Tidsfrister

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

A) Rätten till rättsligt skydd för subjektiva materiella rättigheter omfattas av lagstadgade preskriptionstider och preklusionsfrister.

Preskriptionstiden är den period då innehavaren av en subjektiv rätt är overksam, och när preskriptionstiden löper ut förverkas hans/hennes möjlighet att begära rättsligt skydd för rättigheten. När en preskriptionsfrist löper ut förverkas den materiella rättigheten men också den tillhörande rätten att föra talan och rätten till verkställighet. Preskriptionstiden tillämpas inte officiellt utan enbart när gäldenären gjort en invändning hos behörig domstol eller en utmätningsman.

Bestämmelserna om preskriptionstidernas varaktighet samt avbrott i och tillfälligt upphävande av dessa fastställs i lagen om lagen om förpliktelser och avtal. En generell preskriptionstid på fem år fastställs för samtliga fordringar utan särskilda tidsfrister (se artikel 110 i lagen om förpliktelser och avtal).

En treårig preskriptionstid fastställs för tre kategorier fordringar (artikel 111 i lagen om förpliktelser och avtal):

• Ersättningsfordringar som inte omfattas av någon annan preskriptionstid.
• Fordringar om skadestånd och ersättning till följd av bristande fullgörande av ett avtal.
• Fordringar om hyra, ränta och andra periodiska betalningar.

En treårig preskriptionstid fastställs också för rätten att begära lagstadgad ogiltigförklaring av avtal som ingåtts av misstag, eller till följd av bedrägeri eller hot, och avtal som ingåtts av personer som inte är beslutskompetenta eller deras ombud utan att uppfylla kraven i fråga.

En ettårig preskriptionstid fastställs för rätten att begära lagstadgad ogiltigförklaring av ett avtal som ingåtts som en exceptionell nödhandling eller till följd av påtagligt ofördelaktiga villkor (artikel 33 i lagen om förpliktelser och avtal).

En sexårig preskriptionstid föreskrivs för fordringar som avser brister vid försäljning av lös egendom eller bristande fullföljande av ett tillverkningsavtal, med undantag för byggentreprenad där fordran förverkas inom den allmänna fristen på fem år (artikel 265 i lagen om förpliktelser och avtal).

Preskriptionsfristen inleds när rätten att föra talan uppstår, vilket är beroende av vilken typ av materiell rättighet som avses. Det kan bland annat vara när avtalsskyldigheten har förfallit till betalning, när den oriktiga gärningen begicks, när gärningsmannen vid skadeståndsgrundande händelser fastställs och när ett föremål överlämnas inom ramen för en defektbaserad fordran.

Preskriptionstiden kan inte förkortas eller förlängas med parternas samtycke.

Preskriptionstiden kan avbrytas och upphävas tillfälligt.

Preskriptionstiden avbryts i sådana ärenden som anges på ett uttömmande sätt i artikel 115 i lagen om förpliktelser och avtal:

• Mellan barn och föräldrar, när de sistnämnda utövar sina rättigheter som föräldrar.
• Mellan personer som har vårdnadshavare eller förmyndare och vårdnadshavarna och förmyndarna under den tid som vårdnadskapet eller förmyndarskapet varar.
• Mellan makar.
• När det gäller fordringar från personer vars egendom, enligt lag eller genom domstolsbeslut, är föremål för boutredning, gentemot boutredningsmannen så länge som boutredningen pågår.
• När det gäller juridiska personers ersättningsfordringar gentemot sina direktörer, under den tid då dessa är i tjänst.
• När det gäller fordringar från barn och personer med begränsad handlingsförmåga under den period då de saknar ett juridiskt ombud eller förvaltare, och sex månader efter att en sådan person utsetts, eller efter att den bristande handlingsförmågan har upphört.
• Så länge som ett förfarande rörande en fordran pågår.

