Tidsfrister

Kroatien
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

I Kroatien regleras tidsfristerna i civilrättsliga förfaranden av bestämmelserna i artiklarna 111–114 i civilprocesslagen (Zakon o parničnom postupku) (Kroatiens officiella kungörelseorgan (Narodne Novine (NN)), nr 53/91, 91/92, 112/99, 129/00, 88/01, 117/03, 88/05, 2/07, 96/08, 84/08, 123/08, 57/11, 25/13 och 89/14, nedan kallad ZPP).

En tidsfrist är en viss tidsperiod under vilken en processhandling får företas, eller innan vars utgång handlingen inte får företas.

Den kroatiska processlagstiftningen innehåller flera olika typer av tidsfrister:

• Lagstadgade (zakonski) och rättsliga (sudski) tidsfrister. Lagstadgade tidsfristers längd fastställs i lag och kan inte ändras av domstolen eller av parterna, medan längden på rättsliga tidsfrister fastställs av domstolen själv i varje enskilt fall, grundat på rättsligt tillstånd.

• Förlängningsbara (produživi) och icke förlängningsbara (neproduživi) tidsfrister. Lagstadgade tidsfrister kan inte förlängas, medan rättsliga tidsfrister får förlängas. Domstolen fattar beslut om förlängning efter ansökan från berörd person, om det finns skälig grund för en förlängning (artikel 111.2 i ZPP).

• Subjektiva (subjektivni) och objektiva (objektivni) tidsfrister. Subjektiva tidsfrister är tidsfrister vars startpunkt beror på när den bemyndigade personen får kännedom om en händelse som är relevant för beräkningen av tidsfristen, och objektiva tidsfrister beräknas från den relevanta händelsen, oavsett om den bemyndigade personen fått kännedom om denna eller inte.

• Negativa preskriptionsfrister (prekluzivni) och indikativa (instruktivni) tidsfrister. Underlåtelse att iaktta en negativ preskriptionsfrist innebär att man förlorar rätten att senare företa en viss processhandling, medan underlåtelse att iaktta en indikativ tidsfrist inte får några negativa följder och processhandlingen får företas senare.

• Minimifrister (dilatorni) och utförandefrister (paricijski). Minimifrister innebär att en processhandling inte får företas förrän en vis tidsperiod har löpt ut, medan utförandefrister innebär att domstolen inte får utföra en viss aktivitet förrän utförandefristen har löpt ut.

• Civilrättsliga tidsfrister (građanskopravni) och förfarandefrister (procesnopravni). Civilrättsliga tidsfrister är sådana frister som fastställer en viss tidsperiod inom vilken tillstånd ska beviljas eller skyldigheter som följer av civilrättsliga materiella bestämmelser ska fullgöras, medan förfarandefrister fastställer en period för att beviljas tillstånd eller fullgöra skyldigheter som följer av (civil)processlagstiftningen.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

I Kroatien regleras förteckningen över dagar som inte är arbetsdagar av lagen om helgdagar, minnesdagar och dagar som inte är arbetsdagar i Kroatien (Zakon o blagdanima, spomendanima i neradnim danima u Republici Hrvatskoj) (NN nr 33/96, 96/01, 13/02, 136/02, 112/05, 59/06, 55/08, 74/11, 130/11).

Kroatien har följande allmänna helgdagar:

Den 1 januari – nyårsdagen

Den 6 januari – trettondagen

Påskdagen och annandag påsk

Kristi lekamens fest (Corpus Christi)

Den 1 maj – arbetarrörelsens dag

Den 22 juni – dagen för kampen mot fascismen

Den 25 juni – nationaldagen

Den 5 augusti – seger- och fosterländska tacksägelsedagen och de kroatiska försvararnas dag

Den 15 augusti – Jungfru Marie himmelsfärdsdag

Den 8 oktober – självständighetsdagen

Den 1 november – Alla helgons dag

Den 25 december – juldagen

Den 26 december – annandag jul

I Kroatien är allmänna helgdagar inte arbetsdagar.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Tidsfristerna anges i dagar, månader och år.

Reglerna för att beräkna tidsfrister gäller för alla tidsfrister. Tidsfristerna anges i hela dagar, från midnatt till midnatt (computatio civilis, a die ad diem), och inte från en tidpunkt till en annan, genom att räkna timmar och minuter (computation naturalis, a momento ad momentum). För mer information om de allmänna reglerna, se svaret på fråga 1.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Startdagen är den dag förfarandet inleds eller någon annan handling företas (t.ex. delgivning, kungörelse) från vilken fristens längd ska beräknas. Startdagen inkluderas inte i tidsfrister som uttrycks i dagar. Den första påföljande dagen räknas som tidsfristens startdag.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Den allmänna regeln för delgivning är att delgivning ska ske kl. 7–20 på en arbetsdag, i bostaden som tillhör den person som ska delges eller på dennes arbetsplats, eller vid domstolen om personen befinner sig där. Undantaget från ovannämnda regel om att delgivning ska ske kl. 7–20 på en arbetsdag gäller inte delgivning med post eller delgivning via en notarius publicus.

Delgivningen får även verkställas vid en annan tidpunkt och på en annan plats om den person som delgivningen riktar sig till samtycker till detta.

Om domstolen anser det nödvändigt beslutar den att delgivningen ska verkställas på en annan plats eller vid en annan tidpunkt. Vid sådan delgivning ska den person som ska delges handlingen få en kopia av det domstolsavgörande där detta beslutades. Avgörandet behöver inte motiveras.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Om en tidsfrist anges i dagar inkluderas inte dagen för delgivningen eller överlämnandet eller dagen för den händelse som räknas som startpunkt i själva tidsfristen. I stället startar tidsfristen påföljande dag.

Om en händelse från vilken en tidsfrist på femton dagar ska börja löpa t.ex. inträffade den 5 februari löper femtondagarsfristen ut den 20 februari.

Tidsfristen börjar således inte löpa på dagen för en händelse (dies a quo), utan först påföljande dag.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Om en tidsfrist uttrycks i dagar avser det angivna antalet dagar kalenderdagar. Om en tidsfrists slutdag emellertid infaller på en allmän helgdag, en söndag eller någon annan dag då domstolen inte är öppen löper en sådan tidsfrist ut den första påföljande arbetsdagen.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Tidsfrister angivna i månader eller år löper ut i slutet av den dag i slutmånaden eller slutåret som har samma nummer som den dag då tidsfristen började löpa.

Om motsvarande dag i slutmånaden inte finns, så är den månadens sista dag slutdag.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Se punkt 8.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Ja.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

En tidsfrist som fastställts av en domstol får bara förlängas en gång på begäran av en berörd person om det finns skälig grund för detta.

Begäran ska ha gjorts innan den tidsfrist som den begärda förlängningen avser har löpt ut.

Ett beslut om förlängning av en tidsfrist kan inte överklagas.

Den förlängda tidsfristen startar den första dagen efter utgången av den tidsfrist som den begärda förlängningen avsåg.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Parter får överklaga en dom som meddelats av en förstainstansdomstol inom femton dagar från den dag en kopia av domen delgavs, om inte någon annan tidsfrist föreskrivs i denna lag. I tvister som rör checkar och växlar är denna tidsfrist åtta dagar.

I småmålsförfaranden, förfaranden vid handelsdomstolar och arbetsrättsliga tvister är tidsfristen för att överklaga också åtta dagar.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

En tidsfrist som fastställts av en domstol får bara förlängas en gång på begäran av en berörd person om det finns skälig grund för detta.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Den kroatiska civilprocesslagstiftningen innehåller inte några bestämmelser om förlängning av en tidsfrist grundat på parternas hemvist.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Följderna beror på fristernas rättsliga natur, dvs. om det finns lagstadgade tidsfrister som inte kan förlängas och parten underlåter att företa en processhandling inom den föreskrivna fristen varvid rätten att senare företa denna handling går förlorad.

Å andra sidan finns det tidsfrister som om man underlåter att iaktta dem inte leder till att rätten att senare företa en handling går förlorad. Dessa tidsfrister kallas indikativa frister.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Om en part underlåter att inställa sig till en förhandling eller inte iakttar en tidsfrist för att företa en processhandling, och därför förlorar sin rätt att företa denna handling, får domstolen tillåta en sådan part att, på hans eller hennes begäran, företa handlingen vid ett senare tillfälle (ansökan om återställande av försutten tid), om den anser att det fanns skälig grund för underlåtenheten.

Ansökan ska inges inom åtta dagar från den dag orsaken till underlåtenheten upphörde. Om en part fick kännedom om underlåtenheten vid en senare tidpunkt börjar ovannämnda period att löpa den dag han eller hon fick kännedom om den. När det har gått två månader sedan dagen för underlåtenheten får en ansökan om återställande av försutten tid inte längre ges in.

Senaste uppdatering: 23/08/2018

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats