds fristen emellertid fem månader efter det att beslutet meddelades. Fristen på fem månader ersätter i dessa fall delgivningen. I § 544.3 första meningen i civilprocesslagen finns en liknande bestämmelse för överklagande av att ett ärende inte tas upp till prövning i högre instans. Här anses delgivningen dock ersatt först efter sex månader.

Andra starttidpunkter för frister gäller framför allt rättsmedel som i särskilda fall kan upphäva domens rättsverkan:

  • Fristen för ansökan om återställande av försutten tid (Wiedereinsetzung in den vorigen Stand) inleds samma dag som hindret hävs (§ 234.2 i civilprocesslagen).
  • Fristen för klagomål avseende möjligheten att höras i enlighet med § 321a i civilprocesslagen (Anhörungsrüge) inleds när det blir känt att rätten att bli hörd inte medges (§ 321a.2 första meningen i civilprocesslagen).
  • Fristen för ansökningar om ogiltigförklaring (Nichtigkeitsklage) och om resning (Restitutionsklage) (§ 578 ff. i civilprocesslagen) inleds samma dag som parten får kännedom om skälet till överklagandet, dock inte innan domen har vunnit laga kraft (§ 586.2 första meningen i civilprocesslagen).

När det gäller frågan om huruvida en åtgärd ska anses ha vidtagits inom den utsatta tidsfristen:

En processfrist anses ha följts om en handling eller en formalitet utförs innan tidsfristen löper ut, och det innebär i regel att domstolen ska ha tagit emot de berörda handlingarna. I princip är det alltså inte dagen då försändelsen skickas som är avgörande, utan dagen då försändelsen når domstolen. Fristen får dock utnyttjas fullt ut, dvs. fram till kl. 00.00 den aktuella dagen, även om det inte längre kan förväntas att handlingen faktiskt registreras av domstolen den dagen.

När det gäller frågan om hur fristens startdatum beräknas:

Om det datum då fristen börjar löpa är beroende av en händelse eller en viss tidpunkt på dagen, ska den dag då denna händelse sker respektive den dag då den tidpunkten infaller inte räknas in i fristen (§ 187.1 i civillagen).

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Nej. Om det datum då en frist börjar löpa är beroende av delgivningstidpunkten (se fråga 4), spelar det ingen roll hur delgivningen sker. Delgivningen anses vara genomförd i samma stund som handlingen antingen överlämnats till mottagaren (§ 177 i civilprocesslagen) eller när någon av de former av indirekt delgivning som anges i §§ 178, 180 resp. 181 i civilprocesslagen (t.ex. överlämnande till en myndig familjemedlem eller lämning i brevlåda) fullgjorts.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Om det datum då fristen börjar löpa är beroende av en händelse eller en viss tidpunkt på dagen, ska den dag då denna händelse sker respektive den dag då den tidpunkten infaller inte räknas in i fristen (§ 187.1 i civillagen).

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Det är kalenderdagarna och inte arbetsdagarna som räknas. Om fristen löper ut en söndag, lördag eller allmän helgdag anses fristen dock inte löpa ut denna dag utan närmast påföljande arbetsdag (vardag) (§ 222.1 i civilprocesslagen och § 193 i civillagen).

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Om en handling eller en viss tidpunkt under dagen utlöser en frist som uttrycks i veckor, månader eller perioder om flera månader (ett år, ett halvår, ett kvartal) – dvs. denna dag räknas inte in i tidsfristen – löper tidsfristen ut i och med utgången av den dag i den sista veckan eller den sista månaden som genom sin benämning eller sitt datum motsvarar den dag då handlingen utfördes respektive tidpunkten inföll. Om fristen däremot inleds med en viss dag – dvs. denna dag räknas in i tidsfristen – löper tidsfristen ut i och med utgången av den dag i den sista veckan eller den sista månaden som infaller före den dag som genom sin benämning eller sitt datum motsvarar fristens begynnelsedag (§ 222.1 i civilprocesslagen och § 188.2 i civillagen).

Om en frist uttrycks i månader och det datum som skulle markera fristens slut inte finns i månaden, löper fristen ut i och med denna månads sista dag (en frist som börjar den 30 januari kan då t.ex. löpa ut den 28 februari) (§ 188.3 i civillagen).

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Se fråga 8.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Om fristen löper ut en lördag, söndag eller allmän helgdag anses fristen inte löpa ut denna dag utan närmast påföljande arbetsdag (vardag) (§ 222.1 i civilprocesslagen och § 193 i civillagen).

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Enligt huvudregeln kan en fastställd tidsfrist endast förlängas av domstolen. Nödfrister kan dock inte förlängas. I vissa fall krävs motpartens samtycke.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

  1. Fristen för att inkomma med ett överklagande är enligt § 517 i civilprocesslagen en månad, och fristen för att ange vilka grunder som anförs till stöd för överklagandet är två månader enligt § 520.2 i civilprocesslagen. Båda fristerna börjar löpa den dag då domen delges, dock senast den dag som infaller fem månader efter det att domen meddelades. Domstolens frist för att bemöta överklagandet är minst två veckor (§ 521.2 och § 277.3 i civilprocesslagen).
  2. Om appellationsdomstolen (Berufungsgericht) beslutar att inte ta upp en rättsfråga till prövning, kan detta beslut överklagas inom den fastställda fristen på en månad från delgivningen av domen (§ 544.1 och 544.3 första meningen i civilprocesslagen). De grunder som anförs till stöd för överklagandet ska inges inom två månader från den dag domen delgavs, dock senast sju månader efter det att domen meddelades (§ 544 i civilprocesslagen).
  3. Även fristen för överklagande till högre instans är en månad (§ 548 i civilprocesslagen). Fristen för att ange vilka grunder som anförs till stöd för överklagandet är två månader (§ 551.2 andra meningen i civilprocesslagen). Båda fristerna börjar löpa den dag då domen delges, dock senast den dag som infaller fem månader efter det att domen meddelades.
  4. Omedelbara överklaganden (sofortige Beschwerde) av beslut ska inges inom två veckor (§ 569.1 i civilprocesslagen). Fristen börjar löpa vid delgivningen av beslutet, dock senast fem månader efter det att beslutet meddelades. Överklaganden i rättsfrågor (Rechtsbeschwerde) på grund av en lagöverträdelse ska inges inom en månad från delgivningen av beslutet (§ 575.1 första meningen i civilprocesslagen) och ska motiveras inom en tidsfrist på ytterligare en månad (§ 575.2 i civilprocesslagen).
  5. Om en part utan egen förskyllan försummar att vidta en av de processhandlingar som omnämns i § 233 i civilprocesslagen (t.ex. att iaktta en obligatorisk frist eller en tidsfrist för att ange vilka grunder som anförs till stöd för överklagandet) ska parten, på egen begäran, ändå ges möjlighet att företa denna processhandling. En sådan begäran ska enligt § 234.1 och 234.2 i civilprocesslagen göras inom två veckor från det att hindret hävts.

Utöver dessa frister förekommer bland annat följande särskilda frister inom tysk civil- och civilprocessrätt:

  1. I skiljeförfaranden kan skiljedomen enligt § 1059.3 första och andra meningen i civilprocesslagen överklagas (ogiltighetstalan) inom tre månader från delgivningen av skiljedomen, såvida inte parterna inbördes avtalat något annat.
  2. Ett förfarande som har avslutats genom en lagakraftvunnen dom kan återupptas genom en ansökan om ogiltigförklaring eller om resning enligt § 586.1 och 586.2 i civilprocesslagen inom en månad från den dag då parten fick kännedom om grunderna för att upphäva domen.
  3. Domstolen kan också fastställa en frist för väckande av talan i mål som inbegriper oberoende bevisupptagning (selbständiges Beweisverfahren) (§ 494a.1 i civilprocesslagen) respektive kvarstad (Arrest) (§ 926.1 i civilprocesslagen).
  4. Om en hyresgäst inte godtar hyresvärdens önskan om att höja hyran till den normala nivån i området före utgången av den andra kalendermånaden efter det att hyreshöjningen meddelades, kan hyresvärden stämma hyresgästen inom en tidsfrist på ytterligare tre månader (§ 558b.2 i civillagen).
  5. Om en arbetstagare vill hävda att en uppsägning är ogiltig, måste han eller hon enligt § 4 första meningen i lagen om skydd mot uppsägning (Kündigungsschutzgesetz, KschG) väcka talan vid arbetsdomstolen senast tre veckor efter det att den skriftliga uppsägningen mottagits. Om denna tidsfrist inte iakttas anses uppsägningen vara giltig.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Det är i princip domstolens sak att fastställa dag och tidpunkt för förhandlingar i rätten. Domstolens bedömning omfattas här av plikten att främja domstolsförfarandet och bestämmelserna om att förhandlingar endast i nödfall får förläggas till lördagar, söndagar eller allmänna helgdagar.

När domstolen kallar en part till förhandling har parten rätt till en inställelsefrist på minst en vecka i processer där advokater medverkar, och minst tre dagar i övriga processer. Dessa perioder kan endast förkortas genom avtal mellan parterna eller på begäran av endera parten.

Vid den muntliga förhandlingen ska domstolen enligt § 141.1 i civilprocesslagen förordna om att båda parterna personligen ska inställa sig, om detta krävs för att fastställa sakförhållandena. Domstolen kan emellertid frångå principen om personlig inställelse om endera partens personliga närvaro i rätten rimligen inte kan krävas, p.g.a. att denne bor långt från domstolen (se fråga 8) eller av något annat väsentligt skäl. Med ”annat väsentligt skäl” (sonstiger wichtiger Grund) avses enligt § 141.1 andra meningen i civilprocesslagen varje skäl som kan vara väsentligt för den berörda parten, t.ex. sjukdom, planerad semester, förhöjd arbetsbelastning eller psykisk press som kan förväntas vid mötet med den andra parten.

Vidare framgår det av § 227.1 första meningen i civilprocesslagen att domstolen på begäran av endera parten kan ställa in eller skjuta upp en muntlig förhandling i rätten om ”väsentliga skäl” (erhebliche Gründe) föreligger. Med ”väsentliga skäl” avses i denna bestämmelse inte en parts självförvållade frånvaro eller bristande förberedelse, men däremot bristande iakttagande av kallelsefrister, ett nödvändigt byte av advokat, sjukdom som drabbat ett vittne, en advokat eller endera parten respektive hinder att inställa sig p.g.a. dödsfall i familjen. Att det anförda skälet till att flytta förhandlingen verkligen är väsentligt ska på domstolens begäran kunna styrkas. Ju närmare förhandlingen man kommer desto mer kritiskt bedöms de anförda skälen. Efter avskaffandet av domstolarnas semesterstängning är det enligt § 227.3 i civilprocesslagen dessutom lättare att flytta förhandlingar i rätten som är förlagda till perioden 1 juli–31 augusti, om någon av parterna skulle begära detta.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Eftersom den här typen av geografiska skillnader inte förekommer i Tyskland finns det inte heller något behov av specialreglering på området. Den tyska civilprocessrätten medger alltså ingen allmän fristförlängning för personer som är bosatta på ett större avstånd från den behöriga domstolen. Dock fastställs det i § 141.1 andra meningen i civilprocesslagen att domstolen i enskilda fall kan frångå principen om att en part ska infinna sig i rätten personligen, om detta på grund av att parten bor på ett ”stort avstånd” (große Entfernung) från domstolen inte rimligen kan krävas. Eftersom dagens kommunikationer i regel är goda räcker det dock inte med ett avstånd på flera hundra kilometer för att det automatiskt ska betraktas som ”stort”. Avgörande är de sammantagna omständigheterna i det enskilda fallet, däribland partens hälsotillstånd.

