Nationella allmänna domstolar

Ungern

Här hittar du en översikt över hur de allmänna domstolarna i Ungern är uppbyggda.

Innehåll inlagt av
Ungern

Allmänna domstolar – inledning

Domsrätt i tvistemål

Domstolar i första instans

Distriktsdomstolar (járásbíróság) och lägre allmänna appellationsdomstolar (törvényszék)

Alla ärenden som inte hänskjuts till de lägre allmänna appellationsdomstolarna faller under distriktsdomstolarnas behörighet.

De lägre allmänna appellationsdomstolarna utgör första instans i följande fall:

  • Sakrättsliga tvister om belopp över 30 miljoner ungerska forint (ca 106 000 euro), dock inte i sådana tvister som uppkommer i samband med skilsmässotvister.
  • Upphovsrätt och angränsande rättigheter samt skydd av industripatent.
  • Skadeståndstalan mot offentliga tjänstemän om skada som vållats vid tjänsteutövning.
  • Tvister om internationella transport- och speditionsavtal.
  • Talan om skadestånd för kränkning av medborgerliga rättigheter, inklusive talan om ersättning för skada som vållats av sådana kränkningar, förutsatt att skadeståndstalan har väckts tillsammans med eller under behandlingen av sådan talan.
  • Tvister som rör värdepapper.
  • Förtalsmål.
  • Följande bolagsrättsliga tvister enligt lag:
    1. Talan om upphävande av företagsregistreringsbeslut.
    2. Talan om ogiltighet, upphävande eller återkallande av bolagsordning eller stadgar.
    3. Begäran om domstolsprövning av företagsbeslut.
    4. Prövning av ansvarsfrågor i tvister mellan bolag och sittande (eller tidigare) ledamöter samt tvister mellan sittande (eller tidigare) ledamöter.
    5. Frågor om andelar i bolaget.
    6. Prövning av beslut om utvidgat ansvar för ledamöter som är aktieägare med begränsat ansvar.
  • Vissa ärenden som avser registrerade föreningar som inte betraktas som företag:
    1. Talan som väckts av den myndighet som utövar tillsyn över föreningen.
    2. Tvister rörande medlemskap mellan föreningen och sittande (eller tidigare) ledamöter samt mellan sittande (eller tidigare) ledamöter.
  • Talan om finansiering av hälsoförsäkringsavtal.
  • Fastställelsetalan i ärenden som överskrider det gränsbelopp som anges ovan.
  • Ogiltighetstalan mot oskäliga avtalsvillkor.
  • Skadeståndstalan som avser parternas rätt till en opartisk rättegång och till att rättegången avslutas inom rimlig tid.
  • Övriga mål som enligt lag ska prövas i de lägre allmänna appellationsdomstolarna.
  • Om den svarande har begått brott som faller under olika domstolars behörighet ska målet prövas av en lägre allmän appellationsdomstol.

Domstolar i andra instans

Lägre allmänna appellationsdomstolar (törvényszék): prövar mål som faller under behörigheten för distriktsdomstolar som fungerar som första instans samt mål som faller under förvaltnings- och arbetsdomstolarnas behörighet.

Regionala appellationsdomstolar (ítélőtábla): prövar mål som faller under behörigheten för lägre allmänna appellationsdomstolar som fungerar som första instans.

Högsta domstolen (Kúria): prövar mål som överklagats från de regionala appellationsdomstolarna. Den prövar också överklaganden där ett avgörande har meddelats av en lägre allmän appellationsdomstol i egenskap av första instans, och där parterna, tillsammans med sina juridiska ombud, begär att deras sak ska avgöras av Högsta domstolen, om överklagandet baseras på överträdelse av materiell rätt. I sakrättsliga tvister är detta endast möjligt om det omtvistade beloppet överstiger 500 000 forint (ca 1 840 euro).

Högsta domstolen prövar också resningsansökningar (felülvizsgálati kérelem).

Domstolarnas sammansättning

Domstolen i första instans leds vanligtvis av en enda domare , men det kan i lag fastställas vissa typer av mål där domstolen i första instans ska vara sammansatt av en yrkesdomare (hivatásos bíró) och två bisittare (ülnök)som bildar ett råd (tanács) bestående av tre ledamöter. Yrkesdomaren och bisittarna har samma rättigheter och skyldigheter vid prövningen. Endast yrkesdomare kan emellertid sitta som enda domare (egyesbíró) och som rådspresident (tanácselnök).

Domstolarna i andra instans (de lägre allmänna appellationsdomstolarna och de regionala appellationsdomstolarna) består av tre yrkesdomare.

Vid domstolsprövning (felülvizsgálati eljárás) sitter tre yrkesdomare (eller i vissa komplicerade fall fem) i Högsta domstolen.

Domstolarnas behörighet

Allmän behörighet: Huvudregeln är att det är den behöriga domstolen på svarandens hemort som är behörig, om ingen annan domstol har exklusiv behörighet. Behörigheten regleras närmare i lag, (t.ex. om den svarande inte har någon hemort fastställs behörigheten på grundval av dennes boningsort).

Förutom bestämmelser om allmän behörighet innehåller lagen även bestämmelser om särskild behörighet (alternativ behörighet och exklusiv behörighet).

Om alternativ behörighet tillämpas kan käranden fritt välja att väcka talan vid en annan domstol som lagen medger i stället för vid den domstol som har allmän behörighet (t.ex. talan om placering av barn kan också väckas vid den domstol som är behörig på grundval av barnets hemort, och skadeståndstalan kan också väckas vid den domstol som är behörig på grundval av den plats där skadan uppstod).

Om exklusiv behörighet tillämpas kan talan endast väckas vid en viss domstol.

Behörighet i brottmål

Domstolar i första instans

Distriktsdomstolar är i regel behöriga att pröva brottmål.

I följande fall får emellertid de lägre allmänna appellationsdomstolarna pröva ärenden:

  1. Brott där straffet uppgår till minst 15 års fängelse eller livstid, och
  2. brott mot staten (kapitel X i strafflagen)
  3. brott mot mänskligheten (kapitel XI i strafflagen)
  4. mordsammansvärjning, vållande till annans död (avsnitt 166.3 och 166.4 i strafflagen) dråp i hastigt mod (avsnitt 167 i strafflagen), vållande av livshotande kroppsskada (eller kroppsskada som leder till döden) avsnitt 170.6 och 170.7 tredje meningen i strafflagen), kidnappning (avsnitt 175/A i strafflagen), människohandel (avsnitt 175/B i strafflagen), brott mot reglerna om medicinska åtgärder, medicinsk forskning och patienters självbestämmanderätt (avdelning II i kapitel XII i strafflagen)
  5. brott som riktar sig mot val, folkomröstningar, medborgarinitiativ och europeiska medborgarinitiativ (avsnitt 211 i strafflagen) missbruk av förtroliga uppgifter (avdelning III i kapitel XV i strafflagen) missbruk av tjänsteställning (avdelning IV i kapitel XV i strafflagen) våld mot person som står under internationellt skydd (avsnitt 232 i strafflagen) fängelseupplopp (avsnitt 246 i strafflagen) hindrande av rättskipning vid internationell domstol (avsnitt 294/B i strafflagen) brott mot offentlig (internationell) rätt (avdelningarna VII och VIII i kapitel XV i strafflagen
  6. terroristverksamhet (avsnitt 261 i strafflagen) överträdelse av internationella ekonomiska sanktioner ((avsnitt 261/A i strafflagen) kapning av flyg, tåg, fartyg, bussar eller fordon för personbefordran (avsnitt 262 i strafflagen) medlemskap i en kriminell organisation (avsnitt 263/C i strafflagen)
  7. missbruk av militära produkter och tjänster, liksom produkter för dubbel användning (avsnitt 263/B i strafflagen) insiderhandel (avsnitt 299/A i strafflagen) kapitalinvesteringsbedrägeri (avsnitt 299/B i strafflagen) anordnande av pyramidspel (avsnitt 299/C i strafflagen), penningtvätt (avsnitt 303 i strafflagen)
  8. vållande av fara för allmänheten som leder till betydande eller allvarliga ekonomiska förluster (avsnitt 259.2 b i strafflagen), sådan störning av verksamheten vid allmännyttiga företag som leder till betydande eller exceptionellt allvarliga ekonomiska förluster (avsnitt 260.3 och 260.4 i strafflagen), brott mot datorsystem och uppgifter som leder till betydande eller ytterst allvarliga skador (avsnitt 300/C.4 b och c i strafflagen) skattebedrägeri och underlåtenhet att sköta tillsyns- och revisionsuppgifter i samband med detta skattebedrägeri, vilket leder till betydande eller allvarliga förluster av skatteintäkter (avsnitt 310.4 a, 310.5 a och 310.6 samt avsnitt 310/A i strafflagen) missbruk av alternativ till kontanter som leder till betydande eller exceptionellt stora skador (313/C.5 a och 313/C.6 i strafflagen) stöld (avsnitt 316.6 a och 316.7 i strafflagen) eller förskingring (avsnitt 317.6 a och 317.7 i strafflagen), föremål av betydande eller exceptionellt stort värde, bedrägeri som orsakar betydande eller exceptionellt stora skador (avsnitt 318.6 a och 318.7 i strafflagen), trolöshet mot huvudman, som leder till betydande eller exceptionellt stora ekonomiska förluster (avsnitt 319.3 c och d i strafflagen), oaktsam och bristfällig förvaltning av medel som leder till betydande eller allvarliga ekonomiska förluster (avsnitt 320.2 i strafflagen), rån (avsnitt 321.4 b i strafflagen) och plundring (avsnitt 322.3 a i strafflagen) av föremål av betydande eller stort värde vandalism som orsakar betydande eller exceptionellt stor skada 324. (avsnitt 324.5 och 324.6 i strafflagen) mottagande av stulna varor med ett betydande eller exceptionellt högt värde 326. (avsnitt 326.5 a och 326.6 i strafflagen) brott mot upphovsrätten och närstående rättigheter som leder till betydande eller exceptionellt stora ekonomiska förluster (avsnitt 329/A.3 i strafflagen) samt brott mot industriell äganderätt (avsnitt 329/D i strafflagen).
  9. brott som lyder under militärlagar
  10. brott begångna under kommunismen och brott som enligt internationell rätt inte preskriberas, vilka fastställs i lagen om straffrättsligt ansvar för och icke-tillämpning av preskriptionsbestämmelser på brott mot mänskligheten och om lagföring av vissa brott som begåtts under kommunistdiktaturen.

Domstolarnas behörighet avgörs i regel av var brottet begås.

Om den åtalade har begått brott som faller under olika domstolars behörighetsområde är det de lägre allmänna appellationsdomstolarna som är behöriga.

Domstolar i andra instans

Lägre allmänna appellationsdomstolar prövar överklaganden från distriktsdomstolar som fungerat som första instans.

Regionala appellationsdomstolar prövar överklaganden från lägre allmänna appellationsdomstolar som fungerat som första instans.

Högsta domstolen: prövar överklaganden som faller inom behörighetsområdet för en regional appellationsdomstol och där appellationsdomstolens avgörande kan överklagas.

Domstolar i tredje instans

Regionala appellationsdomstolar prövar överklaganden från en lägre allmän appellationsdomstol som fungerat som andra instans.

Högsta domstolen: prövar överklaganden från en regional appellationsdomstol som fungerat som andra instans.

Domstolarnas sammansättning

Om straffet för brottet i fråga kan ge fängelse i minst åtta år fungerar distriktsdomstolen som en panel (tanács) och är sammansatt av en yrkesdomare och två bisittare. I övriga fall består domstolen av en enda domare.

Även en lägre allmän appellationsdomstol som fungerar som första instans får genomföra rättegångar i en panel bestående av en yrkesdomare och två bisittare.

När domstolen fungerar som domstol i andra eller tredje instans får den genomföra rättegångar i en panel bestående av tre yrkesdomare. Högsta domstolen får genomföra rättegångar i en panel bestående av tre eller fem yrkesdomare.

Länkar

De ungerska domstolarnas officiella webbplats

Senaste uppdatering: 30/10/2019

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.