De allmänna domstolarnas organisation

Utöver författningsdomstolen, som särskilt prövar frågor av konstitutionell karaktär, förekommer i Portugal följande typer av domstolar:

a) Högsta domstolen och allmänna domstolar i första och andra instans

b) Högsta förvaltningsdomstolen och förvaltnings- och skattedomstolarna i första instans

c) Revisionsrätten

Det finns även sjörättsdomstolar, skiljedomstolar och fredsdomare.

Lagen fastställer i vilka ärenden och vilka sammansättningar dessa domstolar, enskilt eller gemensamt, är behöriga att skipa rätt i egenskap av specialdomstolar för lagtolkning (Tribunal de Conflitos).

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om krigsrätter, som får inrättas vid krigstillstånd, förbjuder lagen domstolar med exklusiv behörighet för vissa typer av brottmål.

Allmän domstol

Högsta domstolen

Högsta domstolen (Supremo Tribunal de Justiça) är högsta instans utan att detta inskränker författningsdomstolens behörighet. Domstolen har avdelningar för civilrättsliga, straffrättsliga och socialrättsliga ärenden.

Högsta domstolen har sitt säte i Lissabon är behörig på hela det portugisiska territoriet.

Högsta domstolen leds av en ordförande och förhandlingarna äger antingen rum i plenum (då alla avdelningar deltar), inom de specialiserade avdelningarna eller inom de övriga enskilda avdelningarna.

Utom i de fall som uttryckligen anges i lag ägnar sig högsta domstolen enbart åt formella rättsfrågor.

Appellationsdomstolar

Appellationsdomstolarna (Tribunais da Relação) fungerar generellt sett som andra instans.

För närvarande finns appellationsdomstolar i Lissabon, Porto, Coimbra, Évora och Guimarães. De leds av en ordförande och förhandingarna äger rum i plenum eller per avdelning.

Appellationsdomstolarna har avdelningar för civilrättsliga ärenden, straffrättsliga ärenden och socialrättsliga ärenden.

Allmän domstol i första instans

De allmänna domstolarna i första instans är i allmänhet lokala domstolar (Tribunais de comarca).

De allmänna domstolarna har i allmänhet lokal territoriell behörighet men vissa är behöriga i flera domkretsar eller i vissa typer av ärenden som särskilt fastställs i lag.

De allmänna domstolarna är behöriga i civilrättsliga, straffrättsliga frågor och avgör alla mål som inte uttryckligen ingår i övriga domstolars behörighet.

I första instans förekommer även domstolar med särskild behörighet (för vissa typer av mål beroende på vilket förfarande som är tillämpligt) och specialdomstolar med särskilda kunskaper i vissa frågor (oberoende av vilket förfarande som tillämpas).

De allmänna domstolarna kan indelas i olika kammare (med allmän behörighet, särskild behörighet eller specialkompetens), eller i avdelningar med särskild behörighet när arbetets omfattning eller komplexitet motiverar det.

En eller flera domare arbetar vid varje domstol, kammare och avdelning.

Förvaltnings- och skattedomstolar

Det är förvaltnings- och skattedomstolarna prövar förvaltningsrättsliga och skatterättsliga tvister.

Högsta förvaltningsdomstolen

Högsta förvaltningsdomstolen (Supremo Tribunal Administrativo) är högsta instans för förvaltnings- och skattemål utan att detta inskränker författningsdomstolens behörighet.

Förvaltningsdomstolen har sitt säte i Lissabon är behörig på hela det portugisiska territoriet.

Domstolen har en avdelning för förvaltningsmål och en för skattemål. Den prövar först och främst överklaganden av domar som meddelats av de centrala förvaltningsdomstolarna.

Högsta förvaltningsdomstolen har en ordförande och tre vice ordförande.

Beroende på ärendets karaktär sammanträder domstolen i plenum, med hela avdelningen närvarande eller inom de olika underavdelningarna. När domstolen sammanträder i plenum eller med hela avdelningen närvarande behandlar den enbart formella rättsfrågor.

Centrala förvaltningsdomstolar

De centrala förvaltningsdomstolarna utgör i allmänhet andra instans i förvaltningsrättsliga ärenden. För närvarande finns två centrala förvaltningsdomstolar (nord och syd).

Dessa domstolar prövar först och främst överklaganden av sådana domar som meddelats av lokala förvaltningsdomstolar eller lokala skattedomstolar.

Varje central förvaltningsdomstol består av en avdelning för förvaltningsrättsliga tvister och en avdelning för skatterättsliga tvister.

De centrala förvaltningsdomstolarna har en ordförande och två vice ordförande.

De centrala förvaltningsdomstolarna arbetar både med materiell rätt och formella rättsfrågor.

Lokala förvaltningsdomstolar och lokala skattedomstolar

Detta är domstolar i första instans som huvudsakligen ägnar sig åt att slita administrativa och skatterättsliga tvister. De kan antingen arbeta enskilt i egenskap av lokal förvaltningsdomstol respektive lokal skattedomstol eller så kan de arbeta gemensamt under beteckningen förvaltnings- och skattedomstol.

Dessa domstolar har en ordförande som utses på fem år av överrådet för förvaltnings- och skattedomstolarna.

I allmänhet har dessa domstolar en enda kammare men lagen tillåter domstolen att i vissa fall arbeta i andra sammansättningar.

Fredsdomare

Fredsdomarna är en extrajudiciell instans med en egen arbetsordning och sammansättning samt egen medlingstjänst. De är behöriga att utreda och bedöma fastställelsetalan i ärenden som inte rör så stora belopp att de måste behandlas i allmän domstol.