You will be considered a victim of crime (injured party) if you have suffered direct physical, material or moral injury as the result of an unlawful act, for example you have been injured or your property has been damaged or stolen, etc. as a result of an incident which constitutes a crime according to national law. As a victim of crime, the law accords you certain rights before, during and after court proceedings (trial).

Criminal proceedings in Estonia begin with pre-trial proceedings, which in general are conducted by the police and the prosecutor and during which evidence is gathered about the perpetrated crime and the alleged offender. If there is sufficient evidence, the case will go to trial. The trial will end with the court either convicting or acquitting the accused. In the event of a conviction, the court will also rule on the civil action brought before the court, but in the event of an acquittal the action will be dismissed. In this case it is possible to claim compensation in civil proceedings. The court may decide to fully or partially satisfy the civil action, not satisfy the action or dismiss it. If you do not agree with the ruling, you may appeal the case to a higher court.

Click on the links below to find the information that you need

1 - My rights as a victim of crime

2 - Reporting a crime and my rights during the investigation or trial

3 - My rights after trial

4 - Compensation

5 - My rights to support and assistance

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

1 - Mina rättigheter som brottsoffer

Vilken information kan jag få från myndigheten när brottet har inträffat (t.ex. från polisen, åklagarmyndigheten) men innan jag anmäler brottet?

När du kontaktar myndigheten får du information om

• hur du anmäler brottet, och
• eventuellt stöd till brottsoffer som finns tillgängligt utan att man anmäler brottet.

Det finns även vägledning på polis- och gränsbevakningsmyndighetens webbplats.

Jag bor inte i det EU-land där brottet ägde rum (EU-medborgare och icke EU-medborgare). Hur skyddas mina rättigheter?

Dina rättigheter skyddas oavsett i vilket EU-land du drabbades av brottet. Du kan anmäla brottet och vid behov få stöd till brottsoffer både i landet där brottet ägde rum och i landet där du bor.

Vilken information ska jag få om jag anmäler ett brott?

När du anmäler ett brott har du rätt till följande information:

• På din begäran, en skriftlig bekräftelse av att du har anmält brottet.
• Inom tio dagar, ett meddelande om beslutet att inleda eller inte inleda ett straffrättsligt förfarande.
• Om ett straffrättsligt förfarande inleds blir du förhörd som brottsoffer och tillfrågad om du vill få information om att den misstänkte har gripits eller släppts samt tid och plats för rättegången.
• När förundersökningen av fallet är avslutad underrättar åklagaren dig om att du har rätt att gå igenom innehållet i akten.

Har jag rätt till kostnadsfri tolkning eller översättning (när jag kontaktar polis eller annan myndighet eller under utredningen och rättegången)?

Den som inte förstår eller talar estniska har rätt till tolkning under förfarandet. Du har på begäran rätt till översättning av alla texter som är väsentliga för att förstå beslutet om avslutande av det straffrättsliga förfarandet eller domen, eller för att se till att förfarandet är rättvist.

Hur ska myndigheten se till att jag förstår och blir förstådd (om jag är ett barn eller har en funktionsnedsättning)?

Myndigheterna ska se till att du förstår vad som förklaras för dig och att du blir förstådd. I detta syfte finns det enkelt skrivna informationsblad och utbildade specialister på polisstationen eller åklagarmyndigheten. Du har alltid rätt till en teckenspråkstolk.

Stöd till brottsoffer

Vem ger stöd till brottsoffer?

Stöd till brottsoffer tillhandahålls av den estniska socialförsäkringsmyndigheten.

Om du har drabbats av våld mot kvinnor kan du också vända dig till en kvinnojour för att få hjälp.

Hänvisar polisen mig automatiskt till brottsofferstödet?

Polisen upplyser dig om stöd till brottsoffer och hänvisar dig vid behov till stödpersonal. Många polisstationer har alltid stödpersonal på plats.

Hur skyddas min personliga integritet?

All information som samlas in under det straffrättsliga förfarandet är konfidentiell och lämnas inte ut till allmänheten före den offentliga rättegången. Rätten kan också slå fast att rättegången ska hållas inom stängda dörrar, i vilket fall den information som tas upp under rättegången inte är tillgänglig för allmänheten.

Måste jag anmäla ett brott innan jag kan kontakta brottsofferstödet?

Nej, alla har tillgång till allmänt brottsofferstöd, oavsett om de har anmält brottet. Det finns dock särskilt stöd till brottsoffer, t.ex. ersättning till våldsoffer eller bidrag för psykologiskt stöd, som du endast har tillgång till efter att du har anmält brottet.

Personligt skydd om jag är i fara

Vilka typer av skydd finns?

På din begäran kan åklagaren kräva att rätten ska utfärda ett tillfälligt kontaktförbud för den misstänkte. Ett tillfälligt kontaktförbud innebär att den misstänkte inte får uppehålla sig på platser som anges av domstolen och inte får ta kontakt eller kommunicera med personer som anges av domstolen.

Du kan också få skydd genom personsäkerhetsåtgärder som polisen vidtar på åklagarmyndighetens begäran.

Vem kan ge mig skydd?

Om du är i fara ska du kontakta polisen, som skyddar dig.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas igen av gärningsmannen?

Polisen ska bedöma varje fall och se till att eventuell skada förhindras.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas genom det straffrättsliga systemet (under utredningen och rättegången)?

Alla myndigheter som har hand om förfarandena ska alltid ta hänsyn till dina intressen och förhindra att du drabbas av sekundär viktimisering under det straffrättsliga förfarandet.

Vilket skydd finns för mycket utsatta brottsoffer?

Om har drabbats av ett grovt brott kan du få slippa förhör i rätten. Alternativt kan förhör via telefonkonferens tillåtas eller en skiljevägg användas för att dölja dig från den åtalade under förhöret i rätten.

Finns det särskilda rättigheter för minderåriga?

Den myndighet som har hand om förfarandet får låta ett barnskyddsombud, en socialarbetare eller en psykolog delta i förhöret av ett minderårigt brottsoffer. Detta är obligatoriskt i allvarliga fall om den person som leder förfarandet inte har fått lämplig utbildning.

Om du är ett minderårigt brottsoffer och dina intressen strider mot det juridiska ombudets eller dina föräldrars intressen får den myndighet som har hand om förfarandet utse en kostnadsfri advokat för dig som rättshjälp.

Minderåriga med psykisk störning och barn under tio år, eller barn under 14 år i fall av familjevåld eller sexuellt våld, förhörs inte i domstol. I stället spelas polisens förhör med den minderåriga in på video, vilket får användas som bevisning i domstolen.

En av mina familjemedlemmar har avlidit på grund av brottet – vilka rättigheter har jag?

Om en av dina familjemedlemmar har avlidit på grund av brottet har du ett brottsoffers alla rättigheter under förfarandet.

En av mina familjemedlemmar har utsatts för ett brott – vilka rättigheter har jag?

Om en av dina familjemedlemmar har utsatts för brott har du vid behov rätt till stöd till brottsoffer på liknande sätt som brottsoffret.

Kan jag få tillgång till medlingstjänster? På vilka villkor? Är jag säker under medling?

Med ditt och den misstänktes samtycke får åklagarmyndigheten besluta att avsluta det straffrättsliga förfarandet genom förlikning (medling). Förlikningstjänsten tillhandahålls av den personal som ger stöd till brottsoffer.

Du har rätt att när som helst sluta delta i förlikningsförfarandet.

Var hittar jag lagstiftning om mina rättigheter?

Straffprocesslagen

Lagen om stöd till brottsoffer

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

2 - Brottsanmälan och Mina rättigheter under förundersökningen

Hur anmäler jag ett brott?

Du kan anmäla ett brott genom att ringa polisens larmnummer 112 (om du även akut behöver hjälp av polisen), lämna in en skriftlig anmälan på närmaste polisstation eller skicka anmälan per e-post till behörig polisprefektur. Ytterligare information om hur man anmäler ett brott finns här.

Hur kan jag ta reda på vad som händer i ärendet?

Efter att du har anmält ett brott kontaktas du och informeras om eventuella fortsatta förfaranden (t.ex. att du avger vittnesmål, lämnar upplysningar om möjliga vittnen, hjälper till med bevisinsamlingen osv.). Vid behov får du också information om möjligt stöd till brottsoffer och andra skyddsåtgärder.

Efter förhöret ska du anteckna brottsärendets nummer och vilken utredare som har ansvar för ärendet. Detta gör det lättare för dig att senare begära information från polisen.

Har jag rätt till rättshjälp (under utredningen eller rättegången)? På vilka villkor?

Du har rätt till en advokat under förfarandet. Om du inte har tillräckligt med pengar för att anlita en advokat kan du begära statlig rättshjälp från domstolen.

Alla underåriga brottsoffer vars intressen strider mot deras rättsliga företrädares intressen har rätt till kostnadsfri statlig rättshjälp.

Kan jag få ersättning (för att delta i undersökningen/rättegången)? På vilka villkor?

Brottsoffer och vittnen har rätt till ersättning för utgifter eller inkomstbortfall på grund av det straffrättsliga förfarandet. Du kan exempelvis begära ersättning för resekostnader eller inkomstbortfall på grund av att du kallas att vittna. För att begära ersättning ska du meddela den myndighet som kallade dig. Då får du instruktioner om hur du ansöker.

Kan jag överklaga om ärendet läggs ner före rättegång?

När det straffrättsliga förfarandet avslutas översänds omedelbart en kopia av det tillämpliga beslutet till dig eller ditt ombud. Som brottsoffer kan du begära tillgång till akten inom tio dagar från det att du mottog beslutet om avslutande av det straffrättsliga förfarandet. Inom dessa tio dagar har du också rätt att begära att åklagarmyndigheten prövar beslutet.

Kan jag behöva medverka i rättegången?

Som brottsoffer är du part i rättegången på samma villkor som övriga parter, och har rätt att delta i rättegången.

Vilken är mina officiella roll i rättssystemet? Kan jag vara eller välja att vara något av följande: offer, vittne, civilrättslig part eller privat åklagare?

Om du har drabbats av ett brott är du ett brottsoffer i det straffrättsliga förfarandet. Du har dock även rätt att väcka en civilrättslig talan i samma förfarande. Begreppet ”enskilt åtal” förekommer inte i estnisk rätt.

Vilka rättigheter och skyldigheter har jag i denna roll?

Enligt straffprocesslagen har ett brottsoffer rätt att

1. bestrida en vägran att inleda ett straffrättsligt förfarande eller avslutandet av det,
2. väcka en civilrättslig talan genom ett utredningsorgan eller åklagarmyndigheten,
3. avge eller vägra avge vittnesmål mot närstående personer,
4. lämna in bevis,
5. lämna in begäran eller klagomål,
6. granska protokoll från förfarandet och uttala sig om villkoren, gången, resultaten och protokollen i förfarandet (uttalandena registreras skriftligen),
7. gå igenom innehållet i akten efter att förundersökningen i ärendet har avslutats,
8. delta i domstolsförhandlingen,
9. samtycka eller vägra samtycka till användningen av ett förlikningsförfarande och uttala sig om åtalet och straffet, skadeståndsbelopp som anges i åtalet och den civilrättsliga talan,
10. samtycka till ett tillfälligt kontaktförbud och begära kontaktförbud,
11. begära att bli förhörd av en person av samma kön i fall av sexuellt våld, könsrelaterat våld eller ett brott som begås i ett nära förhållande, utom då förhöret genomförs av en åklagare eller domare eller om det skulle hindra förfarandets gång.

Ett brottsoffer är skyldigt att

1. inställa sig vid kallelse av ett utredningsorgan, en åklagarmyndighet eller en domstol,
2. delta i förfarandet och rätta sig efter utredningsorganets, åklagarmyndighetens eller domstolens beslut.

Kan jag göra ett uttalande under rättegången eller vittna? På vilka villkor?

Du har rätt att göra uttalanden och uttrycka din åsikt under rättegången. Du har rätt att avge vittnesmål i domstol om åklagarsidan begär att du ska förhöras.

Vilken information ska jag få under rättegången?

Domstolen informerar dig om tidpunkt och plats för domstolssammanträdena, och du informeras också om domen, som översänds till dig, såvida inte du är personligen närvarande i rätten när domen meddelas.

Har jag rätt att få tillgång till handlingarna i rättegången?

Du har rätt att gå igenom handlingarna i rättegången på åklagarmyndigheten efter att förundersökningen har avslutats eller när det straffrättsliga förfarandet har avslutats. Åklagarmyndigheten informerar dig om denna rätt och lämnar instruktioner om hur du får tillgång till handlingarna.

Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.

3 - Mina rättigheter efter rättegången

Kan jag överklaga domen?

Som part i rättegången har du rätt att överklaga domen till en distriktsdomstol inom 30 dagar efter att domen meddelades.

Vilka är mina rättigheter efter domen?

Om du begär detta under förfarandet har du rätt att bli informerad om den fällde gärningsmannen friges i förtid.

Har jag rätt till stöd eller skydd efter rättegången? Hur länge?

Det straffrättsliga förfarandets gång påverkar inte hur länge du kan få stöd till brottsoffer. Du kan fortsätta att få stöd till brottsoffer efter att det straffrättsliga förfarandet har avslutats, utan någon särskild tidsgräns.

Vilken information får jag om gärningsmannen döms?

Du informeras om domen, i vilken längden på ett fängelsestraff anges. På din begäran har du också rätt att bli informerad om den fällde gärningsmannen friges i förtid.

Vad får jag veta om gärningsmännen friges (också vid förtida eller villkorlig frigivning) eller rymmer?

Om du begärde detta under förhöret informeras du om den fällde gärningsmannen friges eller rymmer.

Kommer jag att bli delaktig i beslut om frigivning eller villkorlig frigivning? Kan jag göra ett uttalande eller överklaga?

Du kan få uttala dig under förfaranden om förtida frigivning, men du kan inte överklaga sådana beslut.

Vilket förfarande finns för att yrka skadestånd från gärningsmannen (t.ex. rättegång, civilrättsligt krav)?

Du har rätt att väcka en civilrättslig talan mot den åtalade för att yrka skadestånd som ett led i det straffrättsliga förfarandet. Du kan väcka en civilrättslig talan inom tio dagar efter att du tar del av handlingarna i målet. Du kan också begära att åklagarmyndigheten förlänger denna tidsfrist.

Domstolen förpliktade gärningsmannen att betala skadestånd eller ersättning till mig. Hur kan jag vara säker på att gärningsmannen betalar?

Om den fällde gärningsmannen inte betalar det belopp som anges i domen har du rätt att kontakta en utmätningsman, som organiserar ett verkställighetsförfarande.

Om gärningsmannen inte betalar, kan då staten betala ut ett förskott? På vilka villkor?

Nej, staten betalar inte skadestånd för en fälld gärningsman.

Har jag rätt att få ersättning från staten?

Du kan söka ersättning från staten för följande typer av skada om du är närstående till den person som har avlidit på grund av ett brott, eller om du är offer för ett våldsbrott och har drabbats av hälsobesvär som varar i minst fyra månader på grund av brottet:

1. Skada på grund av arbetsoförmåga eller nedsatt arbetsförmåga.
2. Kostnader på grund av skada på offrets hälsa.
3. Skada på grund av att brottsoffret har avlidit.
4. Skada på glasögon, löständer, kontaktlinser eller andra anordningar som ersätter kroppsfunktioner eller på kläder.
5. Brottsoffrets begravningskostnader.

För att ha rätt till ersättning måste du polisanmäla brottet inom 15 dagar efter att det äger rum eller efter att du har möjlighet att anmäla det.

Ansökan om ersättning ska lämnas in till den estniska socialförsäkringsmyndigheten inom tre år efter att brottet begicks eller dagen då brottsoffret avled, såvida inte

1. den anhörige fick reda på att brottsoffret hade avlidit mer än ett år efter den dag offret avled och ansökan inges inom tre år efter den dag den anhörige fick reda på att brottsoffret hade avlidit,
2. den som söker ersättning drabbades av hälsobesvär som varade längre än ett år och ansökan inte kunde lämnas in i tid på grund av hälsotillståndet, och ansökan inges inom tre år efter att hälsotillståndet förbättrades,
3. orsaken till ansökan om ersättning är ett sexualbrott mot en minderårig och ansökan inges inom tre år efter att brottsoffret blev vuxen, såvida inte skälet till det straffrättsliga förfarandet framgick innan person blev vuxen.

Har jag rätt att få ersättning om gärningsmannen inte dömts?

Du kan ansöka om statlig ersättning till brottsoffer om man under det straffrättsliga förfarandet inte lyckas identifiera den person som begick brottet mot dig.

Om den person som är åtalad för brottet frikänns i rätten men du ändå anser att personen har orsakat dig skada kan du väcka en civilrättslig talan.

Har jag rätt till ersättning i förväg om jag väntar på beslut om min ansökan om ersättning?

Beslutet om beviljande av ersättning till ett offer för våldsbrott får skjutas upp fram till dom i en regiondomstol om

1. sökandens rätt till ersättning från den person som är ansvarig för skadan på grund av brottet är osäker, eller
2. det är uppenbart att den person som är ansvarig för skadan på grund av brottet samtycker och kan ersätta skadan.

Om beviljandet av ersättning skjuts upp får den estniska socialförsäkringsmyndigheten göra en förskottsbetalning på grundval av en begäran om ersättning från sökanden, om det står klart att sökanden har rätt till ersättning och befinner sig i en besvärlig ekonomisk situation.

Vem ska jag kontakta för stöd och hjälp?

1. Estniska socialförsäkringsmyndighetens avdelning för stöd till brottsoffer
2. Kvinnojourer
3. Polis- och gränsbevakningsmyndigheten

Journummer för stöd till brottsoffer

1. Journummer för stöd till brottsoffer: 6121360 eller 16106 (samtal tas emot mån.–fre. kl. 9.00–17.00).
2. Journummer för stöd till barn: 16111 (för anmälan av barn som behöver hjälp; samtal tas emot dygnet runt alla dagar).

Är stöd till brottsoffer gratis?

Ja, stöd till brottsoffer är gratis.

Vilka typer av stöd kan jag få från statliga myndigheter eller staten?

Det statliga stödet till brottsoffer omfattar följande:

1. Rådgivning till brottsoffer.
2. Hjälp till brottsoffer i kontakterna med statliga och lokala myndigheter och juridiska personer.
3. Skyddat boende.
4. Tillhandahållande av mat.
5. Tillgång till nödvändig hälso- och sjukvård.
6. Nödvändigt materiellt bistånd.
7. Nödvändigt psykologiskt stöd.
8. De översättnings- och tolkningstjänster som krävs för stöd till brottsoffer.
9. Andra tjänster som krävs för brottsoffrens fysiska och psykosociala rehabilitering.

Vilka typer av stöd kan jag få från icke-statliga organisationer?

Institutioner som tillhandahåller statligt stöd till brottsoffer kan hänvisa dig till lämpliga icke-statliga organisationer.

Kvinnojourer