Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.
Swipe to change

Grundläggande rättigheter

Estland

Innehåll inlagt av
Estland

Nationella domstolar

Nationellt människorättsinstitut

Ombudsman

Människorättsorganisationer för särskilda områden

Övriga

Riiklikud kohtud

Regionala domstolar, förvaltningsdomstolar, distriktsdomstolar och högsta domstolen

Adresser:

Harju maakohus, Liivalaia 24, 15034 Tallinn, Estland
Viru maakohus, Kooli 2a, 41598 Jõhvi, Estland
Tartu maakohus, Kalevi 1, 51010 Tartu, Estland
Pärnu maakohus, Kuninga 22, 80099 Pärnu, Estland

Tallinna halduskohus, Pärnu mnt 7, 15082 Tallinn, Estland

Tartu halduskohus, Kalevi 1, 51010 Tartu, Estland

Tallinna ringkonnakohus, Pärnu mnt 7, 15084 Tallinn, Estland
Tartu ringkonnakohus, Kalevi 1, 50050 Tartu, Estland

Riigikohus, Lossi 17, 50093 Tartu, Estland

Dessa institutioner löser rättsliga tvister. Det finns fyra regionala domstolar: Harju, Viru, Tartu och Pärnu. Det finns två förvaltningsdomstolar: Tallinn och Tartu. I andra instans (överklagande) granskar Tallinns och Tartus distriktsdomstolars kollegium domar som har utfärdats av förvaltningsdomstolarna. I högsta instans granskas domarna av högsta domstolens förvaltningskollegium.

Om en enskild person anser att ett offentligrättsligt organ (till exempel staten eller kommunen) har kränkt hans eller hennes rättigheter eller begränsat hans eller hennes friheter genom en administrativ handling eller ett administrativt förfarande, kan han eller hon väcka talan i en förvaltningsdomstol. Tvister rörande egendomsreformer eller jordreformer, offentliga tjänster, skatteförvaltning, frågor rörande medborgarskap och migration, samt offentlig upphandling, statlig egendom, byggande, planering och statens ansvar, som är distriktens ansvar behandlas av förvaltningsdomstolarna.

Förvaltningsdomstolen kontrollerar om klagomålet eller invändningen uppfyller de rättsliga kraven, om alla bilagor till klagomålet finns med, om klagomålet omfattas av förvaltningsdomstolens befogenhet och om den statliga avgiften är betald. Om något av ovanstående inte är uppfyllt, ger domstolen klaganden 15 dagar att åtgärda detta. Om klaganden inte gör så inom den utsatta tiden, sänder domstolen tillbaka klagomålet eller invändningen med ett meddelande till klaganden. Om klagomålet eller invändningen uppfyller kraven, accepterar domstolen ärendet och inleder ett inledande förfarande, i vilket man förbereder ärendet så att det kan lösas utan avbrott under en session. När det inledande förfarandet är klart, underrättar domstolen de berörda parterna om tid och plats då domstolen kommer att granska ärendet och kallar dem till detta tillfälle.

De regionala domstolarna kan behandla följande överträdelser inom civilrätten: tvister angående avtal, familjefrågor, arvsfrågor eller egendomsfrågor, frågor som rör affärsverksamhet och ledning inom företag eller icke-vinstdrivande företag, frågor om immateriell egendom, konkursfrågor samt frågor som rör arbetsmarknadsrätt. Detta är några exempel på frågor som de regionala domstolarna hanterar i enlighet med civillagstiftningen.

Den som vill väcka talan i en civilrättslig fråga för att skydda sina egna (eller en annan persons) rättigheter måste ansöka om detta hos domstolen. Denna ansökan utgör ett civilrättsligt anspråk. I anspråket måste anges mot vem det riktas, vad som begärs, varför (rättslig grund) och vilka bevis som finns som stöd.

När domstolen får in anspråket undersöker den om det uppfyller kraven och om den statliga avgiften är betald. Om anspråket inte är komplett, ger domstolen en tidsfrist för att klaganden ska kunna uppfylla kraven. Om detta inte sker inom tidsfristen avslutar domstolen förfarandet. Om anspråket är komplett skickar domstolen det till motparten för ett svar. Domstolen avger sitt beslut inom en rimlig tidsperiod genom ett meddelande i vilket den accepterar eller avvisar ärendet.

Den som utsätts för ett brott kan rapportera det muntligt eller skriftligt till ett undersökningsorgan, vanligen polisen eller åklagarmyndigheten.

Polisanmälan måste innehålla person- och kontaktuppgifter, en beskrivning av brottet, datum och underskrift. Ingen särskild blankett behövs, men polisen kan komma att be dig fylla i en blankett. Blanketten som ska skickas till åklagarmyndigheten finns också på deras webbplats.

Din muntliga eller skriftliga anmälan registreras av polisen och anmälningar som lämnas via telefon kan också spelas in.

Senast tio dagar efter det att de har tagit emot rapporten måste polisen eller åklagarmyndigheten meddela dig om de avser att inleda ett straffrättsligt förfarande. Tidsfristen kan förlängas med tio dagar om det behövs ytterligare information från den som har gjort polisanmälan för att beslut om att inleda ett straffrättsligt förfarande ska kunna fattas. Den som har lämnat in rapporten kommer att informeras om den förlängda tidsfristen och orsaken till detta.

När undersökningen är färdig upprättar polisen en akt som översänds till åklagarmyndigheten, som i sin tur

  • översänder den för information till den tilltalade parten och till brottsoffret (på begäran, se avsnitt 224.2 i straffprocesslagen) om den anser att undersökningen är fullständig, samt upprättar en åtalsakt som översänds till domstolen,
  • begär att polisen ska göra ytterligare undersökningar, eller avslutar förfarandet.

Nationella människorättsinstitut

Det finns för närvarande ingen nationell organisation eller annan organisation i Estland som har begärt ackreditering som nationellt människorättighetsinstitut.

Ombudsman

Denna uppgift utförs av justitiekanslern

Õiguskantsler, Kohtu 8, 15193 Tallinn, Estland

Som ombudsman kontrollerar justitiekanslern verksamheten vid de myndigheter som har offentliga uppdrag och att statliga myndigheter respekterar allmänhetens grundläggande rättigheter och friheter och drivs genom en sund administrativ förvaltning. Justitiekanslern kontrollerar

  • statliga organ och myndigheters verksamhet,
  • lokala organ och myndigheters verksamhet,
  • verksamhet i organ eller myndigheter som är juridiska personer inom offentlig rätt eller inom privata företag som utövar offentlig verksamhet.

Vem som helst kan lämna in en begäran till justitiekanslern om att kontrollera verksamheten vid myndigheter som utövar offentliga tjänster.

Om justitiekanslern finnar att verksamheten vid en myndighet som utövar en offentlig verksamhet är olaglig, översänder han ett yttrande till myndigheten och anger på vilket sätt den har överträtt lagen och, om så är nödvändigt, rekommenderar hur den kan utöva en lagenlig och sund administrativ förvaltning eller föreslår hur överträdelsen kan åtgärdas. I båda fallen bedömer han innan han utfärdar yttrandet om myndigheten har följt lagen och om kommunikationen med den enskilde har överensstämt med sund administrativ förvaltning. I yttrandet kan justitiekanslern lämna kritik, ge uttryck för en åsikt eller ge riktade rekommendationer för att överträdelsen ska åtgärdas.

Justitiekansler

Õiguskantsler, Kohtu 8, 15193 Tallinn, Estland

Vem som helst har rätt att lämna in en begäran till justitiekanslern och begära en kontroll av om en viss rättsakt eller annan lagstiftning överensstämmer med konstitutionen och annan lagstiftning. Justitiekanslern kontrollerar att lagstiftning som utfärdas av den lagstiftande och verkställande makten samt lokala myndigheter överensstämmer med konstitutionen och annan lagstiftning.

Justitiekanslern kontrollerar

  • att rättsakterna överensstämmer med konstitutionen,
  • att förordningar utfärdade av republikens regering överensstämmer med konstitutionen och annan lagstiftning,
  • att förordningar utfärdade av ministrar överensstämmer med konstitutionen och annan lagstiftning,
  • att förordningar utfärdade av lokala och kommunala myndigheter överensstämmer med konstitutionen och annan lagstiftning,
  • att lagstiftningsakter som utfärdas av juridiska personer inom offentlig rätt är lagenliga.

Om justitiekanslern finner att en lagstiftningsakt inte överensstämmer med konstitutionen eller annan lagstiftning, kan han eller hon

  • föreslå den som utfärdar akten att den ska anpassas till konstitutionen eller annan lagstiftning.
    Den som utfärdar akten måste yttra sig till justitiekanslern inom 20 dagar. Om förslaget ignoreras begär justitiekanslern hos högsta domstolen att den ska förklara att lagstiftningsakten är oförenlig med konstitutionen eller ogiltig.
  • utfärda en formell underrättelse till utfärdaren av lagstiftningsakten för att anpassa den till konstitutionen eller annan lagstiftning, med angivande av en tidsfrist för detta.
    Om rekommendationerna i underrättelsen inte följs, kan justitiekanslern utfärda ett lagstiftningsförslag till utfärdaren. Om lagstiftningsförslaget ignoreras begär justitiekanslern hos högsta domstolen att den ska förklara att lagstiftningsakten är oförenlig med konstitutionen eller ogiltig.
  • lämna en rapport till högsta domstolen, i vilken han uppmärksammar den på problemen i lagstiftningen.

Människorättsorganisationer för särskilda områden

  • Barnombudsman

Õiguskantsler, Kohtu 8, 15193 Tallinn, Estland

Justitiekanslern utför uppgifterna som barnombudsman i Estland. Rådgivarna inom avdelningen för barnens rättigheter har följande uppgifter:

  • Behandla ansökningar som rör barns rättigheter i ärenden som rör översyn av konstitutionen och ombudsmannens förfaranden.
  • Förbereda och genomföra inspektioner på myndigheter som arbetar med barnfrågor.
  • Utarbeta ansökningar och yttranden i frågor som gäller översyn av konstitutionen.
  • Erbjuda utbildning som rör barns mänskliga rättigheter och öka medvetandet om barns rättigheter och FN:s konvention om barnets rättigheter.
  • Genomföra undersökningar och analyser som rör främjande och skydd av barns rättigheter.
  • Organisera samarbete mellan barn- och ungdomsorganisationer, medborgarorganisationer, icke-statliga organisationer, yrkesorganisationer och statliga myndigheter.

För övrigt gäller samma beskrivning som för justitiekanslern.

  • Jämställdhetsorgan

Justitiekansler och kommissionär för jämställdhet mellan könen och likabehandling

Adresser:

Õiguskantsler, Kohtu 8, 15193 Tallinn, Estland

Soolise võrdõiguslikkuse ja võrdse kohtlemise volinik, Gonsiori 29, 15027 Tallinn, Estland

Justitiekanslern kontrollerar de grundläggande rättigheterna för likabehandling i enlighet med normala förfaranden. Kommissionären för jämställdhet mellan könen och likabehandling är en oberoende tjänsteman vars arbete styrs av lagen om jämställdhet mellan könen och lagen om likabehandling. Hans eller hennes uppgift är att kontrollera efterlevnaden av dessa två lagar. Kommissionären står också för rådgivning och stöd i frågor som rör diskriminering och utfärdar expertutlåtanden i diskrimineringsärenden.

Kommissionären för jämställdhet mellan könen och likabehandling

  • tar emot ansökningar från enskilda och yttrar sig i diskrimineringsärenden,
  • analyserar hur lagstiftningen påverkar situationen i samhället för kvinnor, män och minoritetsgrupper,
  • lämnar förslag till regeringen och regeringsorgan samt till lokala myndigheter och organ om lagstiftning som bör ändras,
  • ger rådgivning och information till regeringen, regeringsorgan och lokala myndigheter om frågor som rör genomförandet av lagen om jämställdhet mellan könen och lagen om likabehandling,
  • antar åtgärder för att främja jämställdheten mellan kvinnor och män.

Kommissionären avger yttranden till personer som har utsatts för diskriminering och till personer som har ett legitimt intresse av att veta att kraven om likabehandling följs. Syftet med dessa yttranden är att ge en bedömning, som tillsammans med lagen om jämställdhet mellan könen och lagen om likabehandling, internationella avtal som Estland är bundet av samt annan lagstiftning, gör det möjligt att bedöma om principen om likabehandling har kränkts i det aktuella rättsliga sammanhanget.

För att få ett yttrande, måste man ansöka om detta hos kommissionären, med en beskrivning av de fakta som visar att diskriminering har skett. Kommissionären har rätt att för sitt yttrande få information från de personer som kan tänkas ha sådan information som är nödvändig för att diskrimineringsfallet ska kunna bedömas, och att begära skriftliga upplysningar i fallet samt att få in handlingar eller kopior som rör det inom den tidsfrist som kommissionären bestämmer.

  • Dataskyddsmyndighet

Andmekaitse Inspektsioon, Väike-Ameerika 19, 10129 Tallinn, Estland

Dataskyddsinspektionen skyddar följande konstitutionella rättigheter:

  • Rätten att få uppgifter om offentliga myndigheters verksamhet.
  • Rätten att privatlivet och familjelivet skyddas vid behandling av personuppgifter.
  • De enskildas rätt till tillgång till sina egna personuppgifter.

Ett klagomål om en persons verksamhet eller brist på handlande kan lämnas in om den som har kränkt dina rättigheter (till exempel den som behandlar personuppgifter eller den som innehar information) inte har svarat på dina försök att kontakta personen. Inspektionen ska behandla klagomålet inom 30 dagar efter inlämnandet. Tidsfristen kan förlängas till högst 60 dagar, vilket ska meddelas den klagande skriftligt.

  • Andra specialiserade organ

Det saknas andra specialiserade institutioner.

Övriga

Advokatsamfund

Eesti Advokatuur, Rävala pst 3, 10143 Tallinn, Estland

Advokatsamfundet (Eesti Advokatuur) omfattar estniska advokater, vars huvudsyssla är att ge allmänheten rättsliga råd. Advokatsamfundet inrättades den 14 juni 1919 som en sammanslutning av advokater som agerar utifrån principen om lokal förvaltning och tillhandahåller rättsliga tjänster för företag och enskilda. Samfundet anordnar bland annat fortbildning för advokater, kontakter med advokater, statliga myndigheter samt lokala och utländska organisationer och deltar aktivt i lagstiftningsarbetet. Samfundet utför också offentligrättsliga funktioner – mot en statlig avgift erbjuder det försvar och representation i civilrättsliga och administrativa ärenden.

I allmänhet måste man fylla i en ansökan för att få statlig rättshjälp. Sådana ansökningar om statlig rättshjälp ska i allmänhet lämnas in till domstolen. Ansökan skickas till den undersökande enheten eller till åklagarmyndigheten, om personen i fråga är misstänkt i ett brottmål, i vilket det inte är nödvändigt att ha ett ombud.

Ansökan måste vara på estniska. Ansökan kan också göras på engelska, om sökanden är en fysisk person som är bosatt i ett annat EU-land, eller är medborgare i ett annat EU-land, eller om det rör sig om en juridisk person som har säte i ett annat EU-land.

På begäran av den undersökande enheten, åklagarmyndigheten eller domstolen, utser advokatsamfundet en advokat för att ge rättshjälpen. I allmänhet kan den enskilde själv inte välja vilken advokat som ger rättshjälpen. Däremot kan den enskilde ansöka om att få rättshjälp via en viss advokat, om denne har gått med på att ge rättshjälp. I sådana fall ska advokatens namn anges redan i ansökan.

I förfaranden då det enligt lagstiftningen krävs ett ombud, behöver den enskilde inte göra något - utom om han eller hon själv har anställt en advokat. Den tjänsteman som leder förfarandet är skyldig att utse en advokat och den enskilde behöver inte lämna in någon ansökan.

Senaste uppdatering: 03/08/2017

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats