Rättigheter för brottsoffer per land

Rumänien

Innehåll inlagt av
Rumänien

Hur anmäler jag ett brott?

Om du har utsatts för ett brott kan du muntligen eller skriftligen anmäla det till polisen (eller åklagaren). Du kan också be en annan person anmäla brottet åt dig, men då måste du ge den personen en skriftlig fullmakt. Den skriftliga och undertecknade fullmakten bifogas handlingarna i ärendet.

Din make/maka, ditt barn eller din advokat kan också anmäla brottet i stället för dig. Om du har drabbats av familjevåld kan vilken familjemedlem som helst polisanmäla brottet.

Du kan också anmäla brottet om du är make/maka eller vuxet barn till ett offer som har avlidit till följd av brottet.

Om du väljer att anmäla brottet muntligen måste du gå till en polisstation. Den polis som tar emot anmälan skriver ned den i ett protokoll och ber dig underteckna det. Även skriftliga anmälningar ska undertecknas.

Anmälan ska innehålla ditt namn, yrke, bostadsadress och en detaljerad beskrivning av det inträffade. Om du vet vem gärningsmannen är ska du lämna all information du har om honom/henne samt eventuell bevisning som rör händelsen. Under brottsutredningens gång kan du lämna ytterligare upplysningar i ärendet.

Om du inte talar eller inte förstår rumänska kan du göra anmälan på ett språk du förstår, varefter den rättsliga myndigheten låter översätta den. I detta fall kan du begära att eventuella kallelser du mottar ska utfärdas på ett språk du förstår.

Hur kan jag ta reda på vad som händer i ärendet?

Efter anmälan vidarebefordrar polisen ärendet till den allmänna åklagaren, där ärendet ges ett unikt nummer.

Efter att du har anmält ett brott kan du kontrollera hur ärendet fortskrider genom att lämna in en skriftlig begäran, i vilken du anger en adress i Rumänien, en e-postadress eller en e-meddelandeadress dit myndigheterna ska skicka informationen.

Om åklagaren beslutar att väcka åtal har du rätt att gå igenom handlingarna i målet i domstolens lokaler under domstolsförfarandet. Dessutom kallas du till domstolen.

Har jag rätt till rättshjälp (under utredningen eller rättegången)? På vilka villkor?

Om du är målsägande har du rätt att få rättsligt bistånd eller att bli företrädd.

a. Under hela det straffrättsliga förfarandet har du rätt till bistånd av ett juridiskt biträde som du väljer och som betalas av dig. Om gärningsmannen fälls betalar gärningsmannen utgifterna för det juridiska biträdet.

b. Om du vill får du bli företrädd under hela det straffrättsliga förfarandet, såvida inte din närvaro är obligatorisk eller åklagaren, domaren eller domstolen anser att din närvaro är nödvändig (t.ex. på grund av förhör).

c. I följande fall kan rättsligt bistånd under det straffrättsliga förfarandet tillhandahållas gratis:

  • Om åklagaren eller domaren anser att du inte kan försvara dig själv och du inte har något betalt juridiskt biträde.
  • Om du är minderårig och ännu inte har förvärvat full rättskapacitet (genom äktenskap eller rättsligt avgörande).
  • Om har drabbats av något av följande brott: mordförsök och grovt mordförsök, misshandel, uppsåtliga brott som leder till att offret skadas fysiskt (i strafflagen definieras kroppsskada), våldtäkt, sexuellt övergrepp, sexuellt umgänge med barn och sexuellt övergrepp mot barn.
  • Om du är make/maka, barn eller en annan person i beroendeställning till ett offer som har avlidit till följd av mord, överlagt mord eller något annat uppsåtligt brott.
  • På begäran, om du har drabbats av andra brott än ovanstående och om din månadsinkomst per familjemedlem inte är högre än den nationella minimibruttolönen. Ansökan om gratis rättsligt bistånd ska inges till den domstol som är behörig för din bostadsort.

I sådana fall är gratis rättsligt bistånd endast tillgängligt om du har anmält brottet till polis eller allmän åklagare inom 60 dagar från det att brottet inträffade eller, om du inte kunde anmäla brottet, inom 60 dagar från det att de omständigheter som hindrade anmälan upphörde.

Om du vill ha gratis rättsligt bistånd ska du lämna in en ansökan till åklagaren eller domstolen, efter vad som är tillämpligt, vilka därefter vidtar nödvändiga åtgärder. Du har tillgång till gratis rättsligt bistånd fram till slutet av det straffrättsliga förfarandet.

Kan jag få ersättning (för att delta i undersökningen/rättegången)? På vilka villkor?

Du kan kräva ersättning för dina rättegångskostnader. Domstolen beslutar vilken del av utgifterna som ska ersättas och av vem.

Om du deltar i förfarandet som målsägande eller som civilrättslig part (om din civilrättsliga talan tillåts) och den tilltalade förklaras skyldig (även om han/hon av någon anledning inte döms till något straff) ska han/hon betala dina rättegångskostnader.

Kan jag överklaga om ärendet läggs ned före rättegång?

Om den allmänna åklagaren beslutar att lägga ned ärendet utan att väcka åtal kan du överklaga åklagarens beslut inom 20 dagar efter att ha mottagit en kopia av beslutet. Ditt överklagande ska inges till den överordnade åklagarmyndigheten.

Om den överordnade åklagarmyndigheten ogillar överklagandet får du överklaga den överordnade åklagarmyndighetens beslut till domaren i förundersökningskammaren vid behörig distriktsdomstol.

Kan jag behöva medverka i rättegången?

Du kan behöva medverka i det straffrättsliga förfarandet

som brottsoffer (målsägande)

Om du har lidit skada på grund av ett brott får du delta i förfarandet som offer och har en rad processuella rättigheter, som beskrivs nedan.

som vittne

Om du inte vill delta i det straffrättsliga förfarandet som målsägande bör du informera den rättsliga myndighet som har hand om ditt ärende, som vid behov ändå får kalla dig till förhör som vittne. Om du kallas till förhör som vittne måste du inställa dig och berätta allt du vet om händelsen.

som civilrättslig part

Om du vill kräva ersättning för skada på grund av brottet ska du väcka en civilrättslig talan och bli civilrättslig part i det straffrättsliga förfarandet.

I allmänhet är domstolsförhandlingarna offentliga, och du kan närvara vid förhandlingarna oavsett vad du har för roll i förfarandet. Domstolen får dock besluta att förhandlingen ska hållas inom stängda dörrar, om det finns tillräckliga skäl för detta. I detta fall kan du endast närvara om du är målsägande eller civilrättslig part.

Din närvaro i rättssalen är endast obligatorisk när du kallas till förhör (t.ex. som vittne).

Vilken är min officiella roll i rättssystemet? Kan jag vara eller välja att vara något av följande: offer, vittne, civilrättslig part eller privat åklagare?

Om du har drabbats av brott kan du ha en av följande roller i rättssystemet:

Offer (målsägande)

Om du har lidit skada på grund av ett brott får du delta i förfarandet som offer och har en rad processuella rättigheter, som beskrivs nedan.

Civilrättslig part

Om du vill kräva ersättning för skada på grund av brottet får du väcka en civilrättslig talan och bli civilrättslig part i det straffrättsliga förfarandet.

Vittne

Om du inte vill delta i det straffrättsliga förfarandet som målsägande bör du informera den rättsliga myndighet som har hand om ditt ärende, som vid behov ändå får kalla dig till förhör som vittne. I detta fall kallas du till förhör och anmodas att lämna detaljerade upplysningar om händelsen. Din närvaro under förhöret är obligatorisk när du kallas i detta syfte.

Vilka rättigheter och skyldigheter har jag i denna roll?

Om du deltar i det straffrättsliga förfarandet som målsägande/civilrättslig part har du en rad processuella rättigheter:

Under brottsutredningen har du följande rättigheter:

– Du har rätt att kräva ersättning för skada på grund av brottet. I detta syfte måste du bli civilrättslig part i det straffrättsliga förfarandet eller väcka en separat civilrättslig talan. Du kan bli en civilrättslig part när som helst under brottsutredningen.

För att bli en civilrättslig part i förfarandet måste du antingen begära detta muntligen av polisen eller åklagaren, eller lämna in en skriftlig ansökan till den polis eller åklagare som har hand om ärendet. Ansökan ska innehålla uppgift om vilken ersättning du kräver, skälen och tillhörande bevisning.

Vid det första förhöret upplyser åklagaren eller polisen dig om att du kan bli en civilrättslig part i förfarandet.

– Du har rätt att kräva ersättning för rättegångskostnader. Domstolen beslutar vilken del av utgifterna som ska ersättas och av vem.

Om du deltar i förfarandet som målsägande eller som civilrättslig part (om din civilrättsliga talan tillåts) och den tilltalade förklaras skyldig (även om han/hon av någon anledning inte döms till något straff) ska han/hon betala dina rättegångskostnader.

– Du har rätt att få information om hur utredningen fortskrider och, om åklagaren beslutar att inte väcka åtal, en kopia av detta beslut. I detta syfte ska du lämna in en begäran till den polis eller åklagare som har hand om ärendet och ange din postadress i Rumänien, en e-postadress eller e-meddelandeadress för att få informationen. Om åklagaren beslutar att väcka åtal kallas du till domstolen.

– Rätten till tolk- och översättningstjänster, om du inte talar eller förstår rumänska. Under hela det straffrättsliga förfarandet får du gratis tillgång till tolk om du inte talar rumänska.

– Under hela det straffrättsliga förfarandet har du rätt att biträdas av en advokat. I vissa fall (t.ex. om åklagaren anser att du inte kan försvara dig själv eller om du är minderårig och ännu inte har förvärvat full rättskapacitet, om du är offer för vissa brott, om din inkomst är lägre än en viss gräns osv. – se svaret på föregående fråga) har du rätt till gratis rättsligt bistånd.

– Du har rätt att bli företrädd under hela det straffrättsliga förfarandet, såvida inte din närvaro är obligatorisk eller åklagaren, domaren eller domstolen anser att din närvaro är nödvändig (t.ex. på grund av förhör).

– Du själv eller ditt biträde kan gå igenom handlingarna i målet. Detta omfattas dock av vissa regler som meddelas av åklagarmyndighetens kansli.

– Du har rätt att kallas till förhör av den polis eller åklagare som har hand om ärendet. Du kan begära att vid förhöret åtföljas av både ditt eventuella juridiska ombud och av en person enligt eget val vars närvaro under förhöret du anser kan vara till hjälp. Den rättsliga myndigheten kan endast avslå begäran på rimliga grunder.

När du anmäler ett brott du har drabbats av ska den rättsliga myndigheten höra dig direkt. Om detta inte är möjligt bör du höras så snart som möjligt efter att ha anmält brottet.

Som offer för familjevåld, våldtäkt eller andra typer av sexuella övergrepp, barnmisshandel, trakasserier eller sexuella trakasserier samt i andra fall då du behöver skydda din personliga integritet får du begära att bli hörd av en person av samma kön som du själv. Den rättsliga myndigheten kan endast avslå begäran på rimliga grunder.

– Du har rätt att lämna in bevisning och andra yrkanden som är relevanta när ärendet ska avgöras. Du kan göra detta under förhöret eller i en separat ansökan som inges till den rättsliga myndighet som har hand om ärendet.

– Om gärningsmannen har häktats och därefter försatts på fri fot har du rätt att bli informerad om detta. Vid det första förhöret blir du informerad om denna rättighet och tillfrågas om du vill bli informerad när gärningsmannen släpps.

– Du kan överklaga handlingar som utförs i ärendet. Överklagandet ska inges till åklagaren i ärendet, om handlingen utfördes av en polis, eller till den överordnade åklagarmyndigheten, om handlingen utfördes av åklagaren i ärendet.

Om du överklagar åklagarens beslut att avsluta det straffrättsliga förfarandet och överklagandet ogillas, kan du överklaga detta beslut till domaren i förundersökningskammaren.

Under rättegången:

– Du har rätt att kräva ersättning för skada på grund av brottet. I detta syfte måste du bli civilrättslig part i det straffrättsliga förfarandet eller väcka en separat civilrättslig talan.

Om du har deltagit i brottsutredningen som civilrättslig part får du behålla samma status under rättegången.

Om du inte har deltagit i brottsutredningen som civilrättslig part kan du fortfarande bli en civilrättslig part i rättegången, innan bevisupptagningen inleds. När du kallas till den första domstolsförhandlingen informeras du om detta.

Du kan begära att bli en civilrättslig part i rättegången muntligen inför rätten eller lämna in en skriftlig ansökan om detta. Ansökan ska innehålla uppgift om vilken ersättning du kräver, skälen och tillhörande bevisning.

– Du har rätt att kräva ersättning för rättegångskostnader. Domstolen beslutar vilken del av utgifterna som ska ersättas och av vem.

Om du deltar i förfarandet som målsägande eller som civilrättslig part (om din civilrättsliga talan tillåts) och den tilltalade förklaras skyldig (även om han/hon av någon anledning inte döms till något straff) ska han/hon betala dina rättegångskostnader.

– Du har rätt till tolk- och översättningstjänster, om du inte talar eller förstår rumänska. Under hela det straffrättsliga förfarandet får du gratis tillgång till tolk om du inte talar rumänska.

– Under hela det straffrättsliga förfarandet har du rätt att biträdas av en advokat. I vissa fall (t.ex. om åklagaren anser att du inte kan försvara dig själv eller om du är minderårig och ännu inte har förvärvat full rättskapacitet, om du är offer för vissa brott, om din inkomst är lägre än en viss gräns osv. – se svaret på föregående fråga) har du rätt till gratis rättsligt bistånd.

– Du har rätt att bli företrädd under hela det straffrättsliga förfarandet, såvida inte din närvaro är obligatorisk eller åklagaren, domaren eller domstolen anser att din närvaro är nödvändig (t.ex. på grund av förhör).

– Du själv eller ditt biträde kan gå igenom handlingarna i målet. Detta omfattas dock av vissa regler som meddelas av domstolens kansli.

– Du har rätt att höras under domstolsförfarandet. Domstolen kallar dig till förhandlingen, där du får besvara frågor om brottet. Du anmodas att berätta allt du kommer ihåg om händelsen.

– Du har rätt att ställa frågor till den tilltalade, vittnen och sakkunniga när de hörs.

– Du har rätt att komma med invändningar och slutsatser om straffrättsliga frågor i målet.

– Du har rätt att lämna in bevisning och andra yrkanden som är relevanta när ärendet ska avgöras.

– Om gärningsmannen har häktats eller dömts till fängelse har du rätt att bli informerad när personen släpps. Om du inte begärde att bli informerad om gärningsmannens frigivning vid det första förhöret under brottsutredningen när du upplystes om denna rättighet kan du fortfarande begära detta under rättegången, antingen muntligen inför rätten eller skriftligen.

– Beslut under rättegången delges dig, och du har rätt att överklaga dem.

En målsägande eller en civilrättslig part eller ett vittne i det straffrättsliga förfarandet har också en rad skyldigheter för att de rättsliga myndigheterna ska kunna utröna sanningen och för att gärningsmannen ska ställas till svars:

– Skyldigheten att inställa sig till polisen, åklagaren eller domaren när du kallas till förhör.

– Skyldigheten att berätta allt du vet om händelsen. Du bör vara medveten om att du kan anklagas och fällas för mened om du gör dig skyldig till falsk framställning inför de rättsliga myndigheterna. Som make/maka eller anhörig till den tilltalade kan du vägra att uttala dig. Du kan också vägra att svara om frågorna rör upplysningar som omfattas av tystnadsplikt.

– Skyldigheten att upplysa de rättsliga myndigheterna om adressändringar, så att de kan kalla dig och skicka framtida meddelanden om förfarandet.

– Du ska bete dig hövligt och i enlighet med förhandlingens allvar. Annars kan du få lämna rättssalen.

Både under brottsutredningen och under domstolsförfarandet har du rätt till skyddsåtgärder, om de rättsliga myndigheterna anser att du kan vara hotad eller om du är offer för vissa brott som kan påverka din integritet eller värdighet.

Det är mycket viktigt att känna till att de rättsliga myndigheterna får vidta vissa åtgärder, antingen på din begäran eller på eget initiativ, för att skydda dig om de bedömer att du kan vara hotad eller att din integritet eller värdighet kan påverkas på grund av den information du lämnar eller av andra skäl. Det kan handla om att

  • tillhandahålla bevakning eller väktare för ditt hem eller tillfälliga bostad,
  • tillhandahålla eskort och skydd för dig eller din familj under resor,
  • skydda dina identitetsuppgifter,
  • förhöra dig med audiovisuella hjälpmedel, med förvrängd röst och bild, utan krav på att du är närvarande, om övriga åtgärder inte räcker,
  • hålla domstolssammanträdet inom stängda dörrar under förhöret med dig.

Domaren kan besluta att förhandlingen ska hållas inom stängda dörrar, om detta anses vara nödvändigt för att skydda dig under domstolsförfarandet. Du kan också begära att domaren ska tillkännage att förhandlingen ska hållas inom stängda dörrar.

Under domstolsförfarandet får dessutom rätten förbjuda offentliggörande av texter, teckningar, fotografier eller bilder som skulle kunna röja din identitet.

Om du är vittne har du också rätt till andra särskilda medel för vittnesskydd. Om du känner dig hotad bör du underrätta polisen, åklagaren eller domaren och lämna så mycket information som möjligt.

Kan jag göra ett uttalande under rättegången eller vittna? På vilka villkor?

Ja. Om du har valt att delta i rättegången får både åklagaren/polisen och domaren höra dig som målsägande eller civilrättslig part.

Åklagaren eller polisen kallar dig till förhör på åklagarmyndigheten respektive polisstationen, och under rättegången kallas du till förhör vid förhandlingarna.

Vilken information ska jag få under rättegången?

Under brottsutredningen kan du få information om hur ärendet fortskrider och en kopia av åklagarens beslut om huruvida åtal ska väckas. I detta syfte ska du lämna in en begäran till den polis eller åklagare som har hand om ärendet och ange din adress i Rumänien, en e-postadress eller e-meddelandeadress för att få informationen.

Under rättegången kallas du till den första förhandlingen och informeras om att du kan bli civilrättslig part i förfarandet. Du får inga ytterligare kallelser till följande förhandlingar. Genom att närvara vid domstolsförhandlingarna eller gå igenom handlingarna i målet får du reda på hur målet fortskrider och när nästa förhandling ska hållas. Du kallas dock när du ska förhöras.

En kopia av domstolsavgörandet skickas till dig när det är tillgängligt.

Om du inte förstår rumänska skickas protokollet för avgörandet (en rapport om domstolens dom utan längre motivering) till dig på ett språk som du förstår. Motiveringen får du på rumänska, och du kan anlita tillgängliga tolktjänster för att låta översätta den.

Har jag rätt att få tillgång till handlingarna i rättegången?

Ja, du själv eller ditt biträde kan gå igenom handlingarna i målet. I detta syfte måste du besöka den berörda åklagarmyndighetens eller domstolens kansli och lämna in en ansökan.

Detta omfattas dock av vissa regler som meddelas av kansliet.

Du har rätt att få information om villkoren och förfarandet för placering i ett vittnesskyddsprogram.

Senaste uppdatering: 10/09/2018

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Feedback

Använd formuläret nedan för att skicka in dina synpunkter på vår nya webbplats