Tidsfrister

Frankrike
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

I fransk lagstiftning föreskrivs ”preskriptionsfrister” (délais de prescription), ”preklusionsfrister” (délais de forclusion) och förfarandefrister (délais de procédure).

Preskriptionsfrister är tidsperioder som när de löper ut innebär att en person förvärvar äganderätt till egendom, dvs. hävdetid (délai de prescription acquisitive), eller att en person till följd av underlåtenhet att utöva en rättighet förlorar sin rätt att utöva denna eller ser den löpa ut, dvs. en preskriptionsfrist för när rättigheter helt upphör (délai de prescription extinctive). Preskriptionsfrister kan skjutas upp (suspendu) eller avbrytas (interrompu).

Preklusionsfristerna är särskilt stränga och fastställs i regel i lag med avseende på möjligheten att väcka talan. När de löper ut anses möjligheten att väcka talan ha annullerats. Preklusionsfristerna får inte skjutas upp. Enligt artiklarna 2241 och 2244 i civillagen avbryter emellertid vissa steg i processen, som ett domstolsförfarande eller utmätning eller andra verkställighetsåtgärder, dessa frister.

Förfarandefrister (délais de procédure) är sådana frister som tillämpas när ett domstolsförfarande har inletts. De kan fastställas i lag eller av domstolen. Till skillnad från preklusionsfrister hindrar de fastställda tidsfristerna för domstolsförfaranden inte talan från att väckas. Dessa frister får inte skjutas upp eller avbrytas.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Enligt gällande lagstiftning har Frankrike följande allmänna helgdagar:

  • Den 1 januari
  • Annandag påsk
  • Den 1 maj
  • Den 8 maj
  • Kristi himmelsfärdsdag
  • Annandag pingst
  • Den 14 juli
  • Jungfru Marie himmelsfärdsdag (den 15 augusti)
  • Alla helgons dag (den 1 november)
  • Den 11 november
  • Juldagen (den 25 december).

Allmänna helgdagar har införts på vissa platser (vissa departement – départements, och förvaltningsområden – communautés territoriales) för att minnas avskaffandet av slaveriet: den 27 maj för Guadeloupe, den 10 juni för Franska Guyana, den 22 maj för Martinique, den 20 december för Réunion och den 27 april för Mayotte.

I departementen Alsace-Moselle är annandag jul (den 26 december) och långfredagen allmänna helgdagar.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Sedan lag nr 2008-561 av den 17 juni 2008 (som innehåller övergångsbestämmelser) trädde i kraft är den preskriptionsfrist efter vilken en rättighet går förlorad enligt allmän lag 5 år (i stället för som tidigare 30 år).

Det finns dock en mängd undantag till denna princip. T.ex. vid en talan om civilrättsligt ansvar vid en händelse som lett till kroppsskada har preskriptionsfristen fastställts till 10 år.

Preklusions- och förfarandefristernas längd varierar beroende på saken i målet och det aktuella förfarandet.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

När det gäller förfarandefrister anges det i artikel 640 i civilprocesslagen att när en handling eller formalitet måste företas inom en angiven tidsperiod så börjar tiden att löpa från dagen för den handling, händelse, beslut eller delgivning som gett upphov till fristen.

Preskriptionsfristen för när rättigheter helt upphör enligt allmän lag börjar vad avser kravmål eller talan om rätt till lös egendom att löpa den dag då rättighetshavaren fick kännedom om eller borde ha känt till de fakta som berättigar honom att utöva rätten. Särskilda tidpunkter då fristen börjar löpa finns på vissa områden, såsom talan om civilrättsligt ansvar efter en händelse som lett till kroppsskada. Enligt artikel 2226 i civillagen ska preskriptionsfristen på 10 år börja löpa den dag då den ursprungliga eller förvärrade skadan anses ha konstaterats.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

När en handling delges av en delgivningsman (huissier) är delgivningsdagen enligt artikel 664-1 i civilprocesslagen den dag handlingen personligen delges i adressatens hem eller bostad, eller den dag då delgivningsmannen upprättar den officiella delgivningsrapporten med de åtgärder som vidtagits för att hitta adressaten när den personen varken har en hemvist, en bostad eller någon känd arbetsplats. När en handling delges på elektronisk väg är delgivningsdagen och delgivningstidpunkten den dag och den tidpunkt handlingen överförs till adressaten.

När en handling delges med post är delgivningsdagen enligt artiklarna 668 och 669 i civilprocesslagen, för avsändaren, dagen för avsändandet och, för adressaten, den dag brevet mottogs. Avsändningsdagen är den dag som anges på poststämpeln. Mottagningsdagen är den dag som anges på det undertecknade mottagningsbeviset (récipissé) eller det delgivningskvitto (émargement) som adressaten har undertecknat. Om handlingen delges med rekommenderat brev med mottagningsbevis (avis de réception) är mottagningsdagen den dag som posten anger när brevet överlämnas till adressaten.

Som ett undantag anges i artikel 647-1 i civilprocesslagen att delgivningsdagen för en handling i mål eller ärende i Franska Polynesien, Wallis- och Futunaöarna, Nya Kaledonien, de franska territorierna i södra Indiska oceanen och Antarktis eller utomlands, för avsändaren är den dag delgivningsmannen eller domstolens kansli (greffe) sände iväg stämningen, eller i annat fall den dag stämningen mottogs av ansvarig åklagarmyndighet (parquet).

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Om en tidsfrist uttrycks i dagar medräknas enligt artikel 641 i civilprocesslagen inte dagen för den handling, den händelse, det beslut eller den delgivning som gett upphov till fristen. Denna regel gäller förfarandefrister.

En preskriptionsfrist för när rättigheter helt upphör uttrycks också i dagar, på så sätt att dagen för den händelse som ger upphov till tidsfristen inte medräknas. I fråga om tidsfrister för överklaganden gäller att när en handling inte delges genom personlig delgivning är det enligt vissa bestämmelser tillåtet att låta fristen börja löpa från den dag handlingen faktiskt delgavs personen eller den dag verkställighetsåtgärder vidtas grundat på handlingen.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Enligt artikel 642 i civilprocesslagen ska en tidsfrist som löper ut på en lördag, söndag, allmän helgdag eller någon annan dag som inte är en arbetsdag förlängas till den första påföljande arbetsdagen.

Tidsfrister fortsätter således att löpa på söndagar och allmänna helgdagar men förlängs till den första påföljande arbetsdagen om de skulle löpa ut på en lördag, söndag, allmän helgdag eller någon annan dag som inte är en arbetsdag.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Om en tidsfrist uttrycks i månader eller år löper den enligt artikel 641 i civilprocesslagen ut den dag i slutmånaden, eller den månad i slutåret, som genom sitt tal i månaden motsvarar dagen för den handling, den händelse, det beslut eller den delgivning som gett upphov till fristen. Om motsvarande dag i slutmånaden inte finns, så är den månadens sista dag slutdag.

Om en tidsfrist uttrycks i månader och dagar räknas månaderna först och därefter dagarna.

Den regel som anges i artikel 642 i civilprocesslagen (se föregående fråga) gäller för alla tidsfrister, oavsett om de uttrycks i dagar, månader eller år.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Om en tidsfrist uttrycks i månader eller år löper den enligt artikel 641 i civilprocesslagen ut den dag i slutmånaden, eller den månad i slutåret, som genom sitt tal i månaden motsvarar dagen för den handling, den händelse, det beslut eller den delgivning som gett upphov till fristen. Om motsvarande dag i slutmånaden inte finns, så är den månadens sista dag slutdag.

Om en tidsfrist uttrycks i månader och dagar räknas månaderna först och därefter dagarna.

Den regel som anges i artikel 642 i civilprocesslagen (se föregående fråga) gäller för alla tidsfrister, oavsett om de uttrycks i dagar, månader eller år.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Som förklarades ovan förlängs en tidsfrist som annars skulle löpa ut på en lördag, söndag, allmän helgdag eller någon annan dag som inte är en arbetsdag till den första påföljande arbetsdagen.

Förlängningen av en tidsfrist till den första påföljande arbetsdagen gäller alla ärenden och alla förfaranden.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Om en talan väcks vid en domstol i Frankrike (det franska fastlandet) förlängs enligt artikel 643 i civilprocesslagen tidsfristerna för inställelse (comparution), ingivande av ett vanligt överklagande (appel), ingivande av en invändning (opposition), en ansökan om förnyad prövning (révision) och ett överklagande till kassationsdomstolen grundat på en rättsfråga (pourvi en cassation) med

  • en månad för personer som bor i Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique, Réunion, Mayotte, Saint Barthélemy, Saint Martin, Saint Pierre och Miquelon, Franska Polynesien, Wallis- och Futunaöarna, Nya Kaledonien eller de franska territorierna i södra Indiska oceanen och Antarktis,
  • två månader för personer som bor utomlands.

När en talan väcks vid en domstol i Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique, Réunion, Mayotte, Saint Barthélemy, Saint Martin, Saint Pierre och Miquelon eller Wallis- och Futunaöarna förlängs enligt artikel 644 i civilprocesslagen tidsfristerna för inställelse, ingivande av ett överklagande, ingivande av en invändning och ansökan om förnyad prövning med

  • en månad för personer som inte bor i det förvaltningsområde för vilket domstolen har behörighet,
  • två månader för personer som bor utomlands.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Enligt artikel 538 i civilprocesslagen är i princip tidsfristen för ett vanligt överklagande en månad i tvistemål, eller 15 dagar i mål som inte är tvistemål. I flera andra bestämmelser anges emellertid undantag till denna princip. Tidsfristen för ett sådant överklagande är t.ex. 15 dagar vid interimistiska beslut, domstolsbeslut om verkställighet, familjedomstolsbeslut, ungdomsdomstolsbeslut i ärenden som rör undervisningsstöd etc.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Som en allmän regel kan tidsfristerna för inställelse och delgivning av stämning vid civilrättsliga domstolar förkortas i brådskande fall, under förutsättning att domstolen ger sitt tillstånd. Dessa tidsfrister kan också förkortas genom tillämpning av lagar och andra författningar.

Parterna kan till exempel ha rätt att delge en stämning för ett särskilt angivet datum i interimistiska beslut/brådskande förfaranden, men även inom ramen för det påskyndade förfarandet.

Som en allmän regel kan domstolarna besluta att skjuta upp prövningen av målet till ett senare förhandlingsdatum för att ge parterna möjlighet att inställa sig.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, gäller enligt artikel 647 i civilprocesslagen endast de tidsfrister som lokalinvånarna omfattas av.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

När en preskriptions- eller preklusionsfrist löper ut innebär detta att inget förfarande får inledas. En ansökan kommer att avvisas utan att sakinnehållet bedöms.

Vid en förfarandefrist som fastställts i lag eller av domstol varierar följderna av underlåtenhet att iaktta fristen beroende på vilken roll fristen spelar och vilken karaktär de åtgärder som ska vidtas har. Det finns ingen bestämmelse i lagstiftningen om påföljder för underlåtenhet att iaktta en tidsfrist för att inställa sig, men enligt rättspraxis upphäver underlåtenhet att iaktta denna tidsfrist en dom som meddelats innan fristen löper ut om svaranden inte har inställt sig.

Om parterna underlåter att vida vederbörlig aktsamhet, i de fall en tidsfrist har fastställts för detta ändamål, bestraffas detta vanligtvis genom att målet tas bort från uppropslistan. Underlåtenhet att genomföra ett procedursteg kan dock också bestraffas genom ogiltigförklaring (t.ex. om stämningen inte delges domstolsregistret inom föreskriven tid) eller genom att utredningen i samband med beredningen av målet (skriftligt standardförfarande) avslutas.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Det finns inga rättsmedel som kan användas för att återställa en förlorad rätt att väcka talan, när detta följer av att en preskriptions- eller preklusionsfrist har löpt ut.

Vid de fall som anges i lagstiftningen har domstolen emellertid möjlighet att undanta en part från de följder som underlåtenhet att iaktta en preklusionsfrist medför. Artikel 540 i civilprocesslagen tillåter ett delvist undantag från följderna av underlåtenhet att iaktta tidsfristen för att invända mot en tredskodom, eller en dom som anses ha meddelats efter ett kontradiktoriskt förfarande, om parten utan egen förskyllan inte fick kännedom om domen i tid för att kunna invända mot den eller om han eller hon av någon annan anledning var oförmögen att agera.

En begäran om undantag får riktas mot ett avgörande av en domstol som anger att ett procedursteg är ogiltigt. Denna typ av ogiltighet avslutar dessutom det pågående förfarandet. Rätten att väcka talan förblir emellertid intakt. En ny ansökan kan därför lämnas in förutsatt att det inte finns något som stoppar förfarandet, framför allt att preklusionsfristen har löpt ut.

Ett beslut att ta bort ett mål från uppropslistan kan inte överklagas. Rätten att väcka talan förblir dock intakt. Preskriptions- eller preklusionsfristerna har avbrutits på grund av delgivningen av kallelserna, och den effekten kvarstår. Med angivande av de åtgärder som vidtagits för att avhjälpa den situation som motiverade att målet plockades bort kan en ansökan om att målet på nytt ska föras upp på uppropslistan sätta stopp för den uppskjutande effekten.

Relaterade länkar

Site Legifrance – Civilprocesslagen (på franska)

Site Legifrance – Civilprocesslagen på engelska och spanska

Site Legifrance – Allmänna helgdagar

Senaste uppdatering: 01/03/2021

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats