Rättigheter för brottsoffer per land

Hur anmäler jag ett brott?

• Ett brott anmäls genom att en privatperson som har kännedom om att ett brott har begåtts informerar åklagarmyndigheten eller en avdelning för brottsutredningar om detta. Att anmäla ett brott är normalt valfritt. I flera fall är det dock enligt lag obligatoriskt. I anmälan anges de viktigaste detaljerna kring händelsen och vilken dag du fick kännedom om brottet och eventuella beviskällor. Dessutom ska anmälan, om möjligt, innehålla personuppgifter, bosättningsort och andra uppgifter som kan hjälpa till att identifiera den brottsmisstänkte, samt dina egna personuppgifter som brottsoffer och uppgifter beträffande alla andra som har relevant information som skulle kunna bidra till att fastställa vad som har hänt. Om den brottsmisstänkte inte kan identifieras med hjälp av de uppgifter som lämnats hindrar detta inte att ett straffrättsligt förfarande kan inledas. Du kan nämligen göra en anmälan mot okända personer. Polismyndigheterna ska överlämna en sådan anmälan till relevant åklagarkontor, tillsammans med detaljer om vilka utredningsåtgärder som har vidtagits för att identifiera förövarna.
• Ett klagomål är en form av stämningsansökan i vilken ett brottsoffer (eller hans eller hennes juridiska ombud) uttrycker ett önskemål om att gärningsmannen ska åtalas (väcker enskilt åtal). Det rör sig om brott som inte kan bli föremål för allmänt åtal. Stämningsansökan måste innehålla en beskrivning av det brott som begåtts och målsägandens uttryckliga önskan om att gå vidare med anklagelserna och straffa den skyldige. Du kan dra tillbaka en talan om enskilt åtal, förutom i mål som rör våldtäkt eller sexuellt utnyttjande av minderårig. För att åtalet ska läggas ned måste tillbakadragandet godtas av den tilltalade. Om denne är oskyldig vill han eller hon kanske i stället ha en rättegång för att kunna bevisa sin oskuld.
• En av eller båda de berörda parterna kan begära att de brottsbekämpande myndigheterna ska ingripa i tvister mellan privatpersoner. Efter en begäran bjuder polisen in parterna till ett möte för att få till stånd en förlikning och upprättar en rapport. Om det fastställs att det har begåtts ett brott, och det rör sig om ett brott som omfattas av allmänt åtal, måste den ansvarige polistjänstemannen informera de rättsliga myndigheterna. Om det rör sig om ett brott som omfattas av enskilt åtal kan polistjänstemannen på begäran föröka lösa tvisten genom en preliminär uppgörelse. Detta påverkar inte din rätt att vid en senare tidpunkt inge en stämningsansökan.

Brottsanmälningar, stämningsansökningar och framställningar ska inges till en av de brottsbekämpande myndigheternas grenar (det regionala polishögkvarteret, den lokala polisstationen eller karabinjärkårens kontor (Carabinieri)). En anmälan eller framställning kan även göras till den allmänna åklagaren.

Hur kan jag ta reda på vad som händer i ärendet?

Efter att du har gjort en anmälan får du information om vilka myndigheter du kan kontakta om du vill veta vad som händer i ärendet, vilken roll du kommer att spela under utredningen och rättegången, din rätt att få veta när och var rättegången kommer att hållas och åtalspunkterna mot gärningsmannen. Om du deltar i målet som civilrättslig part informeras du dessutom om din rätt att underrättas om domen, inklusive en sammanfattning av densamma. Dessutom kan du få uppdateringar om ärendets gång och införanden i det officiella registret över anmälda brott, informeras om det har ingetts en begäran om att avsluta ärendet och hur du gör för att klaga om dina rättigheter kränks. I förekommande fall kan du även avsluta ärendet genom att dra tillbaka din talan om enskilt åtal eller genom medling (artikel 90-a i straffprocesslagen (Codice di procedura penale eller c.p.p.)).

Har jag rätt till rättshjälp (under utredningen eller rättegången)? På vilka villkor?

Vid din första kontakt med åklagarmyndigheten får du, på ett språk som du förstår, information om din rätt till juridisk rådgivning och kostnadsfri rättshjälp från den italienska staten (artikel 90-a). Du kan ansöka om statligt finansierad rättshjälp i enlighet med bestämmelserna om stöd till mindre bemedlade (artikel 98 c.p.p.). Du kan även ha rätt till statligt finansierad rättshjälp om din inkomst inte överstiger den lagstadgade gränsen. För att vara berättigad till statligt finansierad rättshjälp måste du direkt efter brottsanmälan inge relevant ansökan till underrätten. Efter att första etappen av förfarandet (som försvarets ombud har rätt att delta i) har avslutats och innan kallelsen till förhör eller senast samtidigt som det meddelas att förundersökningen har slutförts, måste åklagarmyndigheten skriftligen meddela den brottsmisstänkte att domstolen har tilldelat honom eller henne en offentlig försvarare. I annat fall är senare handlingar ogiltiga (artikel 369苔 c.p.p.).

Meddelandet måste innehålla

a) information om att det är obligatoriskt att ha en försvarare i brottmål, tillsammans med information om vilka lagstadgade rättigheter den brottsmisstänkte har,

b) namnet på den försvarare som domstolen har utsett, samt hans eller hennes adress och telefonnummer,

c) information om den tilltalades rätt att utse sin egen försvarsadvokat, tillsammans med upplysning om att den tilltalade annars kommer att företrädas av den försvarare som domstolens har utsett,

d) uppgift om att den tilltalade måste betala för den offentliga försvararens tjänster om den tilltalade inte uppfyller villkoren för att få statligt finansierad rättshjälp, och en varning om att ett indrivningsförfarande kommer att inledas om den tilltalade blir insolvent,

d-a) information om rätten till en tolk och till översättning av viktiga handlingar,

e) information om kraven för att vara berättigad till statligt finansierad rättshjälp,

Kostnadsfri rättshjälp grundas på rätten till försvar i artikel 24 i den italienska författningen, enligt vilken alla har rätt till hjälp i varje skede av förfarandet och på varje nivå av rättssystemet. Tack vare detta kan personer med ekonomiska problem inte bara få hjälp av en advokat och specialister, som bekostas av staten, inklusive tekniska konsulter, utan slipper dessutom att betala domstolsavgifter. Kostnadsfri rättshjälp är tillgängligt i brottmål och tvistemål knutna till brottmål, för kompletterande åtgärder som verkställighet av påföljder, säkerhetsförfaranden, förebyggande förfaranden och övervakningsförfaranden samt för tvistemål som följer av ett straffrättsligt förfarande.

Inte bara italienska medborgare utan även utländska medborgare är berättigade till rättshjälp. Detta gäller även när de är föremål för administrativa utvisningsförfaranden, inte har hemvist i Italien eller är statslösa personer bosatta i Italien.

Alla parter i förfarandet kan ansöka om kostnadsfri rättshjälp. Om du har utsatts för ett sexualbrott gäller dock inte den lagstadgade inkomstgränsen.

Staten skyddar även minderåriga, och även dessa kan få tillgång till rättshjälp. Även personer som är föremål för en förundersökning kan få rättshjälp om de grips, anhålls eller häktas.

För att vara berättigad till rättshjälp får din inkomst inte vara högre än den lagstadgade gränsen på 11 369,24 euro, som ökas med 1 032,90 euro för varje ytterligare person som bor tillsammans med dig.

Kan jag få ersättning (för att delta i undersökningen/rättegången)? På vilka villkor?

Kostnadsfri rättshjälp grundas på rätten till försvar i artikel 24 i den italienska författningen, enligt vilken alla som uppfyller villkoren (om att befinna sig i ekonomiska svårigheter) har rätt till hjälp i varje skede av förfarandet och på varje nivå av rättssystemet från en advokat och specialister, inklusive tekniska konsulter, som bekostas av staten. Den som är berättigad till rättshjälp slipper även att betala domstolsavgifter.

Kan jag överklaga om ärendet läggs ner före rättegång?

Om du inger en invändning mot att lägga ned ärendet begär du att förundersökningen ska fortsätta. Du måste ange föremålet för den vidare utredningen och de bevis du åberopar. I annat fall avvisas invändningen. Om invändningen avvisas och brottsanmälan är ogrundad meddelar domstolen i ett motiverat beslut att ärendet läggs ned, och skickar tillbaka handlingarna till åklagarmyndigheten. Om begäran inte bifalls fastställer domaren ett datum för domstolsförhandling och informerar den allmänna åklagaren, dig och den brottsmisstänkte om detta. Domaren informerar även den allmänna åklagaren vid appellationsdomstolen (Corte di Appello) om att ett förhandlingsdatum har fastställts. Om domaren efter förhandlingen anser att ytterligare utredning krävs anger han eller hon detta genom ett beslut riktat till åklagarmyndigheten. I beslutet anges en frist för när utredningen ska ha slutförts. Denna frist är inte förhandlingsbar. Om domaren inte bifaller begäran om att lägga ned ärendet förordnar han eller hon åklagarmyndigheten att väcka åtal inom tio dagar. Inom två dagar från det att åtal väckts meddelar domaren ett beslut om när den förberedande förhandlingen ska hållas.

Om du har utsatts för ett våldsbrott har du dessutom alltid rätt att informeras om att det har ingetts en begäran om att lägga ned ärendet. Detta gäller även om du inte uttryckligen har begärt att underrättas. Från och med att du mottog meddelandet har du dessutom 20 dagar på dig att granska handlingarna och inge en motiverad ansökan om att fortsätta förundersökningen (artikel 408.3-a c.p.p.).

Kan jag behöva medverka i rättegången?

Som brottsoffer kan du nominera ett målsägandebiträde som du vill ska tillvarata dina intressen. För att se till att du får den kommunikation som du har lagstadgad rätt till, och kan utöva dina specifika rättigheter, måste du ange en delgivningsadress. Du måste även ange varje ändring av denna adress under det straffrättsliga förfarandets gång. Om du har nominerat ett målsägandebiträde behöver du inte ange denna information eftersom alla meddelanden kommer att skickas till honom eller henne.

Du har rätt att göra yrkanden och lägga fram bevisning, både under utredningen och rättegången (artikel 90-a c.p.p.). Du kan även kontrollera posterna i det officiella registret över anmälda brott (artikel 335 c.p.p.). Du måste informeras när sakkunnigbedömningar, som inte kan upprepas, har slutförts (artikel 360 c.p.p.). Du kan även inge en begäran till den allmänna åklagaren om att uppta bevisning under den förberedande förhandlingen. Du kan begära att bli underrättad om varje begäran om att skjuta upp utredningen eller lägga ned ärendet, både när du gör anmälan och vid en senare tidpunkt. Du måste specifikt begära att informeras om en begäran om att skjuta upp utredningen (artikel 408 c.p.p.). Om en rättegång hålls har du rätt att informeras om plats, datum och tid för den första förhandlingen. Senare förhandlingar meddelas inte, och du måste själv inhämta datumen för dessa från underrätten. Förutom när du avger ditt vittnesmål har du inte rätt att närvara vid förhandlingarna. När utredningen är klar har du rätt att ta del av alla handlingar i målet och göra kopior av dessa. Under pågående utredning får du dock i regel inte göra detta, även om åklagarmyndigheten vid särskilda skäl kan medge detta.

Om det hålls en rättegång i ett brottmål och du har påverkats av det brott som begåtts kan du begära ersättning och tillåtelse att medverka i rättegången, genom att delta som civilrättslig part i förfarandet

Vilken är min officiella roll i rättssystemet? Kan jag vara eller välja att vara något av följande: offer, vittne, civilrättslig part eller privat åklagare?

Som brottsoffer har du alla ovannämnda rättigheter. Dessutom kan du höras som vittne i rättegången, och om du har rätt till ersättning för den skada du lidit till följd av brottet kan du väcka talan om enskilt anspråk som civilrättslig part i brottmålet.

Vilka rättigheter och skyldigheter har jag i denna roll?

Utan att det påverkar vad som sagts ovan om dina rättigheter och intressen som brottsoffer gäller även följande om vittnar under rättegången:

Som vittne måste du inställa dig inför domaren och följa hans eller hennes instruktioner beträffande procedurkrav och sanningsenligt besvara de frågor som ställs till dig. Du är inte skyldig att avslöja något som kan leda till att åtal väcks mot dig. Om det den dag förhandlingen ska hållas uppstår ett problem som gör att du inte kan närvara måste du i god tid meddela detta och ange skälen till din utevaro. Om domaren anser att du har laga förfall fastställs i så fall ett nytt förhandlingsdatum. Om du vid upprepade tillfällen kallas att inställa dig och inte dyker upp, utan att ange några legitima skäl, kan du åläggas att betala vite till kontoret för viten (cassa delle ammende), samt kostnaderna för din utevaro, i den mening som avses i artikel 133 c.p.p. Du är skyldig att sanningsenligt besvara de frågor som ställs till dig. Artikel 372 c.p.p. innehåller bestämmelser om påföljder för vittnen som vägrar svara, avger falskt vittnesmål eller inte anger vad de vet. Om du är ett ovilligt eller samarbetsovilligt vittne kan du dömas till fängelse. Ett vittne kan inte hållas i förvar under en förhandling. Om du drar tillbaka ett falskt vittnesmål, eller medger att en viss omständighet är sann, innan domen avkunnas kan du inte åtalas för brott. Du får ingen påföljd om du avger ett falskt vittnesmål för att rädda dig själv eller en nära anhörig från att dömas för brott (artikel 384 c.p.p.).

Kan jag göra ett uttalande under rättegången eller vittna? På vilka villkor?

Som brottsoffer kan du även uppträda som vittne. Ditt vittnesmål kan användas som bevisning för att fälla den tilltalade om det vid granskning visar sig vara både objektivt och subjektivt trovärdigt. Domaren kan bedöma ditt vittnesmål efter eget skön, och ditt vittnesmål kan på egen hand ligga till grund för den fällande domen mot den tilltalade. Du måste säga sanningen och är inte skyldig att säga något som kan läggas dig till last (rätten att tiga). Nära anhöriga till den tilltalade är inte skyldiga att uppträda som vittnen, om de inte själva har anmält brottet eller biträtt åtalet, eller i ärenden där de eller en nära anhörig har utsatts för det brott som rättegången handlar om. Du kan även vägra att svara på frågor som rör uppgifter som omfattas av tystnadsplikt. Om du gör uttalanden under förundersökningen har du rätt till olika skyddsåtgärder.

Vilken information ska jag få under rättegången?

(Se ovan)

Har jag rätt att få tillgång till handlingarna i rättegången?

Åklagarmyndigheten för omgående in varje brott som den har fått kännedom om eller själv har upptäckt i lämpligt register som den förfogar över. Samtidigt, eller så snart som möjligt, för åklagarmyndigheten även in namnet på den person som misstänks för brottet. Om brottsrubriceringen ändras under förundersökningen, eller om vissa detaljer visar sig vara annorlunda, uppdaterar åklagarmyndigheten posterna i registret. Posterna meddelas den tilltalade, brottsoffret och respektive ombud, om så har begärts. Vid en begäran om information om poster i det officiella registret över anmälda brott tillhandahåller åklagarmyndighetens sekretariat den begärda informationen, om sådana poster har införts och det inte finns något som hindrar att uppgifterna lämnas ut. I annat fall meddelas att det inte finns några poster som det kan lämnas information om. Om det finns specifika krav som är relevanta för utredningen får åklagarmyndigheten, vid sitt beslut om huruvida begäran ska bifallas, genom ett motiverat beslut förordna att posterna ska fortsätta att vara hemliga i högst tre månader. Denna period får inte förlängas (artikel 335 c.p.p.).

Om åklagarmyndigheten inte tänker begära att ärendet ska läggas ned, och om ärendet rör våld mot familjemedlemmar och partner eller stalkning, meddelar den också ditt juridiska ombud, eller om du saknar ombud, dig direkt, om att förundersökningen har avslutats (artikel 415-a c.p.p.).