Det finns alltså inga regler om fristförlängning för parter som är bosatta på avlägsna orter och det tyska rättsväsendet är därför inte bekant med denna problematik.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Om en frist inte iakttas kan det få olika rättsföljder, exempelvis följande:

  1. Enligt § 296.1 i civilprocesslagen kan yrkanden och argument som framställs efter det att en fastställd frist har löpt ut endast godkännas om domstolen anser att ett sådant godkännande inte kommer att försena processen, eller om den berörda parten tillräckligt väl kan motivera denna försening. Yrkanden och argument som avvisas med stöd av dessa bestämmelser kan inte heller ges in till högre instans (§ 531.1 i civilprocesslagen).
  2. Om svaranden inom ramen för den skriftliga förberedelsen enligt § 276 i civilprocesslagen inte tillkännager sin avsikt att bestrida talan senast två veckor efter det att stämningen delgetts, kan domstolen på kärandens begäran meddela en tredskodom mot svaranden (§§ 276.1 första meningen, 276.2 och 331.3 i civilprocesslagen).
  3. Om gäldenären i ett ärende som rör betalningsföreläggande inte bestrider betalningsföreläggandet inom den föreskrivna fristen (§ 692.1 punkt 3 och § 694 i civilprocesslagen), kan domstolen på borgenärens begäran utfärda ett beslut om handräckning (§ 669.1 första meningen i civilprocesslagen).
  4. Underlåtenhet att iaktta en överklagandefrist medför att beslutet vinner laga kraft (§ 705 i civilprocesslagen). Detsamma gäller vid underlåtenhet att iaktta överklagandefristen i samband med en tredskodom eller ett beslut om handräckning. (I strikt mening rör det sig i detta fall inte om ett ”överklagande”, eftersom invändningen prövas av samma domstol och inte av en högre instans.) Om en frist för att ange grunderna för ett överklagande eller ett bestridande inte iakttas, får det aktuella rättsmedlet inte tillämpas (§§ 522.1, 552.1 och 577.1 i civilprocesslagen).
  5. Detsamma gäller i fråga om fristen för att ange vilka grunder som anförs till stöd för ett överklagande av ett beslut om att inte ta upp ett ärende i högre instans (§ 544.4 i civilprocesslagen).

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Om en frist inte har iakttagits har den berörda parten följande möjligheter att undgå de följder som anges i fråga 15:

  1. I de fall som omfattas av § 296.1 i civilprocesslagen har parten möjlighet att motivera förseningen (se ovan). Parten ska då redogöra för på vilket sätt underlåtenheten att iaktta fristen inte var självförvållad, och på domstolens begäran styrka detta. Om förklaringen godtas ska domstolen även beakta den för sent inkomna inlagan.
  2. En part som blivit föremål för en tredskodom kan överklaga beslutet (§ 338 i civilprocesslagen). Om överklagandet är tillåtligt, dvs. uppfyller alla formkrav och har kommit in i rätt tid (§§ 339–340 i civilprocesslagen), och domstolen bedömer det som välgrundat, återgår processen i enlighet med § 342 i civilprocesslagen till den situation som rådde före utevaron.
  3. Det går även att överklaga ett beslut om handräckning som utfärdats i anslutning till ett betalningsföreläggande, eftersom sådana beslut enligt § 700 i civilprocesslagen är att likställa med en tredskodom.
  4. Vad gäller frister för överklaganden och andra rättsmedel är det fråga om s.k. nödfrister. Om en part oförskyllt har varit förhindrad från att följa en nödfrist kan denne begära att ärendet tas upp till förnyad behandling (§§ 233 ff. i civilprocesslagen). I så fall gäller vissa lagstadgade frister och formkrav (§ 234 och § 236.1 i civilprocesslagen). En redogörelse för och dokumentation av de förhållanden som åberopas som motivering för att fristen inte iakttagits ska lämnas (§ 236.2 i civilprocesslagen). Det är även ett krav att den försummade rättegångshandlingen, t.ex. ingivandet av ett överklagande, företas inom den frist som fastställts för detta.
  5. Slutligen finns det även en möjlighet till förnyad behandling om det var fristen för att ange grunderna för ett överklagande eller ett bestridande som inte iakttogs.
Senaste uppdatering: 18/01/2024

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.