Rättigheter för brottsoffer per land

Rumänien

Innehåll inlagt av
Rumänien

Vilken information kan jag få från myndigheten när brottet har inträffat (t.ex. från polisen, åklagarmyndigheten) men innan jag anmäler brottet?

Om du har utsatts för ett brott kan du muntligen eller skriftligen anmäla det till polisen (eller åklagaren). Du kan också be en annan person anmäla brottet åt dig, men då måste du ge den personen en skriftlig fullmakt. Den skriftliga och undertecknade fullmakten bifogas handlingarna i ärendet.

När du anmäler brottet kan du få information om de organ och organisationer som ger psykologisk rådgivning eller någon annan form av brottsofferstöd. Du har också rätt till upplysningar om hur du får rättshjälp, om dina rättigheter under straffrättsliga förfaranden (däribland skyddsåtgärder för vittnen som är utsatta för hot) samt om hur du får ekonomisk ersättning från staten. Dessa upplysningar lämnas av den första rättsliga myndighet du kontaktar (polis, åklagare). Du får även en blankett med all denna information, som du ska underteckna. Du får dessa upplysningar på ett språk som du förstår.

Jag bor inte i det EU-land där brottet ägde rum (EU-medborgare och icke EU-medborgare). Hur skyddas mina rättigheter?

Om du är utlänning och har utsatts för brott i Rumänien har du samma rättigheter som rumänska brottsoffer.

Om du inte talar rumänska har du rätt till kostnadsfri tolk som hjälper dig i kontakterna med myndigheterna, bland annat för att göra anmälan på ett språk som du förstår och för att ta emot den information du har rätt till då brottet anmäls, på ett språk som du förstår.

Om du har utsatts för människohandel kan du få särskild logi där du är skyddad. Under straffrättsliga förfaranden får du information om förfarandet på ett språk som du förstår. Du kan också få psykologisk rådgivning och medicinsk hjälp. De rumänska myndigheterna gör sitt bästa för att du så snart som möjligt ska kunna återvända till ditt hemland och erbjuder säker transport till den rumänska gränsen.

Om du är utlänning kan du också kräva ekonomisk ersättning från staten om du har utsatts för mordförsök och grovt mordförsök, i enlighet med artiklarna 188 och 189 i strafflagen, familjevåld, i enlighet med artikel 199 i strafflagen, uppsåtliga brott som leder till att offret skadas fysiskt, våldtäkt, sexuellt övergrepp, sexuellt umgänge med barn och sexuellt övergrepp mot barn, i enlighet med artiklarna 218–221 i strafflagen, barnmisshandel, i enlighet med artikel 197 i strafflagen, samt handel med och utnyttjande av respektive försök till handel med och utnyttjande av sårbara personer.

Vilken information ska jag få om jag anmäler ett brott?

När du anmäler ett brott förklarar den polis som tar emot anmälan hur ärendet kommer att behandlas. Polisen är skyldig att utarbeta en skriftlig rapport om vilken information som har lämnats till dig.

Du får upplysningar om följande:

  • Dina rättigheter under det straffrättsliga förfarandet.
  • Vilka organisationer du kan kontakta för att få hjälp och vilka tjänster de erbjuder.
  • Hur du kan få skydd.
  • Villkoren och förfarandet för att få ekonomisk ersättning från staten.
  • Villkoren och förfarandet för att beviljas offentligt biträde.

Under förfarandet kan du därefter få information om hur utredningen fortskrider och, om åklagaren beslutar att inte väcka åtal, en kopia av detta beslut. I detta syfte måste du lämna in en begäran till den polis eller åklagare som har hand om ärendet och ange din postadress i Rumänien, en e-postadress eller e-meddelandeadress för att få informationen.

Om åklagaren beslutar att väcka åtal kallas du till domstolen.

Om du ska höras i domstol informeras du också om dina rättigheter och skyldigheter:

  • Rätten att biträdas av en advokat eller eventuellt att beviljas offentligt biträde.
  • Rätten att anlita en medlare i sådana mål som tillåts i lagstiftningen.
  • Rätten att föreslå bevisning och komma med invändningar och slutsatser i enlighet med lagstiftningen.
  • Rätten att få information om hur förfarandet fortskrider.
  • Rätten att vid behov göra en preliminär anmälan (för vissa typer av brott krävs en ansökan i form av en preliminär anmälan för att processen mot gärningsmannen ska fortsätta). De rättsliga myndigheterna lämnar vid behov klargöranden i denna fråga. Syftet med preliminära anmälningar är att begära att det straffrättsliga förfarandet mot gärningsmannen ska fortsätta. En preliminär anmälan skiljer sig från den anmälan du gör hos polisen eller åklagaren för att informera dem om att du har utsatts för brott.
  • Rätten att bli en civilrättslig part i förfarandet.
  • Skyldigheten att inställa sig när man kallas av rättsliga myndigheter.
  • Skyldigheten att anmäla adressändring.
  • Rätten att informeras om en eventuell frigivning av gärningsmannen, om gärningsmannen döms till fängelse eller häktas.

Har jag rätt till kostnadsfri tolkning eller översättning (när jag kontaktar polis eller annan myndighet eller under utredningen och rättegången)?

Ja. Du har rätt till översättning och tolkning under hela det straffrättsliga förfarandet.

Hur ska myndigheten se till att jag förstår och blir förstådd (om jag är ett barn eller har en funktionsnedsättning)?

Under straffrättsliga förfaranden ska en person med funktionsnedsättning, oavsett status (tilltalad, målsägande eller vittne) erbjudas hjälp av tolk, psykolog och/eller företrädare för generaldirektoraten för socialt arbete och barnets skydd (Direcțiile Generale de Asistență Socială și Protecție a Copilului) (för minderåriga).

I den gällande rättsliga ramen fastställs det att de berörda personerna ska erbjudas särskild hjälp genom befintliga regionala direktorat för socialt arbete och barnets skydd samt eventuellt medicinsk hjälp.

Stöd till brottsoffer

Beroende på brottets natur (särskilt när det begås mot personer) kan polisen hänvisa/skicka offret till psykologisk rådgivning.

Om du har drabbats av en viss typ av brott (mordförsök och grovt mordförsök, i enlighet med artiklarna 188 och 189 i strafflagen, familjevåld, i enlighet med artikel 199 i strafflagen, uppsåtliga brott som leder till att offret skadas fysiskt, våldtäkt, sexuellt övergrepp, sexuellt umgänge med barn och sexuellt övergrepp mot barn, i enlighet med artiklarna 218–221 i strafflagen, barnmisshandel, i enlighet med artikel 197 i strafflagen, samt handel med och utnyttjande av respektive försök till handel med och utnyttjande av sårbara personer) kan du vid behov få kostnadsfri psykologisk rådgivning (upp till tre månader för vuxna och upp till sex månader för barn under 18 år), medicinsk hjälp eller någon annan typ av hjälp. Dessa typer av hjälp erbjuds endast kostnadsfritt om du har polisanmält brottet. Du kan ansöka om hjälp hos kriminalvårdsmyndigheten efter att du har gjort polisanmälan.

Om du har drabbats av familjevåld kan du begära hjälp av en familjeassistent på ministeriet för arbetsmarknad och social rättvisa (Ministerul Muncii și Justiției Sociale). Ministeriet erbjuder olika typer av hjälp för dem som drabbats av familjevåld (t.ex. psykologisk rådgivning, identitetsskydd osv.). Om du har drabbats av familjevåld kan du också begära att bli inhyst på ett centrum för familjevåldsoffer, där du får skydd och rådgivning.

Vem ger stöd till brottsoffer?

I Rumänien kan ett offer få särskilt stöd från följande institutioner, beroende på typen av brott:

Om du är offer för familjevåld kan du kontakta den nationella jämställdhetsbyrån (Agenția Națională pentru Egalitate de Șanse între Bărbați și Femei) och generaldirektoraten för socialt arbete och barnets skydd (DGASPC).

Om du är under 18 år och har utsatts för brott kan du kontakta den nationella myndigheten för skydd av barns rättigheter och adoption (Autoritatea Națională pentru Protecția Drepturilor Copilului și Adopție – ANPDCA) och generaldirektoraten för socialt arbete och barnets skydd (DGASPC).

Om du har drabbats av människohandel kan du kontakta den nationella byrån mot människohandel (Agenția Națională împotriva Traficului de Persoane – ANITP) vid inrikesministeriet (Ministerul Afacerilor Interne – MAI).

Även flera icke-statliga organisationer lämnar olika typer av stöd till brottsoffer. Den institution du kontaktar hänvisar dig till relevant organisation.

Om du har drabbats av våldsbrott, såsom mordförsök och grovt mordförsök, i enlighet med artiklarna 188 och 189 i strafflagen, familjevåld, i enlighet med artikel 199 i strafflagen, uppsåtliga brott som leder till att offret skadas fysiskt, våldtäkt, sexuellt övergrepp, sexuellt umgänge med barn och sexuellt övergrepp mot barn, i enlighet med artiklarna 218–221 i strafflagen, barnmisshandel, i enlighet med artikel 197 i strafflagen, samt handel med och utnyttjande av respektive försök till handel med och utnyttjande av sårbara personer, kan du vända dig till kriminalvårdsmyndigheten för att få hjälp.

Hänvisar polisen mig automatiskt till brottsofferstödet?

Ja, de rättsliga myndigheterna ska hänvisa dig till sådana tjänster.

Hur skyddas min personliga integritet?

Både under brottsutredningen och under domstolsförfarandet får de rättsliga myndigheterna, om de anser att din integritet eller värdighet kan påverkas på grund av de upplysningar du lämnar eller av andra skäl, på eget initiativ eller på din begäran vidta åtgärder för att skydda din identitet och integritet, t.ex. följande:

  • Skydda dina identitetsuppgifter.
  • Förhöra dig med audiovisuella hjälpmedel, med förvrängd röst och bild, utan krav på att du är närvarande, om övriga åtgärder inte räcker.
  • Hålla domstolssammanträdet bakom lyckta dörrar under förhöret med dig.

Under domstolsförfarandet får dessutom rätten förbjuda offentliggörande av texter, teckningar, fotografier eller bilder som skulle kunna röja din identitet.

Rätten kan också hålla domstolssammanträdet bakom lyckta dörrar om en offentlig förhandling skulle kunna påverka din värdighet eller integritet.

Kriminalvårdsmyndighetens personal får inte lämna ut uppgifter de har tillgång till under sin tjänsteperiod. Uppgifter som lämnas till de rättsliga myndigheterna som ett led i det straffrättsliga förfarandet är undantagna från denna regel. Både i yrkesutövningen och i samhället gäller att sakkunniga, organisationschefer och inspektörer inte får lämna ut handlingar de har hand om. Upplysningar om ärenden i organisationens register, samt information om organisationen och verksamheten, får endast göras tillgängliga för medierna om tjänstemottagarnas personuppgifter skyddas.

Måste jag anmäla ett brott innan jag kan kontakta brottsofferstödet?

För att kunna kontakta brottsofferstödet måste du anmäla brottet till berörda organ.

Personligt skydd om jag är i fara

Vilka typer av skydd finns det?

Både under brottsutredningen och under domstolsförfarandet har du rätt till skyddsåtgärder, om de rättsliga myndigheterna anser att du kan vara i fara.

Det är mycket viktigt att känna till att de rättsliga myndigheterna får vidta vissa åtgärder, antingen på din begäran eller på eget initiativ, för att skydda dig om de bedömer att du kan vara i fara på grund av den information du lämnar eller av andra skäl. Det kan handla om att

  • tillhandahålla bevakning eller väktare för ditt hem eller tillfälliga bostad,
  • tillhandahålla eskort och skydd för dig eller din familj under resor,
  • skydda dina identitetsuppgifter (personuppgifter får uteslutas från handlingarna i ärendet för att skydda din identitet genom att ange att uppgifterna är hemliga),
  • förhöra dig med audiovisuella hjälpmedel, med förvrängd röst och bild, utan krav på att du är närvarande, om övriga åtgärder inte räcker (därigenom måste du inte inställa dig till polisen, åklagaren eller domaren och du måste inte befinna dig på samma plats som gärningsmannen),
  • hålla domstolssammanträdet bakom lyckta dörrar under förhöret med dig.

Under domstolsförfarandet får dessutom rätten förbjuda offentliggörande av texter, teckningar, fotografier eller bilder som skulle kunna röja din identitet.

Om du agerar vittne i det straffrättsliga förfarandet eller om du, även om du inte är inblandad i målet, lämnar upplysningar som hjälper de rättsliga myndigheterna att lösa fall av grova brott eller att förhindra stora skador, kan du dessutom begära att den polis eller åklagare som har hand om utredningen ska placera dig i ett vittnesskyddsprogram. Detta program omfattar en rad åtgärder, såsom

  • hemlig identitet, bland annat att delta i förhandlingar med förvrängd röst eller bild,
  • polisskydd för ditt hem och poliseskort när du måste inställa dig till de brottsutredande myndigheterna,
  • omflyttning,
  • identitetsbyte, vid behov förändrat utseende.

Om du deltar i vittnesskyddsprogrammet kan du få ytterligare hjälp, såsom

  • integrering i en annan social miljö,
  • förvärv av nya yrkeskvalifikationer,
  • nytt arbete,
  • ekonomiskt stöd tills du hittar nytt jobb.

Om det är nödvändigt kan även dina släktingar i första led (barn, föräldrar) och din make/maka delta i vittnesskyddsprogrammet.

Om du inte har gått med i vittnesskyddsprogrammet under brottsutredningen kan du ansöka om detta under domstolsförfarandet.

Ytterligare skydd finns tillgängligt beroende på typen av brott:

  • Om du har drabbats av familjevåld kan du begära att domstolen förbjuder gärningsmannen att vistas i ert gemensamma hem. Annars kan du som drabbad inhysas på ett centrum för familjevåldsoffer. En sådan lösning används bara i akuta fall när din säkerhet är beroende av att du isoleras från gärningsmannen eller när den familjeassistent som har hand om ditt ärende har gett sitt skriftliga godkännande. I centrumet kan du få kostnadsfri logi, mat, läkarvård, psykologisk rådgivning och rättsligt bistånd.
  • Om du har drabbats av människohandel kan du inhysas på ett centrum för skydd av vittnen. Boendet är normalt tillgängligt under en period på tio dagar, men rätten får förlänga vistelsen fram till slutet av förfarandet. Om det är nödvändigt kan polisen tillhandahålla fysiskt skydd under det straffrättsliga förfarandet. Om du har drabbats av människohandel är domstolsförhandlingen inte offentlig.

Om du anser att du är i fara bör du underrätta polisen, åklagaren eller domaren och lämna så mycket information som möjligt.

Ovanstående åtgärder finns tillgängliga både under brottsutredningen och under domstolsförfarandet.

Vem kan ge mig skydd?

Du får skydd av den rumänska polisen.

Kommer någon att bedöma jag om jag riskerar att skadas igen av gärningsmannen?

Om du efter det straffrättsliga förfarandet fortfarande är i fara överväger de rättsliga myndigheterna om du ska tas med i ett vittnesskyddsprogram, om du inte redan deltar i ett sådant.

För den som drabbats av människohandel bedöms risken av särskilda polisavdelningar.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas genom det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången)?

Ja, ditt ärende kan bedömas. Den som har drabbats av vissa typer av brott (familjevåld, våldtäkt, sexuellt övergrepp osv.) förhörs exempelvis endast av personer av samma kön, om offret begär detta.

För att undvika att offret skadas ytterligare genomförs ett andra förhör av målsäganden endast om det är absolut nödvändigt i det straffrättsliga förfarandet.

För att undvika att offret skadas ytterligare genom upprepade förhör från de rättsliga myndigheternas sida krävs det i straffprocesslagstiftningen också att en målsägande som har anmält ett brott ska höras direkt eller, om detta inte går, utan onödigt dröjsmål efter att ha gjort anmälan.

Ytterligare en åtgärd för offrets skull är att inte upplysa honom/henne om en eventuell frigivning av gärningsmannen, om offret inte uttryckligen har begärt att bli informerad.

Vilket skydd finns för mycket utsatta brottsoffer?

Om du är ett utsatt brottsoffer kan du få det skydd som beskrivs i ovanstående svar om vittnesskydd.

Finns det särskilda rättigheter för minderåriga?

Om du är ett barn som har utsatts för utnyttjande, våld, övergrepp, försummelse, skadlig behandling eller andra brott kan vem som helst, även du, polisanmäla brottet.

Minderåriga betraktas automatiskt som sårbara offer, och myndigheterna ska upplysa dig om vilket skydd du kan få.

Minderåriga kan få hjälp av den nationella myndigheten för skydd av barns rättigheter och adoption. Om du är i fara kan du ansöka om ett föreläggande om att du ska få logi på en plats där du kan få skydd (t.ex. en annan familj eller ett särskilt centrum).

Om du kallas till de brottsutredande myndigheterna och du är under 14 år ska du åtföljas av dina föräldrar eller en förmyndare. Om dina föräldrar eller förmyndare är inblandade i det straffrättsliga förfarandet eller skulle kunna ha ett intresse av att påverka din utsaga genomförs förhöret i närvaro av en släkting eller en annan person som utsetts av polisen, åklagaren eller domaren.

De rättsliga myndigheterna får dessutom besluta att en psykolog ska närvara för att hjälpa dig under förhören. Du kan ansöka om detta hos de rättsliga myndigheterna.

Förhöret ska spelas in eller, om detta inte är möjligt, återges i en rapport.

Du kan höras av samma person i särskilt utformade/anpassade rum, om de finns tillgängliga.

Vid utredning av vissa typer av brott får förhören genomföras av en person av samma kön som offret. Du får också åtföljas av en person som du själv väljer.

Du har rätt till ett juridiskt ombud under hela förfarandet. Om du saknar juridiskt biträde hjälper domstolen dig att hitta ett. Om din familj inte har råd att betala för biträdets tjänster har du rätt till kostnadsfritt rättsligt bistånd.

En av mina familjemedlemmar har avlidit på grund av brottet – vilka rättigheter har jag?

Maken/makan, barnet eller en anhörig till en person som har avlidit till följd av mord och överlagt mord i enlighet med artiklarna 188 och 189 i strafflagen samt uppsåtliga brott som leder till döden har rätt till kostnadsfritt rättsligt bistånd och till ekonomisk ersättning från staten.

Kostnadsfritt rättsligt bistånd finns även tillgängligt för andra typer av brott än de som nämnts, om offrets månadsinkomst per familjemedlem inte är högre än den nationella grundläggande minimibruttolönen för det år då ansökan om kostnadsfri rättsligt bistånd lämnas in.

En av mina familjemedlemmar har utsatts för ett brott – vilka rättigheter har jag?

Se ovanstående information.

Kan jag få tillgång till medlingstjänster? På vilka villkor? Är jag säker under medling?

Medling är endast möjlig för mindre allvarliga brott som anges i strafflagstiftningen. Förfarandet kan endast användas om både du och gärningsmannen går med på att delta. Under medlingsförfarandet bjuds du in till en rad möten med gärningsmannen för att diskutera möjligheterna till förlikning. En person som kallas medlare håller i mötena. Om förfarandet leder till förlikning kan du dra tillbaka din anmälan mot gärningsmannen och ärendet avslutas. Om förfarandet inte är framgångsrikt fortsätter det straffrättsliga förfarandet som om det inte gjordes någon medling.

Var hittar jag lagstiftning om mina rättigheter?

  • Lag nr 135/2010 om straffprocesslagen, i dess ändrade och kompletterade lydelse (Legea nr. 135/2010 privind Codul de procedură penală)
  • Lag nr 678/2001 om förebyggande och bekämpning av människohandel, i dess ändrade och kompletterade lydelse (Legea nr. 678/2001 privind prevenirea și combaterea traficului de persoane)
  • Regeringsbeslut nr 1216/2001 om godkännande av den nationella handlingsplanen för bekämpning av människohandel (Hotărârea de Guvern nr. 1.216/2001 privind aprobarea Planului național de acțiune pentru combaterea traficului de ființe umane)
  • Lag nr 211/2004 om vissa åtgärder för skydd av brottsoffer, i dess ändrade och kompletterade lydelse (Legea 211/2004 privind unele măsuri pentru asigurarea protecției victimelor infracțiunilor)
  • Regeringsbeslut nr 1238 av den 10 oktober 2007 om godkännande av nationella särskilda standarder för särskilt stöd till offer för människohandel (Hotărârea Guvernului nr. 1238 din 10 octombrie 2007 pentru aprobarea Standardelor naționale specifice pentru serviciile specializate de asistență a victimelor traficului de persoane)
  • Lag nr 217/2003 om förebyggande och bekämpning av familjevåld, i dess ändrade och kompletterade lydelse (Legea 217/2003 pentru prevenirea și combaterea violenței în familie)
  • Lag nr 272/2004 om främjande och skydd av barns rättigheter, i dess ändrade och kompletterade lydelse (Legea 272/2004 privind protecția și promovarea drepturilor copilului)
  • Lag nr 682/2002 om vittnesskydd, i dess ändrade och kompletterade lydelse (Legea 682/2002 privind protecția martorilor)
  • Lag nr 192/2006 om medling och medlaryrket, i dess ändrade och kompletterade lydelse (Legea 192/2006 privind medierea și organizarea profesiei de mediator)
Senaste uppdatering: 10/09/2018

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats