You are considered to be the victim of a crime if you have suffered harm of any kind, including physical injury, mental harm, emotional distress or financial loss, as a result of an incident that constitutes a crime under the applicable national legislation. Family members of someone who has died as a result of a crime and who have suffered harm as a result of that person’s death are also considered to be crime victims.
As a victim of a crime, you have certain legal rights before, during and after the criminal proceedings.
The stages of criminal proceedings in Romania are: prosecution, preliminary chamber, trial and enforcement of the criminal decisions that have become final. During the criminal investigation, the criminal investigation bodies, under the supervision of the public prosecutor, investigate the case, gathering evidence in order to find the offender. At the end of the criminal investigation, the police refer the case to the public prosecutor’s office, together with all the data and evidence collected in the file. After receiving the file, the case prosecutor examines the case and decides whether it is to proceed to trial, or whether the file should be closed.
Once the case comes before the court, the panel of judges examines the facts and hears the persons involved in order to establish the guilt of the accused. Once guilt has been established, the offender receives a sentence. If the court considers that the accused is not guilty, then he or she is released.
Click on the links below to find the information that you need:
1 - My rights as a victim of crime
2 - Reporting a crime and my rights during the investigation or trial
The national language version of this page is maintained by the respective Member State. The translations have been done by the European Commission service. Possible changes introduced in the original by the competent national authority may not be yet reflected in the translations. The European Commission accepts no responsibility or liability whatsoever with regard to any information or data contained or referred to in this document. Please refer to the legal notice to see copyright rules for the Member State responsible for this page.
De rättsliga myndigheter och andra statliga institutioner som du har kontakt med ger dig information om stöd till brottsoffer inom generaldirektoraten för socialt arbete och barnets skydd (Direcții Generale de Asistență Socială și Protecție a Copilului – DGASPC) och de icke-statliga organisationer som erbjuder sådana tjänster.
Du får denna information både muntligen och skriftligen, genom en blankett som du ska underteckna och som åtminstone omfattar brottsofferstödets adress inom myndighetsområdet för den institution som lämnar informationen samt en förteckning över dess ansvarsområden.
Den första rättsliga myndighet (polis/åklagare) du kontaktar eller, i tillämpliga fall, brottsofferstödet, upplyser dig vid första kontakten om dina rättigheter och om vilket stöd och skydd du kan få.
Du får upplysningar om följande:
Du får dessa upplysningar på ett språk som du förstår. Du får även en blankett med all denna information, som du ska underteckna. Du får åtföljas av en valfri person när du kontaktar myndigheterna för första gången.
Om du gör en anmälan till den rättsliga myndigheten får du en skriftlig bekräftelse av denna anmälan. Anmälan får göras skriftligen eller muntligen. Du kan också be en annan person anmäla brottet åt dig, men då måste du ge den personen en skriftlig fullmakt. Den skriftliga fullmakten ska undertecknas av dig och bifogas handlingarna i ärendet.
Om du är utlänning och har utsatts för brott i Rumänien har du samma rättigheter som rumänska brottsoffer.
Om du inte talar rumänska har du rätt till kostnadsfri tolk som hjälper dig i kontakterna med myndigheterna. Det innebär att du kan göra anmälan och ta emot den information du har rätt till då brottet anmäls på ett språk som du förstår.
Om du bor i en annan medlemsstat kan du göra brottsanmälan eller ansöka om ekonomisk ersättning i den medlemsstaten. Dessutom kan du höras av de rumänska rättsliga myndigheterna utan att vara i Rumänien.
Om du har utsatts för människohandel kan du få särskild logi där du är skyddad. Under det straffrättsliga förfarandet får du information om förfarandet på ett språk som du förstår. Du kan också få psykologisk rådgivning och läkarvård. De rumänska myndigheterna gör sitt bästa för att du så snart som möjligt ska kunna återvända till ditt hemland och erbjuder säker transport till den rumänska gränsen.
Om du är utlänning kan du också kräva ekonomisk ersättning från staten om du har utsatts för något av följande brott: mordförsök och grovt mordförsök, i enlighet med artiklarna 188 och 189 i strafflagen, misshandel, i enlighet med artikel 194 i strafflagen, uppsåtliga brott som leder till att offret skadas fysiskt, och familjevåld, i enlighet med artikel 199 i strafflagen, våldtäkt, sexuellt umgänge med barn eller sexuellt övergrepp, i enlighet med artiklarna 218–220 i strafflagen, människohandel eller handel med barn, i enlighet med artiklarna 210 och 211 i strafflagen, terrorism eller andra uppsåtliga våldsbrott.
Du har också rätt till kostnadsfritt rättsligt bistånd vid följande brott: mordförsök, grovt mordförsök, misshandel, ett uppsåtligt brott som leder till att du skadas fysiskt, våldtäkt, sexuellt övergrepp, sexuellt umgänge med barn eller sexuellt förledande av ungdom. Maken/makan, barnen och närstående till personer som har avlidit på grund av mord, överlagt mord och uppsåtliga brott som leder till offrets död har också rätt till kostnadsfritt rättsligt bistånd.
När du anmäler ett brott förklarar den polis som tar emot anmälan vad som händer härnäst. Du informeras om dina rättigheter och de tjänster du kan få. Polisen är skyldig att utarbeta en skriftlig rapport om vilken information som har lämnats till dig.
Du får upplysningar om följande:
Under förfarandet kan du därefter få information om hur utredningen fortskrider och, om åklagaren beslutar att inte väcka åtal, en kopia av det beslutet. För att få den informationen måste du lämna in en begäran till den polis eller åklagare som har hand om ärendet och ange din postadress i Rumänien, en e-postadress eller e-meddelandeadress genom vilken du kan nås.
Om åklagaren beslutar att väcka åtal kallas du till domstolen.
Om du ska höras i domstol informeras du också om dina rättigheter och skyldigheter:
Ja. Du har rätt till översättning och tolkning under hela det straffrättsliga förfarandet.
Den rättsliga myndigheten får besluta att förhör med brottsoffer som behöver skydd enligt lagen ska genomföras via eller i närvaro av en psykolog eller annan person som är specialiserad på stöd till offer.
Brottsoffer med talstörning eller hörselnedsättning intervjuas i närvaro av personer som kan kommunicera med teckenspråk. I sådana fall kan du också kommunicera skriftligen.
Offren bedöms individuellt för att få lämpligt stöd och skydd. Offren bedöms av brottsofferstödet eller av privata socialtjänstleverantörer. I förekommande fall samarbetar dessa tjänster med offentliga eller privata vårdgivare, med offrets samtycke.
Det stöd och skydd som lämnas både till brottsoffer och deras familjemedlemmar kan bestå av följande:
Stöd och skydd kan tillhandahållas i
Offer för familjevåld eller människohandel kan inhysas i mottagningscentrum där de och underåriga de har vårdnaden om, under en begränsad tidsperiod, får gratis hjälp, skydd mot gärningsmannen, läkarvård och omsorg, logi, psykologisk rådgivning och rättsligt bistånd.
Det finns en avdelning för stöd till brottsoffer i varje generaldirektorat för socialt arbete och barnets skydd (DGASPC).
Stöd till brottsoffer kan också tillhandahållas av privata socialtjänstleverantörer.
Om du är offer för familjevåld kan du kontakta den nationella jämställdhetsbyrån (Agenția Națională pentru Egalitate de Șanse între Bărbați și Femei) och generaldirektoraten för socialt arbete och barnets skydd (DGASPC).
Om du är under 18 år och har utsatts för brott kan du kontakta den nationella myndigheten för skydd av barns rättigheter och adoption (Autoritatea Națională pentru Protecția Drepturilor Copilului și Adopție – ANPDCA) och generaldirektoraten för socialt arbete och barnets skydd (DGASPC).
Om du har drabbats av människohandel kan du kontakta den nationella byrån mot människohandel (Agenția Națională împotriva Traficului de Persoane – ANITP) vid inrikesministeriet (Ministerul Afacerilor Interne – MAI).
Justitieministeriet är den rumänska biståndsmyndighet som har ansvar för ekonomisk ersättning till offer för uppsåtliga våldsbrott i en annan medlemsstat än den där offret lagligen är bosatt.
Även flera icke-statliga organisationer lämnar olika typer av stöd till brottsoffer. Den institution du kontaktar hänvisar dig till relevant organisation.
Ja, de rättsliga myndigheterna ska hänvisa dig till sådana tjänster.
Information, stöd och skydd lämnas till brottsoffer på ett sätt som garanterar sekretess för deras personuppgifter och all information om offrets privatliv och den situation offret befinner sig i. Stödtjänster tillhandahålls anonymt och kräver inte något kontrakt med stödmottagarna.
Uppgifter om brottsoffer lagras i ett år. De får användas för stöd till och skydd av brottsoffer eller på begäran lämnas ut till rättsliga myndigheter. De lagrade uppgifterna raderas efter ett år.
Om du får stöd och skydd som brottsoffer sparas dina identitetsuppgifter under hela den tid åtgärderna gäller och under tre månader efter att den perioden har löpt ut.
Mottagningscentrumen för offer för familjevåld eller människohandel har hemlig adress.
Både under brottsutredningen och under domstolsförfarandet får de rättsliga myndigheterna, om de anser att din integritet eller värdighet kan påverkas på grund av de upplysningar du lämnar eller av andra skäl, på eget initiativ eller på din begäran vidta en rad åtgärder för att skydda din identitet och integritet, t.ex. följande:
Under förfarandet får dessutom rätten förbjuda offentliggörande av texter, teckningar, fotografier eller bilder som skulle kunna röja din identitet.
Rätten kan också hålla domstolssammanträdet bakom lyckta dörrar om en offentlig förhandling skulle kunna påverka din värdighet eller integritet.
Du behöver inte göra en anmälan till de brottsutredande myndigheterna för att få tillgång till information, stöd och skydd som lämnas till brottsoffer.
Både under brottsutredningen och under domstolsförfarandet har du rätt till skyddsåtgärder, om de rättsliga myndigheterna anser att du kan vara i fara.
Det är mycket viktigt att känna till att de rättsliga myndigheterna får vidta vissa åtgärder, antingen på din begäran eller på eget initiativ, för att skydda dig om de bedömer att du kan vara i fara på grund av den information du lämnar eller av andra skäl. Det kan handla om att
Under förfarandet får dessutom rätten förbjuda offentliggörande av texter, teckningar, fotografier eller bilder som skulle kunna röja din identitet.
Om du agerar vittne i det straffrättsliga förfarandet eller om du, även om du inte är inblandad i målet, lämnar upplysningar som hjälper de rättsliga myndigheterna att lösa fall av grova brott eller att förhindra stora skador, kan du dessutom begära att den polis eller åklagare som har hand om utredningen ska placera dig i ett vittnesskyddsprogram. Detta program omfattar en rad åtgärder, såsom
Om du deltar i vittnesskyddsprogrammet kan du få ytterligare hjälp, såsom
Om det är nödvändigt kan även dina släktingar i första led (såsom barn eller föräldrar) och din make/maka delta i vittnesskyddsprogrammet.
Om du inte har gått med i vittnesskyddsprogrammet under brottsutredningen kan du inge en ansökan till domstolen om detta.
Ytterligare skydd finns tillgängligt beroende på typen av brott:
Om du anser att du är i fara bör du underrätta polisen, åklagaren eller domaren och lämna så mycket information som möjligt.
Ovanstående åtgärder finns tillgängliga både under brottsutredningen och under domstolsförfarandet.
Du skyddas av den rumänska polisen.
För att undvika sekundär viktimisering bedöms du så snart som möjligt efter identifieringen, så att antalet utlåtanden och medicinska, psykologiska eller sociala bedömningar minimeras.
Avdelningar för stöd till brottsoffer/leverantörer av brottsofferstöd erbjuder rådgivning om riskerna för hotelser och vedergällning. För att undvika risken för hotelser och vedergällning kan du tillfälligt inhysas i skyddat boende.
Om du fortfarande är utsatt för fara efter att brottmålsrättegången har avslutats överväger de rättsliga myndigheterna huruvida du ska placeras i ett vittnesskyddsprogram, såvida du inte redan deltar i ett sådant program.
Om du har drabbats av människohandel, våld i nära relationer, organiserad brottslighet, terrorism eller andra typer av brott anses du vara ett utsatt brottsoffer och får lagstadgat skydd för hotade eller utsatta vittnen.
Ja, ditt ärende kan bedömas. Om du har drabbats av vissa typer av brott (familjevåld, våldtäkt, sexuellt övergrepp osv.) förhörs du exempelvis endast av personer av samma kön, om du begär detta.
För att undvika att offret skadas ytterligare genomförs ett andra förhör av offret endast om det är absolut nödvändigt i det straffrättsliga förfarandet.
För att undvika sekundär viktimisering genom upprepade förhör från de rättsliga myndigheternas sida krävs det i straffprocesslagstiftningen också att en målsägande som har anmält ett brott ska höras direkt eller, om detta inte går, utan onödigt dröjsmål efter att ha gjort anmälan.
Brottsoffer har separata väntrum i rätten.
Om du är ett utsatt brottsoffer kan du få det skydd som beskrivs i ovanstående svar om vittnesskydd.
Om du är ett barn som har utsatts för utnyttjande, våld, övergrepp, försummelse, skadlig behandling eller andra brott kan vem som helst, även du, polisanmäla brottet.
Minderåriga betraktas automatiskt som sårbara offer, och myndigheterna upplyser dig om vilket skydd du kan få.
Barn som har utsatts för våld bedöms och får lagstadgat stöd och skydd av de särskilda avdelningar vid generaldirektoraten för socialt arbete och barnets skydd som har ansvar för att ingripa vid övergrepp, försummelse, människohandel, migration och repatriering.
Minderåriga kan få hjälp av den nationella myndigheten för skydd av barns rättigheter och adoption.
Ett barn som har utsatts för övergrepp, försummelse eller någon form av våld kan som en nödåtgärd tillfälligt placeras i familjehem, hos en fosterförälder eller i ett särskilt centrum.
Om du kallas till de brottsutredande myndigheterna och du är under 14 år ska du åtföljas av dina föräldrar eller en förmyndare. Om dina föräldrar eller förmyndare också är inblandade i det straffrättsliga förfarandet eller skulle kunna ha ett intresse av att påverka din utsaga genomförs förhöret i närvaro av en släkting eller en annan person som utsetts av polisen, åklagaren eller domaren.
De rättsliga myndigheterna får dessutom besluta att en psykolog ska närvara för att hjälpa dig under förhören. Du kan ansöka om detta hos de rättsliga myndigheterna.
Förhöret ska spelas in. Om detta inte är möjligt ska det anges i din utsaga, med skälen.
Du kan höras av samma person i särskilt utformade/anpassade rum, om de finns tillgängliga.
Vid utredning av vissa typer av brott får förhören genomföras av en person av samma kön som offret. Du får också åtföljas av en person som du själv väljer.
Du har rätt till ett juridiskt ombud under hela förfarandet. Om du saknar juridiskt biträde hjälper domstolen dig att hitta ett. Om din familj inte har råd att betala för biträdets tjänster har du rätt till kostnadsfritt rättsligt bistånd.
I ärenden som rör människohandel hörs minderåriga under 14 år i närvaro av minst en förälder eller annan rättslig företrädare. Dessutom ska också en psykolog och en företrädare för generaldirektoraten för socialt arbete och barnets skydd kallas.
I detta fall är du ett brottsoffer och har rätt till allt det stöd och skydd som beskrivs ovan, däribland information, psykologisk rådgivning, rättsligt bistånd, hänvisning till hälso- och sjukvård, social anpassning/återanpassning osv.
Maken/makan, barnet eller anhöriga till en person som har avlidit till följd av mord och överlagt mord i enlighet med artiklarna 188 och 189 i strafflagen samt uppsåtliga brott som leder till offrets död har rätt till kostnadsfritt rättsligt bistånd och till ekonomisk ersättning från staten.
Kostnadsfritt rättsligt bistånd finns även tillgängligt för andra typer av brott, om offrets månadsinkomst per familjemedlem inte är högre än den nationella grundläggande minimibruttolönen för det år då ansökan om kostnadsfritt rättsligt bistånd lämnas in.
Se ovanstående.
Medling är möjlig för brott som betraktas som mindre allvarliga enligt strafflagstiftningen. Förfarandet kan endast användas om både du och gärningsmannen går med på att delta. Under medlingsförfarandet bjuds du in till en rad möten med gärningsmannen för att undersöka om en förlikning är möjlig. En person som kallas medlare håller i mötena. Om du i slutet av förfarandet har nått en överenskommelse med gärningsmannen kan du dra tillbaka din anmälan och ärendet avslutas. Om förfarandet inte är framgångsrikt fortsätter det straffrättsliga förfarandet som om det inte gjordes någon medling.
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
Om du har utsatts för ett brott kan du muntligen eller skriftligen anmäla det till polisen (eller åklagaren). Man kan också be en annan person anmäla brottet åt en, men då måste den personen ha en skriftlig fullmakt. Den skriftliga och undertecknade fullmakten bifogas handlingarna i ärendet.
Brott kan anmälas av en make å den andra makens vägnar eller av ett myndigt barn för föräldrarnas räkning. Om ett fortfarande minderårigt barn anmäler ett brott kan anmälan göras av en företrädare för barnet eller med dennes samtycke.
Om du väljer att anmäla brottet muntligen måste du gå till en polisstation. Den polis som tar emot anmälan protokollför den och ber dig underteckna den. Även skriftliga anmälningar ska undertecknas.
Anmälan ska innehålla namn, yrke, bostadsadress och en detaljerad beskrivning av det inträffade. Om du vet vem gärningspersonen är ska du lämna all information du har om honom/henne samt eventuell bevisning som rör händelsen. Under brottsutredningens gång kan du lämna ytterligare upplysningar i ärendet.
Om du inte talar eller förstår rumänska går det att göra anmälan på ett annat språk, varefter den rättsliga myndigheten låter översätta den. I detta fall kan du begära att eventuella kallelser du mottar ska utfärdas på ett språk du förstår.
Om du är utsatt för våld i hemmet kan du begära att polisen utfärdar ett interimistiskt beslut om skydd eller begära att domstolen utfärdar en skyddsorder. Det innebär att du måste fylla i en standardansökan som lämnas till den distriktsdomstol (judecătoria) som är behörig på den ort där du bor. Ansökan kan lämnas in personligen eller, om du samtycker till det, av en person från socialtjänsten som hanterar våld inom familjer eller av en allmän åklagare eller av en polistjänsteman.
Efter anmälan vidarebefordrar polisen ärendet till den allmänna åklagaren, där ärendet ges ett unikt nummer.
Efter att du har anmält ett brott kan du kontrollera hur ärendet fortskrider genom att lämna in en skriftlig begäran, i vilken du anger en adress i Rumänien, en e-postadress eller en e-meddelandeadress dit myndigheterna ska skicka informationen.
Om åklagaren beslutar att väcka åtal har du rätt att gå igenom handlingarna i målet i domstolens lokaler under domstolsförfarandet. Dessutom kallas du till domstolen.
Om du är målsägande har du rätt att få juridiskt bistånd eller få en företrädare.
a) Under hela det straffrättsliga förfarandet har du rätt till bistånd av ett juridiskt biträde som du väljer och som betalas av dig. Om gärningspersonen fälls betalar han/hon utgifterna för det juridiska biträdet.
b) Om du vill, kan du ha en företrädare under hela det straffrättsliga förfarandet, såvida inte din närvaro är obligatorisk eller åklagaren, domaren eller domstolen anser att din närvaro är nödvändig (t.ex. på grund av förhör).
c) I följande fall kan juridiskt bistånd under det straffrättsliga förfarandet tillhandahållas gratis:
I sådana fall är gratis juridiskt bistånd endast tillgängligt om du har anmält brottet till polis eller allmän åklagare inom 60 dagar från det att brottet begicks eller inom 60 dagar från det att du fick vetskap om brottet. Om du inte kunde anmäla brottet, börjar de 60 dagarna att räknas från och med den dag då de omständigheter upphörde som hindrade dig från att göra en anmälan.
Om du vill ha gratis juridiskt bistånd ska du lämna in en ansökan till åklagaren eller domstolen, efter vad som är tillämpligt, vilka därefter vidtar nödvändiga åtgärder. Du har tillgång till gratis juridiskt bistånd fram till slutet av det straffrättsliga förfarandet.
Du kan kräva ersättning för dina rättegångskostnader. Domstolen beslutar vilken del av utgifterna som ska ersättas och av vem.
Om du deltar i förfarandet som målsägande eller som civilrättslig part (om din civilrättsliga talan tillåts) och den tilltalade förklaras skyldig (även om han/hon av någon anledning inte döms till något straff) ska han/hon betala dina rättegångskostnader.
Om den allmänna åklagaren beslutar att lägga ned ärendet utan att väcka åtal kan du överklaga åklagarens beslut inom 20 dagar efter att ha mottagit en kopia av beslutet. Ditt överklagande ska inges till den överordnade åklagarmyndigheten.
Om den överordnade åklagarmyndigheten ogillar överklagandet får du överklaga den överordnade åklagarmyndighetens beslut till domaren i förundersökningskammaren vid behörig domstol.
Du kan behöva medverka i det straffrättsliga förfarandet
Om du har lidit skada på grund av ett brott får du delta i förfarandet som offer och har en rad processuella rättigheter, som beskrivs nedan.
Om du inte vill delta i det straffrättsliga förfarandet som målsägande bör du informera den rättsliga myndighet som har hand om ditt ärende, som vid behov ändå får kalla dig till förhör som vittne. Om du kallas till förhör som vittne måste du inställa dig och berätta allt du vet om händelsen.
Om du vill kräva ersättning för skada på grund av brottet ska du väcka en civilrättslig talan och bli civilrättslig part i det straffrättsliga förfarandet.
I allmänhet är domstolsförhandlingarna offentliga, och du kan närvara vid förhandlingarna oavsett vad du har för roll i förfarandet. Domstolen får dock besluta att förhandlingen ska hållas bakom lyckta dörrar, om det finns tillräckliga skäl för detta. I detta fall kan du endast närvara om du är målsägande eller civilrättslig part.
Din närvaro i rättssalen är endast obligatorisk när du kallas till förhör (t.ex. som vittne).
Om du har drabbats av brott kan du ha en av följande roller i rättssystemet:
Om du har lidit skada på grund av ett brott får du delta i förfarandet som offer och har en rad processuella rättigheter, som beskrivs nedan.
Om du vill kräva ersättning för skada på grund av brottet får du väcka en civilrättslig talan och bli civilrättslig part i det straffrättsliga förfarandet.
Om du inte vill delta i det straffrättsliga förfarandet som målsägande bör du informera den rättsliga myndighet som har hand om ditt ärende, som vid behov ändå får kalla dig till förhör som vittne. I detta fall kallas du till förhör och anmodas att lämna detaljerade upplysningar om händelsen. Din närvaro under förhöret är obligatorisk när du kallas i detta syfte.
Om du deltar i det straffrättsliga förfarandet som målsägande/civilrättslig part har du en rad processuella rättigheter:
Under brottsutredningen:
Under rättegången:
Det är mycket viktigt att känna till att de rättsliga myndigheterna får vidta vissa åtgärder, antingen på din begäran eller på eget initiativ, för att skydda dig om de bedömer att du kan vara hotad eller att ditt privatliv eller din värdighet kan påverkas på grund av den information du lämnar eller av andra skäl. Exempelvis att
Domaren kan besluta att förhandlingen ska hållas inom stängda dörrar, om detta anses vara nödvändigt för att skydda dig under domstolsförfarandet. Du kan också begära att domaren ska tillkännage att förhandlingen ska hållas inom lyckta dörrar.
Under domstolsförfarandet får dessutom rätten förbjuda offentliggörande av texter, teckningar, fotografier eller bilder som skulle kunna röja din identitet.
Om du är vittne har du också rätt till andra särskilda medel för vittnesskydd. Om du känner dig hotad bör du underrätta polisen, åklagaren eller domaren och lämna så mycket information som möjligt.
Ja. Om du har valt att delta i rättegången får både åklagaren/polisen och domaren höra dig som målsägande eller civilrättslig part.
åklagaren eller polisen kallar dig till förhör på åklagarmyndigheten respektive polisstationen, och under rättegången kallas du till förhör vid förhandlingarna.
Under brottsutredningen kan du få information om hur ärendet fortskrider och en kopia av åklagarens beslut om huruvida åtal ska väckas. I detta syfte ska du lämna in en begäran till den polis eller åklagare som har hand om ärendet och ange din adress i Rumänien, en e-postadress eller e-meddelandeadress för att få informationen.
Under rättegången kallas du till den första förhandlingen och informeras om möjligheten att bli civilrättslig part i förfarandet. Du får inga ytterligare kallelser till följande förhandlingar. Genom att närvara vid domstolsförhandlingarna eller gå igenom handlingarna i målet får du reda på hur målet fortskrider och när nästa förhandling ska hållas. Du får dock en kallelse varje gång du ska förhöras.
En kopia av domstolsavgörandet sänds till dig när det är tillgängligt.
Om du inte förstår rumänska sänds en rapport om domstolens dom utan längre motivering till dig på ett språk som du förstår. Motiveringen är författad på rumänska, och du kan anlita tillgängliga tolktjänster för att låta översätta den.
Ja, du själv eller ditt biträde kan gå igenom handlingarna i målet. I detta syfte måste du besöka den berörda åklagarmyndighetens eller domstolens kansli och lämna in en ansökan.
Detta omfattas dock av vissa regler som meddelas av kansliet.
Du har rätt att få information om villkoren och förfarandet för placering i ett vittnesskyddsprogram.
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
Rättegången avslutas med ett domstolsbeslut (dom), som kan innebära att den tilltalade fälls eller frikänns, att domen läggs åt sidan eller skjuts upp eller att det straffrättsliga förfarandet avslutas. Beslutet meddelas vid en offentlig domstolsförhandling. Om du har deltagit i rättegången som brottsoffer och/eller civilrättslig part får du en kopia av domstolens beslut per post.
Om du inte är nöjd med domstolens beslut kan du överklaga det. Du kan endast överklaga om du har deltagit i rättegången som brottsoffer eller civilrättslig part.
Du kan också överklaga som vittne, men endast när det gäller ersättning för rättegångskostnader och gottgörelse du har rätt till.
Om du är brottsoffer eller civilrättslig part är tidsfristen för överklagandet tio dagar efter att du har mottagit en kopia av beslutsprotokollet.
Om du har agerat vittne kan du lämna in ett överklagande direkt efter att ett beslut om rättegångskostnader och gottgörelse har meddelats, men senast tio dagar från avgörandet i målet eller från delgivningen av beslutet om rättegångskostnader eller gottgörelse, efter vad som är tillämpligt.
Överklagandet ska vara skriftligt och undertecknat. Överklaganden inges till samma domstol vars beslut du överklagar.
Efter att domstolen har mottagit överklagandet vidarebefordrar den det till behörig högre instans. I domstolens beslut finns upplysningar om när och var du kan överklaga.
Domen träder i kraft efter att alla möjligheter att överklaga har uttömts. Efter att domen har trätt i kraft är din uppgift i förfarandet avslutad. Om du har placerats i ett särskilt vittnesskyddsprogram under förfarandet kan du fortsätta delta i programmet tills domstolen beslutar att du inte längre är hotad.
Vissa stödåtgärder beviljas under rättegången eller för en viss tid, medan andra beviljas beroende på offrets särskilda behov.
Kostnadsfritt rättsligt bistånd till brottsoffer beviljas under hela rättegången.
Om du har utsatts för människohandel har du rätt till en period av återhämtning och eftertanke i upp till 90 dagar, då du kan få psykologisk rådgivning, medicinsk och social hjälp, läkemedel, mat och, på begäran, inhysning i skyddade boenden eller hem, och du informeras om tillämpliga rättegångsförfaranden och administrativa förfaranden.
Om du är utlänning och allvarliga skäl finns att misstänka att du har utsatts för människohandel har du också rätt till en period av återhämtning och eftertanke i upp till 90 dagar, då du, på begäran av en rättslig myndighet, får stanna kvar på rumänskt territorium och kan inhysas i särskilt boende. Du kan också beviljas ett tillfälligt tillstånd att vistas på rumänskt territorium under och efter återhämtningsperioden.
När det gäller offer för familjevåld utfärdas skyddsordern för högst sex månader.
När det gäller ett vittne som är placerat i ett vittnesskyddsprogram får skyddsåtgärden också fortsätta efter rättegången, men efter att rättegången har avslutats ses programmet över för att anpassa det till den nya situationen. Ett sådant skydds varaktighet beslutas av domstolen.
Om gärningsmannen döms kan du få upplysningar om straffets typ och varaktighet (domen meddelas vid ett offentligt sammanträde och delges dig efteråt), information i händelse av rymning eller information om frigivning på samtliga villkor, förutsatt att du har begärt sådan information.
Du underrättas om gärningsmannen friges eller rymmer, om du har begärt detta på förfrågan av de rättsliga myndigheterna. Se ovanstående svar.
Din uppgift i det straffrättsliga förfarandet är över när domstolens beslut (som kan innebära att den tilltalade fälls eller frikänns, att straffverkställigheten läggs åt sidan eller skjuts upp eller att det straffrättsliga förfarandet avslutas) blir slutligt.
Du är inte delaktig i förfarandet för frigivning eller villkorlig frigivning av gärningsmannen.
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
Du kan yrka skadestånd från gärningsmannen genom att bli en civilrättslig part i det straffrättsliga förfarandet. Du bör göra detta innan bevisupptagningen inleds. De rättsliga myndigheterna ska upplysa dig om denna rättighet. Du kan väcka civilrättslig talan i det straffrättsliga förfarandet antingen muntligen eller skriftligen. Du måste dock ange vilket skadestånd du kräver, skälen och vilken bevisning kravet bygger på.
Detta krav kan antingen lämnas in till åklagarmyndigheten eller till den domstol som ska behandla saken.
Domstolens dom omfattar även det skadestånd som domstolen förpliktar gärningsmannen att betala.
Om du inte är civilrättslig part i det straffrättsliga förfarandet får du ändå väcka en separat talan vid tvistemålsdomstolen för att kräva skadestånd.
Så länge det finns en dom om att gärningsmannen ska betala skadestånd måste han/hon göra det, utan att du ska behöva vidta några ytterligare åtgärder. Om gärningsmannen inte betalar får du ansöka om verkställighet av domen.
I detta syfte ska du lämna in den dom som ger dig ersättning till en utmätningsman. Utmätningsmannen ska se till att domstolens beslut verkställs och upplyser dig om vad som bör göras härnäst.
På vissa villkor kan staten betala ut ersättning.
Om gärningsmannen är oförmögen att betala eller är försvunnen kan staten betala dig ersättning, förutsatt att du lämnar in en ansökan om ekonomisk ersättning. Du ska lämna in ansökan inom ett år. Vilket datum tidsfristen börjar löpa beror på vilken lösning de rättsliga myndigheterna har valt.
Om gärningsmannen är okänd ska du lämna in ansökan om ekonomisk ersättning inom tre år från det att brottet begicks, såvida du inte har fått full ersättning från en försäkringsgivare.
Du får lämna in en ansökan om förskottsbetalning av den ekonomiska ersättningen. I detta syfte ska du först lämna in ansökan om ekonomisk ersättning enligt ovan. Förskottsbetalning får begäras i ansökan om ekonomisk ersättning eller därefter inom 30 dagar. Du har rätt till förskottsbetalning på villkor att du befinner dig i en osäker ekonomisk situation.
Om din ansökan om skadestånd eller ersättning ogillas måste du betala tillbaka den mottagna förskottsbetalningen. Ansökan om ekonomisk ersättning ska inges till den domstol som är behörig för din bostadsort.
Ja. Se ovanstående svar.
Om brottmålsdomstolen inte beviljar det civilrättsliga kravet får du väcka en separat talan vid tvistemålsdomstolen för att kräva skadestånd.
Om brottmålsdomstolen beslutar att inget brott har begåtts eller att det inte har begåtts av den person mot vilken du har riktat kravet, har du varken rätt till skadestånd/ersättning i brottsmålsdomstol eller i ett separat tvistemål, eftersom brottmålsdomstolens avgörande vinner laga kraft vid tvistemålsdomstolen.
Om du inte är civilrättslig part i det straffrättsliga förfarandet får du väcka en separat talan vid tvistemålsdomstol under brottmålsrättegången eller till och med när den är över, inom de allmänna tidsfristerna.
Ja, på vissa villkor. Du får lämna in en ansökan om förskottsbetalning av den ekonomiska ersättningen. Se svaret på frågan om förskottsbetalningar.
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
Du kan vända dig till generaldirektoratet för socialt arbete och barnets skydd (DGASPC – Direcţia generale de asistență socială și protecția copilului) inom vars myndighetsområde du har hemvist eller bostadsort (dvs. där du för närvarande bor), och direkt till en privat eller offentlig socialbyrå, som i så fall skriftligen ska informera det berörda generaldirektoratet.
Du kan kontakta olika institutioner, beroende på vilken kategori ditt ärende tillhör:
Den erbjuder olika typer av tjänster, exempelvis
Kontaktuppgifter:
Adress: 5 Intrarea Camil Petrescu, Sector 1, Bukarest
Telefon: +40 21 313 0059
E-post: secretariat@anes.gov.ro
Webbplats:
https://anes.gov.ro/informatii-utile-pentru-victime/
Nätverket av appellationsdomstolar omfattar 15 regionala centrum. Varje centrum är knutet till en appellationsdomstol.
De erbjuder olika typer av tjänster, exempelvis
Kontaktuppgifter:
Adress: Str. Ion Câmpineanu 20, 5th floor, Sector 1, Bukarest
Tfn: +40 21 311 89 82 / 021 313 31 00
Fax: +40 21 319 01 83
E-post: anitp@mai.gov.ro
Webbplats: https://anitp.mai.gov.ro/english/
ANOFM erbjuder professionella arbetsförmedlings- och utbildningstjänster genom sina territoriella organisationer för registrerade arbetssökande, bl.a. brottsoffer och särskilt offer för människohandel.
Kontaktuppgifter:
Str. Avalanșei 20–22, Sector 4, Bukarest, postnummer: 040305
Tfn: +40 21 303 98 31
Fax: +40 21 303 98 38
E-post: anofm@anofm.ro
Webbplats: https://www.anofm.ro
Den har territoriella organisationer uteslutande på distriktsnivå i gränsområdena, vilka kan ge stöd på begäran av ANITP-centrum för att brottsoffret ska kunna delta i vissa faser av brottmålsrättegången.
Polisen kan upplysa dig om dina rättigheter som brottsoffer.
Dessutom kan IGPR:s särskilda avdelningar tillhandahålla fysiskt skydd under en rättegång.
ANPDCA övervakar tillämpningen och genomförandet av bestämmelserna för skydd av barns rättigheter och rätten att adoptera, och samordnar offentliga eller privata leverantörers arbete på området.
Systemet för skydd av barn är decentraliserat, eftersom generaldirektoraten för socialt arbete och barnets skydd (DGASPC – Direcțiile Generale de Asistență Socială și Protecția Copilului) är underställda regionstyrelserna eller kommunfullmäktige i Bukarest.
Generaldirektoraten erbjuder olika tjänster, t.ex. utvärdering av fall av våld mot barn och tillhandahållande/förmedling av tjänster enligt en plan, komplex utvärdering för barn med funktionsnedsättning, komplex utvärdering för andra personer med funktionsnedsättning, icke akut socialvårdsambulans, journummer för socialvård, sociala tjänster för förebyggande av familjevåld och människohandel, särskilda sociala tjänster inom olika institutioner.
Kontaktuppgifter: http://www.copii.ro
På området för människohandel, klicka på följande:
På området för förebyggande och bekämpning av familjevåld, klicka på följande:
På området för skydd av barns rättigheter:
Rädda barnen (Salvați copiii)
Adress: Intr. Ștefan Furtună 3, Sector 1, Bukarest, postnummer: 010899, Rumänien
Tfn: +40 21 316 61 76
https://www.salvaticopiii.ro/;
Sociala alternativ (Alternative Sociale)
Șoseaua Nicolina 24, Bl. 949, parter, postnummer 700722, Iași
Telefon: +40 332 407 178
https://www.alternativesociale.ro/
Personer som har lidit skada till följd av brott kan även kontakta polisen genom att ringa det gemensamma nationella larmnumret 112.
Kostnadsfritt och anonymt journummer för personer som drabbas av familjevåld – dygnet runt – 0800 500 333
Telverde inom den nationella byrån mot människohandel: 0800 800 678 – nationellt avgiftsfritt nummer, och 0040213133100 – för samtal från utlandet. Arbetstid: mån.–fre. kl. 8.00–16.00
Telefonhjälp för barn: 116111 (gratissamtal). Arbetstid: mån.–sön. kl. 8.00–00.00.
Enligt tillämplig rumänsk lagstiftning har brottsoffer rätt till gratis skydd och hjälp.
Se ovanstående svar.
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.