Nationella allmänna domstolar

Lettland

I det här avsnittet finns information om hur de allmänna domstolarna är organiserade i Lettland.

Innehåll inlagt av
Lettland

Domstolar med allmän behörighet: Inledning

I Lettland utövas den rättsliga makten av stads- och distriktsdomstolar, regionala domstolar, Högsta domstolen och författningsdomstolen (samt militärdomstolar vid undantagstillstånd eller krig). Av dessa har stads- och distriktsdomstolarna, de regionala domstolarna och Högsta domstolen allmän behörighet.

Civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden i Lettland kan prövas av dessa domstolar som är uppdelade i tre nivåer:

  1. Stads- och distriktsdomstolar (rajonu (pilsētu) tiesas).
  2. Regionala domstolar (apgabaltiesas).
  3. Högsta domstolens (Augstākā Tiesa) avdelningar för civilmål (Civillietu departaments) respektive brottmål (Krimināllietu departaments).

Den territoriella behörigheten fastställs i beslutet om domstolar och deras territoriella behörighet och belägenhet, (Lēmums par tiesām, darbības teritorijām un atrašanās vietām).

Stads- och distriktsdomstolar och deras territoriella behörighet

Nr

Domstol

Administrativa områden

1.

Daugavpils stadsdomstol (Daugavpils tiesa)

1.1 Augšdaugava kommun

1.2 Daugavpils stad

1.3 Krāslava kommun

1.4 Līvāni kommun

1.5 Preiļi kommun

2.

Kurzeme distriktsdomstol (Kurzemes rajona tiesa)

2.1 Dienvidkurzeme kommun

2.2 Kuldīga kommun

2.3 Liepāja stad

2.4 Saldus kommun

2.5 Talsi kommun

2.6 Ventspils stad

2.7 Ventspils kommun

3.

Rēzekne domstol (Rēzeknes tiesa)

3.1 Balvi kommun

3.2 Ludza kommun

3.3 Rēzekne kommun

3.4 Rēzekne stad

4.

Riga distriktsdomstol (Rīgas rajona tiesa)

4.1 Ādaži kommun

4.2 Jūrmala stad

4.3 Ķekava kommun

4.4 Mārupe kommun

4.5 Olaine kommun

4.6 Ropaži kommun

4.7 Salaspils kommun

4.8 Saulkrasti kommun

4.9 Sigulda kommun

5.

Vidzeme distriktsdomstol (Vidzemes rajona tiesa)

5.1 Alūksne kommun

5.2 Cēsis kommun

5.3 Gulbene kommun

5.4 Limbaži kommun

5.5 Madona kommun

5.6 Smiltene kommun

5.7 Valka kommun

5.8 Valmiera kommun

5.9 Varakļāni kommun

6.

Zemgale distriktsdomstol (Zemgales rajona tiesa)

6.1 Aizkraukle kommun

6.2 Bauska kommun

6.3 Dobele kommun

6.4 Jelgava kommun

6.5 Jelgava stad

6.6 Jēkabpils kommun

6.7 Ogre kommun

6.8 Tukums kommun


Riga stadsdomstols territoriella behörighet är det administrativa område som utgörs av staden Riga.

Den territoriella behörigheten för domstolen för ekonomiska frågor är hela Lettlands territorium.

De regionala domstolarnas territoriella behörighet

Nr

De regionala domstolarnas territoriella behörighet

Stads- eller distriktsdomstolar

1.

Kurzeme regionala domstol (Kurzemes apgabaltiesa) 1. Kurzeme distriktsdomstol

2.

Latgale regionala domstol (Latgales apgabaltiesa) 2.1 Daugavpils domstol
2.2 Rēzekne domstol

3.

Riga regionala domstol (Rīgas apgabaltiesa) 3.1 Riga stadsdomstol (Rīgas pilsētas tiesa)
3.2 Riga distriktsdomstol
3.3 Domstolen för ekonomiska frågor

4.

Vidzeme regionala domstol (Vidzemes apgabaltiesa) 4. Vidzeme distriktsdomstol

5.

Zemgale regionala domstol (Zemgales apgabaltiesa) 5. Zemgale distriktsdomstol

6.

Regional förvaltningsdomstol (Administratīvā apgabaltiesa) 6.1 Förvaltningsdomstol på distriktsnivå (Administratīvā rajona tiesa)

 

Administrativa förfaranden prövas av

  • förvaltningsdomstolen på distriktsnivå (dessa domstolar finns i Riga, Jelgava, Liepāja, Rēzekne och Valmiera),
  • den regionala förvaltningsdomstolen,
  • Högsta domstolens avdelning för förvaltningsmål (Augstākās tiesas Administratīvo lietu departaments).

Den territoriella behörigheten för den regionala förvaltningsdomstolen och förvaltningsdomstolen på distriktsnivå omfattar hela Lettlands administrativa område. Förvaltningsdomstolen på distriktsnivå omfattar fem domstolar, en i varje rättsregion, dvs. en var i Riga, Jelgava, Rēzekne, Valmiera och Liepāja.

Den territoriella behörigheten för förvaltningsdomstolens distriktsdomstolar

Nr

Domstol

Administrativa områden

1.

Förvaltningsdomstolens distriktsdomstolar 1.1 Ādaži kommun
1.2 Jūrmala stad
1.3 Ķekava kommun
1.4 Mārupe kommun
1.5 Ogre kommun
1.6 Olaine kommun
1.7 Riga stad
1.8 Ropaži kommun
1.9 Salaspils kommun
1.10 Saulkrasti kommun
1.11 Sigulda kommun

2.

Förvaltningsdomstolens distriktsdomstol i Jelgava 2. Aizkraukle kommun
2.2 Bauska kommun
2.3 Dobele kommun
2.4 Jelgava kommun
2.5 Jelgava stad
2.6 Jēkabpils kommun
2.7 Tukums kommun

3.

Förvaltningsdomstolens distriktsdomstol i Rēzekne 3. Augšdaugava kommun
3.2 Balvi kommun
3.3 Daugavpils stad
3.4 Krāslava kommun
3.5 Līvāni kommun
3.6 Ludza kommun
3.7 Preiļi kommun
3.8 Rēzekne kommun
3.9 Rēzekne stad

4.

Förvaltningsdomstolens distriktsdomstol i Valmiera 4. Alūksne kommun
4.2 Cēsis kommun
4.3 Gulbene kommun
4.4 Limbaži kommun
4.5 Madona kommun
4.6 Smiltene kommun
4.7 Valka kommun
4.8 Valmiera kommun
4.9 Varakļāni kommun

5.

Förvaltningsdomstolens distriktsdomstol i Liepāja 5. Dienvidkurzeme kommun
5.2 Kuldīga kommun
5.3 Liepāja stad
5.4 Saldus kommun
5.5 Talsi kommun
5.6 Ventspils kommun
5.7 Ventspils kommun

Behörighet per ämne

Enligt straffprocesslagen (Kriminālprocesa likums) prövar en stads- eller distriktsdomstol alla straffrättsliga förfaranden som förstainstansdomstol.

Riga stadsdomstol är behörig som förstainstansdomstol i brottmål i ärenden som rör statshemligheter. I stadsdomstolar eller distriktsdomstolar prövas brottmål av en ensam domare. Om det straffrättsliga förfarandet är särskilt komplicerat kan ordföranden för förstainstansrätten besluta att målet ska prövas av en sammansättning av tre av domstolens domare.

Ett avgörande av en distrikts- eller stadsdomstol som överklagas enligt det fullständiga överklagandeförfarandet (apelācija) prövas av en regional domstol som appellationsdomstol.

Ett kassationsöverklagande (kasācija) i en rättsfråga mot ett beslut i en lägre instans prövas av Högsta domstolens avdelning för brottmål.

Överklaganden i brottmål, oavsett om de är fullständiga överklaganden eller kassationsöverklaganden, prövas av en sammansättning av domare.

Enligt civilprocesslagen (Civilprocesa likums) behandlas förfaranden i första instans av en distrikts- eller stadsdomstol.

Riga stadsdomstol prövar mål som rör statshemligheter och mål om skydd av patenträttigheter, växtförädlarrätt, halvledarprodukters kretsmönster, formgivningar, varumärken, kontrollmärken och geografiska beteckningar, samt ärenden om upphovsrätt och närstående rättigheter, skydd av databasproducenters rätt av sitt eget slag och förfaranden om skydd mot att olagligen anskaffa, utnyttja och röja affärshemligheter. Om målet i fråga är ett mål som omfattas av antingen Riga stadsdomstols eller en distrikts- eller stadsdomstols behörighet, eller till och med ett genkäromål i en distrikts- eller stadsdomstol som omfattas av Riga stadsdomstols behörighet, är det upp till Riga stadsdomstol att pröva målet.

I enlighet med patentlagen (Patentu likums) prövar Riga stadsdomstol följande mål om rättsligt skydd för uppfinningar i civilrättsliga förfaranden som förstainstansdomstol:

  • Mål som rör återställande av patenträttigheter.
  • Mål som rör ogiltigförklaring av ett patent.
  • Mål som rör rätt på grundval av tidigare användning.
  • Mål som rör olaglig användning av ett patent (patentintrång).
  • Mål där intrång i ett patent konstateras vara ogiltiga.
  • Mål som rör beviljande av en licens, avtalsbestämmelserna i en licens eller efterlevnad av dessa bestämmelser.
  • Mål som rör rätten till ersättning för oförmågan att använda en uppfinning offentligt.

I enlighet med lagen om mönsterskydd (Dizainparaugu likums) prövar Riga stadsdomstol följande tvister om mönsterskydd som förstainstansdomstol:

  • Tvister om erkännande av rätten till ett mönster.
  • Tvister om konstaterandet att registreringen av ett mönster är ogiltig.
  • Tvister om olaglig användning av ett mönster (intrång i ett mönsterskydd).
  • Tvister som rör beviljande av en licens, avtalsbestämmelserna i en licens eller efterlevnad av dessa bestämmelser.

Mål som rör rättigheter som är föremål för en tvist som prövas av överklagandenämnden för industriellt rättsskydd prövas av Riga stadsdomstol.

Rigas stadsdomstol utfärdar beslut om verkställighet av rådets, kommissionens eller Europeiska centralbankens akter i enlighet med artikel 299.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Mål som rör avgivande av ett yttrande till en utländsk domstol i mål som rör barn som olagligen förts över gränsen till ett annat land eller hålls i ett annat land, och där barnet har sin hemvist i Lettland, prövas av Riga stadsdomstol.

Mål som rör barn som olagligen förts över gränsen till Lettland eller hålls i Lettland, och där barnet har sin hemvist i ett annat land, prövas av Riga stadsdomstol.

Distrikts- eller stadsdomstolar prövar också fastighetsregistermål. Som ett led i arbetet med att förbättra domstolssystemet utsåg distrikts- eller stadsdomstolarna 2019 också 72 domare vid fastighetsregisterenheten, som behöll sin specialisering.

Riga regionala domstol är behörig som förstainstansdomstol i brottmål avseende ärenden som rör statshemligheter. I förstainstansrätten prövas civilmål av en ensam domare, medan de i andra instans (fullständigt överklagande eller kassationsöverklagande) prövas av en domarpanel.

Parterna i målet får överklaga förstainstansdomstolens dom (eller kompletterande dom), men åklagaren får endast begära ett extraordinärt överklagande i enlighet med de förfaranden som anges i detta avsnitt, med undantag för domar som enligt lag inte kan överklagas.

Domstolens dom i första instans på grundval av bestämmelserna i kapitel 30.4 i civilprocesslagen och domen i andra instans (kompletterande dom) kan överklagas av parterna i en rättsfråga enligt kassationsförfarandet, men åklagaren kan endast ansöka om ett extraordinärt kassationsöverklagande.

Mål som rör administrativa överträdelser prövas av distrikts- eller stadsdomstolar och regionala domstolar som är behöriga i civilrättsliga och straffrättsliga frågor. Enligt den lettiska lagen om administrativt ansvar (Latvijas Administratīvās atbildības likums) kan ett beslut som fattats av en högre myndighet överklagas till i en distrikts- eller stadsdomstol. Ett avgörande av domaren vid en distrikts- eller stadsdomstol kan överklagas till en regional domstol om den lettiska lagen om administrativa överträdelser uttryckligen föreskriver detta. Ett avgörande av en appellationsdomstol i administrativa överträdelseförfaranden får inte överklagas och får verkan samma dag som det meddelas.

Enligt lagen om administrativa förfaranden (Administratīvā procesa likums) prövas administrativa förfaranden i första instans i en förvaltningsdomstol på distriktsnivå, om inte annat föreskrivs i lagen. Förfaranden som prövas i en förvaltningsdomstol på distriktsnivå som förstainstansdomstol, och där domstolen måste kontrollera uppgifter som rör statshemligheter, prövas av förvaltningsdomstolens distriktsdomstol i Riga. Om lagen föreskriver att administrativa förfaranden i första instans ska prövas av en regional förvaltningsdomstol eller avdelningen för förvaltningsmål vid Högsta domstolen i stället för av en förvaltningsdomstol på distriktsnivå, ska den relevanta ansökan lämnas in till den regionala förvaltningsdomstolen eller avdelningen för förvaltningsmål vid Högsta domstolen beroende på omständigheterna. En part i ett administrativt förfarande kan inge ett fullständigt överklagande av en dom eller en kompletterande dom från förstainstansdomstolen, såvida inte lagen föreskriver att domen inte kan överklagas eller måste överklagas genom kassation. En dom från en förvaltningsdomstol på distriktsnivå som ännu inte har trätt i kraft kan överklagas till den regionala förvaltningsdomstolen. En part i ett administrativt förfarande kan överklaga en dom eller en kompletterande dom som meddelats av appellationsdomstolen om domstolen har brutit mot materiella regler eller förfaranderegler eller har överskridit sina befogenheter under förfarandet. I förstainstansrätten prövas administrativa förfaranden av en ensam domare, medan de i andra instans (fullständigt överklagande eller kassationsöverklagande) prövas av en domarpanel.

Högsta domstolen består av avdelningen för civilmål, avdelningen för brottmål och avdelningen för förvaltningsmål. Avdelningen för civilmål, avdelningen för brottmål och avdelningen för förvaltningsmål vid Högsta domstolen är kassationsorgan för alla mål som handläggs av distrikts- eller stadsdomstolar och regionala domstolar, och utgör första instans i ärenden som rör beslut av det statliga revisionsverkets råd (Valsts kontroles padome) som antagits i enlighet med förfarandet i artikel 55 i lagen om det statliga revisionsverket (Valsts kontroles likums). I Högsta domstolens avdelningar prövas mål av en panel bestående av tre domare eller, i vissa fall som föreskrivs i lag, av en utvidgad panel.

Rättsdatabaser

Databasens namn och URL

Lettiska nationella domstolsportalen

De lettiska domstolarnas webbplats för e-tjänster

Högsta domstolens webbplats

Är tillgången till databasen kostnadsfri?

Ja, tillgången är kostnadsfri.

Databasens innehåll i korthet

Den lettiska nationella domstolsportalen tillhandahåller allmän aktuell information om Lettlands domstolar.

Genom de lettiska domstolarnas webbplats för e-tjänster kan användare få tillgång till en databas över anonymiserade domstolsavgöranden, följa utvecklingen av rättsliga förfaranden elektroniskt, inge en e-fordran till en domstol, beräkna kostnaderna för rättsliga förfaranden och avgiftsbelagda tjänster med hjälp av en avgifts- och kostnadsberäknare, ta emot och fylla i e-formulär och få tillgång till andra e-tjänster vid domstolar.

På Högsta domstolens webbplats finns ett arkiv med rättspraxis som ger tillgång till nya domar från Högsta domstolen och samling av rättspraxis. Informationen finns i avsnittet Judikatūra (rättspraxis).

Bakgrund

Informationen på Lettlands nationella domstolsportal liksom Högsta domstolens domar och samlingar av rättspraxis på Högsta domstolens portal finns för närvarande endast tillgängliga på lettiska.

Senaste uppdatering: 28/11/2023

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.