I dessa fall fråntas parten tillfälligt och lagligen sin rätt att föra talan. Den preskriptionstid som löper fram till det tillfälliga upphävandet gäller fortfarande och fortsätter fram till att den omständighet som orsakade upphävandet inte längre föreligger.

Preskriptionstiden upphävs tillfälligt i följande fall:

• När gäldenären gör ett erkännande av fordran.
• När en fordran eller invändning eller en begäran om medling görs. Om fordran eller invändningen inte tillgodoses, betraktas dock inte preskriptionstiden som avbruten.
• Genom att en fordran inges i insolvensförfarandet.
• Genom att verkställighetsåtgärder vidtas.

I dessa fall förverkas den rättsliga relevansen hos den period som har löpt från det att rätten att föra talan uppstod till det att preskriptionstid avbröts, och en ny preskriptionstid börjar då att löpa. Om det tillfälliga upphävandet sker till följd av en fordran eller invändning fastställs det i lagen även en annan viktig konsekvens: den nya preskriptionstid som inleds efter det tillfälliga upphävandet är alltid fem år lång.

När absoluta (bindande) tidsfrister löper ut upphör även de materiella rättigheterna. Sådana tidsfrister inleds när den materiella rättigheten uppstår och inte när rätten att föra talan uppstår.

Absoluta tidsfrister får inte avbrytas eller skjutas upp som preskriptionsfrister.

De tillämpas officiellt av domstolen eller en utmätningsman och om ingen invändning görs av gäldenären.

Sådana tidsfrister inbegriper bland annat följande: en tremånadersperiod inom vilken panthavaren eller hypotekstagaren kan invända om betalning för skadeförsäkring erlagts till ägaren av föremålet och inte till honom/henne, en tvåmånadersperiod inom vilken en delägare kan väcka talan för köp av ett samägt föremål om den andra delägaren har sålt sin del till en tredje part och en ettårsperiod inom vilken en talan kan väckas för att annullera en gåva.

B) Tidsfristerna för vidtagandet av vissa processuella åtgärder från parternas och domstolens sida i förfaranden rörande en fordran, liksom i verkställighetsförfaranden, fastställs i civilprocesslagen. Tidsfristerna för vidtagandet av processuella åtgärder i insolvensförfaranden fastställs i handelslagen.

För att respektera parterna leder ett åsidosättande av tidsfristen till ett förverkande av rätten att vidta den processuella åtgärden. Om domstolen åsidosätter tidsfristen utgör inte detta något hinder för att den processuella åtgärden vidtas i ett senare skede, eftersom åtgärden alltid måste vidtas.

Tidsfristerna för vidtagandet av processuella åtgärder från parternas sida är de som fastställs i lag och av domstolen.

De lagstadgade tidsfristerna (de rättsliga tidsfristerna) är bland annat följande:

• Tidsfrist för att åtgärda oegentligheter i stämningsinlagan (en vecka från det att parten delges – artikel 129.2 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för att svara på svarandens fordran, inkomma med bevisning, bestrida uppgifterna i stämningsinlagan, inkomma med ett genkäromål, presentera tredje parter (medhjälpare) från svarandens sida och väcka talan gentemot dem och för att invända mot det förfarande som domstolen fastställt för prövningen av ärendet. Tidsfristen inleds när svaranden erhållit en kopia av stämningsinlagan och är en eller två månader lång, beroende på om förfarandena omfattas av det allmänna förfarandet eller förfarandet för särskilda fordringar (artiklarna 131, 133 och 367 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för begärande av ytterligare uppgifter från fordringsägaren i förfaranden för handelstvister – inom två veckor från mottagandet av svarandens svar (artikel 372 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för begärande av ytterligare uppgifter från svaranden i förfaranden för handelstvister – inom två veckor från mottagandet av den tillkommande stämningsinlagan (artikel 373 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för överklagande av domstolens domar – inom två veckor från det att parten delges domen (artikel 259 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för att svara på motpartens överklagande och inge ett anslutningsöverklagande – inom två veckor från mottagandet av en kopia av överklagandet (artikel 263 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för kassationsöverklagande av domstolens domar – inom en månad från det att parten delges domen (artikel 283 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för överklagande av domstolens domar – inom en vecka från det att parten delges, och om delgivningen sker vid en domstolsförhandling som parten deltar i, tidsfristen från och med det datum då förhandlingen hålls (artikel 275 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för ingivande av en ansökan om upphävande av ett verkställt beslut – inom tre månader från det att skälet till upphävandet uppstått (artikel 305 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist inom vilken parten kan begära domarens avvisning av talan – den första förhandlingen efter att skälet till upphävandet uppstått eller blivit känt (artikel 23 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist inom vilken parten kan invända på grund av bristande exklusiv behörighet – fram till att förfarandena avslutats i andra instans (artikel 119 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist inom vilken en part kan invända på grund av bristande lokal behörighet i och med den fasta egendomens belägenhet – fram till att den rättsliga utredningen i första instans avslutats (artikel 119 i civilprocesslagen). I alla andra fall där bestämmelserna om lokal behörighet kringgåtts, får en invändning göras enbart av svaranden inom den period som gäller för svar på ansökan (artikel 119 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist inom vilken fordringsägaren kan dra tillbaka sin stämningsinlaga utan svarandens samtycke – fram till att den första domstolsförhandlingen avslutats (artikel 232 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist inom vilken en part kan inge en interimistisk talan – under den första domstolsförhandlingen för fordringsägaren och inom den period som gäller för svar på svarandens stämningsinlaga (artikel 212 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för bestridande av uppgifterna i en handling – senast tillsammans med svaret på den talan som handlingen avser, och om bestridandet görs tillsammans med stämningsinlagan bör svaranden bestrida denna skriftligen (artikel 193 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för att invända mot ett betalningsföreläggande – inom två veckor från det att föreläggandet delges (artikel 414 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för att överklaga ett beslut om att inget betalningsföreläggande utfärdas – inom en vecka från det att sökanden delges (artikel 413 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för överklagande av ett beslut om utfärdande av en exekutionstitel – inom två veckor från det att sökanden delges beslutet och från det att gäldenären delges begäran om frivillig efterlevnad (artikel 407 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för gäldenärens frivilliga efterlevnad i verkställighetsförfaranden – inom två veckor från det att utmätningsmannen delger begäran (artikel 428 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för överklagande av utmätningsmannens åtgärder – inom en vecka från det att åtgärden vidtagits om parten var närvarande vid tillfället, eller om parten kallats på vederbörligt sätt, och i andra fall – från och med delgivningsdatumet (artikel 436 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för ingivande av en fordran i insolvensförfaranden – inom en månad respektive tre månader från det att beslutet om att inleda insolvensförfaranden noteras i handelsregistret (artiklarna 685 och 688 i handelslagen).
• Tidsfrist för tillämpning av en återbetalningsplan – inom en månad från det att domstolens dom om godkännande av förteckningen över godkända fordringar noteras i handelsregistret (artikel 696 i handelslagen).
• Tidsfrist för invändningar mot förteckningen över godkända fordringar – inom sju dagar från det att förteckningen offentliggörs i handelsregistret (artikel 690 i handelslagen).
• Tidsfrist för invändningar mot den rekonstruktionsplan som insolvensförvaltaren lagt fram – inom 14 dagar från det att planen tagits med i handelsregistret (artikel 727 i handelslagen).
• Övrigt.

Domstolen fastställer bland annat följande tidsfrister:

• Tidsfrist för insamling av bevisning (artikel 157 i civilprocesslagen).
• Tidsfrist för betalning av kostnaderna för insamling av bevisning (kallande av vittnen, betalning av ersättning för expertvittnen osv.) – artikel 160 i civilprocesslagen.
• Tidsfrist för åtgärdande av oegentligheter i en processuell åtgärd som parten vidtagit (artikel 101 i civilprocesslagen).
• Övrigt.

Tidsfristerna delas även in i två olika typer, beroende på om de kan förlängas av domstolen eller inte.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Följande dagar är helgdagar:

den 1 januari – Nyårsdagen

den 3 mars – Frigörelsedagen – nationell helgdag

den 1 maj – Arbetarrörelsens högtidsdag

den 6 maj – S:t Georgs dag, modets och den bulgariska arméns dag

den 24 maj – Dagen för bulgarisk utbildning och kultur samt slavisk litteratur

den 6 september – Enhetsdagen

den 22 september – Självständighetsdagen

den 1 november –Nationalledarnas dag – arbetsfri dag för alla utbildningsinrättningar

den 24 december – Julafton, och den 25–26 december – juldagen och annandag jul

Långfredagen, påskafton och påskdagen – två dagar (söndagen och måndagen) är reserverade för firande varje år.

Ministerrådet kan också, men dock endast vid ett tillfälle, utlysa andra helgdagar och dagar för firande av vissa yrken samt ändra datum för arbetsfria dagar under året.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

De generella reglerna om tidsfrister för vidtagandet av processuella åtgärder från parternas och domstolens sida i förfaranden rörande en fordran, liksom i verkställighetsförfaranden, fastställs i civilprocesslagen från 2007. Utförlig information om de generella reglerna i kapitel 7 i civilprocesslagen om tidsfrister och återställande av tidsfrister ges i svaren på frågorna 4, 5 och 6.

De generella reglerna om preskriptionstider anges i artikel 110 och efterföljande artiklar i lagen om förpliktelser och avtal. Utförlig information om dessa ges i svaret på fråga 1.

De generella reglerna om tidsfrister för fullgörandet av skyldigheter till följd av avtalsförbindelser anges i artiklarna 69–72 i lagen om förpliktelser och avtal.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Tidsfristen för att vidta en viss processuell åtgärd inleds som huvudregel det datum då parten informeras om att han/hon bör vidta åtgärden eller följaktligen delges en dom som avkunnats av en domstol och som kan överklagas.

• Tidsfristen för att åtgärda eventuella brister i stämningsinlagan inleds det datum då domstolen ger parten instruktioner.
• Tidsfristen för svarandens ingivande av ett skriftligt svar på stämningsinlagan inleds när en kopia av stämningsinlagan och tillhörande bevis erhålls. Tidsfristen för att svara och konsekvenserna om denna inte respekteras måste anges i det meddelande som domstolen skickar kopiorna till svaranden med.
• Tidsfristen för att överklaga domen inleds när parten delgetts.
• Tidsfristen för att överklaga en dom i ett ärende som behandlas inom ramen för en summarisk process (del 3, kapitel 25 i civilprocesslagen) inleds det datum då domstolen meddelar att den ska offentliggöra domen.
• Tidsfristen för överklagande av domen inleds när parten delgetts, och om delgivningen sker vid en domstolsförhandling som parten deltar i inleds tidsfristen det datum då förhandlingen hålls.
• Ett överklagande av utmätningsmannens åtgärder ska inges inom en vecka från det att åtgärden vidtagits om parten var närvarande vid tillfället, eller om parten kallats på vederbörligt sätt, och i andra fall – från och med delgivningsdatumet.
• I insolvensförfaranden inleds tidsfristerna när insolvensförvaltaren offentliggjort åtgärden i fråga (t.ex. genom att upprätta en förteckning över fordringsägare med godkända fordringar) eller när en processuell rättshandling offentliggjorts i handelsregistret.

Det finns också tidsfrister som inleds när förfarandena rörande en fordran börjar, eftersom det i lagen endast anges när förfarandena ska ha genomförts.

Exempel:

• Fordringsägaren får ändra skälen eller yrkandet i sin fordran eller dra tillbaka fordran utan svarandens samtycke fram till att den första förhandlingen i ärendet hållits.
• Var och en av arvingarna i ett uppdelningsförfarande får, vid den första förhandlingen, skriftligen begära att annan egendom ska ingå i uppdelningen.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Tidsfristen inleds när parten delgetts. Den tidpunkt då en handling anses ha delgetts parten på vederbörligt sätt fastställs på olika sätt, beroende på hur delgivningen går till. I kapitel VI om handlingar och stämningar i civilprocesslagen fastställs bestämmelser om hur parterna ska delges handlingar och stämningar samt om när handlingar anses ha delgetts på vederbörligt sätt.

Om handlingen delges personligen till adressaten eller hans/hennes ombud, eller till en annan person som bor eller arbetar på adressen, måste det i stämningen anges vilket datum personen mottog handlingen, oavsett om handlingen delgavs av ett rättegångsombud eller en posttjänsteman. Tidsfristen för den processuella åtgärden i fråga inleds detta datum.

Handlingar får även delges till en e-postadress som parten angett. De anses ha delgetts när de har förts in i det särskilda informationssystemet.

Om rättsliga villkor finns (t.ex. när parten har bytt till en annan adress än den som angetts för ärendet utan att meddela domstolen), får domstolen begära att delgivningen ska ske genom att kallelsen bifogas ärendet. Tidsfristen inleds då det datum då kallelsen bifogas.

Om en svarande inte finns på sin stadigvarande adress och om ingen kan ta emot kallelsen, måste stämningsmannen sätta upp ett meddelande på dörren, eller lägga det i brevlådan, i vilket man anger att handlingarna finns vid domstolens kansli och kan erhållas inom två veckor från delgivningen. Om svaranden inte hämtar handlingarna betraktas de som delgivna när tidsfristen för mottagandet löper ut.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Tidsfristen uttrycks i år, veckor och dagar. En tidsfrist som uttrycks i år inleds dagen efter den dag då perioden börjar och upphör vid den sista dagens slut. Om parten instrueras att åtgärda brister i en talan inom sju dagar och delgivning sker den 1 juni är det detta datum som tidsfristen inleds, men man börjar räkna från och med den 2 juni, och perioden löper ut den 8 juni.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Tidsfristerna uttrycks i kalenderdagar.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

En tidsfrist som uttrycks i veckor löper ut motsvarande dag under den sista veckan. Om parten instrueras att åtgärda brister i stämningsinlagan inom en vecka och delgivning sker på fredagen är det från och med detta datum som perioden börjar löpa, och tidsfristen kommer att löpa ut på fredagen nästkommande vecka.

En tidsfrist som uttrycks i månader löper ut motsvarande datum under den sista månaden, och om den sista månaden inte har något sådant datum ska perioden löpa ut på månadens sista dag.

En tidsfrist som uttrycks i år löper ut motsvarande datum under det sista året, och om det sista året inte har något sådant datum ska perioden löpa ut på årets sista dag.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

Se svaret på fråga 8.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Om periodens sista dag är en arbetsfri dag, löper tidsfristen alltid ut första påföljande arbetsdag.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Det är bara tidsfristerna för att överklaga domar och beslut och för att inge begäranden om upphävande av en verkställd dom som inte kan förlängas av domstolen, liksom tidsfristen för överklagande av ett betalningsföreläggande.

Alla andra rättsliga tidsfrister och tidsfrister som fastställts av domstol får förlängas av domstolen på den berörda partens begäran, som ska inges innan tidsfristen löper ut om goda skäl finns (artikel 63 i civilprocesslagen). Den nya tidsfristen får inte vara kortare än den första. Den förlängda tidsfristen börjar löpa den dag då den ursprungliga tidsfristen löper ut.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

I civilprocesslagen anges de generella reglerna för överklagande av domar och beslut på privaträttens område:

• Överklaganden av domstolens domar ska inges inom två veckor, från det att parten delgetts domen.
• Kassationsöverklaganden av domstolens domar ska inges inom en månad, från det att parten delgetts domen.
• Överklaganden av domstolens domar ska inges inom en vecka från det att parten delgetts, och om delgivningen sker vid en domstolsförhandling som parten deltar i ska tidsfristen inledas det datum då förhandlingen hålls.

Undantag till dessa generella regler fastställs på ett uttömmande sätt i lagen och baseras på rättegångarnas särdrag. Följande undantag finns:

• Beslut om inledande av insolvensförfaranden vilka överklagas inom sju dagar efter att de offentliggjorts i handelsregistret.
• Beslut om avslag på en ansökan om inledande av insolvensförfaranden, vilka överklagas inom sju dagar från delgivningen inom ramen för förfarandet i civilprocesslagen.
• Ett beslut i uppdelningsförfaranden vilket domstolen fattar utifrån käromål från samägarna av räkenskaperna, ett beslut om att en odelbar fast egendom ska bli föremål för offentlig auktion, ett beslut om att en odelbar fast egendom ska överlåtas till en av samägarna och ett beslut om att offentliggöra det slutliga uppdelningsavtalet får bli föremål för ett gemensamt överklagande inom tidsfristen för överklagande av det senaste beslutet.
• Ett beslut som fattats i partens frånvaro kan inte överklagas, men den part som beslutet riktar sig till kan inom en månad från delgivningen begära att appellationsdomstolen ska upphäva beslutet om parten inte kunde närvara vid förhandlingen.
• Ett beslut om beviljande av äktenskapsskillnad med båda makarnas samtycke får inte överklagas.
• Andra överklaganden, om sådana uttryckligen anges i lag.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Domstolarna kan inte förkorta de tidsfrister som de själva fastställt eller som fastställs i lag, men de kan förlänga tidsfristerna på parternas begäran. Det är bara tidsfristerna för att överklaga domar och beslut och för att inge begäranden om upphävande av en verkställd dom som inte kan förlängas av domstolen, liksom tidsfristen för överklagande av ett betalningsföreläggande.

Domstolen kan dock, på eget initiativ eller på någon av parternas begäran, ändra förhandlingsdatumet genom att tidigare- eller senarelägga detta, om det finns starka skäl. I sådana fall bör dock domstolen underrätta parterna om det nya datumet, och delgivningen bör ske minst en vecka före förhandlingen.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

De processuella reglerna i civilprocesslagen, inklusive reglerna om förlängning av en tidsfrist, gäller alla deltagare i rättegången, oavsett var de bor.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Den gemensamma principen är att domstolen inte tar någon hänsyn till processuella åtgärder som vidtas när tidsfristerna har löpt ut. Bortsett från denna regel anges det uttryckligen i civilprocesslagen att stämningsinlagan skickas tillbaka om bristerna i denna inte åtgärdas i tid. Om ett överklagande, en begäran om upphävande eller en invändning mot ett verkställighetsbeslut inges när tidsfristen har löpt ut anses de ha ingetts för sent. Om parten inte lämnar in tillgänglig bevisning inom vederbörlig tid kommer bevisningen inte att godtas i ärendet, om det inte finns särskilda oförutsedda händelser som orsakat underlåtenheten.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

En part som inte har respekterat den tidsfrist som fastställts i lag eller av domstol får begära att tidsfristen återställs om parten bevisar att det har funnits särskilda oförutsedda händelser som gjorde att parten inte kunde respektera tidsfristen. Tidsfristen återställs inte om en förlängd tidsfrist hade kunnat begäras för vidtagandet av den processuella åtgärden.

En begäran om en återställd tidsfrist måste inges inom en vecka från det att parten informerats om att tidsfristen inte har respekterats, och alla de omständigheter som gör en sådan begäran motiverad och styrkande uppgifter till denna måste presenteras. Begäran måste inges till den domstol inför vilken den processuella åtgärden skulle ha vidtagits. Även de handlingar för vilka en återställd tidsfrist begärs ska inges tillsammans med begäran om en återställd tidsfrist, och om tidsfristen avser betalning av kostnader ska domstolen fastställa en ny tidsfrist för ingivandet av handlingarna.