Tidsfrister

Tjeckien
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

I regel är de tidsfrister som är relevanta i civilrättsliga förfaranden antingen förfarandefrister eller materiella frister.

Det finns två typer av förfarandefrister: lagstadgade tidsfrister och rättsliga tidsfrister.

Lagstadgade tidsfrister fastställs i lag. Underlåtenhet att följa en lagstadgad förfarandefrist får alltid processuella följder (t.ex. att en viss uppgift inte längre kan utföras eller att vite utdöms). Underlåtenhet att följa en lagstadgad tidsfrist kan ursäktas (se § 58 i lag nr 99/1963, civilprocesslagen (zákon č. 99/1963 Sb., občanský soudní řád, ve znění pozdějších předpisů) (civilprocesslagen), i dess ändrade lydelse, om parten eller dess juridiska ombud missade tidsfristen av ett ursäktligt skäl, och till följd av detta inte kunde företa en handling som han eller hon har rätt att företa. En ansökan måste inges inom 15 dagar från den dag hindret upphörde att vara en faktor, och den missade handlingen måste företas vid samma tidpunkt. På en parts begäran får en domstol ge en ansökan suspensiv verkan, för att ursäkta den missade tidsfristen.

Om en tidsgräns för att företa en handling inte uttryckligen anges i lagstiftningen fastställs tidsgränsen av domarpanelens ordförande (eller av en ensam domare). Domarpanelens ordförande (eller en ensam domare) får inte bara fastställa en tidsfrist i de ärenden som anges i lagstiftningen utan även när detta behövs för att säkerställa att förfarandet genomförs på effektivt sätt och med vederbörlig skyndsamhet. En domstol kan förlänga en rättslig tidsfrist grundat på de faktiska omständigheterna i det enskilda fallet (se § 55 i lag nr 99/1963, civilprocesslagen, i dess ändrade lydelse). Det är inte tillåtet att ursäkta en missad tidsfrist.

De tidsfrister som fastställts för domstolen, t.ex. tidsfrister för att utfärda ett beslut, är inte förfarandefrister utan administrativa frister.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Dagen för förnyelsen av den självständiga tjeckiska staten, nyårsdagen: den 1 januari

Annandag påsk: dagen infaller på olika datum men vanligtvis i slutet av mars eller början av april

Arbetarrörelsens dag: den 1 maj

Segerdagen: den 8 maj

De slaviska apostlarna Kyrillos och Methodios dag: den 5 juli

Dagen då Jan Hus brändes på bål: den 6 juli

Den tjeckiska statsbildningens dag: den 28 september

Dagen för grundandet av den självständiga tjeckoslovakiska staten: den 28 oktober

Dagen för kampen för frihet och demokrati: den 17 november

Julafton: den 24 december

Juldagen: den 25 december

Annandag jul: den 26 december

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Bestämmelserna om vilken metod som ska användas för att beräkna tidsfrister anges i §§ 55–58 i lag nr 99/1963, civilprocesslagen, i dess ändrade lydelse.

En tidsfrist angiven i dagar börjar löpa dagen efter den händelse som räknas som startpunkt.

En halv månad motsvarar 15 dagar.

Slutdagen för en tidsfrist angiven i veckor, månader eller år är den dag som genom sitt namn i veckan eller tal i månaden motsvarar den dag då den händelse som räknas som startpunkt inträffade. Om motsvarande dag i slutmånaden inte finns, så är den månadens sista dag slutdag.

Om fristen löper ut en lördag, söndag eller allmän helgdag förlängs fristen till påföljande arbetsdag.

En frist angiven i timmar löper ut vid utgången av den tidpunkt som motsvarar tidpunkten för den händelse som utlöste inledandet av fristen.

En förfarandefrist har iakttagits om det på slutdagen företas en handling vid en domstol eller inges en inlaga till en myndighet som är skyldig att delge den, dvs. vanligtvis innehavaren av ett tillstånd att bedriva postverksamhet.

Om förfarandet har avbrutits, avbryts även förfarandefristerna (§ 111.1 i civilprocesslagen). Om förfarandet återupptas börjar fristerna åter att löpa.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Dagen för den händelse som räknas som startpunkt för en frist inkluderas inte i själva fristen. Detta gäller inte om tidsfristen anges i timmar. En tidsfrist börjar därför i regel löpa dagen efter den dag då den händelse som räknas som startpunkt inträffade (se § 57.1 i lag nr 99/1963, civilprocesslagen, i dess ändrade lydelse).

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Nej.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Dagen för den händelse som räknas som startpunkt för en frist inkluderas inte i själva fristen. Detta gäller inte om tidsfristen anges i timmar (se § 57.1 i lag nr 99/1963, civilprocesslagen, i dess ändrade lydelse.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

En tidsfrist uttrycks i kalenderdagar.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Tidsfrister angivna i veckor är sällsynta i civilprocesslagen (lag nr 99/1963, i dess ändrade lydelse) (t.ex. § 260.3, § 295.1 och § 295.2). I rättstillämpningen förekommer dock den typen av frister ofta som rättsliga tidsfrister.

Tidsfrister angivna i månader förekommer i civilprocesslagen i form av tidsfrister på en månad (t.ex. § 82.3, § 336m.2 och § 338za.2), två månader (t.ex. § 240.1 och § 247.1), tre månader (t.ex. § 111.3, § 233.1 och § 234.1) och sex månader (t.ex. § 77a.2 och § 260g.3).

Två typer av tidsfrister angivna i år förekommer i civilprocesslagen: en tidsfrist på ett år (t.ex. § 111.3) och en tidsfrist på tre år (t.ex. § 99.3, § 233.2 och § 234.2).

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Tidsfrister angivna i veckor, månader eller år löper ut den dag som motsvarar den dag från vilken tidsfristen startade. Om motsvarande dag i slutmånaden inte finns, så är den månadens sista dag slutdag (se § 57.2 i lag nr 99/1963, civilprocesslagen, i dess ändrade lydelse).

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Ja (se § 57.2 i lag nr 99/1963, civilprocesslagen, i dess ändrade lydelse).

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Lagstadgade förfarandefrister kan inte ändras genom domstolsbeslut.

En rättslig tidsfrist kan förlängas av en domstol, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

En part kan överklaga ett avgörande som meddelats av en distriktsdomstol (okresní soud) eller en regional domstol (krajský soud) i första instans, om inte annat föreskrivs i lag (se § 201 i lag nr 99/1963, civilprocesslagen, i dess ändrade lydelse). Ett överklagande måste inges inom femton dagar från delgivningen av ett skriftligt avgörande, till den domstol som meddelade avgörandet. Tidsfristen för att inge ett överklagande inkluderar inte den dag avgörandet delgavs parten. För att iaktta denna förfarandefrist räcker det att överklagandet på slutdagen överlämnas till en myndighet som är skyldig att delge det (i synnerhet en innehavare av ett tillstånd att bedriva postverksamhet, en kriminalvårdsanstalt i händelse av fängslade eller häktade personer, en institution för institutionell vård eller skyddsvård av en person som placerats på en sådan institution etc.) eller till domstolen.

Om en rättelse har utfärdats till avgörandet löper tidsfristen från den dag rättelsen började gälla (se § 204.1 i civilprocesslagen).

Om ett överklagande inges efter det att femtondagarsperioden har löpt ut, och detta enbart beror på att klaganden följde felaktiga instruktioner från domstolen beträffande överklaganden, ska överklagandet anses ha inkommit i tid. Om ett avgörande inte innehåller instruktioner om hur det kan överklagas, en tidsfrist för att inge överklagandet eller uppgifter om till vilken domstol överklagandet ska inges, eller om det felaktigt anges att avgörandet inte kan överklagas, får ett överklagande inges inom tre månader från delgivningen av avgörandet.

Om ett betalningsföreläggande utfärdades i ett mål kan det föreläggandet hindras från att få rättsverkan om svaranden inom den lagstadgade perioden på femton dagar från delgivningen av föreläggandet inger ett bestridande till den utfärdande domstolen (se § 172.1 i civilprocesslagen). Ett bestridande innebär att betalningsföreläggandet upphävs, och domstolen kallar till muntlig förhandling. Endast redovisningen av kostnaderna för förfarandet kan överklagas, men detta upphäver naturligtvis inte betalningsföreläggandet.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Enligt civilprocesslagen (lag nr 99/1963, i dess ändrade lydelse) kan en förhandling skjutas upp av viktiga skäl, om ett ärende inte kan diskuteras och avgöras vid en enda förhandling (se § 119 i civilprocesslagen). Ett viktigt skäl för att skjuta upp en förhandling kan t.ex. vara att en av parterna i förfarandet inte inställde sig vid domstolen och att det inte går att genomföra förhandlingen i dennes utevaro (se § 101.3 i civilprocesslagen), eller att en av parterna inte hade tillräckligt med tid att förbereda sig inför förhandlingen på grund av att kallelsen att inställa sig inte delgavs i tillräckligt god tid eller på grund av andra viktiga skäl.

En part kan be domstolen skjuta upp en förhandling. Domstolen grundar sitt beslut om en parts förhandsbegäran om att skjuta upp förhandlingen på hur allvarliga de anförda skälen är. Om domstolen inte beviljar partens begäran måste parten inställa sig till förhandlingen.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Den tjeckiska lagstiftningen reglerar inte uttryckligen en sådan situation.

I ett mål med internationella inslag, där en handling ska delges en part i utlandet, tillämpas principen om lex fori, dvs. domstolslandets lag tillämpas.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Varje underlåtenhet att iaktta en förfarandefrist får processuella följder.

Om en viss tidsfrist anges i civilprocesslagen (lag nr 99/1963, i dess ändrade lydelse) för att företa en handling (t.ex. inge ett överklagande eller använda ett extraordinärt rättsmedel), innebär underlåtenhet att iaktta denna frist att handlingen inte kan företas på ett framgångsrikt sätt. En missad tidsfrist kan ursäktas om parten eller dennes ombud har missat fristen på grund av ett ursäktligt skäl (t.ex. plötslig sjukdom, skada etc.) och därför inte kunde företa den handling som han eller hon har rätt att företa (se § 58 i civilprocesslagen), såvida missandet av en bestämd tidsfrist inte går att ursäkta enligt civilprocesslagen (enligt § 235.1 i civilprocesslagen kan t.ex. missandet av en tidsfrist inte ursäktas vid ansökningar om återupptagande av förfarandet och ansökningar om ogiltigförklaring). Om en tidsfrist har fastställts för att fullgöra en viss skyldighet medför underlåtenhet att iaktta tidsfristen vissa påföljder (t.ex. vite).

Varje gång en rättslig förfarandefrist missas får detta vissa följder enligt lagstiftningen. En rättslig tidsfrist kan förlängas av domarpanelens ordförande (eller en ensam domare). Det är inte tillåtet att ursäkta en missad rättslig tidsfrist.

Ett betalningsföreläggande som inte har bestridits har samma rättsverkan som en lagakraftvunnen dom (se § 174.1 i civilprocesslagen).

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Att missa en förhandling får andra följder än att missa en tidsfrist. Om en part som vederbörligen har kallats att inställa sig till en förhandling underlåter att inställa sig och inte i rätt tid och av viktiga skäl har begärt att förhandlingen ska skjutas upp, får domstolen behandla och avgöra ärendet i partens utevaro (se § 101.3 i lag nr 99/1963, civilprocesslagen, i dess ändrade lydelse). Om villkoren i § 153b i civilprocesslagen är uppfyllda kan domstolen även meddela en tredskodom.

Om svaranden av ursäktliga skäl missar den första förhandlingen i ett ärende i vilket en tredskodom meddelades, ska domstolen på svarandens begäran upphäva domen och besluta om en ny förhandling i ärendet. En part kan lämna in en sådan ansökan ända fram till den dag tredskodomen vinner laga kraft (se § 153b.4 i civilprocesslagen).

Ett överklagande beträffande saken i målet får även riktas mot en tredskodom. Om svaranden, utöver att ansöka om att en dom som meddelats av en förstainstansdomstol ska upphävas (se § 153b.5 i civilprocesslagen) även har överklagat domen, och ansökan om upphävande av domen har beviljats i ett verkställbart beslut, ska domstolen bortse från överklagandet (se § 153b.5 i civilprocesslagen).

Senaste uppdatering: 28/09/2018

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats