Hur anmäler jag ett brott?
Brottsoffer kan anmäla ett brott
- till Luxemburgs polis,
- till den åklagare som har jurisdiktion i det berörda området.
Alla får anmäla ett brott, men om brottsoffret tänker delta i förfarandet som civilrättslig part måste hon eller han lämna in anmälan personligen eller via sin advokat.
Offer får också väcka personligt åtal mot gärningsmannen vid polisdomstolen eller vid distriktsdomstolens brottsmålsavdelning.
Anmälan måste lämnas in på något av Luxemburgs officiella språk, det vill säga luxemburgiska, franska eller tyska. Brottsoffer som inte talar något av dessa tre språk har rätt till kostnadsfri tolk. Anmälan ska helst lämnas in skriftligt, men behöver inte utformas på något särskilt sätt. Följande uppgifter måste finnas med:
- Anmälarens efternamn, förnamn, födelseort och födelsedatum, yrke och hemort.
- Den händelse som orsakat skadan.
- Typen av skada.
Tidsfristen för att göra en anmälan beror framför allt på preskriptionstiden för brottet. Den kan variera mellan ett och tio år.
Hur kan jag ta reda på vad som händer i ärendet?
Offer har rätt
- att informeras automatiskt när deras ärende läggs ned och skälen till detta,
- att på begäran få information om att deras ärende utreds av rättsväsendet,
- att på begäran få information om läget i brottmålsförfarandet,
- att automatiskt informeras av den allmänna åklagaren om datumet för den förhandling där deras ärende ska prövas,
- att på begäran få information om alla slutliga domar i åtalet.
När anmälan lämnas in hos allmän åklagare ska denne inom 18 månader efter mottagandet av anmälan eller anklagelsen informera brottsoffret om alla åtgärder som har vidtagits för att följa upp ärendet, inklusive i förekommande fall att ärendet har lagts ned och skälen till detta.
Har jag rätt till rättshjälp (under utredningen eller rättegången)? På vilka villkor?
För att säkerställa möjligheten att få rättslig prövning även när brottsoffret saknar resurser, framför allt i relation till den garanterade minimiinkomsten, har brottsoffret rätt att kostnadsfritt få fullständigt stöd för att försvara sina intressen. Stödet ges av advokatsamfundet om brottsoffret ber om detta och om brottsoffret är
- luxemburgsk medborgare,
- utländsk medborgare med uppehållstillstånd,
- medborgare i ett EU-land,
- utländsk medborgare som är likställd med en luxemburgsk medborgare i fråga om rättshjälp genom ett internationellt fördrag.
Vid bedömningen av de ekonomiska resurserna beaktas både de totala bruttoinkomsterna och förmögenheten och även inkomsterna hos personer som lever i samma hushåll. Utöver fallet med begränsade resurser kan brottsoffer också få rättshjälp om det finns allvarliga skäl som rör deras sociala, familjemässiga eller materiella situation som motiverar det.
Ansökan om rättshjälp måste göras på det frågeformulär som advokatsamfundet tillhandahåller (http://www.guichet.public.lu/citoyens/fr/organismes/service-central-assistance-sociale/index.html). Ansökan ska undertecknas av brottsoffret och lämnas in till områdets behöriga ordförande för advokatsamfundet (Diekirch eller Luxemburg).
Frågeformuläret ska bland annat innehålla uppgifter om
- offrets identitet (efternamn, förnamn, födelseort och födelsedatum, yrke, hemort, civilstånd, nationalitet),
- vilken typ av rättstvist som rättshjälpen behövs för,
- offrets familjesituation,
- offrets ekonomiska situation.
Offret kan också ange vilken eller vilka advokater som hon eller han vill ha rättshjälp av, eller, i förekommande fall, ange namnet på den advokat som bistår dem just då.
Handlingar som ska bifogas ansökan:
- en kopia av brottsoffrets id-handling,
- ett intyg om registrering hos det gemensamma socialförsäkringscentrumet (Centre Commun de la Sécurité Sociale – CCSS), även för de personer som ingår i deras hushåll,
- för den berörda personen och varje medlem i hushållet: lönespecifikationer (eller ett inkomstintyg från CCSS), kvitton på lägsta garanterade inkomst, arbetslöshetsersättning eller pension eller andra inkomster för de senaste tre kvartalen, med uppgifter om bruttobelopp (kontoutdrag från banken är inte tillräckligt),
- ett intyg om nollsaldo från den nationella solidaritetsfonden (Fonds national de solidarité) för varje medlem i hushållet, om hushållet inte tar emot någonting från fonden,
- om hushållet tar emot eller betalar underhåll, ett dokument som visar det betalade eller mottagna beloppet (till exempel kontoutdrag från de tre senaste månaderna),
- ett intyg för varje person i hushållet om huruvida de äger någon fastighet eller inte, utfärdat av Luxemburgs skattemyndighet (Administration des contributions directes),
- i förekommande fall styrkande handlingar om ägande av fastigheter utomlands,
- handlingar som bevisar innehav av rörliga tillgångar (kontanter, besparingar, aktier, fonder och så vidare),
- om hushållet hyr sin bostad, en kopia av hyreskontraktet och kvitton på hyresbetalningar för de tre senaste månaderna,
- om hushållet har ett bostadslån, bevis på att det månatliga beloppet har betalats,
- handlingar som styrker inkomster från fastigheter och rörliga tillgångar,
- handlingar som rör det aktuella ärendet.
Kan jag få ersättning (för att delta i undersökningen/rättegången)? På vilka villkor?
När den ekonomiska situationen har kontrollerats ska advokatsamfundets ordförande eller den medlem av samfundet som ordföranden har utsett för ändamålet informera brottsoffret via vanlig post om rättshjälp beviljas och via rekommenderat brev om rättshjälp nekas. Ordföranden ska utse den advokat som brottsoffret själv har valt. Om brottsoffret inte har valt advokat eller om ordföranden anser att den valda advokaten är olämplig, kommer ordföranden själv att utse en advokat.
Notarius publicus och exekutionsbiträden utses ex officio av den domstol som hanterar ärendet inom ramen för rättshjälpen.
Om rättshjälp beviljas under förfarandet kommer brottsoffret att få ersättning för sina kostnader.
Kostnader som inte ersätts
Om brottsoffret får rättshjälp och döms att betala rättegångskostnaderna kommer staten att täcka dem.
Om det gäller brottmål kommer rättshjälpen inte att täcka kostnader och böter som utdöms för dömda personer.
Kan jag överklaga om ärendet läggs ner före rättegång?
Om ärendet läggs ner före rättegång ska det anges i tillkännagivandet på vilka villkor brottsoffer får inleda förfaranden genom ett personligt åtal eller ett anspråk som civilrättslig part.
Om påföljderna för brottet är straffrättsliga påföljder eller påföljder inom kriminalvården ska tillkännagivandet innehålla information om att brottsoffret kan överklaga till riksåklagaren som har rätt att instruera statsåklagaren att väcka åtal.
Om brottmålsavdelningen (Chambre du conseil) beslutar att inte hänskjuta brottmålet till en domstol som skulle avgöra om den påstådda gärningsmannen är skyldig eller ej, kan brottsoffret överklaga till appellationsdomstolens brottmålsavdelning. Därför har brottsoffer rätt att lämna in ansökningar och kommentarer till detta råd.
Om brottmålsavdelningen beslutar att inte gå vidare med ärendet på grund av sakförhållanden och inte av juridiska skäl kan brottsoffret fortfarande vända sig till en civilrättslig domstol för att få skadestånd.
Kan jag behöva medverka i rättegången?
Precis som under undersökningen/utredningen kan brottsoffer delta i förfarandet utan att ha särskild status eller vara civilrättslig part.
Offer får delta i både offentliga och stängda förhandlingar, men enbart om de kallas som vittnen. De kan också kallas som vittnen i de muntliga förhandlingarna. I så fall får de en skriftlig kallelse från den allmänna åklagaren och måste besvara frågor från såväl domstolen som från den motsatta partens advokat. Under rättegången sitter brottsoffer längst bak i domstolssalen för att förhindra att de har direkt kontakt med den åtalade.
Civilrättsliga parter får en skriftlig kallelse till de muntliga förhandlingarna. De har också rätt att delta i både offentliga förhandlingar och förhandlingar bakom stängda dörrar, och de måste vara närvarande för att få lägga fram sina krav. Oftast brukar brottsoffer höras efter vittnesförhören. Dessutom kan deras sak framföras i alla frågor som rör deras civila intressen, och de får vittna om sakförhållanden.
Vilken är mina officiella roll i rättssystemet? Kan jag vara eller välja att vara något av följande: Brottsoffer, vittne, civilrättslig part eller privat åklagare?
Din officiella roll i rättssystemet är som brottsoffer utan särskild ställning. Brottsoffer har rätt att delta i förfarandet som civilrättslig part.
Vilka rättigheter och skyldigheter har jag i denna roll?
Offer har framför allt rätt
- att använda ett språk som de förstår eller i annat fall få tillgång till tolk, när det är fråga om en polisanmälan,
- att kostnadsfritt få en kopia av anmälan och de handlingar de har lämnat som stöd för anmälan,
- att få ett kvitto på ett språk som de förstår, som innehåller uppgifter om ärendenummer samt datum och plats för deras anmälan, att få en bekräftelse på mottagandet av anmälan som har lämnats in till den allmänna åklagaren,
- att få bistånd eller företrädas av en advokat,
- att informeras automatiskt när deras ärende läggs ned och om skälen till detta,
- att på begäran få information om att deras ärende utreds av rättsväsendet,
- att på begäran få information om läget i brottmålsförfarandet,
- att automatiskt informeras av åklagarmyndigheten om datumet för den förhandling där deras ärende ska prövas,
- att på begäran få information om alla slutliga domar i åtalet,
- att ansöka om interimistiska åtgärder hos den domare som behandlar ansökningar för att göra en preliminär utbetalning, förutsatt att det inte på allvar går att ifrågasätta den andra partens ansvarsskyldighet.
Civilrättsliga parter har också rätt
- att begära ersättning från den åtalade,
- att delta i den utredning som beordrats av utredningsdomaren,
- att be utredningsdomaren att begära ytterligare undersökningar,
- att överklaga vissa undersökningar som påverkar deras civilrättsliga intressen till en domstolsavdelning,
- att enbart höras om de själva vill det,
- att få möta den åtalade ansikte mot ansikte vid behov,
- att få tillgång till ärendehandlingarna, till utredningsdomarens kontor efter det första förhöret med den åtalade och dagen före varje undersökning för vilken det krävs rättsligt bistånd,
- att be utredningsdomaren om en kopia av ärendehandlingarna när utredningen är klar,
- att be om en expertrapport, höra vittnen och få tillbaka beslagtagna föremål,
- att delta när syn hålls på brottsplatsen.
Kan jag göra ett uttalande under rättegången eller vittna? På vilka villkor?
Vittnen får delta i förhandlingar och under ed berätta för domaren om alla sakförhållanden som de känner till. Vittnen måste besvara frågor från såväl domstolen som från den motsatta partens advokat.
Civilrättsliga parter får lägga fram sin sak om alla frågor som rör deras civilrättsliga intressen och får vittna om sakförhållanden. En advokat som företräder en civilrättslig part får fråga ut experter och även försvarets vittnen.
I princip är all bevisning tillåten, förutsatt att sunda förnuftet och erfarenheten visar att den kan leda till en fällande dom. Bevis får läggas fram förutsatt att parterna har kunnat föra fram sina synpunkter på och argument om det.
Vilken information ska jag få under rättegången?
Offret ska få följande information:
- På begäran: läget i brottmålsförfarandet.
- Automatiskt: datumet för den förhandling där deras ärende ska prövas.
- På begäran: alla slutliga domar i åtalet.
Har jag rätt att få tillgång till handlingarna i rättegången?
När en anmälan gjorts hos polisen ska anmälaren kostnadsfritt få en kopia av anmälan, direkt eller inom en månad från det att anmälan lämnades in. Anmälaren får också be den domstol som behandlar deras ärende om att särskilda åtgärder ska vidtas i förfarandet.
Om anmälaren har anslutit sig till förfarandet som civilrättslig part har hon eller han rätt att få tillgång till ärendehandlingarna, till utredningsdomarens kontor efter det första förhöret med den åtalade och dagen före varje undersökning för vilken det krävs rättsligt bistånd.
När förfarandet är avslutat ska utredningsdomaren överlämna ärendehandlingarna till den allmänna åklagaren. Som civilrättslig part har du rätt att ta del av handlingarna minst åtta arbetsdagar innan ärendet ska behandlas av .
Civilrättsliga parter och personer som kan visa att de har ett legitimt personligt intresse har rätt att få en kopia av ärendehandlingarna, utom eventuella papper och handlingar som har tagits i beslag, inom en rimlig period före den fastställda dagen för förhandlingen. För att få detta måste de lämna in en begäran till den allmänna åklagaren.
